Vi skriver på GP debatt (29/1) om det rekordlåga antalet detaljplaner med bostäder som Stadsbyggnadskontoret skickade ut på granskning 2018. Trots att Stadsbyggnadskontoret är väl medveten om bristen på bostäder och problemen med att bygga glest, fortsätter planerarna att hyvla ned antalet bostäder.

Stadsbyggnadskontoret försöker genomgående hyvla i planerna och minska antalet bostäder.

Debattartikeln följer i sin helhet:

Sluta hyvla i planerna för nya bostäder i Göteborg

De flesta är överens om att det byggs för få bostäder i Göteborg. Senaste SOM-undersökningen visade också att 82 procent av göteborgarna oroar sig över bostadsbristen. Hela 86 procent upplever att bostadsbristen är ett problem. Bostadsbristen ställer också till problem för stadens företag. På GP Debatt (2/1) skrev Västsvenska Handelskammaren att en majoritet av företagen har problem att rekrytera på grund av bostadsbristen.

Rekordlång bostadskö

I början på året kunde vi dessutom läsa att Boplats Göteborg rapporterar om rekordlånga köer för att få en bostad. Kötiden för att få en bostad ökade under 2017 med nio månader till 2 000 dagar. Detta skapar så klart stora problem för alla som vill byta bostad eller flytta till Göteborg för att arbeta eller studera. Bostadsbristen innebär också att fler personer vänder sig till socialtjänsten för att få hjälp att lösa sitt boende.

Trots detta ser vi ingen direkt ljusning för alla bostadstörstande göteborgare. Yimby Göteborg har de senaste åtta åren årligen sammanställt de detaljplaner med bostäder som gått ut på samråd, det vill säga det som kommer att byggas på ett par års sikt. Tyvärr måste vi konstatera att 2018 var ett katastrofår. Både om vi ser till antalet planer som gått ut på samråd och antalet bostäder i planerna är det ett katastrofalt dåligt resultat.

Oroade över framtiden

Det är mycket glädjande att det just nu är fler bostäder i produktion än på mycket länge, men vi blir oroade över vad som kommer härnäst. Under hela 2018 har stadsbyggnadskontoret bara klarat av att leverera 277 bostäder i sex detaljplaner till samråd. Jämför vi detta med snittet de senast föregående sju åren, då 21 detaljplaner med 5 700 bostäder gått ut på samråd årligen, ser vi en radikal nedgång.

Fastighetsdirektören Martin Öbo ger uttryck för att de pågående planerna måste bli klara innan nya kan påbörjas och skickas ut på samråd (GP Debatt 15/1). Det är lätt att instämma i. Problemet är att stadsbyggnadskontoret konsekvent hyvlar ned antalet bostäder i planerna. Dessutom har de presenterat få bostadsplaner i de centrala delarna av staden. Det är här, i de urbana miljöerna, där köerna är längst och efterfrågan störst. Ändå är de flesta färdiga planerna i den så kallade mellanstaden, i glesa och uppbrutna strukturer.

En utspridd stad

I dag är Göteborg en utspridd stad där få områden når upp till UN-Habitats rekommenderade nivå om minst 150 invånare/hektar för en hållbar stadsplanering. Detta medför stora avstånd till högkvalitativa grönområden, parker, kommersiell och offentlig service samt ett starkt bilberoende. Är boendetätheten för en stadsdel utanför intervallet 150-450 inv/ha bör en konsekvensanalys göras.

Trots att stadsbyggnadskontoret är väl medvetet om bristen på bostäder och problemen med att bygga glest, fortsätter planerarna att hyvla ned antalet bostäder. Ett exempel i mängden är programmet för omvandlingen av Backaplan (2018) där stadsbyggnadskontoret precis når över skamgränsen 150 inv/ha. Stadsbyggnadskontoret försöker genomgående hyvla i planerna och minska antalet bostäder. Dagsljus på gator, solljus på gårdar och avstånd till kollektivtrafikknutpunkter nämns som skäl, utan att konsekvensen av detta agerande analyseras.

Måste öka i populära områden

Antalet bostäder måste öka. Boendetätheten i detaljplanerna måste öka. I stadens mest populära blandstadsområden, till exempel Linnéstaden, ligger tätheten nära eller över 400 inv/ha i sex av 29 basområden och på över 300 inv/ha i ytterligare tre basområden. Dessa områden planerades på ett annat sätt än vad som sker i dag. Det kunskapsunderlag som tagits fram inom projektet historisk stadsplaneanalys över Göteborg hoppas vi därför kommer väl till användning framöver.

