Idag skriver på vi på GT debatt om den nya inriktningen på stadsutveckling i stadens villaförorter som riskerar att cementera bilberoendet. Demokraterna, Moderaterna och Liberalerna väljer att stoppa projekt där flerbostadshus byggs i Göteborgs småhusområden. Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk och är positiva till alla partier som vill bygga tät blandstad.

På Byggnadsnämnden den 24/4 valde Demokraterna, Moderaterna och Liberalerna att begränsa bebyggelsen till maximalt två våningar istället det planförslag som fanns på bordet för Önnered och den 23/6 stoppar de ett planbesked med mindre inslag av småskaliga flerbostadshus i Tuve. När GP den 14/6 skrev om de förändrade planerna i Önnered visade det sig att Stadsbyggnadskontoret räknar med att tillkommande utredningarna skulle kosta minst 7 miljoner.

På senare år har viss stadsutveckling med flerbostadshus och service förekommit även i Göteborgs villaförorter. Vi ansera att detta är nödvändigt för att fler ska ha möjlighet att bo kvar när de blir äldre. Detta leder i sin tur till bättre kollektivtrafik, minskat bilberoende och att barnfamiljer kan flytta in i de befintliga småhusen när de äldre flyttar till lägenhet. Vi har tidigare kostaterat att antalet större lägenheter som byggts på senare år är på tok för lågt, och att det kan driva på efterfrågan efter småhus i kranskommunerna, snarare än önskemålet om boende i just ett småhus.

Nedan presenteras några bilder från planbeskrivningen för Önnered innan debattartikeln följer i sin helhet.

Perspektivbild från väster över torget och planerade bostäder. Från Planbeskrivningen, Semrén & Månsson.

Orienteringskarta med ungefärligt planområdet markerat. Från Planbeskrivningen, Göteborg Stad.

Orienteringskarta med ungefärligt planområdet markerat. Från Planbeskrivningen, Göteborg Stad.

Vybild över planområdet från söder. Från Planbeskrivningen, Göteborg Stad 2019.

Bilinnehavet i området är högt. Från Planbeskrivningen, Göteborg Stad.

llustrationskarta över föreslagen bebyggelse. Från Planbeskrivningen, Semrén & Månsson.

Perspektivbild över torget och planerade bostäder från söder. Från Planbeskrivningen, Semrén & Månsson.

Debattartikeln följer i sin helhet.

Demokraterna cementerar villaförortens bilberoende

Göteborg är en gles stad sett till helheten. Utanför centrum består tätorten till stora delar av utspridda stadsöar, förbundna med trafikleder och bilvägar. Boende i denna glesa struktur får långt till sina målpunkter i vardagen. Renodlade småhusområden har också för låg boendetäthet för ett attraktivt kollektivtrafiksystem, och blir därför beroende av ytkrävande biltrafik för persontransport. Detta leder till utsläpp, buller och mer biltrafik i hela staden.

Samtidigt är Göteborg en växande stad, som förra året ökade med 7 413 invånare. För att den goda utvecklingen ska kunna fortsätta måste staden även i framtiden satsa på att bygga nya bostäder. Det är en relativt okontroversiell tanke där det råder i princip politisk enighet.

Den stora stötefrågan är i stället var de nya bostäderna ska byggas, och i vilka upplåtelseformer. På senare år har inriktningen varit att bygga i anslutning till redan existerande stadsdelar, så kallad förtätning. Detta är en sund strategi för att minska avstånd och inte ta mer naturmark utanför staden i anspråk. På samma gång har de närboende fått fler grannar, sett sina områden förnyas och värdet på bostaden ökat. Vi i Yimby Göteborg, ett forum för stadsutveckling, har sedan 2008 målinriktat arbetat för att öka kvaliteten på det som planeras.

Även i stadens etablerade småhusområden har en viss förtätning skett. Undersökningar visar att fler grannar ger en mer attraktiv boendemiljö. Kvadratmeterpriset ökar med boendetätheten i området, vilket visar att mer attraktiva livsmiljöer skapas i tätare områden.

För småhusägarna är centralitet, täthet, gångavstånd till kollektivtrafik och urban service viktiga faktorer. Studien ”Värdeskapande Stadsutveckling” pekar på paradoxen att småhusområden inte kan skapa dessa värden, eftersom de i dag har för låg boendetäthet. De stadsdelar med störst efterfrågan på småhus är stadsdelar med en blandning av flerbostadshus och småhus. Här kan vi lära av klassiska exempel som Kungsladugård, Kålltorp eller Bagaregården.

Därför är det tråkigt att Demokraterna nu väljer att, tillsammans med Moderaterna och Liberalerna, stoppa utvecklingen i Göteborgs småhusområden. Det senaste exemplet är i Tuve. Ett annat i Önnered. I Önnered har kommunen sedan 2015 arbetat med en plan för nytt äldreboende, skola, idrottshall och torg, förutom 250 bostäder. Detta skulle ge nya möjligheter för småskaliga verksamheter och möjliggöra ett levande stråk med Västkustkänsla.

Förslaget ger fyra till fem våningar utmed Önneredsvägen. Byggnaderna trappas ner och blir två till tre våningar mot den befintliga bebyggelsen. Demokraterna, Moderaterna och Liberalerna i Byggnadsnämnden ansåg att det var för högt och kräver därför att bebyggelsen begränsas till maximalt två våningar: ”[i]nsyn och andra olägenheter för den befintliga bebyggelsen blir betydande och skulle gravt förstöra istället för att utveckla områdets karaktär”.

För ett parti som Demokraterna hävdar att de baserar sina beslut på kunskap och kompetens är det häpnadsväckande att driva denna linje, när studier visar att attraktiviteten ökar i småhusområden med högre täthet och blandad bebyggelse.

Ofta hävdas det i stadsbyggnadsdebatten att områden som domineras av hyresrätter inte bör tillföras fler hyresrätter eftersom det skapar segregation. Då borde även motsatt förhållande råda. I områden med småhusbebyggelse bör inte uteslutande nya småhus planeras.

Önnered består i dag av 82 procent småhus och bara 14 procent är hyresrätter. Samtidigt byggdes det bara 34 nya bostäder i området de senaste 22 åren. För att fler ska ha möjlighet att bo kvar när de blir äldre behövs flerbostadshus i området. Detta leder i sin tur till bättre kollektivtrafik, minskat bilberoende och att barnfamiljer kan flytta in i de befintliga småhusen när de äldre flyttar till lägenhet. När planerna i Önnered ändras på detta sätt riskerar även hela projektet att bli ekonomiskt omöjligt.

Olof Antonson

Pär Johansson

Samordnare Yimby Göteborg

Yimby Göteborg om: gt, gt debatt, expressen, debatt, göteborg, stadsplanering, byggnadsnämnden, stadsbyggnadskontoret, Önnered, småhus, moderaterna, liberalerna, demokraterna

Bloggar om: gt, gt debatt, expressen, debatt, göteborg, stadsplanering, byggnadsnämnden, stadsbyggnadskontoret, Önnered, småhus, moderaterna, liberalerna, demokraterna

Vi har fått möjlighet att publicera en presentation från Göteborgs utvidgade innerstadsprojektet som drivs av Lukas Memborn, arkitekt och miljöstrateg på Fastighetskontoret. Den här presentationen sätter specifikt fokus på Biskopsgården och den omvandling enligt trädgårdsstadens principer som föreslås.

Förslaget är uppbyggt efter Le Plessis-Robinsons (Frankrike) och trädgårdsstadens principer och kan ge 6 700 nya bostäder, varav 1 650 radhus och 350 friliggande småhus, baserad på 100 m²/lägenhet i snitt. Om man räknar på 85 m²/lägenhet i snitt blir det något mer, 7000-8000. Förslaget jämfördes utifrån exploateringsintäkter och kostnader med förslag från Stadsbyggnadskontoret och AB Framtiden. Resultatet visar att en utbyggnad som följer trädgårdsstadens ideal ger ett ekonomiskt överskott på 105 Mkr, jämfört med ett underskott på 141-144 Mkr för Stadsbyggnadskontoret och AB Framtidens förslag. (Klicka på bilderna för större.)

Kort bakgrund till Göteborgs utvidgade innerstad

2014 gav fastighetsnämnden fastighetskontoret och stadsbyggnadskontoret i uppdrag att utreda möjligheterna för framtida ”infillprojekt” och påbyggnader i den redan täta stadsmiljön. Arbetet skulle inriktas på en inventering av befintliga strukturer och förutsättningar i enlighet med stadens nya strategiska dokument (om en grön, tät och nära blandstad) samt ha ett öppet förhållningssätt till olika aktörers förslag. Uppdraget eftersträvade en effektivare exploatering och samordnad markplanering genom att i ett tidigt skede titta på både kommunägd och privat mark samtidigt. 2015 gav byggnadsnämnden stadsbyggnadskontoret i uppdrag att dessutom genomföra en inventering av äldre stadsplaner för att se om det fanns delar av dem som skulle kunna vara relevanta och effektiva även i framtiden. Under hösten 2015 slogs dessa två uppdrag ihop till ett enda (SBK dnr 0120/16) med då ena foten förankrad i Göteborgs historia och den andra långt in i framtiden. Arbetet belönades 2017 med Yimby Göteborgs stora pris till Albert Lilienbergs minne.

Från projektet har vi tidigare publicerat den högupplösta stadsplankartan, vilken nu även finns i en uppdaterad version och som en mer lättnavigerad version. Förslaget finns dessutom tillgängligt i 3D med hjälp av City Engine.

Vi har även publicerat presentationer med specifikt fokus på områna Norra Masthugget, Frihamnen, Lindholmen, Lundby och Karlastaden, Centralen och Gullbergvass, Gamlestaden samt det ständigt aktuella Skeppsbron.

Pilotprojekt med erfarenheter från projektet

Erfarenheter från Göteborgs utvidgade innerstad skulle enligt alliansens budget 2020 användas i ett pilotprojekt:

Pilotprojekt utpekat i Biskopsgården

I förslaget till budget för 2021 (beslutas 2020-11-05) går alliansen ett steg längre och pekar ut Biskopsgården som lämpligt för ett pilotprojekt baserat på Göteborgs utvidgade innerstad, något som SR P4 Göteborg, DN och GP rapporterat om.

Även Socialdemokraterna och Demokraterna skriver om projektet i sina respektive förslag till budget för 2021.

Ur Socialdemokraternas förslag till budget:

Ur Demokraternas förslag till budget:

Yimby Göteborg om: göteborg, stadsplanering, memborn, biskopsgården, detaljplan, förort, trädgårsstad, le plessis-robinson, nyurbanism

Bloggar om: göteborg, stadsplanering, memborn, biskopsgården, detaljplan, förort, trädgårsstad, le plessis-robinson, nyurbanism

Helena Holmberg skrev ett inlägg som är först publicerat i vår Facebookgrupp. Här ger Helena en reflektion kring lokaler i gatuplan och de svårigheter som möter den som är satt att förvalta dem. Helena har arbetat med frågorna under många år som bland annat verksamhetschef för BID Gamlestaden och BID-samordnare i stadsdelsförvaltningen Östra Göteborg.

Handelsstråk vid Oscar Fredriks kyrka. Liknande bilder används ofta används i mäklarsammanhang och i annonser för bostadsrättslägenheter. (Foto: Stadshem Fastighetsmäkleri)

DET ÄR VÄL BARA ATT inrätta lokaler på gatuplan. Helst med låg hyra. Så uppstår de där spännande, dynamiska verksamheterna och det livliga gatulivet av sig själv.

I verkligheten är lokalförvaltning en krävande verksamhet. Den är helt avgörande för den stadsmiljö vi alla får att leva i. Och den sköts ofta av amatörer. Eller nästan amatörer. Och ska liksom bara funka av sig själv, så där.

Inte enkelt förvalta lokaler

Blandstadens dröm är lokaler i gatuplan i bostadsfastighetshus. Det leder till att bostadsfastighetsägare ska hantera lokaluthyrning och -förvaltning vid sidan om huvudverksamheten, bostadsförvaltningen. Inte minst bostadsrättsföreningar, skötta av en styrelse som består av frivilliga som på kvällar och helger ska hantera allehanda förvaltningsfrågor och gnälliga grannar, ska ovanpå allt annat klara att förvalta sina lokaler.

Eriksbergsdockan. Mer önskat än en verksamhetslokal? (Foto: Patrik Höstmad)

Många fastighetsägare sitter fast med gamla lokalhyreskontrakt, som inte tillräckligt väl specificerar verksamheten som ska bedrivas i lokalerna och kvaliteten på skötsel, skyltning, öppettider mm. Verksamheterna kan ha bytt ägare i många omgångar och nya näringsidkare kan ha ärvt gamla omoderna lokalkontrakt och lokalägaren kanske inte har varit på alerten när tillfällena till omförhandling och eventuellt avslutande av hyresförhållandet har dykt upp.

Östra Eriksbergsgatan. Mer önskat än en verksamhetslokal? (Foto: Patrik Höstmad)

Okunskapen är stor hos en del om grundläggande frågor som fördelningen av ansvar mellan näringsidkare, fastighetsägare och kommunen. Vem ser till att lokalen är målad och snygg? Vem ser till att skyltningen funkar och är snygg utan att förbipasserande överfalls med en massa trottoarpratare och annat skräp? Vem sätter upp nödvändiga papperskorgar på gatan utanför?

Nedklottrad bottenvåning på Långängen, Kvillebäcken. (Foto: Johan Svensson)

En förutsättning för verksamheter som blommar, utvecklas eller åtminstone överlever är den inramning som platsen ger. Att verksamheter som stärker varandras konkurrenskraft är lokaliserade så att människor och köpkraft lockas dit. Men på samma gata eller plats finns normalt flera olika fastighetsägare och/eller bostadsrättsföreningar med lokaler på gatuplan. Platsens kvalitet är ett resultat av summan av allas agerande, men i default-läge har varje enskild lokalfastighetsägare incitament att trygga sina egna lokalhyresinstäkter först, även om det sker till priset av en sämre helhet. Kommunikation och samarbete och gemensamma utvecklingsstrategier är ju liksom inget som uppkommer av sig själv.

Svårt att agera när det blir problem

Det är aldrig lätt att avsluta relationen med en oönskad lokalhyresgäst. Det också dyrt. Juridiska processer tar tid och kostar mycket. En snabbare metod kan vara att köpa ut en dysfunktionell lokalhyresgäst. Det kostar också, men det är ju också etiskt mycket tveksamt och skapar tveksamma incitamentstrukturer. Inte sällan upptäcker lokalförvaltare att de har hyresgäster med kopplingar till organiserad kriminalitet av något slag. Och då kan hela situationen dessutom bli farlig.

Jag tror inte det finns statistik eller systematisk kunskap om det här, men mitt intryck - anekdotiskt - är att problemen i lokaluthyrningen ökar i intensitet just nu. Varför organiserade kriminella ligger på så hårt för att få kontroll över lokaler är en bra fråga. Några välinformerade gissningar är: Kontroll över till synes välordnade verksamheter i lokaler är ett verktyg för att tvätta pengar. Kontroll över lokaler kan vara ett sätt att upprätthålla territoriell kontroll över ett geografiskt område, ett torg eller en plats. Därmed kan man utifrån en eller flera lokaler bevaka så att inte ”obehöriga” tex försöker ta över narkotikahandel i det givna området och man kan spana och varna när polisen kommer. Därför kan man se små lokala frisörsalonger eller nagelsalonger helt dominerade av grupper av pojkar i tonåren, som har lokalen som hangout, men också med uppsikt över torget eller platsen.

Risk att kriminella grupperingar tar över

Tillgång till lokaler är också en förutsättning för att driva kriminell och svart lukrativ verksamhet. Det kan vara de gamla klassiska svartklubbarna, spelklubbar, vattenpipscaféer och liknande. Bordellverksamhet. Eller narkotikafabriker. Eller restaurang- eller tillverkningsverksamhet som bygger på människohandel och slavarbete. De människor som är offer för människohandel av olika slag ska också sova någonstans på nätterna. Även om förhållandena för dessa människor är eländiga bortom föreställningsförmåga har de oftast i alla fall någon form av tak över huvudet.

Johanna Bäckström Lerneby har i boken Familjen beskrivit flera exempel på hur organiserad kriminell verksamhet samspelar med lokaluthyrning och -förvaltning. Det handlar om de verksamheter som drivs i lokaler i Partihallsområdet, ägda och förvaltade av kommunala Higab. Det handlar om storskalig narkotikatillverkning i källarförråd i något av Bostadsbolagets hus i Hammarkullen. Och det handlar också om den fiktiva utpressningssituation en enskild caféägare i boken utsätts för.

Men jag kan också i sammanhanget berätta om fastighetsbesiktningspersonen jag känner som berättar om hur hen upptäckte ett boende för papperslös slavarbetskraft under en pizzeria i en bostadsrättsförening i en stadsdel i Göteborg. Eller uthyrningsansvarige i det stora väletablerade företaget som lever under hot sedan hen försökt avsluta ett kontrakt efter att en lokaluthyrning som såg bra ut på ytan gjorts till någon som visade sig ha koppling till organiserad kriminalitet.

Ytterligare läsning på ämnet finns i polisens rapport över ”särskilt utsatta områden” från 2017. Där beskrivs särskilt utsattheten hos små näringsidkare i förorternas centrum för ”övertagande” av kriminella grupperingar. Mitt intryck är att den utsattheten numera är utbredd långt bortanför de utpekade utsatta områdena, enligt logiken ovan.

Ett exempel från Friggagatan av hur svårt det är att styra över lokalinnehavare. Butikslokalen på bilden har, mig veterligt, inget med kriminalitet att göra, absolut inte på fastighetsägarsidan men inte heller på lokalhyresgästens sida. (Foto: Google Maps).

Mitt intryck är alltså att trycket på lokaler från organiserade kriminella krafter ökar i intensitet. Det är ändå skrivet med viss reservation. Medvetenheten kring många av de här problemen har ökat över tid. För tio och tjugo år sedan kunde lokalfastighetsägare hysa mängder av kriminella grupperingar, svart spelverksamhet med mera utan att ens förstå att det skulle vara något problem med det. Många har rensat upp i sina lokaler över tid. De förslummade förfallna industriområdena finns kvar, men blir nog färre. Tror jag. Och mitt intryck är alltså ändå att trycket på ”vanliga” lokaler i ”vanliga” områden ökar.

Ovanstående är kanske skrivet utifrån vinkeln att fastighetsägare skulle vara någon form av good guys och olika former av verksamheter potentiella bad guys. Självklart är det en förenkling. Det finns så klart mängder av exempel på ”elaka” lokalfastighetsägare som bara är ute efter att maximera sina hyresintäkter oavsett konsekvenserna de verksamheter som drivs i lokalerna och för stadsmiljön. Det är också en tidsfråga innan vi får påtagliga problem med att kriminella placerar sina pengar just i fastigheter - och därmed plötsligt ÄR de som ska idka fastighetsförvaltning med redlighet och kompetens.

Tomställd lokal i väntan på verkamhet, Tunnbindaregatan, Kvillebäcken. (Foto: Elin Hamfeldt)

Mina slutsatser av detta är:

• Den som fortfarande tror att det bara är att bygga ”rätt” och så ordnar allt sig av sig själv - tänk igen. Även om det så klart hjälper att ha byggt ”rätt” istället för ”fel”.
• Den som fortfarande tror att det bara är en polisiär fråga att förebygga kriminalitet - tänk om.
• Den som tror att det är ”kommunen” som fixar sånt som levande platser. Tänk igen.

Det finns behov av en snabb kunskapshöjning bland många förvaltare av lokaler. Branschorganen är på frågan, inte minst Fastighetsägarna har jobbat med detta i många år, men det handlar om tusentals små och stora aktörer som behöver göra en kunskapsresa. Och fler och fler bostadsrättsföreningar med lokaler i gatuplan tillkommer över tid, eftersom det byggs en hel del sådana nu.

Bostadsrättsföreningar, liksom alla andra fastighetsägare, behöver förstå att förvaltning med kvalitet kostar. De behöver köpa kvalificerad hjälp, helt enkelt.

Men det finns också mycket att vinna på att fastighetsägare och bostadsrättsföreningar samarbetar på ett organiserat och långsiktigt sätt - tillsammans tar fram strategier för att utveckla platser och samarbetar om verksamheter man vill ha in i sitt område. De större professionella organisationerna kan enkelt hjälpa mindre grannar i olika frågor. Men man kan också tillsammans göra saker som ingen enskild aktör klarar att göra på egen hand. Till exempel anlita professionell hantering av säkerhetsfrågor, organiserat samarbete med de olika myndigheter som driver tillsynsverksamhet.

Yimby Göteborg om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, yimby, lokal, småföretag, ekonomi, verksamhetslokaler, lokaler, handel, blandstad, moderinism

Bloggar om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, yimby, lokal, småföretag, ekonomi, verksamhetslokaler, lokaler, handel, blandstad, moderinism

Stadsbyggnadsåret är till ända och det är dags att göra bokslut för Yimby Göteborg 2020. Under året har vi hörts och synts i media med två debattartiklar samt publicerat 8 inlägg på hemsidan. Som inom många andra områden har fokus under året legat på annat håll. Pandemin har hindrat oss från att delta i samtal, seminarier och anordna stadsvandringar.

Medlemsstatistik

Under 2020 har vår Facebook-grupp ökat med 300 nya medlemmar, från 6220 till 6533.

Vi hälsar alla nya medlemmar välkomna!

Samordnarna

Samordnargruppen har blivit reducerad sedan sist och består nu av: Olof Antonson, Anders Bäck, Pär Johansson, Tove Krabo och Patrik Sjöberg. Jesper Hallén har under året vikarierat i stadshuset för Socialdemokraterna men kommer tillbaka som samordnare när vikariatet är över. Alvar Palm klev av rollen som samordnare i juli för att fokusera på jobb och familj. Tillsammans gör vi så gott vi kan för att moderera de olika forumen, skriva inlägg och debattartiklar, delta i olika sammanhang och verka för ett konstruktivt samtal om stadsbyggande i Göteborg. Alla inspel och bidrag är välkomna!

Blogginlägg

Stadsbyggnadsdiskussionen har – på gott och ont – gradvis flyttat över till Facebook-gruppen de senaste fem åren. Det är en tydlig trend som också speglas i att vi endast publicerat 8 inlägg på bloggen i år. Ämnen som för några år sedan hade utvecklats i text och bild på bloggen – av samordnare, medlemmar och andra – blir idag snarare ett hastigt inlägg av mer efemär karaktär i Facebook-flödet.

Vårt konto på Instagram @yimbygbg och Twitter @yimbygbg fungerar här som ett komplement, och där brukar vi lägga upp bilder från vårt deltagande vid olika seminarier, besök, föreläsningar osv.

Det är dock kännbart att samordnargruppen mist ett flertal mycket produktiva skribenter de senaste åren, som av olika orsaker gått vidare till andra uppdrag. De inlägg som väl skrevs var dock dessa:

Yimby Göteborg i media

Under året har vi skrivit följande debattartiklar:

Yimby Göteborgs stora pris till Albert Lilienbergs minne 2019 och 2020 – to be continued

Yimby Göteborgs stora pris till Albert Lilienbergs minne utdelas till någon som särskilt bidragit till stadsutvecklingen i Göteborg. Nomineringar och vinnare röstas fram bland våra medlemmar och bloggläsare. Priset har ej delats ut ännu då det skjutits på framtiden.

Övrigt

Under året intervjuades två av samordnarna i ett examensarbete av Maria-Therese Lidenholm inom Arkitektur på Chalmers. Arbetet handlar om lärdomar från den livliga arkitekturdebatten med fokus på de diskussioner som pågår offenltigt och i social medier. Läsvärt och tankeväckande!

Tråkigast under stadsbyggnadsåret:
De återkommande problemen med den kommunala koordineringen som sätter käppar i hjulen i de centrala stadsutvecklingsprojekten.

Roligast under stadsbyggnadsåret:
Att följa de olika storskaliga projekten som tar fysisk form i staden, inte minst konstruktionen av Hisingsbron, Karlatornet och de nya kontorshusen i Gårda. Detta speglas även av den strida strömmen uppdateringar i de olika trådarna för pågående byggprojekt i vår Facebook-grupp.

... med detta önskar Yimby Göteborg alla ett riktigt

Gott Nytt År!

Det är dags att sammanställa och granska det fullbordade årets detaljplaner. Vi kan notera en nedgång från 2019, och liksom de senaste åren är det få planer med bostäder som gått ut på samråd under 2020. Totalt hittar vi 5 planer med totalt 1 826 lägenheter, varav 750 studentbostäder.

Årets 5 planer som gått ut på samråd.

Som vanligt filtrerar vi bort övergripande program, planer utan bostäder, enstaka villor, vindspåbyggnader, serviceboenden och andra specialfall. Det som studeras är planerna så som de ser ut efter att stadsbyggnadskontoret och fastighetsägarna har gjort sitt jobb och byggnadsnämnden har godkänt att planen går ut på samråd till allmän beskådan. Därför är detta ungefär vad stadsbyggnadskontoret och byggnadsnämnden vill se byggt i Göteborg i framtiden. Vissa planer justeras något i efterhand efter inkomna synpunkter, några planer avbryts, men i huvudsak är det som går ut på samråd också det som antas och senare byggs.

Kvantitet

Utfallet de senaste åren:

2011: 14 detaljplaner ca 1 000 bostäder
2012: 23 detaljplaner och över 4 000 bostäder
2013: 9 detaljplaner och ca 1 150 bostäder
2014: 18 detaljplaner och 4 500 bostäder
2015: 26 detaljplaner och 6 700–9 300 bostäder
2016: 39 detaljplaner och ca 14 500 bostäder
2017: 17 detaljplaner och ca 5 200 bostäder
2018: 6 detaljplaner och ca 277 bostäder
2019: 9 detaljplaner och ca 2 298 bostäder
2020: 5 detaljplaneroch ca 1 826 bostäder

Året bjuder på en minskning i antal planer med 50% från föregående år, och antal bostäder minskar med ca 450. De föregående 10 åren (se länkar ovan) snittar på 17 detaljplaner med 4 200 bostäder per år, så det är fortfarande en bit kvar till senaste årens planproduktion.

Historisk stadsplaneanalys över Göterborg - pilotprojekt Biskopsgården som trädgårdsstad

Det är mycket glädjande att det stora kunskapsunderlag som Lukas Memborn m.fl. tagit fram inom projektet historisk stadsplaneanalys över Göteborg nu finns tillgängligt och börjat användas i planeringen. Arbetet belönades 2017 med Yimby Göteborgs stora pris till Albert Lilienbergs minne.

Från projektet har vi tidigare publicerat den högupplösta stadsplankartan, vilken nu även finns i en uppdaterad version och som en mer lättnavigerad version. Förslaget finns dessutom tillgängligt i 3D med hjälp av City Engine.

Vi har även publicerat presentationer med specifikt fokus på områna Norra Masthugget, Frihamnen, Lindholmen, Lundby och Karlastaden, Centralen och Gullbergvass, Gamlestaden, det ständigt aktuella Skeppsbron samt så klart Biskopsgården som trädgårdsstad.

Alliansen presenterade en storsatsning på Biskopsgården i sin budget för 2021. Alliansen pekar ut Biskopsgården som lämpligt för ett pilotprojekt baserat på Göteborgs utvidgade innerstad, något som SR P4 Göteborg, DN och GP rapporterat om.

Även Socialdemokraterna och Demokraterna skriver om projektet i sina respektive förslag till budget för 2021.

Ur Socialdemokraternas förslag till budget:

Ur Demokraternas förslag till budget:

Läge

Det är också intressant att studera läget på bostäderna som planeras.

Urbana kvaliteter

Hur ser det då utförandet ut? Finns det några urbana kvaliteter? Granskningen av planerna har gjorts utifrån tre kriterier:

• "Funktionsblandning tillåten" som får ett "Ja" om funktionsblandning med verksamhetslokaler i bottenplan finns inom huvuddelen av husen som inrymmer bostäder.
• "Krav på funktionsblandning" som får ett "Ja" om funktionsblandning med verksamhetslokaler i bottenplan krävs inom en märkbar andel av byggnaderna som inrymmer bostäder. Olika funktioner i olika kvarter blir ett "Nej".
• "Slutna kvarter" som får ett "Ja" om slutna kvarter av innerstadskaraktär, eller åtminstone en sluten gatuvåning, krävs i planen eller visas i illustrationsritningen.

Av de 5 planerna är det 3 som kräver funktionsblandning inom en betydande del av planen, antingen genom ett uttryckligt krav eller genom att tillåta centrumverksamhet men inte bostäder i bottenplan. Slutna kvarter krävs i 1 av planerna.

Sammanfattning

Årets 5 detaljplaner innehåller 3 större detaljplaner med vardera upp till 300-900 bostäder. Därutöver handlar det om detaljplanen för Västlänkens norra uppgång i Centralenområdet och ett perifert småhusområde.

Ingen av planerna föreslår ny bebyggelse i Angered, Askim-Frölunda-Högsbo, Lundby, Majorna-Linné, Norra Hisingen, Örgryte-Härlanda och Västra Hisingen, utan 1 plan hamnar vardera i Västra Göteborg och Östra Göteborg samt 3 planer i Centrum.

Appendix: Så här ville de bygga 2020

Centrum

Centralenområdet - Bostäder, verksamheter och uppgångar för Västlänken

Cirka 160 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 2-23

Landala - Bostäder och lokaler vid fd Holtermanska sjukhuset

450-570 studentbostäder
Funktionsblandning tillåten: Nej
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 11-15

Heden - Verksamheter och bostäder vid Smålandsgatan (Samråd 2021-01-13 – 2021-02-16)

ca 300 studentbostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Ja
Slutna kvarter: Nej
Våningar: ca 5-17

Västra Göteborg

Askim - Bostäder vid Banvaktsvägen

40-45 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Nej
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 5-8

Östra Göteborg

Gamlestaden - Gamlestads torg etapp 2

900 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Ja
Slutna kvarter: Ja
Våningar: 4-10

Yimby Göteborg om: göteborg, stadsbyggnadskontoret, stadsplanering, arkitektur, yimby, blandstad, 2020

Bloggar om: göteborg, stadsbyggnadskontoret, stadsplanering, arkitektur, yimby, blandstad, 2020

Nu är  Marieholmstunneln färdig och invigd sen ett tag tillbaka och när man är i området på Hisigssidan så märker man hur det präglas av verksamheter som bygger på billig mark, stora delar upptas av Stena Metalls skrotgård. Det här är ett område som ligger lika nära Gustav Adolfs torg som Liseberg eller Stigbergskajen. Med tanke på tillgängligheten med bil så känns det som om marken borde vara värd en hel del. Skulle man dessutom få för sig att förse området med kollektivtrafik ligger det enbart några minuters bussresa från Gamlestadens station.

På fastlandssidan finns en motsvarande enklav som även den blir instängd av den nya motorvägsringen, Tingstadstunneln - Marieholmstunneln - E45, som är i princip nästan identiskt nyttjad. Den ligger dessutom på gångavstånd från Gamlestadens station (det finns dock ingen direkt gångväg idag utan man måste runda motorvägsspagettin).

Det här borde vara bilistens drömområde, i alla fall den i Tingstad då den har på och avfartsramper rätt in i området. Området i Tingstad är inte helt olikt Gårda som ochså är isolerat från stan med väldigt god motorvägskoppling. Delen på fastlandet har idag bara en genomfartsgata som kommer från stan i ena änden och sitter ihop med E45 en bit norr ut, så dit är det lite svårare att ta sig.

Skulle man nyttja de här två områdena hyfsat ordentligt med bostäder längs älvkanten och höge kontorsbyggnader längs motorvägarna så skulle man med lätthet kunna få in ca 4000 boende och ca 8000 arbetsplatser. Det skulle motsvara ett e-tal på ca 1,4 vilket inte är speciellt högt.

De här två enklaverna vore värda ett litet experiment där man utfärdar en väldigt generell detaljplan för hela området som tillåter ickestörande verksamhet utan höjdbegränsning och se vad som händer. Man kan till och med tillåta nya broar över älven så länge de kan släppa igenom vänertrafiken.

Yimby Göteborg om: Marieholmstunneln, Gårda, Mina små funderingar

Bloggar om: Marieholmstunneln, Gårda, Mina små funderingar

Yimby Göteborg skickar idag in ett yttrande över Översiktsplan för Göteborg som just varit ute på granskning. Vi lämnade även in ett yttrande på planen när planen var ute på samråd. Du kan stödja vårt yttrande genom att använda formuläret på Stadsbyggnadskontorets hemsida eller genom att maila sbk@sbk.goteborg.se. Synpunkter behöver vara inne senast idag måndag den 28 juni.

Du kan t.ex. skriva:

Läs även vårt yttrande på planen när den var ute på samråd, vår sammanfattning av diskussionerna i Facebook-gruppen samt vår debattartikel inför arbetet med översiktsplanen.

Yttrandet följer i sin helhet. Bilderna ingår inte i det inskickade yttrandet.

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg

Diarienummer SBK: BN0199/17

Allmänt

Vi noterar med glädje att vissa av de synpunkter vi lämnade under samrådet har tagits med i den handling som nu är utställd för granskning. Vi ser framförallt positivt på att planen nu är mer konkret med bland annat utpekade barriärer, målkonflikter och definitioner samt att den kompletterats med hänvisningar till UN Habitat och principer för hur olika lägen baserat på noder, stråk och mellanområden har olika potential för att skapa stadsliv och därmed lämpliga lägen för till exempel verksamheter i bottenvåningar.

Dock är vi mycket negativa till den nya inriktning som planen har genom att den kompletterats med områden som ska möjliggöra en större utbyggnad av småhus i ytterstaden än tidigare. Småhusbebyggelse i nya områden leder till stora kostnader för ny bilinfrastruktur då det är svårt att skapa tillräckligt attraktiv kollektivtrafik. Detta går helt på tvärs med de principer och målbilden som slås fast i Koll2035. Det är tråkigt att översiktsplanen inte är tydligare i att värna stadsnära skogs- och jordbruksmarker i ytterstaden. Med tanke på att hela hållbarhetsbedömningen har reviderats och fördjupats har vi svårt att se hur denna nya inriktning hänger ihop med den bedömningen.

Synpunkter

Även om delar av planen blivit mer konkret saknar vi fortfarande en entydig definition av vad som är en eftersträvansvärd ”hög” och ”låg” täthet samt vad som ligger bakom definitionen för en tyngdpunkt där en eftersträvansvärd täthet är 10 000–12 000 boende och arbetande inom 1 kilometer. Framförallt har vi svårt att se kopplingen mellan de 13 punkter som listas upp under utvecklingsinriktning och den genomgång som sedan följer under utbyggnadsstrategi med ett nytt större område, väster om Kärra, som ska utredas vidare med syfte att möjliggöra bebyggelse där samt mindre områden i anslutning till Björlanda, Säve och Gunnilse.

Öka andelen bostäder i innerstaden

För att gator och stråk ska kunna utvecklas som sammanhängande stadsrum där gående och cyklister prioriteras måste en större andel av bostäderna planeras till innerstaden. Huvudscenariot i översiktsplanen är att till 2050 ökar staden med 250 000 invånare vilket kräver ca 120 000 nya bostäder och 100 000 nya arbetsplatser. Detta fördelas ut på 25% (30 000- 35 000) i innerstaden (varav 25 000 - 30 000 i Ävstaden), 60% (65 000 - 75 000) i mellanstaden samt 15% (15 000 - 20 000) i ytterstaden. Vi vill trycka på att vi hellre ser att det största antalet tveklöst borde hamna i innerstaden och en ännu större andel av bostäderna i mellanstaden än i ytterstaden. I innerstaden finns enorma centrala ytor bland annat i Frihamnen och Centralenområdet att bygga bostäder på. För att skapa en attraktiv dygnetruntstad måste rena kontorsområden undvikas.

Göteborg 2050? Källa: CAR Sverige.

Bygg mer blandat

Vi ser gärna att det i fler delar av staden övervägs en mer blandad bebyggelse med mer integrerad småhusbebyggelse såsom parhus och radhus blandade med flerbostadshus. På så sätt kan en hållbar täthet uppnås (150-300 boende/ha). Vi ser framför oss en hybrid mellan Majorna och Änggården. Vi ser inte att det råder någon brist på renodlade villaområden utan det är framför allt större bostäder över lag som saknas och särskilt sådana som inte ligger i bilberoende villaområden. I vårt Göteborg finns plats även för barnfamiljer. Med fördel kan man planera gatorna som gångfartsgator för lek och vistelse inspirerade av nederländska woonerf.

 Stadsradhus längs Sankt Sigfridsgatan.

Bebygg delar av Heden

Vi instämmer i vikten av att kostnadsfria målpunkter och mötesplatser ska finnas i de centrala delarna av staden och att offentliga rum vara tillgängliga och inkluderande. Dock tror vi att framtidens Heden har plats både för fotboll, spårväg och bostäder. Idag är det en skräpig plats som upptar nästan 12 hektar. När man ser på hur ytan används är det en mindre del som är bollplaner och ytor för rekreation. Den största delen består av allt möjligt annat som hotell, förskolepaviljonger och P-platser. Yimby har lanserat ”Nya Heden” med kvartersstad norr om Vasagatans förlängning medan den södra ytan reserveras för evenemang och aktiviteter. Stråket mellan Vasagatan och Bohusgatan blir då ett starkt och tryggt stråk samtidigt som aktivitetsytan blir större än idag. Detta förslag följer intentionerna i översiktsplanen.

Yimbys förslag för Nya Heden.

Skapa blandstad längs med evenemangsstråket

Som en del i det fortsatta arbetet vill vi se en ny förutsättningslös arenautredning. En utredning som tar sin utgångspunkt i markvärden, lokala och globala stadsbyggnadseffekter, liksom möjligheten att öka integration och möten mellan människor, samtidigt som en mer jämlik och attraktiv stad skapas. I området kring evenemangsstråket har vi en unik möjlighet att skapa ett nytt Linnéstaden, Göteborgs mest populära stadsdel. Ytterligare en arena i evenemangsstråket skulle bara befästa områdets nuvarande karaktär som en barriär mitt i staden, utan ett levande stadsliv. Något som skulle kunna skapas om man istället förtätar området med riktig blandstad, bland annat, som Yimby tidigare föreslagit, genom att bebygga Valhallas grusplaner med stadskvarter. Vi vill att staden lägger ner tanken på ett dedikerat evenemangsområde.

Skapa blandstad längs med evenemangsstråket.

Bygg ny evenemangsarena vid Slakthusmotet

Scandinavium är föråldrat och flera aktörer har presenterat idéer för en ersättare. De flesta vill bygga den i nära anslutning till dess nuvarande läge vid Skånegatan, utan att lyfta blicken och fundera på om en så central placering verkligen är ideal. Bara tre kilometer från Gustavs Adolfs torg ligger Gamlestaden, ett område i stor förändring. Det tar idag fyra minuter med tåg och sex minuter med spårvagn att ta sig dit från Centralstationen, 14 minuter från Korsvägen. Med Marieholmstunneln, Marieholmsbron, pendeltågstation i Brunnsbo och Västlänken kopplas fler stadsdelar närmare Gamlestaden. Därför anser vi att en ny arena bör placeras här, mellan järnvägen och E45 vid Slakthusmotet. Här finns exploaterbar mark som ägs av kommunala Göteborgs Energi och som idag är bebyggd med mindre industribyggnader.

Illustrationsskiss över Yimbys förslag till ny arena i Gamlestaden. I den infällda kartan syns arenans placering (i rött) i förhållande till Göteborgs centrum.

Transport och mobilitet

Även delarna som beskriver utbyggnad av transportinfrastruktur har konkretiserats i planen. Även här blir det tydligt att den nya inriktningen mot att bygga småhusområden i ytterstaden kommer kräva helt nya lösningar som inte finns med i Koll2035 för att kunna ta omhand det ökade transportbehovet som kommer från dessa områden. Då kapacitetstaket redan överskrids i stora delar av spårvagnsnätet ser vi inte hur detta transportbehov skulle kunna tas omhand på annat sätt än genom att bygga ut våra trafikleder med fler biltrafikfiler. Som bekant leder detta till ännu större krav på utbyggnad av ännu mer infrastruktur och ”inducerad trafik” som följd. De alternativ som skissas på ny spårbunden trafik kommer att ta lång tid och också kräva stora investeringar. Innan nya områden öppnas för ny bebyggelse anser vi att de områden som är mer stadsnära i innerstaden och mellanstaden, med redan god kollektivtrafik, även fortsättningsvis ska prioriteras.

Göteborg 2050? Källa: 21st Century Urban Planning & Mobility.

Lära av historien

Vi ser gärna att erfarenheterna från det omfattande projektet ”Göteborgs utvidgade innerstad” (Lukas Memborn m.fl., Dnr. SBK 0120/16) tas bättre i beaktande. Projektet har sedan hösten 2015 arbetat med ena foten förankrad i Göteborgs historia och den andra långt in i framtiden. Här finns ett embryo till en tydlig kartläggning av de strategiska mål som motverkar varandra. Bland annat finns genomgångar redan färdiga för hur bebyggelse kan utformas i områdena Norra Masthugget, Frihamnen, Lindholmen, Lundby och Karlastaden, Centralen och Gullbergvass, Gamlestaden, Skeppsbron samt Biskopsgården som trädgårdsstad.

Biskopsgården som trädgårdsstad från projektet Göteborgs utvidgade innerstad.

Värna stadsnära skogs- och jordbruksmark

Samtidigt som det mesta av förtätningen avses ske inom redan ianspråktagna områden på hårdgjorda ytor är det viktigt att se till att bevara de kvalitativa grönområdena som uppskattas och används. Så långt det är möjligt bör det byggas nytt i existerande områden så vi maximerar de redan gjorda infrastrukturinvesteringarna. Att öppna upp nya småhusområden är en sällsynt dålig idé ur alla hållbarhetsdimensioner. Stadsnära skogs- och jordbruksmark måste värnas.

Slätta Damm i Hisingsparken. Källa: Wikipedia.

Yimby Göteborg om: yttrande, göteborg, stadsplanering, översiktsplan, un-habitat, stråk, gator, kopplingar, barriärer, Heden

Bloggar om: yttrande, göteborg, stadsplanering, översiktsplan, un-habitat, stråk, gator, kopplingar, barriärer, Heden

Samverkan i praktiken med folk från BRFen, från den lokala fastighetsägarföreningen, grannar och BIDet. Foto: Helena Holmberg.

Stråk och platser med lokaler i gatuplan blir inte till levande, trivsamma platser genom önsketänkande. Lokalförvaltning kräver djupt kunnande. Det finns ett starkt ekonomiskt tryck på lokalförvaltare och de näringsidkare som driver verksamhet i lokalerna - verksamheter måste ju ha en företagsidé som funkar ekonomiskt. Och vilka affärsmodeller som fungerar förändras ju dessutom över tid. Helena Holmberg arbetar med levande gatumiljöer i praktiken och har arbetat med frågorna under många år som bland annat verksamhetschef för BID Gamlestaden och BID-samordnare i stadsdelsförvaltningen Östra Göteborg. Här ger Helena exempel på hur samverkan mellan de konstruktiva krafterna kan fungera i praktiken.

Det finns negativa krafter som påverkar lokalerna i gatuplan. Inte minst växande tryck från kriminella och ohederliga krafter. Organiserade kriminella grupperingar har starka motiv att etablera sig i lokaler i gatuplan. Dels för att befästa en territoriell kontroll och uppsikt över fysiska platser. Dels för att driva verksamheter, för att tjäna pengar, kanske kunna tvätta pengar, kanske kunna sätta rättslös arbetskraft i produktion.

I ett köpcentrum ägs och förvaltas lokalerna av en enda fastighetsägare, en enda aktör som har alla delar av utveckling och skötsel av köpcentrumet i sin hand. Praktiskt men lite trist.

En stadsmiljö med en mångfald ägare och förvaltare är något annat. I bästa fall blir resultatet en spännande miljö som präglas av kreativ brokighet och trivsam småskalighet, där många entreprenörer kan förverkliga sina idéer och dessutom leva på dem. Men mångfalden för med sig egna utmaningar. Som sagt, den där levande attraktiva platserna kommer inte till genom önsketänkande.

En välfungerande och levande stadsmiljö förutsätter i regel att de olika fastighetsägarna samarbetar om uthyrningen av lokaler. Utan ett sådant samarbete uppstår fenomen såsom att olika lokalvärdar tar in, exempelvis, fyra thairestauranger på samma gatstump. Eller att skrädderiet eller nyckelsmeden ligger i bästa söderläge med slösande sol och gott om plats för en uteservering, medan cafét eller bistron får det blåsiga, trånga och mörka nordostläget. För att undvika sådana marknadsmisslyckanden krävs en långt driven samarbetskultur.

En kategori fastighetsägare som behöver extra mycket love and care är bostadsrättsföreningarna. I normalfallet lämnas de helt ensamma med sina uthyrningsbeslut och sin lokalförvaltning. Visst tar många hjälp av Riksbyggen, HSB eller SBC. Men bostadsrättsföreningarnas generella sårbarhet har uppmärksammats flitigt på senare tid. En rapport som Sweco gjort på Fastighetsägarna Stockholms uppdrag för ett par år sen benar i problemet. Bostadsrättsföreningarnas sårbarhet  är stor, men insikten om hur sårbara de är är liten, visar Sweco. På senare tid har exempel på regelrätta kapningar och plundringar av nybildade bostadsrättsföreningar i utsatta områden uppmärksammats medialt.

Men även välfungerande, väl etablerade bostadsrättsföreningar möter utmaningar som de i normalfallet inte är rustade för. Brister i lokalförvaltningen får stora konsekvenser för den gemensamma stadsmiljön. Sårbarheten mot kriminell påverkan är stor i samband med uthyrning av lokaler. För alla kategorier fastighetsägare, stora och små, men mycket stor särskilt för bostadsrättsföreningar.

Det här är skitsvårt, rakt uttryckt. Även för en stark fastighetsaktör tar det lång tid att vända utvecklingen om man har låtit de egna lokalerna gå ner sig. För att jobba med lokaler i gatuplan i områden med en mångfald fastighetsägare krävs samarbete, metodutveckling och tillgång till en gemensam budget och gemensamt kompetensstöd.

I BID Gamlestaden jobbar vi så här

En bostadsrättsförening som är helt central för stadsmiljön i Gamlestaden är den på bilden nedan. De har suttit helt själva med sin lokalförvaltning i alla tider och har råkat ut för en hel del smällar under årens lopp i sin lokaluthyrning och i relation till de egna lokalhyresgästerna. För ett par år sen var det en andrahandslokalhyresgäst som valde att ställa ut kylskåp och andra vitvaror på trottoaren. Och det kan man ju strunta i, om man vill. Eller så kan man tycka att entrén till ingen stadsdel i Göteborg ska behöva se ut så. Kylskåpen är borta, men helt ärligt är inte dessa lokaler på gatuplan någon prydnad för sin plats nu heller.

Samverkan i praktiken med folk från BRFen, från den lokala fastighetsägarföreningen, grannar och BIDet. Foto: Helena Holmberg.

Förrförra fredagen (17/9) träffades vi utanför deras hus, folk från BRFen, från den lokala fastighetsägarföreningen, grannar och BIDet. Och nu förstod BRFen att de kunde få hjälp.

• Kompetensstöd för att arbeta igenom lokalhyreskontrakten.
• Kompetensstöd som kan hjälpa till med säkerhetsfrågor och säkerhetsbedömningar.
• Drivhuset Göteborg, som har jobbat i flera år med att jobba uppsökande och stödjande mot det lokala näringslivet, som kan erbjuda nya företag hjälp med affärsutveckling och -stöd, så att de jobbar på ett sätt som faktiskt attraherar kunder. Drivhuset har också ett brett nätverk bland lämpliga nya företagare, i det fall en lokal blir tomställd, så att den kan hyras ut till en bra lokalhyresgäst som faktiskt också bidrar till platsen.
• Grannfastighetsägare kan också kanalisera bra potentiella lokalhyresgäster till varandra, om de inte själva har lokaler att erbjuda.
• Stöd och mallar för utseendet av lokalerna på gatuplan.
• Fastighetsägarna i centrala Gamlestaden har också tillsammans jobbat fram koncept och gemensam riktning för lokaler och verksamheter i gatuplan.
• Nätverken finns på plats genom BID-verksamheten, och kompetensstöden och Drivhusets uppdrag i Gamlestaden finansieras genom den lokala fastighetsägarföreningen Fastighetsägare i Gamlestaden. Som den aktuella BRFen är medlem i sedan många år, de har därmed medfinansierat inte bara den hjälp de själva får nu utan också många liknande insatser genom årens lopp. Genom att ett antal av lokalfastighetsägarna är mobiliserade kan också kommunala initiativ, såsom när Trafikkontoret får i uppdrag att arbeta med sommargågator på vissa platser och gator, mötas upp så att ett sådant initiativ blir till en verklig platsutecklingsprocess.

Nytaget foto på gatumiljön vid byggnaden. Foto: Helena Holmberg.

Det tar som sagt fruktansvärt lång tid att utveckla illa skötta och fula lokaler till levande platser med ett konkurrenskraftigt och hederligt lokalt näringsliv, också när det är en enda, kraftfull fastighetsägare som äger och förvaltar lokalerna. När lokalägandet är mångfasetterat och på mycket olika nivåer vad gäller kompetens och professionell förmåga är utmaningarna oerhört stora. Men dessa problem är generella, de finns nästan överallt. Och därför är det desto mer angeläget att utveckla plattformar och metoder för att hantera dem. För stråk och platser med lokaler i gatuplan blir inte till levande, trivsamma platser genom önsketänkande.