Genom att, förutom UN-habitat, även tillämpa slutsatserna från projektet historisk stadsplaneanalys över Göteborg och värdeskapande stadsutveckling kan en bra och hållbar stad byggas. Läggs större fokus på att ta fram tydliga riktlinjer och mätetal samt belysa konfliktlinjer tydligare i översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner borde stora planeringsresurser kunna frigöras i detaljplanearbetet.

Pär Johansson, doktor i byggnadsfysik

Jesper Hallén, grafisk formgivare

Tove Krabo, konstnär

Samtliga är samordnare för Yimby Göteborg (Yimby – Yes in my back yard))

Fotnot: Antal detaljplaner med bostäder som gått ut på samråd per år

2011: 14 detaljplaner ca 1000 bostäder
2012: 23 detaljplaner och över 4000 bostäder
2013: 9 detaljplaner och ca 1150 bostäder
2014: 18 detaljplaner och 4500 bostäder
2015: 26 detaljplaner och 6700–9300 bostäder
2016: 39 detaljplaner och ca 14500 bostäder
2017: 17 detaljplaner och ca 5 200 bostäder
2018: 6 detaljplaner och ca 277 bostäder

Yimby Göteborg om: gp, gp-debatt, debatt, göteborg, stadsplanering, byggnadsnämnden, stadsbyggnadskontoret, UN-habitat, stadskvaliteter, urbanitet, evidens, värdering

Bloggar om: gp, gp-debatt, debatt, göteborg, stadsplanering, byggnadsnämnden, stadsbyggnadskontoret, UN-habitat, stadskvaliteter, urbanitet, evidens, värdering

Vi svarar Stadsbyggnadskontoret  i en slutreplik på GP debatt (8/2). Stadsbyggnadskontoret svarade den 1/2 på vår debattartikel från den 29/1 där vi problematiserade det låga antaler detaljplaner med bostäder. I repliken skrev de bland annat att vi målar upp en bild som inte stämmer.

Sverige är det enda landet i världen med ett krav på direkt solljus. Skiner solen är det dock knappast till innergården människor söker sig.

Slutrepliken följer i sin helhet.

Vem behöver egentligen en solbelyst innergård?

Vi välkomnar att Stadsbyggnadskontoret (SBK) öppnar upp för att diskutera och förklara hur det går till när nya områden planeras. I repliken från Henrik Kant och Martin Storm (GP Debatt 1/2) bemöter de vår granskning av de planer som gått ut på samråd 2018 med fakta om hur mycket som byggs i dag. Det var också något vi lyfte i vår debattartikel som något positivt.

Vi ser att vi är överens med SBK i många frågor. Därför är det viktigt att fortsätta diskutera de frågor där vi inte riktigt är överens. Vi har olika perspektiv på stadens planering och det är därför tråkigt att SBK skriver att vi målar upp en bild som inte stämmer.

Det är enkelt att instämma i det riktiga i att prioritera planer med förskolor, skolor och annan offentlig service. Det borde självklart gjorts redan när de bostäder som nu byggs planerades. Bostäder och lokaler kommer hand i hand. Dessvärre har en märklig ordning rått de senaste decennierna där dessa frågor hamnat mellan stolarna. Prognoser kan slå fel men finns det inga lokaler i ett område från början, blir det mycket svårt att komplettera med detta i efterhand.

Viktigt planera lokaler från början

Just därför lyfter vi alltid vikten av att planera tillräckligt med lokaler från början. Detta har vi lyft sedan nätverket grundades för drygt 10 år sedan och vi kan se att vi fått rätt om lokalbristen som nu råder i bland annat Eriksberg och Kvillebäcken.

SBK skriver att bra solbelysta gårdar och tillräckligt med dagsljus i lägenheterna är viktiga kvaliteter. Sverige är det enda landet i världen med ett krav på direkt solljus. Om solen plötsligt börjar lysa är det inte främst till gårdarna folk söker sig, utan till parkerna, till uteserveringarna och till kajerna utmed älven.

Solljusrekommendationerna kommer från en undersökning som gjordes 1964. Idag vet vi att ungefär 55 000 personer varje år får hudcancer och malignt melanom är den cancersjukdom som ökar mest. Det är därför rekommenderat att vara i skuggan mitt på dagen när solen står som högst på himlen. Solbelysta gårdar borde därför inte vara ett absolut krav i tät stadsmiljö.

Omöjligt uppfylla kraven

Gällande dagsljus är dagens krav och rekommendationer i princip omöjliga att uppfylla i tät kvartersstad. En undersökning av 14 000 rum i befintliga byggnader visade att cirka 60 procent uppfyller dagens kravnivå för dagsljus vid nybyggnation. I hus som byggdes under 1970- och 80-talet är det färre än 20 procent av rummen som uppfyller kravet. Vi tycker att man starkt ska ifrågasätta byggregler som enbart sju procent av de befintliga byggnaderna uppfyller.