Yimby Göteborg om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, yimby, lokal, småföretag, ekonomi, verksamhetslokaler, lokaler, handel, blandstad, modernism

Bloggar om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, yimby, lokal, småföretag, ekonomi, verksamhetslokaler, lokaler, handel, blandstad, modernism

Det råder idag ett glapp mellan hur vi pratar om arkitektur och stadsbyggnad och det som faktiskt byggs runt oss. Politiker, arkitekter och opinionsbildare vurmar för en levande stad där olika formspråk kan samsas. Men trots detta är påfallande mycket av det som byggs storskaligt och repetitivt.

För några decennier sedan var diskussionen motsatt. Då fanns en moralisk uppfattning bland såväl politiker som arkitektkår att klassicism var fel och tillbakablickande. Ändå fick de arkitekter som specialiserat sig på historiserande stilar betydligt fler uppdrag än idag. Med några decennier på nacken ter sig många av dessa hus som intressanta alternativ till dagens nyproduktion.

Den mest framträdande av det sena 1900-talets ”postmoderna” arkitekter är Sune Malmquist. Hans väg till den positionen var dock krokig. Som ung arkitekt fick han på 1960-talet uppdrag att rita på de mest komplexa delarna av Stockholms nya city. På 1970-talet omvärderade han dock sin arkitektgärning och kom under återstoden av sin karriär att fokusera helt på att tolka klassiska arkitekturstilar. Hans spelplan var Stockholms innerstad och han kom att få en stor mängd hus uppförda under 1980-1990-talen.

Jag har länge varit nyfiken på Malmquist och hans livsgärning. Vintern 2021 slog jag honom därför en signal och vi stämde träff i under påsken. Malmquist är idag 89 år gammal och bosatt i Båstad. Efter en stroke för några år sedan har han svårt att uttrycka sig, men minnet och intresset för arkitektur är intakt. Jag träffade honom i hemmet tillsammans med dottern Anna, svärsonen Michele och assistenten Jolanta, för ett samtal om arkitektur, urbanitet och byggande. Under samtalet blev det för mig allt mer uppenbart att de utmaningar Malmquist mötte under sitt yrkesliv är högaktuella idag, och att vi har mycket att lära av hans lösningar.

 Bild: Sune Malmquist 2021. Foto: Privat.

I otakt med 1900-talet, högaktuell idag

Sune Malmquists yrkesbana började med några tvära lappkast. Som ung arkitekt utmärkte han sig som passionerad och målmedveten. Genom rekommendationer från dåvarande chefsarkitekten för cityomvandlingen (senare stadsbyggnadsdirektören i Stockholm) Torsten Westman fick hans nystartade kontor i uppdrag att rita på den stora avrivna yta som låg mellan det blivande Sergels Torg och Kungsträdgården. Malmquist drömde om en något som liknade 1800-tals gallerian i Milano – ett handelspalats med internationell spjutspetsarkitektur och flödande folkliv. Efter åratal av slit, under vilka bland annat Hotell Sergel Plaza kom till, realiserades en mer slätstruken shoppingstruktur – Gallerian – vilken skapade en ny stadsstruktur som placerade Brunkebergstorg i ett stadsbyggnadsmässigt bakvatten. Gallerian blev för många symbolen för hur det nya city vände ryggen mot traditionella gator och torg. Malmquist kände ånger för den klassiska stad som försvunnit.

Bild: Tidiga skisser på Gallerian av Sune Malmquist.

Bild: Tidiga skisser på Brunkebergstorg av Sune Malmquist.

Vid denna tid, mitten av 1970-talet, tvärbromsade miljonprogrammet och en massiv kritik mot citysaneringarna tog vid. Malmquist var stukad efter misslyckandet med Gallerian, kontoret krympte kraftigt och på det personliga planet genomlevde han en besvärlig skilsmässa. Han började närma sig uppdragen på ett helt annat sätt än tidigare.

Internationellt sett började postmodernismen göra sig gällande. Yviga formexplosioner, lek med klassiska attribut och allt mer teoretiska resonemang kännetecknade samtidsarkitekturen. I Sverige rådde energikris och gröna vågen. Malmquist valde dock att ställa sig vid sidan av arkitekturdiskursen och rita hus så som han själv ville ha dem. Han fördjupade sina kunskaper i 1800-talets byggnadsordningar. Uppdragen började komma in igen, denna gång från stadens byggmästare.

Medan resten av den svenska arkitektkåren antingen fortsatte rita modernistiska hus, eller gav sig i kast med de postmoderna stilexperimenten, gjorde Malmquist så gott han kunde för att laga det Stockholm som slitits sönder av rivningarna. Hans första större nybyggnadsprojekt var kvarteret Astrea. Malmquist ritade ett pampigt hörnhus vars rena formspråk var en stilsäker studie i neoklassicism. Flera uppdrag följde och det visade sig gå alldeles utmärkt att kombinera prefabricerat betongbyggande och moderna planlösningar med klassicistiska fasader. Kontoret blev skickliga på att åstadkomma vackra hus genom proportioner och detaljer snarare än dyra attribut. Malmquist byggde starka band till ett antal byggmästare som delade hans bild att staden behövde läkas snarare än provoceras, men från arkitektkåren hördes raljerande tongångar. Eftersom Malmquist gick ett steg längre än sina samtida kollegor i att låna attribut från den klassiska arkitekturen blev han också utsatt för hård kritik. Högljutt kritiserades hans ”nostalgiska” utgångspunker. Föga intresse ägnades åt de komplicerade ekvationer han gång på gång löste. Men uppdragen rullade likväl in.

Bild: Kv Astraea 14, uppfört av Folke Ericsson Byggnads AB 1979. Fotograf: Fredrik Rosenhall.

Bild: Kv Astraea 14, uppfört av Folke Ericsson Byggnads AB 1979. Fotograf: Fredrik Rosenhall.

I mitten av 1980-talet gick Malmquists nya fru, arkitekten Hervor von Arndt, in som delägare i kontoret och tillsammans utvecklade de verksamheten till att även omfatta kontors- och stadsplaneuppdrag. Under denna tid tillkom stadsdelar som Tranebergs Strand och Alviks Torg. Intressant nog bröt de mot tidens symmetriska, formalistiska planstrukturer. Tillsammans ritade Sune och Hervor hus som noggrant anpassade sig till topografin, samtidigt som fasadkompositionerna stod stadigt i en klassicistisk formlära. En nära relation byggdes upp med Anders Bodin fastigheter, vars byggande för långsiktig förvaltning passade makarna väl. Här fick de möjlighet att arbeta tätt tillsammans med hantverkare och konstnärer i såväl projekterings- som byggskede.

Kontorets mest kända byggnadsverk, bostadshusen på Oxtorget mitt i Stockholms city, uppfördes av Einar Mattsson och stod klara 1996. Här tillförde Malmquist en bebyggelse med klara drag av nordisk klassicism till ett sammanhang som annars är helt dominerad av storskaliga kontorshus från 1960-talet. Husen rönte stor uppmärksamhet även internationellt.

Bild: Bostadshus vid Oxtorget i Stockholm, uppförda av Einar Mattsson 1996. Fotograf: Fredrik Rosenhall.

Bild: Bostadshus vid Oxtorget i Stockholm, uppförda av Einar Mattsson 1996. Fotograf: Fredrik Rosenhall.

Bild: Bostadshus vid Oxtorget i Stockholm, uppförda av Einar Mattsson 1996. Fotograf: Fredrik Rosenhall.

Bild: Bostadshus vid Oxtorget i Stockholm, uppförda av Einar Mattsson 1996. Fotograf: Fredrik Rosenhall.

Malmquists sista projekt tillkom på 00-talet; bostadshus i kvarteret Loka Brunn på Dalagatan i Stockholm (som ritades tillsammans med Caspar von Vegesack) samt den egna palladianska villan i Båstad där han bor idag.

Bild: I början av 2000-talet lät Malmquist uppföra en villa i Båstad som inspirerats av Palladio (modell). Foto: Fredik Rosenhall.

Bild: I början av 2000-talet lät Malmquist uppföra en villa i Båstad som inspirerats av Palladio. Foto: Fredik Rosenhall.

Vad hände med postmodernismen?

Sune Malmqusits karriär tecknar en intressant, parallell, arkitekturhistoria för 1900-talets andra hälft. Den visar att en seriös och noggrann arkitektgärning kan ske vid sidan av huvudfåran. När jag pratade med Sune och hans nära kom samtalet handla mycket om hur förutsättningar påverkar viktiga skeenden. Om arkitekturklimatet då och nu, och hur Sunes kunskaper kan föras vidare till en yngre generation.

När han examinerades som arkitekt på 1950-talet var byggbranschen mindre och mer sammanhållen. Drivna unga arkitekter kunde få viktiga uppdrag, även kommunala, genom kontakter och rekommendationer. Genom arbetet med Gallerian och City fick han ett stort nätverk bland fastighetsägare som uppskattade det metodiska arbetssättet och passionen för yrket. Idag är det svårare för unga kontor att få de stora kommunala uppdragen. För att ens komma på tal för cityutvecklingsprojekt krävs kvalitetssystem och tunga referenser. Detta är givetvis bra på många sätt, men det understödjer en viss likriktning.

Den enskilt viktigaste faktorn bakom efterfrågan på Malmquists arkitektur var dock baksmällan efter 1960-talets byggboom. Fram till 1970-talet fanns en allmän uppfattning om att det som byggdes successivt skapade allt bättre städer. Cityrivningarna och miljonprogrammet ändrade på detta. Reaktionen skapade en stadsutveckling utan paradigm som vi på många sätt fortfarande befinner oss i. Arkitekturteoretikerna på 1970-talet menade att den gryende postmodernismen innebar slutet på de stora programmen och början på en mer stilpluralistisk och inkluderande tid. Men i backspegeln kan vi konstatera att så inte riktigt blev fallet. Under decennierna efter miljonprogrammet pendlade arkitekturen mellan småskaligt historiserande och storvulet postmodernistisk, men rädslan för att ”blicka bakåt” var likväl stark. Sune Malmquist stack ut eftersom hans byggnader var mer arkitektoniskt genomarbetade och trogna den klassicistiska formläran än många andra arkitekters verk. Tidsandan som helhet präglades dock av båda låg byggtakt och respektfullhet mot skala och sammanhang.

Bild: Alviks torg uppfördes på 1990-talet av Anders Bodin fastigheter. Husen bryter mot den traditionella kvartersstadens mönster men formspråket är klassicistiskt. Foto: Alviks torg av Ankara, CC BY-SA 4.0.

Någonting hände under 00-talet som ändrade på detta. Vid denna tid upplevde många det svenska byggandet som onödigt defensiv. Den gamla trätan mellan de som förespråkade en offensiv modernism och de som ville bevara den klassiska stadens skala och karaktär ersattes successivt av en ny problembeskrivning.

Yimbys opinionsbildning från tiden runt 2010 är en viktig katalysator till den förtätningsvåg som nu sveper över Sverige. Siktlinjer, anpassning och gröna kilar fick ta ett steg tillbaka till förmån för smart markutnyttjande och byggande på höjden. I Yimbys Jane Jacobs-influerade målbild spelar varken den modernistiska stadens köpcentrum eller den klassicistiska stadens katedraler några viktiga roller. Staden ses som en social och ekonomisk organism snarare än en arkitekturhistorisk skulpturpark. Vågar vi bara släppa alla hårda anpassningskrav kan vi hindra utglesningen och skapa nya pulserande stadsdelar, täta och livskraftiga, resonerade man.

Yimby opinionsbildning, tillsammans med bostadsbrist och skyhög efterfrågan på innerstadsmiljöer, ändrade det svenska planeringsparadigmet. Inte så att vi nått en situation där städerna byggs enligt konsekventa ideologiska ställningstaganden, men förändringen är tillräckligt stark för att skapa en rörelse i tangentens riktning som gör sig påtagligt närvarande i storstädernas centrala delar. Husen byggs högre och tätare än tidigare och maximal kontrast mot äldre bebyggelse eftersträvas. Modernismens funktionsseparering och utglesning kritiseras starkt men dess formspråk omhuldas. Just nu befinner sig byggbranschen i en liknande euforisk fas som i början av miljonprogrammet. Då liksom nu uppstår en flockmentalitet som gör att mycket av det som byggs följer samma estetiska och funktionella principer. Då liksom nu saknas självreflektion och förmåga att se brister i det som byggs.

Bild: Kvarteret Loka Brunn, uppfört av Anders Bodin Fastigheter 2009 är ett av de sista hus som byggdes i postmodernistisk stil i Sverige. Fotograf: Fredrik Rosenhall.

Bild: Kvarteret Loka Brunn, uppfört av Anders Bodin Fastigheter 2009 är ett av de sista hus som byggdes i postmodernistisk stil i Sverige. Fotograf: Fredrik Rosenhall.

Den klassiska stadens renässans

Det råder något paradoxalt i att vi nu genomför en stadsförtätning som saknar motstycke i modern tid samtidigt som centrala gestaltningsprinciper i såväl den klassiscistiska som den modernistiska formtraditionen ignoreras. Den klassiska staden byggde på symmetrier, harmonier och variation, den modernistiska på öppenhet, naturkontakt och upprepning. Dagens byggande har omfamnat tanken på förtätning, och till viss del vänt sig från modernismens funktionsseparering.  Men det står fortfarande fast förankrat i modernismens trafikplanering och estetik. De långsamma stadsgator som bygger upp livet i äldre städer lyser med sin frånvaro. Likaså lugnet som klassisk arkitektur och samordnade färg- och materialpaletter skapar.  Gestaltningsprogram och estetisk styrning ratas, individualism och storstilad ”branding” premieras. Det är kraftiga gester, exklusiva material och fokus på hög ”wow”-faktor. Långt ifrån den lokalt drivna urban-ekonomi som Jane Jacobs såg blomstra i New Yorks äldre rutnätskvarter.

Bild: Fasadskiss av Malmquist. Huset kom att uppföras i modifierad form på Valhallavägen.

Allt fler opinionsbildare ifrågasätter om den stad vi skapar idag verkligen kommer att hålla vad den lovar. Kritiken mot byggandet brösttoner i sociala medier, och den kommer från många olika håll. Mest högljudda är Arkitekturupproret. Men även många inom arkitektkåren är oroade över minskade grönytor och trånga bostadsmiljöer. Flera av landets ledarskribenter efterfrågar mer byggande i klassisk stil. Och på Yimby kan man allt oftare läsa oroade inlägg som ifrågasätter vilka kvaliteter som de facto kommer skapas i det som byggs. Helt klart har normen för vad som är lämplig täthet och höjd i städerna ändrats, men innebär detta med automatik att vi får levande vackra stadsrum?

Det råder en tröghet mellan värderingar och genomförande. Vi kan räkna med att de opinionsbildare som idag kritiserar byggandet kommer att påverka morgondagens stad. Det är inte särskilt långsökt att tänka sig att dagens byggande kommer att avteckna sig som en tydlig årsring, och att det kommer att rannsakas och kritiseras. Att pendeln kommer att slå tillbaka och det inom en snar framtid kommer resas krav på täta innerstadsmiljöer som är mer anpassade till den traditionella stadens skala och utförande än det som byggs idag. Liksom det gjorde på 1970-talet. Sannolikt kommer dagens hårt drivna individualism ifrågasättas och gestaltningsprogram, proportioner och ordningar efterfrågas.  När detta händer är det viktigt att det finns kunskap att tillgå som visar hur man faktiskt åstadkommer det i praktiken. Här är arvet efter Sune Malmquist viktigt att förvalta. För han visade oss att det med eftertänksamhet, kreativitet och genuint intresse går utmärkt att använda dagens byggmetoder till att skapa hus och stadsdelar som följer klassiska, tidlösa principer. Och som med några decennier på nacken framträder som naturliga och omtyckta individer i Stockholms innerstad.

Bild: Bostadshus vid Oxtorget i Stockholm, uppförda av Einar Mattsson 1996. Fotograf: Fredrik Rosenhall.

Yimby Göteborg om: Sune Malmquist, postmodernism, Yimby, Stockholm, Astraea, Oxtorgsgatan, Loka Brunn

Bloggar om: Sune Malmquist, postmodernism, Yimby, Stockholm, Astraea, Oxtorgsgatan, Loka Brunn

Den 30 november 2021 lämnade Trafikverket sitt förslag till nationell transportinfrastrukturplan 2022-2033. Samtidigt gick planförslaget på extern remiss. Våren 2022 förväntas regeringen fatta beslut om innehållet i planen. Planen omfattar 799 mdkr, varav 437 mdkr kanaliseras mot nyinvesteringar. Till den senare potten ska läggas ytterligare 52 md, som kommer från medfinansiering, såsom trängselskatter och banavgifter. Hur berörs västsverige av förslaget till nationell plan?

En av de stora grejerna som har hänt förra veckan, om än möjligen något underrapporterad. I regionen har vi haft regelbundna möten med Trafikverket. På slutet har de ju inte kunnat avslöja vad som skulle komma i planen, som presenterades 30/11. Men de har hela tiden gjort klart en sak: alla kommer bli besvikna. Pengarna räcker inte till alla behov och önskemål.

HUR BERÖRS VÄSTSVERIGE av förslaget till plan?

Planen omfattar 799 mdkr, varav 437 mdkr kanaliseras mot nyinvesteringar. Till den senare potten ska läggas ytterligare 52 mdkr, som kommer från medfinansiering, såsom trängselskatter och banavgifter.

GBG-BORÅS. Sträckan som är den största snackisen i vår del av landet. Och den stora satsningen. Intentionen är att den ska byggas och 17,3 mdkr av totalt 43,5 mdkr ligger i förslag till plan till 2033. Resten förväntas alltså fyllas på med efter 2033, under kommande revideringar. Härryda kommun har ju aviserat att de inte tänker vara behjälpliga med planläggningen genom kommunen. Konsekvenser av detta och annat kommer jag tillbaka till längre fram.

VÄSTRA STAMBANAN. Gbg-Alingsås är den mest överbelastade sträckan i svenskt järnvägsnät, av enorm vikt inte minst för godsflödena till och från Gbg Hamn (förutom det självklara resandet mellan Sveriges två största städer, så klart). En del åtgärder på sträckan finns med i planen, men de stora greppen saknas. Fyrspår ligger fortfarande långt bort, inte ens planering inför nödvändiga vägval (typ vilken sida om Aspen spår 3 och 4 ska dras) finns med.

ERTMS är ett europeiskt signalsystem som behöver adderas på befintliga järnvägssträckor där det inte redan är gjort. Säkert jättebra, men dyrt. 31 mdkr i denna plan, 51 mdkr totalt fram till 2042.

VÄSTKUSTBANAN Lund-Gbg och vidare till Öxnered ska uppgraderas upp till 250 km/h-kapacitet. 250 km/h är definitionen av höghastighetsjärnväg.

DUBBELSPÅR VIDARE MOT OSLO finns inte med i förslaget till plan, trots att sträckan tidigare är identifierad som brist. Öxnered-Skälebol ligger långt framme i planeringen men måste så klart finansieras också för att kunna byggas. För den sträckan finns dessutom substantiell (upp till 50%) EU-medfinansiering att söka, i och med att sträckan Gbg-Oslo är högprioriterat inom europeiska TEN-T-nätverket. Men en sådan ansökan behöver vara inne senast 2028 för att ingå i nuvarande EU-budgetperiod och då behöver nationellt finansieringsbeslut ha tagits innan dess. Sträckan Skälebol-norska gränsen behöver både planeras och finansieras för att vi ska ta oss vidare mot Oslo. Och då har vi inte ens börjat prata om den norska sidan av den saken, då, då. Dör finns det också en del berg - bokstavligen och bildligt talat - att ta sig igenom. (Öxnered ligger utanför Vänersborg. Skälebol ligger i Dalsland, och är den punkt där Karlstadsjärnvägen och Oslojärnvägen från Göteborg delar sig.)

I PLANEN kvarstår som exempel delfinansiering av spårväg Brunnsbo-Linné. Ett nytt förslag till UTPEKAD BRIST med göteborgsrelevans är ”utveckling av högvärdig kollektivtrafik på väg” för de tre storstadsregionerna. Trafikverket skriver att ”snabba bussar är ett kostnadseffektivt sätt för ökad tillgänglighet med kollektivtrafik i storstäder. I Stockholm och Göteborg finns bred samsyn om potentialen i att utveckla regional snabb, kapacitetsstark busstrafik som komplement till spårtrafiken. Men trängseln i vägsystemet sänker bussarnas hastighet och behovet av framkomlighetsåtgärder är stort. Bristen behöver särskild uppmärksamhet eftersom ansvaret för att genomföra åtgärder delas mellan regionerna som huvudman för trafiken samt stat och kommuner som väghållare.”

Annars är det stora projektet NYA STAMBANOR Gbg-Sthlm-Malmö via Jönköping. 104 md kr riktas dit inom planperioden. Tanken är att alltihop ska vara färdigt till 2045.

GBG-BORÅS är ju tänkt att vara en av de första sträckorna inom det projektet. Planeringen av denna sträcka har pågått under många år. De sista åren har planeringens ramar satts av att regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att göra denna sträcka till en del av projektet Nya stambanor, där tågen ska kunna gå i 250 km/h och med relativt stort fokus på ändpunktsnytta. Man kan tycka vad man vill om det och om Trafikverkets sätt att arbeta, men det är en statlig myndighet som måste arbeta utifrån de regeringsuppdrag de får. Trafikverket arbetar dock i tät dialog med region och kommuner, och Västra Götalandsregionen, kommunalförbunden och kommunerna har i sammanhanget arbetat mycket aktivt med att befrämja de regionala nyttorna i planeringen.
Den sträckning Gbg-Borås som Trafikverket presenterade innan sommaren var sålunda en avvägning mellan ändpunkts- och regionala nyttor - ut ur Västlänken, till Mölndal, tunnel under Landvetter flygplats och sedan till Borås. Alla åtgärdsval är inte satta, men dessa är stationslägena i Trafikverkets förslag.

VGR har arbetat fram ett förslag som skulle stärka de regionala nyttorna till en hyfsat begränsad kostnad. Detta förslag har getts namnet Förstärkningsalternativet, med en ”krok” som tänks koppla ihop nya järnvägen med befintlig kust-till-kustbana primärt med syftet att få till ny järnvägstrafik från Västlänken till Mölndal till Mölnlycke och vidare österut.

Trafikverket har bedömt förslaget som vettigt, men lägger inga egna medel på det projektet i nuläget. De har dock varit tydliga med att ska förstärkningsalternativet vara tekniskt möjligt att genomföra, så behöver det utredas NU, i samband med övrig planering av sträckan. Därför finansierar VGR just en utredning av detta förstärkningsalternativ. ”Krokens” byggkostnad beräknas preliminärt till 2-3 mdr men bedöms ge en enorm utväxling i antal resande.

HÄRRYDA KOMMUN BROMSAR

Hela planeringen av sträckan har alltså skett med ett stort antal dialoger med alla berörda aktörer, där kommunerna längs med sträckan är de viktigaste. Många blev därför överraskade när Härryda kommun i juni meddelade att de inte kommer att medverka till att få järnväg enligt föreslagen - och nu finansierad - sträckning byggd. De vill istället se en alternativ sträckning med ett fullt fokus på regionala nyttor, fler stopp och lägre hastigheter på den nya järnvägen.

Vilka konsekvenserna av detta ställningstagande från Härryda kommun blir är nog inte helt utrett. I Trafikverkets förslag till plan minskas finansieringen av sträckan Gbg-Borås med 8 mdkr under planperioden till 2033 pga fördröjningen genom Härryda. 3 mdkr av dessa förs över till andra projekt i andra delar av landet och 5 mdkr till att snabba upp bygget av Ostlänken samt sträckan Hässleholm-Lund. Min tolkning är också att man något påskyndar planeringen av ”kakan i mitten” av systemet Nya Stambanor, dvs de tre sträckorna till och från Jönköping.

Trafikverkets kommunikation är att de nu pausar planeringen genom Härryda och att sträckan Gbg Borås beräknas fördröjas med 3 år. Drygt 26 mdkr av totalt 44 mdkr för sträckan Gbg-Borås skjuts över till perioden efter 2033. Byggstart bedöms kunna bli 2025-2027 och öppning av sträckning någon gång 2038-2040.

Självklart strävar Trafikverket efter att färdigställa delsträckor snabbast möjligt för att kunna ta dem i bruk, men har berättat i någon av de dragningar jag har varit med på att just sträckningarna genom Härryda är tekniskt extra tidskrävande att planera och bygga genom att det handlar om flera tunnlar och broar -  inte minst tunneln under Landvetter flygplats. Hade Trafikverket kunnat välja hade man alltså velat börja med att kunna finplanera och bygga sträckorna just genom Härryda av dessa skäl, men nu är det just dessa delsträckor som försenas.

Vilka ytterligare konsekvenser förseningen genom Härryda kan få återstår att se, liksom hur välgrundad uppskattningen är att förseningen stannar på tre år. 

REMISS TILL FEBRUARI 2022

TRAFIKVERKETS FÖRSLAG är en tung skrivelse, men inte ristad i sten. Den skickas på remiss nu, remisstiden är satt till februari ut. Det är regeringen som fattar slutligt beslut under senvåren. Nu ska alltså förslaget manglas politiskt och infrastrukturministern - förutsatt att han kan sitta kvar på sin post - lär få fullt i kalendern av regionala påtryckare. Eneroth har sagt att han tycker att förslaget är i grunden bra, men att förändringar kommer att ske. I samma andetag har han pratat om de enorma infrastrukturbehoven i norra Sverige. Så vi kan nog inte utesluta att mer medel kanaliseras dit där investeringarna välkomnas.

Yimby Göteborg om: Trafikverket, nationell plan, infrastruktur, västra götaland, VGR, västra götalandsregionen, härryda kommun, göteborg, västra stambanan, oslo, stambana

Bloggar om: Trafikverket, nationell plan, infrastruktur, västra götaland, VGR, västra götalandsregionen, härryda kommun, göteborg, västra stambanan, oslo, stambana

Vi skrev replik på en kulturdebattartikel av arkitekturhistorikern Claes Caldenby där han tyckte det är dags att ifrågasätta den urbana normen. Artikeln publicerades i GP kultur den 25/10 där Yimby omnämndes i sedvanliga föraktfulla ordalag och där även Socialdemokraterna fick sig en släng av sleven. Tyvärr kom vår replik in lite för sent så GP valde att inte ta in den. Däremot hann Mats Arnsmar (S) skriva en replik som publicerades den 30/10 på debattartikeln med en slutreplik från Caldenby den 3/11.

Vår refuserade replik följer här nedan i sin helhet.

Den täta staden är visst attraktiv och efterfrågad

Att det byggs för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt var anledningen till att nätverket Yimby Göteborg bildades 2008. Det är smickrande att arkitekturhistorikern Claes Caldenby nu lyfter fram den påverkan nätverket haft på Göteborgs stadsutveckling. Även om Caldenby inte delar vår vision om den täta blandstaden hoppas vi att han håller med om det positiva i att stadsbyggnadsdiskussionen lämnat de slutna rummen och nu diskuteras öppet i olika forum.

I sin en debattartikel på GP kultur (25/10) målar Caldenby upp 2010-talet som ”stadsutvecklingens” årtionde i Sverige. Caldenby tar utflyttningen från Stockholms innerstad som ett kvitto på förtätningens baksidor. Det han glömmer nämna är att kvadratmeterpriset för t.ex. 4:or i centrala Stockholm ökat från 92 443 kr i februari 2020 till 105 578 kr i september 2021. En ökning med 14% på 18 månader. Mitt under brinnande pandemi. Detta visar att vi behöver bygga fler områden med de kvaliteter som vi finner i den täta staden, inte färre.

Den täta staden är fortsatt oerhört attraktiv. Den ger ökad ekonomisk dynamik. Den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig. Den ger möjlighet att leva oberoende av bilen och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Tyvärr klarar inte Göteborg av att leverera tillräckligt med de efterfrågade täta stadsmiljöerna idag. Det byggs knappt några områden där större lägenheter och stadsradhus blandas med närhet till offentlig och kommersiell service. Att barnfamiljer tvingas flytta ut från Göteborg när de vuxit ur lägenheten är ett bevis på det. I täta stadsmiljöer, som Kungsladugård, kan familjer leva oberoende av bilen vilket är viktigt för att minska våra transporters inverkan på miljön.

Tvärtemot de scenarier som Caldenby målar upp, ökar befolkningen i Göteborg. Även under pandemiåret var inflyttningen större än utflyttningen i Göteborgs kommun. Befolkningen ökade genom att fler flyttade till än från vår kommun med 730 invånare.

Under de senaste 10 åren har inflyttningen ökat Göteborgs befolkning med 35 679 invånare. Till detta kommer det stora födelseöverskott som finns i Göteborg. Totalt har befolkningen ökat med 69 305 personer på 10 år. Knappast någon flykt undan förtätningen.

I motsats till Caldenby anser vi i Yimby att ytor som Skanstorget ska bebyggas. Skanstorget har varit en parkeringsplats längre tid än den varit ett torg. Skanstorget platsar fint in i Jan Jörnmarks böcker om ”Övergivna platser”. Skanstorget bör bebyggas med ett stadskvarter med flera våningar bostäder och lokaler i bottenplan. Skanstorget behöver fyllas med liv!

Även om mycket har hänt i Göteborgs stadsutveckling går det för långsamt. Vi vill att staden värnar och tar fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg. Vi har många exempel som Långgatorna och områdena Kungsladugård, Linnéstaden och Bagaregården. Vi vill bygga mer, mycket mer, på det viset. Vi vill liksom Caldenby bygga vidare på traditionen med en blandning av landshövdingehus, stadsradhus och lokaler i samma områden. Vi vet att det är ett vinnande koncept. Men, till skillnad mot när dessa områden byggdes bor vi större idag vilket kräver fler våningar med bostäder på husen för att uppnå samma befolkningstäthet och underlag för offentlig och kommersiell service.

Pär Johansson

Samordnare Yimby Göteborg

Yimby Göteborg om: gp, gp-debatt, debatt, göteborg, skanstorget, stadsplanering

Bloggar om: gp, gp-debatt, debatt, göteborg, skanstorget, stadsplanering

Stadsbyggnadsåret är till ända och det är dags att göra bokslut för Yimby Göteborg 2021. Under året har vi haft en livlig diskussion i vår Facebook-grupp och publicerat 6 inlägg på hemsidan. Som inom många andra områden har fokus under året legat på annat håll. Pandemin har hindrat oss från att delta i samtal, seminarier och anordna stadsvandringar.

Medlemsstatistik

Under 2021 har vår Facebook-grupp ökat med 260 nya medlemmar, från 6533 till 6793. Under året har Facebook ändrat sin metod för medlemskap och vem som helst kan nu gå med i gruppen, men för att få skriva ett första inlägg eller delta i diskussionen krävs samordnarnas godkännande.

Vi hälsar alla nya medlemmar välkomna!

Samordnarna

Samordnargruppen består av: Olof Antonson, Anders Bäck, Pär Johansson, Tove Krabo och Patrik Sjöberg. Tillsammans gör vi så gott vi kan för att moderera de olika forumen, skriva inlägg och debattartiklar, delta i olika sammanhang och verka för ett konstruktivt samtal om stadsbyggande i Göteborg. Alla inspel och bidrag är välkomna!

Blogginlägg

Stadsbyggnadsdiskussionen har – på gott och ont – gradvis flyttat över till Facebook-gruppen de senaste åren. Det är en tydlig trend som också speglas i att vi endast publicerat 6 inlägg på bloggen i år. Ämnen som för några år sedan hade utvecklats i text och bild på bloggen – av samordnare, medlemmar och andra – blir idag snarare ett hastigt inlägg av mer efemär karaktär i Facebook-flödet.

Vårt konto på Instagram @yimbygbg och Twitter @yimbygbg fungerar här som ett komplement, och där brukar vi lägga upp bilder från vårt deltagande vid olika seminarier, besök, föreläsningar osv.

Det är dock kännbart att samordnargruppen mist ett flertal mycket produktiva skribenter de senaste åren, som av olika orsaker gått vidare till andra uppdrag. De inlägg som väl skrevs var dock dessa:

Yimby Göteborg i media

Under året har vi inte skrivit några debattartiklar.

Yimby Göteborgs stora pris till Albert Lilienbergs minne 2019, 2020 och 2021 – to be continued

Yimby Göteborgs stora pris till Albert Lilienbergs minne utdelas till någon som särskilt bidragit till stadsutvecklingen i Göteborg. Nomineringar och vinnare röstas fram bland våra medlemmar och bloggläsare. Priset har ej delats ut ännu då det skjutits på framtiden.

Tråkigast under stadsbyggnadsåret:

"Evenemangsstråket" ser ut att förbli en olöst stadsbyggnadsfråga och en upplösning kommer troligen inte förrän efter valet i september 2022. Därutöver har flera centrala detaljplaner överklagats, bland annat byggnationerna på Bohusgatan och Region City, vilket försenar dessa viktiga vitamininjektioner i staden.

Roligast under stadsbyggnadsåret:
Invigningen av nya Hisingsbron som blivit en succé. De fina planerna på Backaplan som ser ut att ha god framdrift i jämförelse med de övriga större detaljplanerna (på kommunal mark) i Älvstaden. Karlatornet som kommit igång efter en trevande start och de nya höghusen i Gårda och vid Masthugget väcker mycket uppmärksamhet. Detta speglas även av uppdateringarna i de olika trådarna för pågående byggprojekt i vår Facebook-grupp.

... med detta önskar Yimby Göteborg alla ett riktigt

Gott Nytt År!

Yimby Göteborg om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, blandstad, yimby, Årsredovisning, årsredovisning 2021, 2021, Yimby Göteborg

Bloggar om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, blandstad, yimby, Årsredovisning, årsredovisning 2021, 2021, Yimby Göteborg

Det är dags att sammanställa och granska det fullbordade årets detaljplaner. Vi kan notera en uppgång från 2020, men liksom de senaste åren är det få planer med bostäder som gått ut på samråd under 2021. Totalt hittar vi 9 planer med totalt 3 047 bostäder, varav 80 äldreboendeplatser.

Årets 9 planer som gått ut på samråd.

Som vanligt filtrerar vi bort övergripande program, planer utan bostäder, enstaka villor, vindspåbyggnader, serviceboenden och andra specialfall. Det som studeras är planerna så som de ser ut efter att stadsbyggnadskontoret och fastighetsägarna har gjort sitt jobb och byggnadsnämnden har godkänt att planen går ut på samråd till allmän beskådan. Därför är detta ungefär vad stadsbyggnadskontoret och byggnadsnämnden vill se byggt i Göteborg i framtiden. Vissa planer justeras något i efterhand efter inkomna synpunkter, några planer avbryts, men i huvudsak är det som går ut på samråd också det som antas och senare byggs.

Som en bonus, när vi nu närmar oss kommunalvalet, följer i slutet av inlägget utdrag (utan värdering) av vad de politiska partierna prioriterade i sina 5 respektive budgetförslag för 2022 inom stadsbyggnadsområdet. Under valåret kommer vi försöka fokusera på var de olika partierna står i olika stadsbyggnadsfrågor, bland annat genom vår valenkät som vi under våren kommer skicka ut till samtliga partier som är representerade i kommunfullmäktige.

Kvantitet

Utfallet de senaste åren:

2011: 14 detaljplaner och ca 1 000 bostäder
2012: 23 detaljplaner och över 4 000 bostäder
2013: 9 detaljplaner och ca 1 150 bostäder
2014: 18 detaljplaner och 4 500 bostäder
2015: 26 detaljplaner och 6 700–9 300 bostäder
2016: 39 detaljplaner och ca 14 500 bostäder
2017: 17 detaljplaner och ca 5 200 bostäder
2018: 6 detaljplaner och ca 277 bostäder
2019: 9 detaljplaner och ca 2 298 bostäder
2020: 5 detaljplaner och ca 1 826 bostäder
2021: 9 detaljplaner och ca 3 047 bostäder

Året bjuder på en ökning i antal planer med nästan 50% från föregående år, och antal planerade bostäder ökar med ca 1 200. De föregående 10 åren (se länkar ovan) snittar på 18 detaljplaner med 4 400 bostäder per år, så det är fortfarande en bit kvar till senaste årens planproduktion.

Läge

Om vi går tillbaka till analysen av de 9 detaljplanerna som gått ut på samråd under året är det intressant att studera läget på bostäderna som planeras.

Urbana kvaliteter

Hur ser det då utförandet ut? Finns det några urbana kvaliteter? Granskningen av planerna har gjorts utifrån tre kriterier:

• "Funktionsblandning tillåten" som får ett "Ja" om funktionsblandning med verksamhetslokaler i bottenplan finns inom huvuddelen av husen som inrymmer bostäder.
• "Krav på funktionsblandning" som får ett "Ja" om funktionsblandning med verksamhetslokaler i bottenplan krävs inom en märkbar andel av byggnaderna som inrymmer bostäder. Olika funktioner i olika kvarter blir ett "Nej".
• "Slutna kvarter" som får ett "Ja" om slutna kvarter av innerstadskaraktär, eller åtminstone en sluten gatuvåning, krävs i planen eller visas i illustrationsritningen.

Av de 9 planerna är det 2 som kräver funktionsblandning inom en betydande del av planen, antingen genom ett uttryckligt krav eller genom att tillåta centrumverksamhet men inte bostäder i bottenplan. Slutna kvarter krävs i 2 av planerna.

Sammanfattning

Årets 9 detaljplaner innehåller 1 större detaljplan (Backaplan) med upp till 2 200 bostäder. Resterande planer är mindre villabebyggelse, stadsradhus, våningspåbyggnad samt komplettering med flerbostadshus i områden som domineras av småhus och vice versa.

En av planerna (Önneredsvägen) är extra intressant då den finns i två alternativ där det som skiljer är om bebyggelsen utformas som flerbostadshus (250 bostäder) eller radhus (2-3 våningar, 116-140 bostäder). Båda alternativen skickades ut på samråd av politikerna i byggnadsnämnden.

Ingen av planerna föreslår ny bebyggelse i Angered, Askim-Frölunda-Högsbo, Majorna-Linné, Västra Hisingen och Örgrtyte-Härlanda, utan 1 plan hamnar vardera i Centrum, Norra Hisingen  och Östra Göteborg samt 3 planer vardera i Lundby och Västra Göteborg.

Appendix 1: Så här ville de bygga 2021

Centrum

Inom Vallgraven - Påbyggnad med bostäder vid Magasinsgatan

3-6 bostäder
Boendetäthet: - inv./ha
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: +2

Lundby

Backaplan - detaljplan 2: Centrumbebyggelse

2 200 bostäder
Boendetäthet: 2200x2/19=230 inv./ha
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Ja
Slutna kvarter: Ja
Våningar: 3-16

Brämaregården - Bostäder vid Väderkvarnsgatan

10 bostäder
Boendetäthet: - inv./ha
Funktionsblandning tillåten: Nej
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Ja
Våningar: 4

Kyrkbyn - Bostäder vid Jättestensgatan

130 bostäder
Boendetäthet: 130x2/1,3=200 inv./ha
Funktionsblandning tillåten: Nej
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 5-6

Norra Hisingen

Backa - Bostäder och verksamhet vid Sankt Jörgens väg

140 bostäder (+80 äldreboendeplatser)
Boendetäthet: 140x2/1,0=280 inv./ha
Funktionsblandning tillåten: Nej
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 6-11

Västra Göteborg

Fiskebäck - Bostäder och verksamheter vid Hälleflundregatan

107-125 bostäder
Boendetäthet: 125x2/1,7=147 inv./ha
Funktionsblandning tillåten: Nej
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 3-5

Älvsborg - Bostäder väster om Billingegatan

3-6 bostäder
Boendetäthet: - inv./ha
Funktionsblandning tillåten: Nej
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 1-2

Önnered - Skola och bostäder vid Önneredsvägen - alt. 1 och alt. 2

250 alt. 116-140 bostäder
Boendetäthet: 250x2/7=71,4 inv./ha alt. 140x2/7=40 inv./ha
Funktionsblandning tillåten: Ja alt. Nej
Krav på funktionsblandning: Ja alt. Nej
Slutna kvarter: Nej alt. Nej
Våningar: 1-5 alt. 2-3 och 4-5

Östra Göteborg

Bergsjön - Bostäder vid Siriusgatan

100 bostäder
Boendetäthet: - inv./ha
Funktionsblandning tillåten: Nej
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 1-2

Appendix 2: Politiska prioriteringar inför 2022

Det oklara majoritetsläget i Göteborgs kommunfullmäktige har förändrat delar av inriktningen på de planer som kommit ut under mandatperioden och som fått genomslag under året. I förra årets sammanställning låg fokus på Historisk stadsplaneanalys över Göteborg och det då aktuella pilotprojekt "Biskopsgården som trädgårdsstad" som togs upp i flera av budgetförslagen inför 2021. När vi nu närmar oss kommunalvalet kan det vara av extra intresse att titta på var de olika partierna står i olika stadsbyggnadsfrågor. Här följer därför utdrag (utan värdering) av vad de politiska partierna prioriterade i sina 5 respektive budgetförslag för 2022 inom stadsbyggnadsområdet. Jag har försökt att lyfta ut det som är någorlunda konkret.

Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna är de som styr i Göteborg sedan valet 2018. I deras budget, i stycket om Byggnadsnämnden, listas ett antal mål för nämnden som innebär att

och som genom 10 uppdrag till byggnadsnämnden mer mångordigt innebär att (mina fetmarkeringar nedan)

Socialdemokraterna skriver i sitt budgetförslag att (mina fetmarkeringar nedan)

I Demokraternas budgetförslag skriver de att (mina fetmarkeringar nedan)

Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Feministiskt initiativ skriver i sitt bugetförslag (mina fetmarkeringar nedan)

Det femte budgetförslaget kommer från Sverigedemokraterna. De skriver (mina fetmarkeringar nedan)

Yimby Göteborg om: göteborg, stadsbyggnadskontoret, stadsplanering, arkitektur, yimby, blandstad, 2021

Bloggar om: göteborg, stadsbyggnadskontoret, stadsplanering, arkitektur, yimby, blandstad, 2021

Chalmers slår nu, enligt veckans nyhetsbrev från ACE, upp dörrarna och välkomnar till onsdagssamtal om förtätningen av Göteborg den 16 mars kl. 17-19. Lukas Memborn, Fastighetskontoret, introducerar arbetet med "Förtätning av centrala staden" och kommunens planarbete. Detta arbete har vi i Yimby Göteborg följt med stort intresse. Här följer den publika inbjudan till eventet och en genomgång av hur uppdraget kom till från början.

City engine-illustrationer av Arkitekt: L. Memborn och GIS ingenjörerna: R. Nilsson, S. Stendahl. Utformningen är än så länge helt algoritmiskt genererad enligt måtten i Göteborgs lokala byggnadsordning från 1895.
 

Kort historik om projektet

Vi har noga följt arbetet som med stor politisk enighet startades 2014 och 2015 i det som skulle komma att bli projektet Göteborgs utvidgade innerstad som numera finns publicerad på en mycket lättnavigerad sida hos staden.

Det var från början två separata uppdrag där fastighetsnämnden 2014 gav fastighetskontoret och stadsbyggnadskontoret i uppdrag att utreda möjligheterna för framtida ”infillprojekt” (lucktomtsprojekt) och påbyggnader i den redan täta stadsmiljön. Detta kompletterades 2015 av byggnadsnämnden som gav stadsbyggnadskontoret i uppdrag att dessutom genomföra en inventering av äldre stadsplaner för att se om det fanns delar av dem som skulle kunna vara relevanta och effektiva även i framtiden.

I januari 2016 påbörjades den omfattande inventeringen av alla potentiellt byggbara ytor som delas in i tre olika tidskategorier; kort sikt (inom ca 20 år), mellanlång sikt (20–40 år) samt riktigt lång sikt (i upp till 40–100 år). Den färdiga kartan med identifierade huvudstråk i den redan täta stadsmiljön inom ca 20 minuters cykelväg åt alla väderstreck från city på den här länken. En inspelad presentation av projektet från 25 november 2021 finns tillgänglig här.

Fortsatt stor politisk enighet

Vid sammanställningen av byggplanerna som gick ut på samråd 2021 gick vi också igenom budgetförslagen från de olika politiska grupperingarna (se bilaga 2 längst ner på sidan). I budgeten för Göteborg stad 2022 skriver den styrande alliansen att "de planerande nämnderna ska tillsammans fortsätta arbetet med pilotprojektet som tar sin utgångspunkt i Göteborgs utvidgade innerstad (tidigare kallad Historisk stadsplaneanalys). Pilotprojektet syftar till att upprätta en stadsplan inom avgränsade områden i Göteborg."

Socialdemokraterna skriver i sitt förslag till budget att "i stadsutvecklingen ska stråk prioriteras och stadens delar byggas samman. Det måste finnas en helhetssyn i planeringen så att inte viktiga potentiella stråk blockeras av ny bebyggelse, utan att byggnaderna istället följer och förstärker stråken. Den historiska stadsplaneanalysen i Göteborgs utvidgade innerstad ska vara utgångspunkten."

Även Demokraterna föreslår att "omgivande bebyggelse, stadens historia, de äldre stadsplaner som finns och inte minst planen för Göteborgs utvidgade innerstad / Historisk stadsplaneanalys samt Värdeskapande stadsutveckling – Stadskvaliteter i Göteborg ska vara utgångspunkter som tydlig märks i slutresultatet."

Exempel på konkreta resultat från projektet

Arbetet med ”Göteborgs utvidgade innerstad” börjar även ge konkreta resultat. I slutet av 2021 föreslog Fastighetskontoret att ca 240 studentbostäder ska utredas på tre tomter i Brämaregården.

Två av tomterna används idag för markparkering och den tredje tomten innebär att ett kvarter sluts i hörnet mot Lundbyleden. Ytterligare tomter i området kan komma att bli aktuella för liknande "infill-projekt" senare. Ärendet togs upp för beslut på Fastighetsnämnden 7/2 2022.

 ”Tomterna, som ligger vid Myntgatan, Brämaregatan och Neptunusgatan, utgörs av kommunal mark och har identifierats inom arbetet med Utvidgad innerstad.”

 "Föreslagen exploatering innebär att nuvarande lägenhetsarrenden för markparkering på tomt A och B avslutas vilket innebär en utebliven intäkt. Tomt C vid Neptunusgatan innebär en relativt småskalig exploatering som bör utvecklas av samma exploatör som tomt B för att bli en rationell förvaltningsenhet. Dessa två tomter kan eventuellt hanteras inom en och samma detaljplan."

 "Tomt A utgörs av en markparkering som upplåts ut till en närliggande BRF med lägenhetsarrende med uppsägningstid på 3 månader. Ersättningsparkering bedöms inte kunna anordnas inom ramen för projektet. Enligt skissförslaget möjliggörs 96 studentlägenheter."

 "Tomt B utgörs till del av markparkering som upplåts med lägenhetsarrende till parkeringsbolaget med uppsägningstid på 1 månad. Skissförslaget visar att en parkeringsanläggning kan anordnas i sluttningsvåningen för att ersätta parkeringsbolagets befintliga platser."

 "Tomt C utgörs av en gräsbevuxen rivningstomt i ett befintligt kvarter och 27 studentlägenheter möjliggörs där. Tomten ligger i anslutning till Lundbyleden men föreslagen exploatering bedöms inte komma i konflikt med kommande infrastrukturåtgärder. I området är trafikbullernivåerna höga vilket påverkar planlösningen genom att enkelsidiga lägenheter endast kan placeras mot innergården."

Tidigare djupdykningar

Från projektet har vi tidigare publicerat den högupplösta stadsplankartan, vilken nu även finns i en uppdaterad version och som en mer lättnavigerad version som nås direkt på denna länken. Förslaget finns dessutom tillgängligt i 3D med hjälp av City Engine.

Göteborgs utvidgade innerstad: Biskopsgården som trädgårdsstad

Vi har även publicerat presentationer med specifikt fokus på områna Norra Masthugget, Frihamnen, Lindholmen, Lundby och Karlastaden, Centralen och Gullbergvass, Gamlestaden samt det ständigt aktuella Skeppsbron.

Yimby Göteborg om: göteborg, stadsplanering, memborn, biskopsgården, detaljplan, stadsplaneanalys, arkitektur, Chalmers

Bloggar om: göteborg, stadsplanering, memborn, biskopsgården, detaljplan, stadsplaneanalys, arkitektur, Chalmers

Förtätningen av Göteborg diskuterades den 16 mars på Chalmers. Lukas Memborn, Fastighetskontoret, presenterade arbetet med "Förtätning av centrala staden" och kommunens planarbete. Efter föreläsningen fick publiken möjlighet att ställa frågor och diskutera strategierna. Här följer de bilder Lukas Memborn visade och extramaterial med svar på en del av frågorna som lyftes i det efterföljande samtalet.

Hur ska vi kunna bygga en innerstad vid bilismens arkitekturobjekt? Utifrån-in: Utgå först ifrån gatorna och platsen - sedan byggnaderna. Extramaterial med frågor & svar, efter föreläsning hos Chalmers 2022-03-16 av Lukas Memborn, Fastighetskontoret, Göteborgs Stad.