SBK skriver att vi har ett statiskt tänkande när det gäller vår syn på stadsplanering. Vi skulle vilja få en mer utförlig beskrivning av hur de menar. Våra uppföljningar av satsningen Bostad 2021, med 7 000 nya bostäder över hela staden, visar att det blivit mer av samma i dessa områden. Mer gles funktionsseparerad stad och inte den blandstad som eftersträvas i gällande översiktsplan. Nu hade man ju chansen att skapa kvaliteter som saknas i dessa områden.

Bristande självinsikt

Det hade varit klädsamt med ett uns självinsikt och krismedvetenhet hos SBK. Planer verkställs inte. Planer havererar på grund av faktorer som trafikbelastning och ekonomi. Vi har exempel från Skeppsbron, Norra Masthugget och Frihamnen. Vad dessa haverier beror på går bara att spekulera kring. Det vi kan konstatera efter ett decennium av granskning är att Göteborg nog aldrig haft så dålig koll på konsekvenserna för helheten i de delförslag, objekt eller trafikprojekt som tas fram idag.

Det finns ingen samordning mellan alla frimärksplaner. De hänger inte ihop. Därför är det extra spännande att SBK själva tar upp vikten av att anpassa planer till ekonomiska, fysiska och legala förutsättningar. "Historisk stadsplaneanalys" är indelad i tre etapper där etapp ett bygger på den billigaste ytan först. Äntligen finns det en stadsplan med en beräkningsbar helhetssyn för planering i tidiga skeden. Buller och luftkvalitet hanteras enklast genom slutna kvarter mot bullerkällorna, sänkt hastighet och miljözoner.

Blir inte särskilt tätt

Backaplan kommer inte bli en av Göteborgs tätaste stadsdelar. Det är oklart hur SBK räknar när de får det till att Linné-Haga-Vasastaden har en boendetäthet på cirka 110 invånare per hektar. Primärområde Olivedal, Lorensberg eller Kommendantsängen är lla betydligt tätare områden. I Linnéstaden ligger tätheten nära eller över 400 invånare/ha i 6 av 29 basområden och på över 300 invånare/ha i ytterligare tre basområden. Skulle vi räkna som SBK gör måste vi ta med de industriområden som ligger norr om planområdet. Backaplan kommer att få storleken av ett genomsnittligt primärområde, låt oss då jämföra med andra områden av samma storlek.

Genomsnittet för antal boende per lägenhet i Göteborg är enligt SCB senaste statistik 1,8 för bostadsrätt och 2,1 för hyresrätt. Detta ger 140-163 boende per hektar på Backaplan. Även 190 boende per hektar är i det nedre intervallet av UN-habitats rekommendation  om 150-450 boende/hektar för en hållbar stadsplanering. Detta visar att 190 boende per hektar är på tok för lågt om målsättningen är en myllrande blandstad.

Vi välkomnar debatten och bidrar gärna med våra perspektiv i planeringen. Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering. Göteborgs populäraste stadsdelar är de med högst täthet. Låt oss inspireras av dem och planera fler sådana  områden!

Pär Johansson, doktor i byggnadsfysik

Jesper Hallén, grafisk formgivare

Tove Krabo, konstnär

Samtliga är samordnare för Yimby Göteborg (Yimby – Yes in my back yard)

Referenser

SSM (2008), Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om hygieniska riktvärden för ultraviolett strålning, SSMFS 2008:48.

Paul Rogers, Marie-Claude Dubois, Max Tillberg, Magnus Östbring (2018), Slutrapport Moderniserad dagsljusstandard,  SBUF 13209.

Yimby Göteborg om: gp, gp-debatt, debatt, göteborg, stadsplanering, byggnadsnämnden, stadsbyggnadskontoret, UN-habitat, stadskvaliteter, urbanitet, evidens, värdering

Bloggar om: gp, gp-debatt, debatt, göteborg, stadsplanering, byggnadsnämnden, stadsbyggnadskontoret, UN-habitat, stadskvaliteter, urbanitet, evidens, värdering

Claes Caldenby, professor emeritus i arkitekturens teori och historia, publicerade förra veckan en debattartikel i ETC Göteborg där han gick till angrepp mot den planerade bebyggelsen på den parkeringsplats som kallas Skanstorget. Sin vana trogen passade han på att ge Yimby en känga då han kallade oss ”förtätningsfundamentalister” och påstod att vi fått alltför stor påverkan på stadens planering. Vi tackar ödmjukt Caldenby för att han tillskriver oss den ärofyllda rollen som ”ett slags andra, eller rentav första stadsbyggnadskontor”, även om vi måste tillstå att vi inte tillmäter oss själva en fullt så stor betydelse. Ett så hedersamt omnämnande förtjänar hur som helst ett svar, och därför publicerar vi idag en replik i tidningen. Vi klistrar även in repliken nedan.