Tidigare djupdykningar

Från projektet Göteborgs utvidgade innerstad (GUI) har vi tidigare publicerat den högupplösta stadsplankartan, vilken nu även finns i en uppdaterad version och som en mer lättnavigerad version som nås direkt på denna länken. Förslaget finns dessutom tillgängligt i 3D med hjälp av City Engine. Här finns även en kort historik om projektet.

Vi har även publicerat presentationer med specifikt fokus på områna Norra Masthugget, Frihamnen, Lindholmen, Lundby och Karlastaden, Centralen och Gullbergvass, Gamlestaden, Skeppsbron samt pilotprojektet Biskopsgården som trädgårdsstad.

Principfrågor och fokus på några av de svåraste bebyggelseytorna i GUI

(efter föreläsningen 2022-03-16, extramaterial bild 42-50)

1. Förslagets juridiska status: GUI är ovanligt konkret ritad i ett så här tidigt skede (förplanering). Vanligtvis illustreras liknande skeden med färgfält eller ganska allmängiltiga värdeord, vilket gör att befolkningen sällan uppmärksammar vad som skulle kunna vara på gång för än det börjar bli svårt att ändra. GUI är ett jämförelsealternativ eller en utgångspunkt för att synliggöra målkonflikter innan det ordinarie och juridisk bindande detaljplaneskedet ens har påbörjats. Arbetssättet minskar därför inte den demokratiska processen utan ökar snarare möjligheten till inblick.
2. Hur detaljerat är förslaget: Det är skalenligt ritat i ca en meters precision men ovanpå ett geo-refererat ortofoto (2012) vilket innehåller några geografiska förskjutningar. I samband med att GUI blev ett eget GIS-lager i stadens kartsystem ”GoKart” 2022, så skrevs in att kartan behöver ajourhållas löpande, för att kunna vara ett relevant verktyg för stadens stadsplanering. Även förskjutningarna och alla möjliga förbättringar bör åtgärdas och justeras löpande.
3. Etapper: GUI anger inte innehåll men möjliga byggnadsytor i ett 100:årigt perspektiv och innehåller då allt mellan väldigt enkelt till väldigt svårt. Det långa perspektivet behövs för att synliggöra alla frågor på systemnivå men en djupare analys av byggbarhet sker sedan även i stadens ordinarie planering.
4. Byggnadsordning: GUI:s byggnadshöjder är hämtade ur Göteborgs lokala byggnadsordningar (1875 & 1895) vilka ger: Gatans bredd + 1/4 = byggnadens höjd upp till takfot. Värdet gällde då för ”Äldre stadsdel” och används nu i GUI inom en radie på ca 4 km från Gustav Adolfs torg. Längre ut är det dock mer rimligt med max Gatans bredd = byggnadshöjd till takfot vilket förr benämndes som ”ny stadsdel”. T ex ger en 18m bred gata 18m + 4,5m = 22,5m upp till takfot. Detta är maximått även för bredare gator. Takvåningen beräknas rymmas inom en halvcirkel av byggnadsbredden ovanför takfot. För att räkna på antal våningar utgår GUI ifrån 2,7m i rumshöjd + 0,3m bjälklag = 3m per våning förutom markvåningen som ökats till 4m våningshöjd, för att kunna inrymma verksamheter. På innergårdar samt vid smalare gårdsytor än 18m spärras ena sidans byggnadshöjd till max 6m till takfot, vilket är lämpligt för stadsradhus.

Presentationen följer här i sin helhet. (Klicka på bilderna för större.)

Yimby Göteborg om: göteborg, stadsplanering, memborn, biskopsgården, detaljplan, stadsplaneanalys, arkitektur, Chalmers, caldenby, nylander

Bloggar om: göteborg, stadsplanering, memborn, biskopsgården, detaljplan, stadsplaneanalys, arkitektur, Chalmers, caldenby, nylander

Idag publicerar Yimby Göteborg valenkäten 2022. Vi ställde tio avgörande frågor om stadens utveckling till alla de tio politiska partierna i Göteborg som idag sitter med och styr staden i kommunfullmäktige. Vi har fått svar från samtliga partier C, D, Fi, KD, L, MP, M, S, SD, V. Här har vi samlat svaren per fråga i bokstavsordning efter partiets begynnelsebokstav.

Om du vill jämföra med förra valets enkät så finns den här.

Fråga 1: Vilka konkreta förslag inom kollektivtrafiken för centrala Göteborg planerar ni lägga under den kommande mandatperioden?

“

Centerpartiet

Det finns många brister i Göteborgs kollektivtrafiksystem som behöver åtgärdas. Det behövs en utbyggnad av spårvägstrafiken, fler citybusstråk, fler älvförbindelser och långsiktiga satsningar på planskild kollektivtrafik.

Det största problemet som vi vill lägga fokus på i första hand är den bristande finansiering som är grunden till att kunna åtgärda stadens undermåliga kollektivtrafik. Centerpartiet vill att kollektivtrafiken blir en mer naturlig del av stadsutvecklingen genom att använda de ökade markvärdena som stadsutveckling ger till att finansiera kollektivtrafik. Konkret genom att låta exploatörer vara med och i ett tidigt skede finansiera kollektivtrafikinfrastruktur. Det blir win-win, staden får bättre kollektivtrafik, vilket i sin tur ökar värdet på exploatörernas projekt/mark.

Därutöver vill vi även möjliggöra för ökade investeringar i ny kollektivtrafik genom att verka för ökad statlig medfinansiering, på sikt låta kommunen bestämma över trängselskatten och öka kollektivtrafikens andel av regionens infrastrukturplan.

Fler älvförbindelser är ett exempel på en konkret satsning vi vill prioritera. Älven är Göteborgs största tillgång men också en barriär. Förutom att vi varit drivande i frågan om ny gång- och cykelbro vill Centerpartiet att kommun och regionen satsar på fler färjelägen längsmed älvstränderna där mindre elfärjor ska gå. Redan idag finns tekniken för att kunna köra självgående (och utanför rusningstid anropsstyrda) färjor.

”

“

Demokraterna

Demokraterna anser inte att politiker ska sitta på egen kammare och hitta på förslag för kollektivtrafiken. Då hamnar det lätt fel i projekt med negativ eller låg nytta och lönsamhet. Däremot ska politiken styra förvaltningarna till att göra relevanta utredningar av hög kvalitet till beslutsunderlagen.

Det mest akuta vi ser just nu är att det behövs en ny systemutredning för trafiken i centrala Göteborg som utgår från den nya Översiktsplanen och som tar hänsyn till att staden växer på båda sidor av älven. Planskild kollektivtrafik lyfts inom arbetet med Målbild koll 2035 som nödvändig inom den täta staden för att erhålla tillräcklig kapacitet och för att inte ytterligare blockera staden.

Spårvagn är det i särklass mest använda kollektivtrafikmedlet i Göteborg, men investeringarna står inte alls i paritet med det stora antalet resande. Lindholmsförbindelsen är nu under planering, men förväntas tidigast kunna vara på plats runt år 2037. Demokraterna vill att arbetet Lindholmsförbindelsen prioriteras och om möjligt tidigareläggs. Samtidigt ska inga skadliga ingrepp ske i Slottsskogen vid entrén vid Linnéplatsen. Entrén till parken ska inte upplevas som sämre eller mer otydlig jämfört med idag. Vi vill se en ordentlig utredning av Operalänken och av spår i Gullbergsvass (och ev. vidare mot Gamlestaden) i ett större systemperspektiv. Vi vill att utredningarna av Gropegårdslänken kommer i gång så fort som möjligt.

När staden växer på båda sidor av älven behövs fler älvförbindelser för alla trafikslag som är väl integrerade i kollektivtrafiksystemet. Vilka förbindelser som ska prioriteras och om de ska vara färja, bro eller tunnel behöver utredas vidare.

Ett problem är att Göteborgs stad saknar finansiering för stora infrastrukturprojekt bortom de få som redan ligger i Västsvenska paketet och Sverigeförhandlingen. Det är viktigt att Västlänkens skenande kostnader inte drabbar göteborgarna och tränger undan andra nödvändiga investeringar. Göteborgs Stad ska också aktivt arbeta för att säkerställa de delar av investeringar i Västsvenska paketet som ger göteborgarna nyttor. Hittills har projektmedel inom Västsvenska Paketet, exempelvis 397 mnkr från projekt Korsvägen, förhandlats bort från projekt inom staden, för att i stället allokeras till fördyringar i Trafikverkets projekt som Brunnsbo station och andra planerade åtgärder i det statliga järnvägssystemet. Göteborgs Stad har fått alldeles för dålig valuta sett till graden av medfinansiering.

Göteborgs Stad och dess kommande ledning behöver även på allvar uppvakta regeringen för att få fram ny statlig medfinansiering. Göteborgs Stad kommer inte ensam att klara det omfattande investeringsbehovet i den lokala kollektivtrafiken om välfärden samtidigt ska kunna levereras med kvalitet.

”

“

Feministiskt initiativ

Avgiftsfri kollektivtrafik, inklusive färdtjänst, för att alla ska kunna ta sig fram i Göteborg, oavsett inkomst. Dessutom på ett klimatsmart sätt. Resande i kollektivtrafiken ska bekostas gemensamt med skattepengar. Då har alla råd att åka kollektivt. Göteborgare som har bil får dessutom ytterligare en anledning till att ta spårvagnen eller bussen istället för bilen. Bra för dig, bra för klimatet och bra att en samhällsbärande funktion som kollektivtrafiken får en finansiering som är tillräcklig utan individuell biljettförsäljning. Coronapandemin har varit tuff ekonomiskt för kollektivtrafiken. Det kan hända att restriktioner behövs igen. Vi vill trygga resandet för alla och framtidssäkra kollektivtrafiken.

”

“

Kristdemokraterna

Framför allt behöver vi minska trycket i centrala delar av staden såsom Drottningtorget och Brunnsparken. Detta kan åstadkommas genom alternativa vägar in till stan. Vi har under denna mandatperiod fattat beslut om en ny älvförbindelse mellan Lindholmen och Stigberget för spårtrafik, vilket kommer att minska trycket och minska kollektivtrafikens sårbarhet. Vid den planerade upprustningen av kanalmurar längs med Fattighusån och Stora hamnkanalen menar vi att det är angeläget att få ut så mycket som möjligt av varje skattekrona i projektet vill vi bredda perspektiven. Exempelvis är det angeläget att se om man i samband med upprustning av kanalmurar kan uppnå förbättringar i områdets trafiklösningar och stadsmiljö, och med hänsyn till kulturmiljön. Innerstaden kan även avlastas genom att utveckla kollektivtrafiksystem (Metrobussystem) med tvärlänkar, som tillåter resor mellan ytterområden och som inte kräver byten centralt i Göteborg.

”

“

Liberalerna

Kollektivtrafiken och regiontågtrafiken är otillräckligt utbyggd. Tågspåren in och ut ur Göteborg är överbelastade på ett sätt som saknar motsvarighet i landet och vissa hårt trafikerade sträckor till och från Göteborg saknar fungerande tågförbindelser. Liberalerna Göteborg vill att det skall läggas särskilt fokus på sträckan Göteborg-Oslo. Därtill vill Liberalerna prioritera färdigställandet av järnväg Göteborg-Borås, samt fyrspår mellan Göteborg-Alingsås.

”

“

Miljöpartiet

Vi vill halvera priset på periodkort för kollektivtrafiken i Göteborg för att uppmuntra till ökat kollektivt resande och minskad biltrafik. För oss är det viktigt att förverkliga den plan som finns för en välfungerande kollektivtrafik i Göteborg och i Göteborgsregionen, KOLL2035. Där pågår projekt som behöver komma i mål, till exempel Lindholmstunneln för spårväg mellan Lindholmen och Stigberget som ger Göteborg en effektiv ringlinje för spårvagn, samt metrobussar som knyter kranskommunerna närmare. Vi behöver förverkliga Allé-länken med spårväg som avlastar Brunnsparken och Gropegårdslänken, en spårvägsförbindelse som förbinder Älvstranden med Lundby.

”

“

Moderaterna

Kollektivtrafiken är ju till stor del en fråga för VGR. Sedan ligger ju mycket redan i plan. Målbild Koll 2035 finns ju framtagen, och där känns som att den stora frågan framåt blir hur man löser all finansiering. Sedan är ju en stor fråga för Göteborg att få hela Västsvenska paketet på plats - och då framförallt Västlänken (även om ansvaret i sig ligger på Trafikverket).

”

“

Socialdemokraterna

Socialdemokraterna vill prioritera kollektivtrafiken, och särskilt den spårbundna,  före andra trafikslag. Även om alla trafikslag har en självklar plats i staden, och vissa utgör mer eller mindre naturliga transportmedel beroende på i vilken stadsdel och stadsmiljö man befinner sig,  är det kollektivtrafiken som kan transportera de stora volymer göteborgare som ska till sina arbeten, till sina hem och till sina fritidsintressen. Vi vill göra ett handslag med regionen, där kommunen bidrar med skattemedel för att sänka priset på månadskort. Med de ökade intäkter som regionen får genom det ökade resandet och det minskade tjuvåkandet  så vill vi att regionen satsar på fler spårvagnar i Göteborg. Framför allt behöver vi längre spårvagnar, och därmed ombyggda hållplatser som klarar av dessa. Vi vill även se över vilka hållplatser vi ska ha och plocka bort onödiga för att komma fram snabbare.

Det är ingen hemlighet att kollektivtrafiken lider av en närmast unik flaskhals: Brunnsparken. Under mandatperioden vill vi komma igång med Allélänken för att avlasta centrala stan och få en bättre kollektivtrafik. Avslutningsvis vill vi satsa på tryggheten. De som åker hem med kollektivtrafiken ska känna sig trygga när de väntar vid hållplatser. Därför vill vi att hållplatslägen kameraövervakas och en trygghetscentral, liknande den som finns i Stockholm, upprättas.

”

“

Sverigedemokraterna

Kollektivtrafiken är en regional fråga. Men för oss är det av högsta vikt att kollektivtrafiken ska vara tillgänglig, pålitlig och bekväm. Vi prioriterar spårvägsförbindelse mellan Masthugget och Lindholmen.

”

“

Vänsterpartiet

Kollektivtrafiken ska vara stommen i stadstrafiken och behöver byggas ut och bli billigare. Vi vill bygga ut och expandera spårvägsnätet genom bl.a. fler resvägar i centrala Göteborg. Vi vill se fler kollektivtrafikkörfält och gynna det hållbara resandet genom att fler gator görs bilfria under sommaren och ökad omvandling av parkeringsytor.

”

Fråga 2: Hur vill ert parti att Göteborg ska växa? Var ska utbyggnaden av ny stadsbebyggelse ske?

“

Centerpartiet

Vi vill framförallt förtäta Göteborg inifrån och ut. För att bygga en hållbar stad där det finns närhet till utbud och service är det viktigt att bygga tätt. Samtidigt vill vi värna parker och andra grönområden. Störst potential finns i mellanstaden, men vi ser även stora behov av att förtäta i centrum. Idag bor endast 2 procent av Göteborgs invånare i stadskärnan. Det finns stor potential att bygga på Frihamnen, Gullbergsvass och Södra älvstranden, delar av Heden samt infills runtom i staden. Vi är inte emot att bygga i ytterstaden, men det behöver göras klokt genom att bygga där tillgången på kollektivtrafik är god. Vi vill inte bygga storskaligt på jordbruksmark och naturområden. Vår vision är att ytterstadens orter utvecklas till attraktiva småstäder och stationssamhällen, istället för 70-talsvillamattor på jordbruksmark. Vi vill bygga om Göteborgs miljonprogramsområden till trädgårdsstäder mer i stil med Örgryte och Kungsladugård med en blandning av gatunära stadsradhus och landshövdingehus. Centerpartiet har varit drivande i planerna att bygga om Biskopsgården till en trädgårdsstad.

”

“

Demokraterna

Vi vill att hela Göteborg ska vara med i utvecklingen till det bättre – allt från till exempel Backaplan och Biskopsgården via Södra Skärgården och Frölunda till Kallebäck och Olofstorp. Tyngdpunkten kommer naturligt ligga i de centrala delarna för flerbostadshus, de halvcentrala delarna för flerbostadshus och stadsradhus samt radhus och småhus i mer perifera lägen. I flera områden som Gunnilse-Bergum, Torslanda och på sikt Säve behöver det skapas tydligare centrumbildningar för ett lokalt utbud av handel och tjänster. De perifera miljonprogramsområdena som domineras av flerbostadshus behöver kompletteras med småhus och en bättre gatustruktur.

En ny utbyggandsplanering behöver tas fram utifrån den nya Översiktsplanen. Ett viktigt tillägg som gjordes av politiken till Översiktsplanen är att ”Den övergripande inriktningen för Göteborgs stadsbyggande ska vara en bebyggelsestruktur med utgångspunkt i den traditionella kvartersstadens och trädgårdsstadens struktur.” Detta ger en politisk inriktning om god stadsbyggnad oavsett var utbyggnaden av ny stadsbebyggelse sker.

”

“

Feministiskt initiativ

Vi är negativa till att staden ska fortsätta växa. Vi vill att den stadsutveckling som sker ska ta hänsyn till nuvarande lokalbefolkning och till en livskraftig natur. Vi vill vara rädd om den jordbruksmark som finns kvar framför allt på Hisingen. I centrala delar av staden är det redan idag trångt och det är svårt att få ytor för dagvattenfördröjning och sophantering. Vi vill värna om de gröna ytor som finns i centrala staden. De platser vi ser har ett potential är i Nordost och norr om Backa. Där finns också VA-infrastruktur och kollektivtrafik att bygga vidare på. Vi är också positiva till att hitta alternativa boendeformer och levnadsmiljöer i stadsnära landsbygd. Vi vill främja en ökad matförsörjning i Göteborgs kommun. Bebyggelse så som kooperativ, bygemenskaper och tiny houses som inkluderar odlande vill vi gärna se att stadsutvecklingen ger mer utrymme för.

”

“

Kristdemokraterna

Devisen den gångna Göteborg ska byggas attraktivt, tätt och varierat. Det är vår fortsatta devis kommande mandatperiod. Byggbommen i Göteborg just nu är av historiska mått. Vi kommer att klara av målet på 20 000 nya bostäder under mandatperioden. Nu behöver vi dock inte enbart konstatera att vi bygger staden, utan ha ett allt större fokus på hur vi bygger staden. Det behövs en ny egnahemsrörelse i Göteborg. Fler småhus och stadsradhus. I vissa områden i de centrala delarna av Göteborg är det svårare att bygga större flerbostadshus. Dessutom är mellanstaden relativt glesbebyggd vilket innebär goda möjligheter till mindre infills, exempelvis längs oexploaterade leder, vägar och på impediment. Dessa områden kan lämpa sig för småhus, stadsradhus och gårdshus som även skapar en dynamisk variation av bebyggelse i den centrala stadsmiljön. Fler skulle då få tillgång stadens utbud, vilket gynnar ett hållbart resande och skapar underlag för en levande stadskärna. Genom att i högre grad nyttja befintlig infrastruktur för vägar, ledningar och kollektivtrafik skapas förutsättningar för en gynnsam samhälls- och exploateringsekonomi.

”

“

Liberalerna

Liberalerna Göteborg vill att det ska finnas en ökad tillgång på bostäder i centrum, i form av god, tät stadsbebyggelse primärt i form av slutna kvarter. Liberalerna Göteborg vill se bebyggelse vid Skanstorget som skall smälta in med stilen i Haga. Vi ser även ett behov av att bygga bostäder i centrala Göteborg, exempelvis vid Västra Nordstan och Vasastaden samt i Gårda. Heden består idag av mycket död yta och parkeringar som vi vill kunna exploatera till viss del men att fokus på rekreation och idrott ska bevaras.

”

“

Miljöpartiet

Nybyggnation ska i första hand ske i befintliga strukturer i centrala staden och mellanstaden. Ny byggnation ska byggas där det finns god tillgång till kollektivtrafik, kommunal service och rekreationsområden. Det är bäst ur miljöhänseende och minskar behovet av långa transporter. 

”

“

Moderaterna

Genom att fortsätta på den inslagna vägen som Moderaterna och Alliansen genomfört senast fyra åren med betydligt större fokus på ekonomi i stadsutvecklingen, där man kan ta intäkter från mark etc. och lägga på t.ex. byggnation i utsatta områden där exploateringen inte går ihop. Det byggs mer i Göteborg nu än på flera årtionden – men framåt måste vi också bygga rätt bostäder när räntor, materialkostnader skenar. Vi håller nu på och ställer om organisationen/förvaltningarna för att kunna bygga 1000 småhus/radhus/villor om året.

”

“

Socialdemokraterna

Vi vill att staden ska byggas inifrån och ut genom smart och urban förtätning med slutna, funktionsblandade kvarter - gärna i klassisk och lokalhistorisk stil - från innerstaden och utåt där starka, stadsmässiga stråk prioriteras Det är inte bara prat utan vi driver konkret politik för att förverkliga det. Till exempel lyckades vi driva igenom ett viktigt tillägg i den nya översiktsplanen, att stadsbyggandet framöver ska utgå från den traditionella kvartersstadens och trädgårdsstadens struktur och vi lyckades också få igenom ett beslut på att gå vidare med vår idé om att binda samman Gamlestaden och Bergsjön med ett urbant stråk. I centrala lägen vill vi se tät och levande kvartersstad i klassisk stil. I mer perifera lägen och i miljonprogrammets förorter tror vi traditionell trädgårdsstad i form av villor och radhus, i anslutning till befintlig infrastruktur, är ett bra sätt för staden att växa på Vi behöver fler stadsmiljöer med de kvaliteter som finns i Linnéstaden, Majorna och Kungsladugård och mindre av modernistiska enklaver. Under efterkrigstiden spreds Göteborg och andra städer ut ytmässigt på ett sätt som inte är hållbart, varken socialt, ekonomiskt eller ekologiskt. Det är viktigt att inte fortsätta den utspridningen utan istället förtäta och urbanisera de befintliga stadsområdena, men utan att förstöra uppskattade parkmiljöer.

”

“

Sverigedemokraterna

Vi är kanske ett av de få partierna som är emot den förtätning som just nu pågår i vår stad. Grönområde efter grönområde naggas det på. Fler hus trängs in på samma yta och tornar sig allt högre och högre upp. Vi vill att staden ska växa på bredden, inte höjden.

”

“

Vänsterpartiet

Genom förtätningar i första hand på redan hårdgjorda ytor. Vi är även öppna för att öppna helt nya områden för flerbostadshus om dessa går att kollektivtrafikförses.

”

Fråga 3: Hur ska det bli verkstad av planerna i de långdragna utbyggnadsområdena i Älvstranden (Frihamnen, Skeppsbron, m.m.)?

“

Centerpartiet

En viktig orsak till att planerna blivit långdragna är bristande samordning mellan förvaltningarna och Älvstranden Utveckling. Nu gör vi om stadens organisation för stadsutveckling och får en planerande nämnd istället för fyra olika. Dessutom flyttar vi över de strategiska frågorna från Älvstranden Utveckling och på så vis undviker vi de stuprör som funnits i stadens organisation. Utöver de organisatoriska frågorna är det helt väsentligt att Älvstadens utbyggnad sker utifrån en hållbar exploateringsekonomi och långsiktig planering som tidigt fastställer de nya områdenas stråk och struktur. Då blir det lättare att bygga etappvis i takt med behov och efterfrågan. En viktig lärdom från Skeppsbron är att inte bygga för hög andel allmän plats och se till att visioner fungerar med platsens ekonomiska förutsättningar.

”

“

Demokraterna

Masthuggskajen byggs för fullt och Göteborgs Stad är därmed skyldiga att bygga ut enligt detaljplanen. Tyvärr har kostnaderna ökat för halvön men Älvstranden tänker finansiera det genom att sälja ut fastigheter med byggrätter.

Planeringen av Skeppsbron gjordes på lösa boliner och hamnade helt fel. Ingen har haft ordentlig kostnadskontroll på projektet vilket lett till få bostäder, dyra lösningar och ständigt ökande kostnadsuppskattningar. Vi anser att det landat så fel att det behövs ett omtag med ny detaljplan där kostnaderna är med från början och där tomten där Rosenlundsverket (som nu kommer att avvecklas!) står kommer med. Det olönsamma parkeringsgaraget i älven bör utgå.

Just nu har staden så många utvecklingsprojekt och omfattande kommunala investeringar på gång att framdrift i Frihamnen inte är jätteakut. Det inre delarna av Frihamnen kan exploateras i sinom tid medan de yttre delarna på pirerna först på lång sikt. Vi har tillsammans med Alliansen fått igenom byggrättspriserna i Frihamnen ska ligga på högsta möjliga nivå för att säkerställa att projektet inte hamnar i ekonomiska problem som Skeppsbron och Masthuggskajen. Detta för att säkerställa att det verkligen blir verkstad av planerna.

”

“

Feministiskt initiativ

Vi är tveksamma till dessa dyra utbyggnader, framförallt på grund av de stigande havsnivåerna och risken för återkommande skyfall. Det blir dyrt att bygga säkert. Gör park av Frihamnen.

”

“

Kristdemokraterna

När planerna Älvstaden sjösattes präglades den enligt vår mening av allt för stor hybris. Allt för stora planer med allt för stora negativa ekonomiska konsekvenser. Vi behöver stycka elefanten. Fokusera först och främst på att säkra de projekt som har kommit längre – Skeppsbron och Masthugget etapp 1. Fokusera sedan på Frihamnens inre delar. Sälj marken till högstbjudande, utan krav på upplåtelseform för att på så sätt kompensera upp underskotten i ovanstående projekt. I Gullbergsvass är vår vision att, mot vattnet, bygga ett attraktivt stadsradhusområde med inspiration från Notting Hill i London. Målsättningen är att bygga ett unikt och vackert bostadsområde för familjer och småskalig verksamhet i centrala Göteborg som tillsammans med planerna för centralenområdet skapar en blandstad.

”

“

Liberalerna

Idag äger Älvstranden AB marken kring älven, det är ett kommunalt bolag men har ett stort eget ansvar och rådighet över hur området utvecklas. Det finns planer på vidare exploatering men med stor sannolikhet kommer inte det byggas något där förens masthuggskajen är färdig.

Grundförhållandena i Frihamnen har visat sig vara dåliga och stora delar av Frihamnen skulle vara mycket kostsam att bebygga. Vi vill därför göra Frihamnen till en attraktiv plats för evenemang som Gothia Cup, Partille Cup, demonstrationer och samlingar.

”

“

Miljöpartiet

De senaste åren har den styrande Alliansen tillsammans med Demokraterna valt att fokusera på byggnation av perifera villaområden. Det har fått till följd att all annan stadsplanering har nedprioriteras och att bostadsbyggandet sannolikt kommer minska under kommande år. Vi vill att staden återigen fokuserar på att öka takten i bostadsbyggandet och stoppar planeringen för de resurskrävande nya villaområdena. En del i att få fart på bostadsbyggnadet ligger i att ta ett krafttag i stadsutvecklingen inom Älvstaden. Den nya facknämndsorganisationen som införs år 2023 syftar bland annat till att öka smidigheten i och snabbheten i stadsplaneringen. Vi kommer bevaka att detta också blir resultatet.

Ekonomin inom älvstranden är utmanande. Alliansen, och Socialdemokraterna valde att godkänna detaljplanen för Skeppsbron, inklusive ett parkeringsgarage som kostar 830 miljoner. Den godkända detaljplanen innebär ett minus på hundratals miljoner. För att finansiera detta har de styrande partiernas svar har varit att maximera intäkterna i andra delprojekt inom Älvstranden, bland annat genom att dra ner på andelen hyresrätter.

Vi vill inte finansiera Skeppsbron genom att minska andelen hyresrätter, den typen av politik medför kostnader i framtiden istället i form av en segregerad stad. Kommunen genererar idag stora överskott när vi säljer mark, vi tycker att det är rimligt att en del av dessa överskott kan investeras i dessa projekt för att få en bra stadsutveckling.

”

“

Moderaterna

Det har blivit mer fart på dessa planer sedan Fastighetskontoret involverades då mer fokus hamnade på ekonomi och genomförande och man valde att skala av/ner och avvakta med en del planer. Man har kommit fram till att gå vidare med Skeppsbron, Frihamnens inre delar, Masthuggskajen etapp 1, Centralen, Lindholmen och Backaplan medans man avvaktar med Ringön, Gullbergsvass och Masthuggskajen etapp 2 och Frihamnens yttre delar.

Gällande Skeppsbron tror jag ingen kan vara nöjd, det har varit en riktig surdeg över flera mandatperioder. Man skulle helt enkelt gjort ett bättre arbete från början. Nu finns ju dock ett förslag på plats som har politisk majoritet genom Alliansen och S, så förhoppningsvis kan den planen äntligen realiseras.

”

“

Socialdemokraterna

Det gäller att prioritera. När önskelistorna blir för långa så går inte ekvationen ihop. Vi socialdemokrater är beredda att prioritera hårt för att få framdrift i stadsutvecklingen och säkerställa både tät, levande kvartersstad och positiva exploateringskalkyler. Den historiska stadsplaneanalysen i ”Göteborgs Utvidgade Innerstad” är en bra utgångspunkt för stadsplaneringen. Utgår vi från grundtankarna i den så bör vi kunna komma igång med planeringen av Gullbergsvass och resten av Masthuggskajen omgående. Den nya stadsplaneringsorganisationen som vi drivit på för att få till kommer också att tydliggöra ansvarsfördelningen och förhoppningsvis göra det enklare att komma framåt i stadsutvecklingen.

”

“

Sverigedemokraterna

Tyvärr sitter inte SD med i vare sig byggnads- eller fastighetsnämnden, eller några av våra bolag. Det måste till en ny ledning och styrning av staden. Där partierna lägger mer fokus på vad som är bäst för göteborgarna och mindre på prestige.

”

“

Vänsterpartiet

För Vänsterpartiet är det viktigt att staden byggs för alla göteborgare, inte bara de med höga inkomster. Därför är vi kritiska till att partierna till höger vill minska andelen hyresrätter i Frihamnen för att maximera det ekonomiska överskottet och därigenom kompensera för underskottet i Skeppsbron. I övrigt ser vi att den åtgärdsplan som Fastighetsnämnden tagit fram kan fungera som stöd i arbetet framåt.

”

Fråga 4: Hur ser ni på Hedens och Evenemangsområdets framtida utveckling?

“

Centerpartiet

Vi vill bebygga norra Heden och att binda samman Vasagatan och Bohusgatan genom ett alléstråk. Nya slutna kvarter med handel och restauranger i bottenplan byggs norr om stråket och ytan för idrotten samlas söder om stråket. Förslaget minskar antalet p-platser och samlar dem istället i ett parkeringshus med en ny inomhushall på taket. På så vis går det att få utrymme för 1 500 nya bostäder och samtidigt utöka park- och idrottsytan. Vårt förslag innebär ytterligare en 11-mannaplan samt inomhushallen ovanpå parkeringshuset. För Centerpartiet är det viktigt att större del av de nya bostäderna ska vara studentbostäder, för att bygga bort de långa studentbostadsköerna. Heden är nära avstånd till de flesta av stadens campusområden. Vårt förslag grundar sig i Göteborgs Utvidgade Innerstad och är i stora drag även i linje med det Yimby föreslagit.

”

“

Demokraterna

Återkommande görs politiska utspel om hur fantastiskt Heden är eller hur fantastiskt Heden skulle kunna bli, men det märks tyvärr inte i de konkreta besluten. Eftersom någon tydlig plan aldrig har funnits så har Heden kommit att användas på ett slumpmässigt sätt för att hantera temporära problem som sedan blir permanenta; hotell Heden, stora asfalterade ytor för busshållplats och bilparkering, förskolepaviljonger och nu senast ett stort parkeringsdäck.

Delar av Heden är fantastisk livfullt de sommardagar när det är full aktivitet, inte minst under ungdomscuperna, men beskrivs samtidigt av många som något ödsligt och otryggt att passera över eller att behöva gå runt under vinterdygnens många mörka timmar.

Vi vill omgående starta ett detaljplanearbete och anlita arkitektkontor i parallella uppdrag för Heden så att den potential som finns kan frigöras, och den bristande omsorgen genom de temporära lösningarna upphör.

Heden ska utvecklas med fokus på idrott och rekreation, bli grönare, innefatta mer konst och kultur samt kopplas bättre till omgivningen. Heden ska få fler funktioner och aktiviteter för att ge fler göteborgare anledning att besöka Heden oftare. Ungdomscuperna ska kunna utvecklas genom att fortsatt nyttja Hedens ytor, planer och anläggningar.

Markparkeringarna läggs under mark eller samlas i ett parkeringshus vilket frigör stora ytor för göteborgarna. Visst byggande av sportfaciliteter, idrottsanläggningar, bostäder och verksamhetslokaler kan tillåtas för att skapa folklivet och tryggheten över dygnets alla timmar och för att bidra till finansieringen av den omfattande investeringen. Eventuell byggnation ska bestå av vackra byggnader som är anpassade efter den äldre strukturen och arkitekturen i den omgivande stenstaden. Ytan för idrott och rekreation ska öka.

Processen ska drivas genom att arkitektkontoren som anlitats i parallella uppdrag tar fram ekonomiskt realistiska förslag samt i dialog med göteborgarna.

Vi står bakom arenauppgörelsen med ny multiarena, nytt centralbad och ny kvartersstad utmed Mölndalsån. Vi fick multiarenan söder om Valhallavägen och bort centralbadet från Mölndalsån så som vi förespråkat. Demokraterna drev särskilt på för kvartersstaden med studentbostäder utmed Mölndalsån. Vi har drivit på för att även grusytan som Ullevi använder som uppställningsplats ska prövas för kvartersstad.

”

“

Feministiskt initiativ

Vi är negativa till evenemangsområden. Det blir lätt dött vid vissa tider om det inte inkluderas bostäder. Stora ytor i staden som separerar ut en specifik funktion, så som här enbart evenemang, ser vi som negativt på grund av att det enbart kommer vara människor i rörelse vissa delar av dygnet. Generellt är risken högre för att besökare tar bilen för att komma till platser som är funktionsseparerade.

Vi vill istället ta till vara på de byggnader som idag finns i området. Vi vill restaurera Valhalla. Vi vill också göra mer park av Heden och ta plats från parkeringsytorna till detta.

”

“

Kristdemokraterna

Det är ingen hemlighet att vi tycker övriga partier tagit sig vatten över huvudet gällande planerna i Evenemangsområdet. Genom att placera ett stort och dyrt centralbad norr om Valhallagatan minskar exploateringsintäkterna med 50-70 procent. Vi får också färre bostäder, fler solitära jättebyggnader och därmed ökad otrygghet. Övriga partiers huvudinriktning med en ny multiarena och ett påkostat centralbad går på cirka 5-6 miljarder kronor efter det att exploateringsintäkterna är avräknade. Det är drygt fyra gånger mer än stadens del för Västsvenska paket och Västlänken. Vi menar att det är bättre att gå på Got Events framtagna plan för ett ombyggt Scandinavium. Det innebär en bra modern arena för en lägre kostnad. Dessutom kortar det byggtiden och skapar bättre förutsättning för bland annat Frölunda Hockey. Vi vill bygga ett mindre, men fullt funktionellt centralbad på Heden. En placering av ett nytt centralbad i anslutning till eller möjligtvis integrerat med det arkitektoniskt tilltalande Exercishuset skulle vara ett sätt att bidra till att göra Heden till ett mer levande område. Det är också den del av centrala staden där en simhall skulle kunna anläggas utan att kostnadskalkylen innebär kraftigt försämrad ekonomi som en konsekvens av uteblivna byggrätter för bostäder och kommersiella byggnader. I och med att nu gällande detaljplan medger byggnation för idrottsändamål på denna plats skulle detta även vara den allra snabbaste vägen till ett nytt centralbad, vilket är önskvärt mot bakgrund av Valhallabadets skick och överhängande risk för driftstopp. Vi vill även flytta Valhalla IP till Heden. Det innebär att denna fotbollsplan kan nyttjas av de årligen återkommande evenemangen i vår stad. På detta sätt kan Heden utvecklas till att vara en mötesplats för hälsa, motion och evenemang året runt.

”

“

Liberalerna

Vi ser positivt på denna i linje med den breda överenskommelsen om evenemangsområdet som tagits fram. Vi tror och hoppas detta kommer bli verklighet. Som nämnts kort på tidigare fråga så skulle vi gärna se att den döda ytan på Heden möjliggörs för exploatering, men att fokus på rekreation, grönområde och idrotts ska bevaras.

”

“

Miljöpartiet

Vi är skeptiska till den funktionsseparering som evenemangsområdet innebär. Vi vill att evenemangsområdet utvecklas till en blandstad som är levande även när det inte är stora evenemang. Därför behöver området kompletteras med bostäder och kommunal service. Vi vill att Scandinavium uppgraderas och renoveras och att Valhallabadet renoveras och  kompletteras med de delar som krävs för att det ska fungera som modernt centralbad som fungerar både för motionärer och elit. Det är både ekonomiskt och betydligt bättre för miljön än att riva och bygga nytt.

Dagens Heden är oerhört underutnyttjad. En plats av denna storlek måste kunna användas av alla göteborgare. Vi vill att delar av Heden ska bebyggas med bostäder med butiker och restauranger i bottenvåningarna. De markparkeringar som idag finns på Heden ska minska och de platser som behövs ska flyttas ner under mark. På så sätt behöver inte ytan för idrott och rekreation minska.

”

“

Moderaterna

Att det är ett väldigt spännande områden. Heden är, och har varit, en känslig fråga för exploatering. Vi tog dock initiativet i Byggnadsnämnden strax innan årsskiftet 2022, där vi även fick med övriga, om att ge förvaltningen ett uppdrag att utreda när, hur och om Heden ska bebyggas genom ett så kallat programarbete. Det arbetet ska redovisas tillbaka till nämnden i slutet av 2022, så vi vill avvakta det innan vi tar ytterligare ställning i frågan.

Gällande evenemangsområdet finns sedan i våras en stor majoritet för omvandlingen av området. Antingen blir det en ny modern multiarena som byggs på Scandinaviums tomt, eller att Scandinavium byggs om och uppgraderas till modern standard. Annex och sporthallar ska byggas i anslutning till detta, samt placering av ett nytt centralbad norr om Valhallagatan. Dessutom ska evenemangsområdet kring Valhallagatan utvecklas till en levande och attraktiv stadsdel med trygga gatumiljöer, liv och rörelse, samtidigt som staden byggs ihop. Burgårdsparken ska bevaras och utvecklas till en integrerad och tillgänglig grönyta. Ett större antal bostäder planeras i kalkylen.

”

“

Socialdemokraterna

Från Socialdemokraterna sida har vi varit tydliga med att Heden främst ska vara plats för idrott och rekreation och att ytorna för detta inte ska minska. Hur exakt Heden ska utformas i framtiden behöver bestämmas i takt och samråd med göteborgarna, och folkets preferenser måste få styra. Vad gäller Evenemangsområdet så vill vi se en utveckling med mer blandstad och liv dygnet runt. En viktig del i det är att bygga en ny arena, ett nytt bad och nya stadskvarter längs med Mölndalsån – en arena, ett bad och stadskvarter som tillgängliggörs genom lokaler i bottenplan och utåtriktade verksamheter.

”

“

Sverigedemokraterna

Oj, hur långt är ett snöre? Heden är ett sorgebarn för Göteborg. Här finns en fantastisk potential både som ett grön- och rekreationsområde samt plats för en varsam exploatering för bostäder. Vi har sett många goda exempel och förslag på vad man skulle kunna göra. En dröm vi har vore att knyta ihop heden med gröna ekodukter både mot avenyn, trädgårdsföreningen och lorensbergsparken.

”

“

Vänsterpartiet

Vi tycker inte att Heden bör bebyggas. Evenemangsområdet kan komma att vitaliseras av en ny arena och ett nytt centralbad samt den övriga exploateringen där.

”

Fråga 5: IPCC, UN Habitat och flera statliga utredningar lyfter vikten av att bygga tätt och transportsnålt. Hur vill ni nå dit?

“

Centerpartiet

För att kunna bygga mer tätt, transportsnålt och hållbart tror vi det behövs mer kvantitativa och konkreta mål i stadsutvecklingen. Idag präglas stadsbyggnadsfrågor i för hög grad av värdeord i förarbeten såsom planprogram utan att vi enats om vad “levande blandstad” och “tätt” innebär. Resultatet blir alltför ofta att slutresultatet inte stämmer överens med visionerna och värdeorden. Vi tycker att UN Habitats fem principer för hållbar stadsutveckling borde vara mer vägledande för Göteborgs stadsplanering. Även exempelvis Robert Lavelids bok “Paris - Koden för en bra stad” anger en rad konkreta mål och mått som i högre grad kan tillämpas i stadsutvecklingen. Exempelvis finmaskig stadsväv/gatunät, tydliga stråk som förbinder staden och tättbebyggt men med en mänsklig skala på kvarteren. Att bevara och utveckla fler parker är en viktig förutsättning för att kunna bygga tätt, människor behöver både stadsliv och lugn.

Göteborgs Utvidgade Innerstad (historisk stadsplaneanalys) och Värdeskapande Stadsutveckling är två viktiga arbeten som möjliggör en mer konkret och kvantitativ stadsplanering. Dessa två arbeten vill vi att staden vidareutvecklar så att de kan fungera vägledande i stadsplaneringen.

”

“

Demokraterna

Göteborg har under tre kvarts sekel planerats för biltrafik, vilket har lett till en utspridd stadsstruktur med stora trafikytor. På senare år har det politiska målet varit regionförstoring med kontor i city och bostäder på pendelavstånd. De stora infrastruktursatsningarna utgår från denna strategi.

Eftersom människor har anpassat sig efter denna glesa struktur kommer det att ta lång tid att minska transportbehoven. Inpendlingsstråken är idag relativt välförsedda med pendeltåg i kvartstrafik samt de stora expressbusslinjerna. Men det är ont om tvärlänkar mellan stråken och över älven och spårvägen genom centrum är fortfarande alltför långsam. För människor som inte reser i huvudstråken är bilen ofta det enda realistiska alternativet. Genom att utveckla kollektivtrafiken och göra den mer attraktiv kan fler använda kollektivtrafiken oftare. Attraktiviteten utgörs i första hand av snabb och bekväm transport, men också hög och regelbunden turtäthet, möjligheten att arbeta/surfa ombord. På senare år har tryggheten ombord och vid hållplatser kommit att spela en allt större roll varför vi vill se kameraövervakning och bättre belysning vid samtliga hållplatser.

Som nämnts tydliggör Översiktsplanen att bebyggelsestrukturen i stadsutvecklingsprojekt ska ha sin utgångspunkt i den traditionella kvartersstadens och trädgårdsstadens struktur. Det innebär att vi försöker utveckla stadsbebyggelse som har en god rumslig integration inom området och till omgivningen. Gaturummens gestaltning är viktig för att fler ska vilja röra sig i längs stråken. Gång är det i särklass mest yteffektiva transportsättet, varför högre andel som väljer att resa till fots bör eftersträvas. Göteborgs Stads fotgängarprogram utgör ett bra kunskapsunderlag som bör tillmätas större betydelse vid planering av gaturummet. Genom att överbrygga barriärer fås en mer sammanhållen stad.

Vi ska inte längre bygga glest med hus-i-park i grönområden. Under mandatperioden har vi tagit initiativ och stoppat eller förändrat ett antal sådana projekt, till exempel i Överåsparken, i Påvelundsskogen, Söder som Skattegårdsvägen, i ett grönområde i Brämaregården vid Övre Hallegatan, i Flunsåsparken, i Hisingsparken och i ett grönområde i Skår. Vi kommer att fortsätta att driva på för att stoppa eller förändra denna typ av föråldrade projekt. Vi behöver även se till att mer av Göteborgsregionens småhusbebyggelse hamnar i Göteborgs kommun nära regionkärnans arbetsplatser.

”

“

Feministiskt initiativ

En grundbult för oss är att kollektivtrafiken ska vara avgiftsfri, det är viktigt för att skynda på förändrade beteenden till att åka mer transportsnålt. Eftersom vi ser detta som så viktigt vill vi skattefinansiera kollektivtrafiken, inklusive färdtjänst. Samtidigt vill vi ta bort parkeringsplatser i staden, ha bilfria söndagar, sänka hastigheten för vägtrafiken och ta fler körfält i anspråk för att skapa mer cykelbanor.

Grönska och ljus är väsentliga för en bra boendemiljö. Därför kan vi inte bygga allt för tätt. Vi vill att människors olika lokalmiljöer runt om i Göteborg ska ge mycket av den service och behov som behövs för vardagslivet. Grönska och ljus är en av dessa behov. Detta tillsammans med att allt större andel av göteborgare kan jobba delvis hemifrån gör också att resande minskar. När kollektivtrafiken är avgiftsfri, cykelbanorna fler och parkeringsplatserna färre kommer allt fler att välja de transportsnåla reseslagen.

”

“

Kristdemokraterna

I den nya översiktsplanen ska 80 procent av ny bebyggelse ske i inner- och mellanstaden. Det är en bra början. Göteborg är relativt sätt även väldigt glesbebyggt. Vi behöver bygga ihop staden på ett bättre sätt. Utnyttja exempelvis infilltomter och impediment.

”

“

Liberalerna

Vi vill förtäta i staden och helst bygga bostadshus med verksamhetslokaler i bottenplan vilket också kan minska behovet av resor för vissa behov. Vi skulle även gärna se att vissa lokaler som idag används till kontor i centrum kan byggas om till bostäder.

”

“

Miljöpartiet

Genom att främst bygga ut staden i befintliga strukturer och stoppa den stadsutglesning som det nuvarande styret arbetar för. Vårt mål är att Göteborg ska utvecklas till en 15-minutersstad där det du behöver i din vardag finns inom gång- och cykelavstånd. Då behöver stadsplaneringen utgå från cykel och gång som norm, istället för bilen. Övergivna parkeringsplatser och överdimensionerade trafikleder som Dag Hammarskjöldsleden, Hjalmar Brantingsgatan och Kalendervägen ska omvandlas till stadsmässiga stråk med plats för bostäder, butiker, restauranger, grönska och människor. Vi vill inte ha några nya externhandelsområden och vi motsätter oss att butikslokaler i gatuplan görs om till bostäder.

”

“

Moderaterna

Genom att ge företagen, de som utvecklar, driver och innoverar Sverige - bästa möjligheter och förutsättningar att nå dit. Det gör vi främst genom att inte försvåra i stadsutvecklingsprocesserna.

”

“

Socialdemokraterna

Det handlar om målmedveten politisk styrning. Kommunerna har planmonopol och har möjligheten att själva styra inriktningen på utbyggnaden. Under lång tid har tyvärr politiken varit för passiv och eftergiven. Vi socialdemokrater vill ha en förutsägbar och stark styrning av stadsbyggandet så att vi kan bygga tätt, levande, vackert och hållbart. Politiken måste gå före och sätta ned foten, så att planeringsarbetet kan handla om konkreta lösningar istället för luftiga visioner. Vi behöver inte uppfinna hjulet i varje detaljplan. Med en tydlig övergripande inriktning mot klassisk, tät och funktionsblandad kvartersstad så kan planeringsarbetet bli mycket mer effektivt och dessutom mer transparent och förutsägbart för både byggare, fastighetsägare och medborgare.

”

“

Sverigedemokraterna

Den psykiska ohälsan breder ut sig allt mer och mer. Vi tror inte det gynnas av att vi bor i sterila fyrkantiga höga byggnader. Varifrån man ser andra sterila höga fyrkantiga byggnader. Vi måste bygga mer för människan, så att hon trivs. Vi är som sagt emot den hysteriska förtätningen. En levande stad – kommer att vara i behov av transporter. Dessa ska naturligtvis ske på drivmedel som är skonsamt mot miljön.

”

“

Vänsterpartiet

Genom att bygga nya bostäder där det finns bra kollektivtrafik. Vi vill också bygga en yteffektiv kvartersstad med en blandning av bostäder, arbetsplatser och social och kommersiell service i samma område. Vidare behöver vi också bygga ihop staden, t.ex. mellan Kortedala och Bergsjön och mellan de olika delarna av Angered.

”

Fråga 6: Det pågår en omorganisation av stadsplaneringsorganisationen. Hur ser ert parti på denna fråga? Hur säkerställs en effektiv organisation?

“

Centerpartiet

Centerpartiet har varit ett av några få partier som under en längre tid varit drivande i att få till stånd den nya organisationen för stadsutveckling. Vi har varit måna att försöka samla den strategiska planeringen och dela upp nämnderna i stadsutvecklingens processer snarare än tematiska områden. Stadsutveckling är till sin natur en komplex verksamhet och det uppstår alltid målkonflikter. En effektiv organisation behöver hantera målkonflikterna i ett tidigt skede, i den organisation som staden hittills haft har olösta målkonflikter levt kvar för länge i flera stadsutvecklingsprojekt och hanterats först när det är för sent.

”

“

Demokraterna

Demokraterna ser mycket positivt på omorganisationen. Vi har (tillsammans med framför allt Socialdemokraterna samt med stöd av Alliansen) justerat i de nya reglementena för att det ska bli mycket tydligt att den nya Stadsbyggnadsnämnden ska ha helhetsansvaret för den fysiska (hur) och strategiska (när) planeringen. Genom att avvägningarna mellan olika intressen görs inom en enda förvaltning och nämnd ser vi potential för att många av dagens låsningar och oenighet mellan förvaltningarna försvinner. Demokraterna har särskilt tryckt på vikten av att inte enbart göra en organisationsförändring, utan att också effektivisera arbetssätten och åstadkomma en kulturförändring. Kulturförändringen är det viktigaste för att få en effektiv organisation.

”

“

Feministiskt initiativ

Än viktigare än hur organisationerna är formade är att vi har ett fungerande arbetssätt mellan alla byggande förvaltningar. För att undvika målkonflikter mellan olika förvaltningar är det viktigt att politikerna redan på nämndnivå sätter mål som är kompatibla med varandra och att dessa mål har samma sätt att följas upp på. Om detta missas finns det många målkonflikter som ärvs ner från nämndnivå ner till tjänstepersonnivå.

En fungerande arbetssätt behöver inkludera att Kretslopp-och vatten är med i planprocesserna från start, och att klimatförändringar och miljöfrågor också är med från början. Även vid förtätning av staden behöver det säkerställas att det finns utrymme för renhållning, skyfallshantering och dagvattenhantering.

”

“

Kristdemokraterna

Vi har tidigare haft för många kockar i stadsplaneringsköket. Syftet med omorganisationen är att minska målkonflikten genom att ge den nya stadsbyggnadsnämnden fullt mandat över den strategiska stadsplaneringen. Självklart behöver den nya organisationen utvärderas för att på så sätt säkerställa att vi nått syftet med omorganisationen.

”

“

Liberalerna

Vi står bakom omorganisationen och tror att den nya organisationen kommer fungera bättre än vad det gör idag. Sen kommer det säkert att ta lite tid innan allt rullar som det ska. De olika förvaltningarna behöver jobba mindre i "stuprör" och mer tillsammans för en effektiv organisation. Det är det som är målet med den nya organisationen.

”

“

Miljöpartiet

Det var Miljöpartiet som tog initiativ till och det enda parti som röstade för omorganisationen, när frågan var uppe före valet 2018. Den borde varit genomförd 2019, men vi är mycket glada över att vi nu fick med oss alla partier på att genomföra detta. Vi tror att den nya organisationen kommer tydliggöra ansvarsfördelningen mellan stadens aktörer och innebära färre kockar i soppan, vilket ska ge effektivare processer och bättre stadsplanering. Men för att detta ska bli verklighet gäller det att det finns en god samordning mellan de olika förvaltningarna och att man på politisk nivå är tydlig med att den nya organisationen gäller så att man inte hamnar i gamla hjulspår.

”

“

Moderaterna

Utifrån inspel vi fått från näringsliv och övriga aktörer kring hur organisationen fungerat, med flaskhalsar etc. så ser vi den som absolut nödvändig. Det är dock, och kommer att vara, en levande process framåt. Men vårt mål är helt klart att få en mer effektiv och bättre fungerande stadsutvecklingsorganisation.

”

“

Socialdemokraterna

Vi har varit drivande i att få till denna omorganisation och vi tror det är helt nödvändigt att klargöra ansvarsområden bättre. Vi hade dock velat ha en tydligare politisk styrning av processen, nu är det i stor utsträckning tjänstemännen själva som bestämmer hur organisationen ska utformas, men tyvärr fick vi inte stöd hos andra partier för detta. När den nya organisationen är på plats är det oerhört viktigt att direktiven blir konkreta och transparenta. Det har varit alldeles för mycket av workshoppande och byråkratiska processer. Vi socialdemokrater vill genomföra en stor byråkratibesparing och föra över resurserna till den faktiska verksamheten, det gäller i synnerhet inom stadsplaneringsområdet.

”

“

Sverigedemokraterna

Vi står bakom den planerade omorganisationen. Efter valet kommer vi att ta plats i dessa nämnder. Förhoppningen är att vi kommer få en bättre översyn, klarar styrning och kortare processer.

”

“

Vänsterpartiet

Vi har goda förhoppningar om att en ny organisation kan leda till en mer effektiv organisation. Det är dock viktigt att bevaka att konfliktytor i den gamla organisationen inte uppträder på nya platser i den nya. Kommunstyrelsen kommer genom sin uppsiktsplikt att få arbeta med att säkerställa att den kommande organisationen fungerar enligt intentionerna. Utöver det krävs självklart alerta och kompetenta nämnder för att styra verksamheterna.

”

Fråga 7: Hur ser ni på relationen mellan hyresrätter och bostadsrätter i planeringen av nya bostäder? Hur ställer ni er till ombildning från hyresrätt till bostadsrätt inom allmännyttan i stadens olika delar?

“

Centerpartiet

Vi vill ha en blandning mellan hyresrätter och bostadsrätter i alla stadsdelar. I de stadsdelar där en upplåtelseform är underrepresenterad vill vi att nyproduktionen viktas så att det byggs mer utav det som framförallt saknas. Vi är positiva till ombildning från hyresrätt till bostadsrätt i områden som domineras av hyresrätter om en kvalificerad majoritet av de boende själva vill det. Vi vill att allmännyttan verkar för och prioriterar ombildningar främst i utsatta områden, där det kommer att vara svårt att få till en blandning av upplåtelseformerna genom enbart nyproduktion.

”

“

Demokraterna

Göteborgs Stad har en hög andel hyresrätter (54%) jämfört med t.ex. Stockholm (43%), Malmö (46%) och Uppsala (37%). Av det som byggts de senaste åren är ca 60% hyresrätter och det ser ungefär likadant ut i det som ligger i markanvisningar och detaljplaneprocesser. På grund av en allt för stor tyngdpunkt på hyresrätter under lång tid har Göteborg ett stort underskott på bostadsrätter och småhus och priserna har därför gått upp kraftigt.

Ägt boende har över tid visat sig ge mycket stora privatekonomiska fördelar varför vi tycker att alla som vill och kan ska få möjligheten att äga sitt boende. Genom att äga ett småhus eller vara medlem i en bostadsrättsförening så får man också ett mer direkt inflytande över de investeringar som görs i boendet. Det ger mer makt till de boende och investeringarna kan anpassas i omfattning och tid till den privatekonomiska situationen. De boende slipper också en hyresvärd som ska kapa emellan och ta ut en vinst på deras boende.

Vi är positiva till ombildningar. Om mer än en två tredjedelars majoritet av de boende vill ombilda så ser vi ingen anledning att politisk förhindra den lokala och direkta demokrati som beslutet innebär. Vi ser ombildningar till bostadsrätter i allmännyttas bestånd som en nyckel för att stabilisera områden som domineras av hyresrätter och som har en långtgående problembild och kontinuerlig utflyttning av de som etablerar sig på arbetsmarknaden. Dessutom leder en sådan utveckling till att stora dolda värden i Framtidskoncernen frigörs. De stora beloppen kan användas för bland annat trygghetsskapande satsningar och underhåll av fastigheter i de utsatta områdena. De boendes såväl ekonomiska som sociala situation skulle med det kunna förbättras avsevärt.

Samtidigt ska de interna överföringar som skett i Framtiden-koncernen från dotterbolagen till moderbolaget med mål om att producera ännu fler hyresrätter i redan utsatta områden fasas ut. Dessa överföringar kan uppskattas till mellan 5–10 procent av varje befintlig hyresgästs hyresinbetalningar. Om överföringarna avbryts kan i stället underhållet i det befintliga beståndet förbättras utan kraftiga hyreshöjningar.

En viss andel hyresrätter behövs alltid för de som inte hunnit spara till ett köp, för de som behöver en tillfällig boendelösning och för de som inte kan efterfråga ett ägt boende. Demokraterna vill ge fler ungdomar möjlighet att tidigt flytta hemifrån och få tillgång till en hyrd bostad under en period, inte minst för att ge tid till sparande till ett eget ägt boende. För att kunna reservera bostäder för unga vuxna, till exempel 18–28 år, behöver fastigheter med bostäder inordnas i en stiftelse. Demokraterna har kontakt med flera personer som visat intresse för att genom större donationer vara medstiftare till Stiftelsen Göteborgs Ungdomsbostäder.

Göteborgs Stads bidrag som medstiftare kan vara fastigheter som inte längre är lämpliga att använda för dess verksamhet, till exempel tidigare servicehus och äldreboende. En transparent stiftelse med startresurser i form av donationer och fastigheter, utan vinstintresse och med professionell styrelse kan utveckla och förvalta ungdomsbostäder med lägre hyror.

”

“

Feministiskt initiativ

Bostad är en rättighet och inte en handelsvara. För att alla ska ha råd att bo är det viktigt att vi behåller och bygger billiga hyresrätter. Vi vill att samtliga hyresrätter inom allmännyttan förblir hyresrätter. Vi kan även tänka oss att bostadsrätter ombildas till hyresrätter. Vi ser ett behov av att även bygga hyresrätter med fler rum för familjer eller andra konstellationer. Vi vill gärna att det byggs billiga hyresrätter där bostadsrätter och småhus dominerar.

”

“

Kristdemokraterna

Framför allt är det en variation av bostäder vi vill se. I vissa områden dominerar hyresrätten totalt med runt 90 procent. Detta behöver förändras. Det behövs en variation av upplåtelseformer och i områden där hyresrätten dominerar kraftigt ser vi gärna fler ombildningar. När det byggs nytt ska variationen beaktas.

”

“

Liberalerna

Liberalerna i Göteborg vill se en stad med en jämnare fördelning mellan hyres- och bostadsrätter när det gäller flerbostadshus. Vi ställer oss positiva till ombildningar, speciellt i de utsatta områdena i Göteborg. Det är en frihetsfråga att kunna äga sitt eget boende. I många delar av staden är det idag en övervägande del hyresrätter och där vi menar att om de boende vill ska hyresrätterna kunna göras om till bostadsrätter. Det måste finnas möjlighet att äga sin lägenhet utan att flytta till ett annat område om man inte vill det.

”

“

Miljöpartiet

Vi vill att ungefär 50% av nybyggnationen ska bestå av hyresrätter. Vi är motståndare till de ideologiskt motiverade ombildningar som det nuvarande styret har beslutat om. Vi kan däremot tänka oss småskaliga ombildningar i de socialt utsatta områdena i syfte att skapa en bättre blandning av upplåtelseformer. Detta skulle också underlätta för människor att bo kvar i området. Dock behöver utbyggnad av nya hyresrätter i staden ske i sådan takt att att det totala antalet hyresrätter ökar. Vi vill också att det görs fler markanvisningar för byggemenskaper.

”

“

Moderaterna

Göteborg ligger på plats 289 av 290 kommuner när det gäller hyresrätter i procent av det totala beståndet. Bara Södertälje är ”värre”. Framförallt i våra utsatta områden är andelen hyresrätter oerhört hög. Där bör absolut byggas bostadsrätter och småhus, vilket också ger möjligheter till bostadskarriärer. Vi är också för ombildningar, och framförallt i områden med hög andel hyresrätter (och med samma argument).

”

“

Socialdemokraterna

Det behövs en blandning av upplåtelseformer, fler bostadsrätter där det mest är hyresrätter och tvärtom. Vi socialdemokrater säger tydligt nej till alla ombildningar i allmännyttan. Det är helt avgörande att även nybyggda, centrala stadsdelar präglas av ett stort antal och en hög andel hyresrätter av olika storlek. Haga vore inte Haga, Kville inte Kville och Majorna inte Majorna utan den blandning av människor som bor där.

”

“

Sverigedemokraterna

Bostadsförsörjning är ett av de lagkrav en kommun faktiskt har. Göteborg ska ha en stark allmännytta. Vi ser däremot inget motsatsförhållande till att också kunna få äga sin egen bostad. Att äga sin bostad är på lång sikt ofta bättre rent ekonomiskt. Tyvärr ser bostadsmarknaden ut som den gör – och prisbilden blivit därefter. Att alla inte har ekonomi att äga sin egna lägenhet förstår vi mycket väl.

”

“

Vänsterpartiet

Vi är det parti i fullmäktige som längst motsatt oss ombildningar av hyresrätter. Vi kommer inte att medverka till att en enda hyresrätt ombildas den kommande mandatperioden

”

Fråga 8: Vilka konkreta planer har ert parti för kommunikation, publika transporter och rumslig integration kopplat till ytterområdena?

“

Centerpartiet

Vi behöver ställa om så att fler resor från ytterstaden till centrum görs genom kollektivtrafik. Det mest grundläggande är att öka finansieringen av kollektivtrafikinfrastruktur, vilket vi beskrev i första frågan. Ytterområdenas förutsättningar skiljer sig mycket åt. I Nordöst finns god spårbunden trafik som kan kompletteras, medan det är helt andra utmaningar i exempelvis Torslanda och Sydvästra Göteborg där det på kort sikt främst behövs ökad busskapacitet.

Vad gäller den rumsliga integrationen finns störst utmaningar i Göteborgs miljonprogramsområden. Som vi tidigare nämnd vill vi bygga om Göteborgs miljonprogramsområden till trädgårdsstäder mer i stil med Örgryte och Kungsladugård med en blandning av gatunära stadsradhus och landshövdingehus.

”

“

Demokraterna

Som vi skrivit tidigare anser vi inte att politiker ska sitta på egen kammare och hitta på förslag för kollektivtrafiken.

Generellt är spårvägssystemet relativt väl utbyggt, på egen banvall och/eller planskilt och snabbt i ytterområdena. Det är primärt i centrala Göteborg som kollektivtrafiken är långsam och resor som inte går till och från centrum men som idag måste genom centrum blir långsamma. Det behövs fler tvärförbindelser. Spårvägen från Bergsjön / Kortedala har nått sitt kapacitetstak och att genomföra Kortedalatunneln skulle ge god avlastning av befintligt spårvägssystem. Men det är en mycket omfattande investering som ska vägas mot många andra viktiga investeringar.

Vi ser att det finns en motsättning mellan rumslig integration genom attraktivare stadsstråk/stadsrum och att möjliggöra snabb kollektivtrafik i samma stråk. Utredningarna om att eventuellt bygga om Dag Hammarskjöldsleden till en boulevard visar tydligt hur restiderna försämras i kollektivtrafiken vid boulevardiseringen. Samma utmaning finns om Hjalmar Brantingsgatan skulle boulevardiseras. Kortedalavägen/Almanacksvägen från Bellevue till Kortedala och vidare till Bergsjön är enklare att bygga om till stadsgata då spårvägen går på egen banvall separerad från gaturummet.

Trädgårdstadsprojektet i Biskopsgården är intressant för ökad rumslig integration inom området och i kopplingarna mot omgivningen. De planer som finns på att bygga samman Hjällbo, Hammarkullen och Angereds Centrum med ett stadstråk samt Kortedalavägen/Almanacksvägen är också intressant. Vi vill avlasta Kongahällavägen med en tvärförbindelse som kortar ner restiderna, knyter Torslanda till centrala Göteborg och som öppnar upp för mer trädgårdsstad. Vi vill att spårbunden kollektivtrafik till Torslanda utreds nu och på lång sikt kan det bli aktuellt att utreda spårbunden kollektivtrafik söderut genom Högsbo och vidare parallellt med Säröleden.

”

“

Feministiskt initiativ

Avgiftsfri kollektivtrafik, inklusive färdtjänst. Arbetet som staden gör för utbyggnad av kollektivtrafiken är positiv. Vi vill att omfördelning från bil till cykel, gång och kollektivtrafik ska vara vägledande i all stadsplanering. Planer såsom snabbspår till Biskopsgården eller tågtrafik till Torslanda och Säve tycker vi är bra. Vi ser positivt på att bygga för rumslig integrering i ytterområden, framför allt genom att bygga bort separation som uppstår av bilvägar. Det ska vara enkelt att ta sig mellan områden till fots eller med cykel.

”

“

Kristdemokraterna

Det är viktigt att öka attraktiviteten i kollektivtrafiken, inte minst genom snabbare resor mellan olika knutpunkter. Det kan exempelvis åstadkommas genom kollektivtrafik med egen infrastruktur på eller i anslutning till leder, såsom metrobussystem. Utbyggnad av metrobussystem kan till skillnad mot spårvagnssystem byggas ut etappvis och utbyggnadsordningen ska ske utifrån var den ger störst social nytta. Det finns även möjlighet att utnyttja redan gjorda investeringar i bussframkomlighet. Staden behöver arbeta strategiskt med lägesbaserad planering som grundar sig på att olika lägen i staden har olika potential. Strategiska lägen med hög rumslig integration och tillgång till fungerande kollektivtrafik är fokusområden för exploatering och förtätning. Förtätning i noder och längs stråk med rätt rumsliga förutsättningar och närhet till bra kollektivtrafik har också rätt potential för stadsliv och kan bidra till en sammanhängande stad.

”

“

Liberalerna

I många utsatta områden är 80-90% av bostäderna hyreslägenheter. Blandade boendeformer är viktigt för att minska segregationen. Det måste tillkomma fler bostadsrätter och villor i dessa områden för att öka möjligheterna till en blandad befolkning med avseende på inkomst och bakgrund. En bra utemiljö, som är fri från nedskräpning och klotter, bidrar till att skapa trygghet i ett bostadsområde.

”

“

Miljöpartiet

Vi vill att de olika satellitområdena Rannebergen, Gårdsten och Lövgärdet ska byggas ihop med Angered centrum bidra till ett mer hållbart lokalsamhälle. Vi vill se olika boendeformer i alla delar av staden, där behövs fler hyresrätter i områden som domineras av egnahem, och fler radhusområden i områden som domineras av hyresrätter.

Vi vill prioritera Kortedalatunneln, en spårvagnslänk mellan Gamlestadsvägen och Kortedala som ökar kapaciteten och gör det möjligt med fler bostäder. På sikt vill vi också se spårväg till Backa och till Torslanda.

”

“

Moderaterna

Vi har haft stort fokus på att bygga ut ”hubbar” i ytterområdena t.ex. Amhult i Torslanda och Nya Hovås, men också öppna upp för nya områden såsom Kärra/Skogome som förvaltningarna nu ska titta extra på. Det är också viktigt att bygga samman våra andra ytterområden och då främst med hjälp av småhus. Vi har varit drivande i det nu pågående arbetet med Torslanda tvärförbindelse, och även lagt förslag med koppling till 158an i Södra Göteborg. I stort tycker vi inte att något transportslag ska tryckas undan utan att alla måste interagera med varandra. Bil, spårvagn, buss, cykel och gång ska alla ha sina plats i stadsrummet. Även om huvudansvaret ligger på regionen har vi också lagt flera förslag för att utveckla och elektrifiera hela kollektivtrafiken.

”

“

Socialdemokraterna

Vi vill se ett stadsbyggnadslyft i förorten, särskilt i Biskopsgården, Angered och Tynnered. AB Framtiden har tagit fram relativt konkreta förslag på förtätning för dessa områden som vi vill förverkliga. Det handlar då om att stärka viktiga noder med urban kvartersstad och stegvis omvandla områdena i riktning mot traditionell trädgårdsstad, som exempelvis Kungsladugård. Närförorter som Biskopsgården kan på sikt kopplas samman med innerstaden via urbana stråk. Kollektivtrafiken är för många i våra förorter det enda sättet att ta sig till jobbet. Det är viktigt att det går snabbt, effektivt och är prisvärt. Idag är det för dyrt att resa med kollektivtrafiken i Göteborg jämfört med vad man får. Därför vill vi arbeta för att göra den billigare. För att öka attraktiviteten så måste det finnas mer plats på spårvagnarna. Det handlar om fler spårvagnar och tätare turer, en regional fråga, men det handlar också om längre spårvagnar och hållplatslägen som kan hantera dessa. Det är viktigt att de gena och planskilda stråk vi har för kollektivtrafiken i Göteborg inte tas bort.

”

“

Sverigedemokraterna

Se fråga 1.

”

“

Vänsterpartiet

Vi vill bygga ut kollektivtrafiken genom nya spårvägslänkar, inklusive spårväg till Backa, och sänka priserna rejält. Vi vill utreda fortsatt linjedragning av spårväg mellan Angered C och kringliggande områden. Vidare vill vi bygga flerbostadshus med hyresrätt i de rika villaområdena. Utöver det behöver vi bygga villor och radhus, även som hyresrätter, i områden som domineras av flerbostadshus.

”

Fråga 9: Hur ser ni på fördelningen mellan nya småhus och flerbostadshus? Är den rimlig idag? Vad bör styra fördelningen?

“

Centerpartiet

I dagsläget färdigställs det cirka 300 småhus per år i Göteborg. Det tycker vi är för lite. Vi vill att fler barnfamiljer ska välja att bo kvar i Göteborg istället för att flytta ut till kranskommunerna. Det är viktigt för stadens skattekraft, en hållbar arbetspendling och för att Göteborg ska vara en blandad stad där det finns plats för alla olika åldrar och hushåll. Vi vill framförallt att småhus byggs på ett stadsmässigt sätt genom att bygga om miljonprogramsområden till trädgårdsstäder och förtäta befintlig bebyggelse med gatunära småhus/stadsradhus.

”

“

Demokraterna

Det är viktigt att småhus, radhus och stadsradhus prioriteras högre. Vi ser tre huvudsakliga skäl. Det första är efterfrågan det är rimligt att erbjuda göteborgare att kunna bo kvar i sitt Göteborg om de efterfrågar ett marknära boende. Det andra är att det är transportekonomiskt fördelaktigt om fler av Göteborgsregionens småhus hamnar nära regionkärnan med sitt stora utbud och alla sina arbetsplatser. Det tredje är att genom att bygga fler småhus kan vi vända nettoutflyttningen till kranskommunerna och få mer av skattekraften att stanna kvar i Göteborg, vilket behövs för att finansiera välfärden, hantera utmaningarna i utsatta områden och investera i eftersatta kommunala fastigheter för förskola och skola. Projektutveckling med småhus genererar också ett välkommet nettotillskott till stadens ekonomi som åtminstone delvis kan väga upp de stora centrala omvandlingsprojekten som för tillfället drivs med miljardunderskott.

Stadsbyggnadskontoret har arbetat i kapp och ökat produktionen av detaljplaner under en lång följd av år och det finns många bostäder, framför allt hyresrätter i flerbostadshus, i antagna planer som ännu inte färdigställts. Pågående detaljplaner och planering för åren framåt ligger fortfarande högt med stort fokus på flerbostadshus.

Även om efterfrågan på bostäder är fortsatt stor och antalet färdiga detaljplaner medger kraftigt ökad produktion, så är betalningsviljan för denna nyproduktion bedömd till i genomsnitt endast ca 3700 bostäder per år. Exploatörerna kan komma att avvakta med byggstart och kommunens genomförandekapacitet (till exempel gata och allmän platsmark) begränsar också nyproduktionen. Efterfrågan bedöms kunna öka om större boyta i marknära boende kan erbjudas till lägre kostnad – i klarspråk trädgårdsstad med fristående villor, radhus och stadsradhus som kan konkurrera med kranskommunernas utbud.

Staden har nu en god möjlighet att kraftsamla plankapaciteten än mer till kommunal service, studentbostäder och inte minst till att möta efterfrågan på småhustomter. Fastighetsnämnden behöver ta fram förslag på kommunal mark för småhustomter och ansöka om planbesked som medger minst 700 småhus per år. Byggnadsnämnden behöver omprioritera i startplanen för att starta detaljplaner om minst 1000 småhus per år.

”

“

Feministiskt initiativ

Vi vill bygga småhus, radhus med rimlig hyra, så att trångbodda barnfamiljer (och kollektiv) ska kunna bo rymligare. Idag är det brist på större hyreslägenheter, som 4 och 5:or.

”

“

Kristdemokraterna

Fördelningen är inte rimlig. Det människor främst efterfrågar idag är just småhus och de är en viktig faktor när staden planeras. Göteborg har släpat efter vad gäller småhusbebyggelse och det är av hög prioritet att detta blir bättre.

”

“

Liberalerna

Dagens brist på villor i Göteborg får effekten att många flyttar utanför kommunen i samband med att de bildar familj. Nybyggnationen i vår stad har under lång tid dominerats av ett flerbostadshus-paradigm, det finns ingen motsättning mellan att bygga tät stad centralt och att bygga småhus och villor i andra lägen i Göteborgs Stad. En demografisk analys visar att de åldersgrupper som är i familjebildande ålder är stora, och det är helt centralt för Göteborg som stad att människor med skattekraft väljer att bo kvar i kommunen.

Fördelningen måste styras av hur efterfrågan och demografin ser ut i staden.

”

“

Miljöpartiet

Miljöpartiet vill bygga fler bostäder av alla typer och det är rimligt att det byggs upp till 500 småhus om året i Göteborg. De senaste åren har dock planering för nya bostäder blivit lidande på grund av ett snävt fokus på småhus som har konkurrerat ut andra projekt. Vi vill bygga både småhus och flerbostadshus, det är är också viktigt att dessa integreras i befintliga strukturer och att områden som domineras av en viss typ av bostäder kompletteras med de bostadstyper som det finns en brist av. På så sätt kan människor välja att bo kvar i området när livet förändras och det bidrar också till en ökad boendeintegration.

”

“

Moderaterna

Nej, och vi har också lagt om processer och visioner för att bygga betydligt fler småhus framåt än vad som gjorts historiskt. Fördelningen bör styras av efterfråga, och just nu tappar vi rejält med skattekraft till andra kommuner då det finns alldeles för få småhus/radhus/villor till rimliga priser.

”

“

Socialdemokraterna

Vi ser det som rimligt att öka andelen småhus och radhus men det är då viktigt att nybyggnaden sker där det är mest samhällsekonomiskt lönsamt, dvs. där det redan finns infrastruktur och service på plats. Vi tror inte det är bra att bygga småhus och radhus som avskilda och isolerade enklaver utan vill hellre se att nya enbostadshus byggs integrerat i den befintliga stadsmiljön, som man gjorde före funktionalismens genombrott i t.ex. Kungsladugård.

”

“

Sverigedemokraterna

Vi behöver båda delarna. Idag flyttar många barnfamiljer ut till kranskommunerna då de erbjuder fler småhus till bättre priser. Samtidigt behöver vi också fler lägenheter både till de som redan bor i Göteborg, men även till studenter och nyrekryteringar.

”

“

Vänsterpartiet

Vi har en omfattande bostadsbrist i staden. Då behöver vi fokusera på att bygga många bostäder som alla kan efterfråga. Därför kommer vi prioritera fler flerbostadshus i allmänhet och billiga hyresrätter i synnerhet.

”

Fråga 10: Hur ska ni arbeta för att få fler boende inom vallgraven?

“

Centerpartiet

Eftersom stadsdelen är klassad som ett riksintresse för kulturmiljö är det svårt att bygga storskaligt Inom Vallgraven. Däremot är det väldigt angeläget att få till fler bostäder, idag bor cirka två procent av göteborgarna i stadskärnan. Vi vill möjliggöra för att konvertera kontorslokaler till bostäder, bygga fler vindslägenheter och där det är lämpligt att kunna öka höjden på vissa fastigheter. Därutöver är det viktigt att få till fler bostäder i nära anslutning till vallgraven, inte minst på Heden.

”

“

Demokraterna

Centrala Göteborg genomgår ett skifte med strukturomvandlingar i handeln på grund av digitaliseringen och på grund av stora bygg-projekt med störningar i tillgängligheten som påföljd. Covid-19-pandemin har påskyndat e-handelns erövring och påskyndat en utveckling av transporter av varor till hemmen och utlämningsställen. Det finns svårigheter med parkering och kollektivtrafiken i centrum samt en avsaknad av samsyn om hur vi ska få staden levande. Det har blivit ett kraftigt sviktande besöks- och kundunderlag.

Vi vill satsa på Göteborgs hjärta och göra innerstaden mer levande. Göteborg Citysamverkan är ett verktyg för att skapa en sammanhållen och ändamålsenlig hantering av strategiska frågor som är gemensamma för kommunorganisationen, fastighetsägare och handlarna.

För att öka tryggheten under kvällar och nätter och skapa ett stabilare lokalt kundunderlag behöver innerstaden återbefolkas. Detta kräver att Göteborgs Stad släpper det gamla tänket om att innerstaden framför allt ska vara ett "Central Business District" som ska husera arbetsplatser för arbetande som pendlar in från hela regionen. En sådan innerstad blir relativt öde när de som arbetat åkt hem för dagen. Innerstaden bör därför vara en mer blandad miljö med arbetsplatser, handel, tjänster och inte minst boende.

I takt med att nya moderna kontor uppförs vid innerstadens rand (till exempel Lindholmen, Gårda och Masthuggskajen) minskar efterfrågan på kontorsytorna i innerstaden. Många av de gamla vackra före detta bostadshus som konverterats till kontor kan nu bli möjliga att åter konvertera till bostäder. Samtidigt behöver den nya bebyggelsen som planläggs i direkt anslutning till innerstaden (till exempel i Centralenområdet) få ett betydande bostadsinnehåll.

En viktig förutsättning för att kunna befolka innerstaden är att ordna tillräckligt med yta för förskolor och skola. Detta borde ha hanterats i den fördjupade översiktsplanen, men får nu tyvärr lösas på en lägre strategisk nivå.

I tillägg har vi en trygghetssatsning på en miljard kronor med trygghetsskapande åtgärder som kommer innerstaden till del. Satsningarna på stöd till polisen, fler ordningsvakter, fler väktare, samarbete mot beskyddarverksamhet samt kameraövervakning och bättre belysning vid hållplatser är exempel på åtgärder som gör innerstaden tryggare och mer attraktiv för boende, besökare och butiksägare.

”

“

Feministiskt initiativ

Gör kontoren till bostäder igen - så blir bostäderna fler! Området inom vallgraven har den högsta densiteten i stan (finns en studie som jämför några stadsdelar i Gbg med några i Tokyo. Inom vallgraven har högst densitet. Vi vill inte bygga mer. Vi behöver värna ytorna som finns idag mellan byggnaderna för att behålla ljus och grönska. Genom att göra om parkeringar till grönytor kan vi även öka biologisk mångfald, platser för människor att mötas och bin att surra.

”

“

Kristdemokraterna

Området inom vallgraven har höga kulturvärden och när man utformar och planerar ändringar och kompletteringar av byggnader, stadsrum och infrastruktur så bör de ske med största respekt för dessa befintliga värden. Möjligheten finns dock att bygga om och på i befintliga byggnadsvolymer och uppföra nya byggnadsvolymer i form av takvåningar gestaltade med särskild hänsyn till stadsbild och kulturmiljö.

”

“

Liberalerna

Vi vill gärna se att lokaler innanför vallgraven som idag används som kontor eller verksamhetslokaler byggs om till bostäder. Det finns idag starka önskemål från göteborgarna  att bo centralt men det saknas bostäder, speciellt innanför vallgraven. Fler boende skapar även ett mer levande och tryggt centrum. Därför vill vi att lokaler där det inte finns någon verksamhet eller där verksamheten flyttar i större utsträckning görs om till bostäder.

”

“

Miljöpartiet

Miljöpartiet vill att utbyggnaden av staden är att den ska ske i redan befintliga strukturer, därmed också i centrum. En del kontor borde kunna omvandlas till bostäder och en hel del nya bostäder kan byggas på markparkeringar som inte behövs. Det är också viktigt att skolor, förskolor och annan kommunal service byggs ut i samma takt, innanför, eller strax utanför vallgraven.

”

“

Moderaterna

Eftersom ytan är begränsad läggs mycket kraft på kontoren nu för att förtätat redan befintlig bebyggelse. Det arbetet rullar på. Exempel på lyckade nuvarande och kommande projekt i centrala staden är Ekmansgatan 5, Lennart Torstensson gata, Röda Bryggan vid Järntorget och kommande kvarteret Johanna/Brända tomten vid Brunnsparken. Vi har också lagt förslag till kontoren att titta på att omvandla kontor till bostäder i centrum. Enligt nyss tagna översiktsplanen ska också merparten av all kommande byggnation i Göteborg, till år 2050, ske i centrala staden och mellanstaden - bland annat genom förtätning.

”

“

Socialdemokraterna

Det handlar dels om att öka exploateringsgraden i projekt, dels om att anstränga sig för att möjliggöra bostäder när det sker förnyelse av fastigheter i city och dels om att vara för konverteringar tillbaka till bostäder av bostadshus som idag används som kontor av företag och kommunala förvaltningar. I gatuplan är det viktigt att behålla lokaler med utåtriktad verksamhet. Det handlar dock inte bara om volym. För oss socialdemokrater är det väldigt viktigt att de nya stadsmiljöer som byggs blir vackra och trivsamma också. Där spelar arkitekturen en central roll. Vi vill se mer av klassisk arkitektur som folk gillar och mindre av staplade lådor. Ska vi få acceptans hos folket för förtätning, inte minst i centrala delar av staden, så är det helt avgörande att folkflertalet tycker det nya som byggs är vackert och trevligt

”

“

Sverigedemokraterna

Det är ingenting vi aktivt driver.

”

“

Vänsterpartiet

Vi vill stoppa ombildningarna av bostäder till kontor och bygga kvartersstad ovanpå Götatunneln och Västlänken, från Stenpiren till Hisingsbron. Att Bygga klart Skeppsbron, utan det extremt dyra garaget är också viktigt. Vi behöver också bygga på lämpliga kvarter med några extra våningar.

”

Vi ses vid valurnorna senast den 11 september!

Yimby Göteborg om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, blandstad, val, val 2022, centerpartiet, liberalerna, miljöpartiet, moderaterna, socialdemokraterna, kristdemokraterna, vänsterpartiet, demokraterna, sverigedemokraterna, feministiskt initiativ

Bloggar om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, blandstad, val, val 2022, centerpartiet, liberalerna, miljöpartiet, moderaterna, socialdemokraterna, kristdemokraterna, vänsterpartiet, demokraterna, sverigedemokraterna, feministiskt initiativ

Stadsbyggnadsåret är till ända, och det är dags att göra bokslut för Yimby Göteborg 2022. Det har varit ett år då många börjat hitta tillbaka till ett mer vardagligt stadsliv i kölvattnet av pandemin, och ett återfunnet intresse för arkitektur och stadsbyggnad. Rent praktiskt har det hindrat oss från att delta i samtal, seminarier och anordna stadsvandringar.

Men på ett djupare plan har coronaåren varit en närmast surrealistisk period, där frågor om tillvaron – och inte minst stadens idé – ställts på sin spets. Vad har denna tid inneburit för konsekvenser för hur vi ser på urbanisering, landsbygd och hur vi utformar våra samhällen?

Medlemsstatistik

Under 2022 har Yimby Göteborgs Facebook-grupp ökat med 180 nya medlemmar, från 6793 till 6973. Under 2021 ändrade Facebook sin metod för medlemskap: vem som helst kan nu gå med i gruppen, men för att få skriva ett första inlägg eller delta i diskussionen krävs samordnarnas godkännande.

Vi hälsar alla nya medlemmar välkomna!

Samordnarna

Samordnargruppen består nu av: Olof Antonson, Anders Bäck, Tove Krabo och Patrik Sjöberg. Tillsammans gör vi så gott vi kan för att moderera de olika forumen (varav den ständigt växande Facebook-gruppen kräver en del översikt), skriva yttranden på planer, inlägg och debattartiklar, delta i olika sammanhang samt verka för ett konstruktivt samtal om stadsbyggande i Göteborg. Då allt engagemang sker ideellt är vi tacksamma för inspel i form av texter, konstruktiva förslag och liknande.

Pär Johansson har under hösten lämnat sin mångåriga post som samordnare då han avancerat för politiska uppdrag inom Socialdemokraterna, bland annat som föreslagen gruppledare för (S) i Kulturnämnden. Vi önskar honom lycka till med detta, och hoppas att han tar med sig ett yimbyperspektiv in i sina nya uppdrag! Det är dock såklart är en kännbar förlust för samordnargruppen då han efterlämnar ännu ett par stora skor att fylla, men vi är samtidigt tacksamma.

Men var det kanske så att Malin Lernfelt trots allt hade rätt när hon på ledarplats i Göteborgs-Posten beskyllde Yimby för att vara en sosseförening?

Yimby Göteborgs grundare, Johannes Hulter, och från vem vi spårar någon form av apostolisk successionsordning, är förvisso numera en av storpotäterna i Börshuset i egenskap av kommunalråd för (S) med särskilt ansvar för stadsbyggnadsfrågor.

Var det kanske snarare så att Socialdemokraterna (och andra partier, se bara på byggnadsnämnden av idag) blivit testbanor för yimbyistisk stadsplanering? Sossarna är förvisso de som med tveklöst störst förtjänst utövat braindrain på Yimby Göteborgs samordnargrupp genom åren (med tidigare ärkenemesis Älvstranden Utveckling AB [!] på en hedersvärd andraplats).

Men Yimbys arbete med att så frön och samlas brett kring en minsta gemensamma nämnare, måste sägas ha burit frukt! Detta även om det idag kanske sker mer indirekt, och att någon annan får äran. Faktum är dock att vi idag har människor på höga positioner, och över partigränserna, som i stora drag delar våra enträgna käpphästar om gatuliv och stadsbyggande.

Det är värt att stanna upp och förundras över hur otroligt mycket detta ändrat sig sedan när vi började 2008:

Porslinsfabriken: tydlig karaktär av monolitisk anläggning.

Ett yimbyförslag från 2012 på hur det klossformade superblocket istället skulle kunna brytas upp i mindre enheter genom fasadindelning, kulör och riktiga tak (illustration: Jesper Hallén).

2009: Örebrogatan (sett från Eketrägatan), ett typiskt projekt från Yimby Göteborgs barndom. Monofunktionella, stubbiga punkthus i parkeringsplats var svaret på närmast alla stadsbyggnadsfrågor. (Foto: Olle Jansson)

2022: Ett nybyggt kvarter vid Gunnestorpsvägen i Tuve. Ett mycket bra exempel på omvandling från SCAFT-anpassad trafikmiljö till mer av en riktig gata. Jespers illustration av Porslinsfabriken, som för tio år sedan närmast tett sig som science fiction, har här på många sätt materialiserats. (Foto: Olof Antonson)

Blogginlägg

Under året har vi haft en fortsatt livlig diskussion i vår Facebook-grupp, men på bekostnad av att vi publicerat blott fyra blogginlägg på hemsidan. Denna successiva minskning av aktivitet på hemsidan kan sättas i relation till ambitionen om tre blogginlägg i veckan vid starten 2008. Förhoppningsvis kan vi 2023 (15 år senare) finna en bättre balans mellan texter av mer långsam karaktär och de snabba kommentarer som dränks i de sociala mediernas ständiga flöde.

Vi försöker dock ständigt hitta sätt för att systematisera och bättre länka till äldre inlägg på Facebook genom fastsatta trådar, länkar, ämnesindelning och hashtags, så att de inte lika lätt försvinner i det konstanta flödet. Ett annat sätt är de populära Facebook-trådarna där vi alla kan hjälpas åt att följa processen över byggprojekt i Göteborg, och där vi samlar alla sådana bilder (snarare än i unika inlägg för varje foto).

Våra konton på Instagram @yimbygbg och Twitter @yimbygbg fungerar som ett komplement, och där försöker vi lägga upp bilder från vårt deltagande vid olika seminarier, besök, föreläsningar osv.

Det är dock kännbart att samordnargruppen mist ett flertal mycket kompetenta och produktiva medlemmar och skribenter de senaste åren. Då allt arbete sker ideellt påverkar detta mycket av det vi företar oss, allt från skrivandet av blogginlägg till arrangering av stadsvandringar som utdelning av (det saligen insomnade) Yimbypriset.

De inlägg som väl skrevs på bloggen var dock dessa:

Yimby Göteborg i media

Under året har vi inte skrivit några debattartiklar.

Däremot har somliga av oss kanaliserat vår inre skogsmulle (och fått ett Sisyfos-arbete), efter att politikerna i Öckerö kommun kortsiktigt beslutat att offra den enda kvarvarande platsen på Öckerö där det kan växa någon form av sammanhängande skog, och som i likhet med Hisingsparken planterats av skolbarn.

Detta istället för bebygga någon av de otaliga sentida rivningstomter efter omtyckta äldre trähus och skolor, centralt belägna nere vid hamnen, som enligt kommunens egna beräkningar kan rymma omkring 500 bostäder i mestadels flerfamiljshus (på en ort med 90% småhus). Kommunstyrelsen tycker att planering är jobbigt och tar för lång tid, och prioriterar därför att på mockligaste sätt gå direkt till bygglov för 13 parhus i jungfrulig natur med hjälp av en obskyr rest från en 1940-talsplan: Populärt naturområde skövlas i anslutning till ”Göteborgs skärgårdsled” (Torslanda-Öckerötidningen).

Yimby Göteborgs stora pris till Albert Lilienbergs minne 2019, 2020 och 2021 – to be continued

Yimby Göteborgs stora pris till Albert Lilienbergs minne utdelas till någon som särskilt bidragit till stadsutvecklingen i Göteborg. Nomineringar och vinnare röstas fram bland våra medlemmar och bloggläsare. Priset är dessvärre insomnat, och har ej delats ut sedan 2018.

Tråkigast under stadsbyggnadsåret:

Återkommande förslag på omfattande satsningar på perifera villaområden inom Göteborgs kommun. Hade vi inte för länge sedan kommit fram till att suburbia var en slösaktig och dålig idé?

Roligast under stadsbyggnadsåret:

Att följa de många olika stadsbyggnadsprojekt som pågår runt om i staden. Det är en enorm samhällsbyggnadsmässig satsning som pågår i Göteborg, och detta återspeglas även av uppdateringarna i de olika trådarna för pågående byggprojekt i vår Facebook-grupp.

... med detta önskar Yimby Göteborg alla ett riktigt

Gott Nytt År!

Inobis idéskiss för östra Heden söker harmoni och anpassning till stenstadens grammatik, till skillnad från mycket annat som byggs idag (klicka för att förstora).

Runt om i Göteborg pågår en byggboom. De nya husen byggs högre och tätare än tidigare. Vare sig vi är Gamlestaden, Gullbergsvass, Lindholmen, Gårda eller Masthuggskajen är det en hisnande skala och maximala kontraster som gäller. Det är dags att tala klarspråk om vilka värderingar som ligger bakom detta, och börja släppa fram även harmoni och samordning när vi bygger nytt.

Arkitektur är frusen ideologi. Det som byggs nu planerades för tiotalet år sedan, i samband med att byggandets värderingar genomgick ett paradigmskifte. Under flera decennier drevs det svenska stadsbyggandet av försiktighet. Perioden 1975-2010 var en slags baksmälla efter miljonprogrammet, där stor kraft ägnades åt anpassning och topografi, men byggtakten släpade efter och städerna glesades ut. Bostadsbristen och segregationen växte.

Åren kring 2010 rann bägaren över. Då pågick en intensiv stadsbyggnadsdebatt på sociala medier. Rörelsen Yimby; ”Yes in my backyard” kom att bli navet för diskussionen. Utifrån Jane Jacobs teser om den levande staden pläderades för förtätning, funktionsblandning och stadsgatans renässans. Staden måste ses mindre som en arkitekturhistorisk skulpturpark och mer som en levande ekonomisk organism, resonerade man. Vi måste bygga mer, tätare och smartare. På köpet lovades en socialt och ekologiskt hållbar stad, där byggandet skulle bli mer mångfacetterat och människor skulle leva, umgås och arbeta nära varandra. Inte sällan lyftes Linnéstaden, med sin höga befolkningstäthet och sitt rika gatuliv, fram som målbild. Här är både tätt och urbant. Varierat och vackert.

Nu börjar vi se resultatet. Målen om förtätning har uppnåtts med råge. Om det vanliga tidigare var en skala på 5-6 våningar är nu snarare 10-12 våningar standardhöjd, med avsevärt högre hus på utvalda platser. Rutnätsstadens grammatik utgör normen, även om den byggs tätare och mer oregelbundet än äldre tiders kvartersstad. Likaså har målen om blandning delvis uppfyllts. Modernismens gamla uppdelning mellan bostäder, arbetsplatser och handel är förpassad till historien. Bostäder och arbetsplatser blandas, om än inte i den finmaskiga skala som många önskar. 

Målen om stadsgator med långsamma trafikrörelser är dock långt ifrån uppnått. Ännu lever de gamla 1900-talsidealen om att bilar skall röra sig snabbt på avskilda trafikleder och bebyggelsen skall vända sig ifrån dessa. De nya stadsdelarna planeras inte utifrån visionen om sammanhängande stadsgator, utan som täta kluster där infrastrukturen tillåter det.

Lite tillspetsat kan sägas att de delar av yimbys mål som handlade om att skruva upp skalan har uppfyllts, medan de som kräver målmedveten kommunal styrning och samordning varit svårare att uppnå. Ekosystemet av gator, torg, boende, handel, service, intimitet och skönhet som ger Linnéstaden sin karaktär kommer inte riktigt till stånd i de nya områdena. Det ter sig t ex osannolikt att den framväxande stadsdelen Gullbergsvass någonsin skulle kunna få ett stadsliv likt Linnéstadens, trots närheten till city.

Ännu så länge är Göteborg bara i början av den stora utbyggnaden. Just därför är det viktigt att utvärdera och ifrågasätta. Vad är det för värderingar som styr?

Göteborgs arkitekturpolicy fastslår att staden skall vara en modig arkitektonisk förebild. Och helt klart visar det som byggs i Göteborg på modet i att bryta mot äldre tiders ideal, vare sig det är 1800-talets eller 1900-talets. Men frågan är om det inte vore ännu mer modigt öppet redovisa de ideal som styr idag? Nästan alla nya stadsdelar i Göteborg de senaste åren har planerats som kompakta kluster med varierade höjder och korta siktlinjer i gatuplan. Den klassiska arkitekturens sökande efter ordning och harmoni är helt frånvarande. Gestaltningsprogram som styr material, kulörer och detaljer undviks, men stor vikt läggs vid att låta olika arkitekter tävla om de viktigaste tomterna. I en situation som denna premieras expressiva uttryck och ”wow-faktor” framför samordning och harmoni. Makten över stadens form delas mellan de exploatörer som bygger och de tjänstemän som utgör jury i arkitekttävlingarna. När allmänhet och politiker uttrycker en frustration över tjänstemännens val hamnar ofta diskussionen fel – den fokuserar på ställningstaganden i de enskilda fallen snarare än på avsaknaden av övergripande, förutsägbara principer.

Parallellt med detta uttrycker exploatörer en frustration över att det råder oklara förutsättningar kring marktilldelningar och planprocesser. Även här blir avsaknaden av handfasta riktlinjer ett problem. Lösningen torde vara ganska enkel – låt olika delar av staden utvecklas efter olika förutbestämda mål. Var tydlig med dessa mål, och utvärdera de färdiga husen efter hur väl de uppfyller dem. På vissa platser fungerar dagens formmässiga frihet och sökande efter expressiva kontraster bra. På andra finns vinster med samordning. På vissa platser passar modernismens principer för stadsbyggande och formgivning. På andra passar den klassiska stadens grammatik. Genom att fastslå vilka egenskaper man vill att olika områden skall ha, och vara tydlig med dessa skapas större förutsägbarhet för exploatörerna och medborgarna, samtidigt som man undviker att allt som byggs ”råkar” följa samma principer genom outtalade värderingar.

Tiden är mogen att inse att olika stilar kan samexistera och att allt inte behöver se likadant ut överallt. Göteborg har kallats ”de små stadsdelarnas stad”, eftersom olika stadsdelar varierar i skala och uttryck. Låt oss ta fasta på detta i stadsbyggandet.

Yimby Göteborg om: klassicism, täthet, arkitektur, Jane Jacobs

Bloggar om: klassicism, täthet, arkitektur, Jane Jacobs

Från vänster: Rahel Belatchew, Mark Isitt, Albert Svensson samt programledare Hannes Fossbo

Den senaste tiden har frågan om klassisk arkitektur kontra modernism (i vid mening) återigen blivit mycket omdiskuterad. Sedan en tid tillbaka driver socialdemokraterna i Göteborg en ny, om man så vill, kvartersstadstraditionalistisk linje, där exempelvis delar av den framväxande stadsdelen vid Backaplan skall utformas i "klassisk" stil. Det här väcker såklart reaktioner, såväl hopp om en vackrare stad som hätsk kritik. Det väcks också många tankar och funderingar kring genomförbarhet.

SVT har gjort ett 30-minuters inslag på ämnet, som tar sig an frågan med hjälp av en panel bestående av arkitekterna Rahel Belatchew ("samtida arkitektur") och Albert Svensson ("traditionell arkitektur") , GPs arkitekturkritker Mark Isitt samt programledare Hannes Fossbo. Medverkar i inslaget gör även bland annat Gert Windgårdh, Johannes Hulter och Donald Trump (kan ses tills 2023-09-02).

Den tidigare samordnaren för Yimby Göteborg (och tillika grundare av den lokala grenen av nätverket) visar runt TV-teamet vid bygget av Lisebergs hotellkomplex, som ett exempel på hur den nya klassiska arkitekturen kan se ut.

Om man frågar folk på stan. Vad tycker du?

Yimby Göteborg om: Klassicism, modernism, klassisk arkitektur, fint, fult, Yimby Göteborg, arkitekturdebatt

Bloggar om: Klassicism, modernism, klassisk arkitektur, fint, fult, Yimby Göteborg, arkitekturdebatt

Kvarteret. Det oöverträffade konceptet för organisering av bebyggelse med blandat innehåll? Ja, så enkelt är det faktiskt om man bortser från vissa vulgärversioner (som vi så klart ska undvika). I övrigt gäller följande:

Bilaga

Yimby Göteborg om: kvarter, kvarteret, Okidoki

Bloggar om: kvarter, kvarteret, Okidoki