Vår replik lyder:

Claes Caldenby är upprörd över att Skanstorget ska ”byggas bort”. Men att en plats bär namnet ”torg” innebär inte nödvändigtvis att den är värd att bevara. Platsen har i årtionden använts som markparkering för bilar. Att omvandla ytan till ett verkligt torg vore heller ingen bra idé – den är för stor för att fungera bra som torg och skulle upplevas som öde. Skanstorget är drygt en halv hektar, nästan dubbelt så stort som Götaplatsen.

Den nya bebyggelsen kommer att bli ett stort lyft för platsen. De planerade husen är arkitektoniskt intressanta, och bakom dem kommer ett nytt, mindre och gemytligare torg att skapas, skyddat från Övre Husargatans trafikbuller och den råa göteborgsvinden. Kring Skansen Kronan finns stora kompletterande grönytor som tillsammans med det nya torget ger fullt tillräcklig allmän rekreationsyta för områdets behov.

Caldenby kallar oss i Yimby för förtätningsfundamentalister. Det är ett billigt knep att kalla oss fundamentalister bara för att vi driver en tydlig linje. Vi förespråkar inte förtätning på grund av några ursprungliga dogmer, utan för att Göteborg är långt mer glesbebyggt än vad som är önskvärt ur ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Denna ståndpunkt baserar vi på forskning sammanställd av bl.a. FN:s organ för boendemiljöfrågor (UN-Habitat), vilka förespråkar en täthet på minst 150 invånare per hektar för en hållbar stadsplanering. Detta är den täthet vi finner i till exempel Kungsladugård.

Täthetens fördelar är många. Genom att människor kommer närmare varandra skapas bättre förutsättningar för gång, cykel och kollektivtrafik, och bilberoendet minskar. Integrationen mellan stadsdelar underlättas, och kostnaderna per capita för infrastruktur och samhällsservice minskar. Som visas av lägenhetspriser och kötider i stadens tätare delar upplevs boendemiljön där dessutom som mycket attraktiv, vilket beror på att tätheten ger underlag för ett levande gatuliv med kultur, handel och service. Öppna ytor - torg och grönyta - är visserligen viktigt, men i lagom mängd.

Caldenby tycks vilja hålla Skanstorget obebyggt mest för att där en gång planerades ett torg. Han motsätter sig byggandet av ett högt hus på Nilssonsberg för att det skulle sticka högre upp än Skansen Kronan. Han anför inga bättre argument än att såsom det en gång varit bör det förbli. Vem är fundamentalisten?

Alvar Palm, forskare, Teknikens ekonomi och organisation, Chalmers

Pär Johansson, forskarassistent, Arkitektur och Samhällsbyggnadsteknik, Chalmers

Anders Bäck, systemingenjör

Samtliga undertecknare är samordnare för Yimby i Göteborg. Yimby (Yes In My BackYard) är ett partipolitiskt obundet nätverk av medborgare som verkar för att det ska byggas mer tät blandstad med god infrastruktur för kollektivtrafik, gång och cykel.

Yimby Göteborg skickar idag in ett yttrande över Inom Vallgraven - Utveckling av Inom Vallgraven 12 som just varit ute på granskning. Du kan stödja vårt yttrande genom att använda formuläret på Stadsbyggnadskontorets hemsida eller genom att maila sbk@sbk.goteborg.se. Synpunkter behöver vara inne senast idag onsdag 27 februari 2019.


 

Du kan t.ex. skriva:

Yimby Göteborg om: inom vallgraven, drottninggatan, fredsgatan, yttrande

Bloggar om: inom vallgraven, drottninggatan, fredsgatan, yttrande

Fram till den 26 april kan synpunkter på den nya översiktsplanen (ÖP) lämnas till stadsbyggnadskontoret. Dokumentet är på hela 179 sidor, men själva förslaget presenteras på de första 39 sidorna. Därefter följer en genomgång av utvecklingsplanerna i de 10 stadsdelarna, följt av en mer diffus beskrivning av så kallade tematiska inriktningar samt en genomgång av de olika riksintressena. På Yimby Göteborg har diskussionen pågått ett bra tag och vi håller på att samla oss till att lämna in ett yttrande. Så långt har vi kommit fram till att förslaget till ny ÖP är onödigt defensiv, det är mer fokus på begränsningar än möjligheterna som skapas när staden växer. Vi skulle önska mer visionära lösningar på mobilitet med tidsatta investeringar, etappindelning med tydlig prioritet, satsning på tydliga stråk och en analys av de värsta barriärerna som behöver byggas bort. Det är dags att urbanisera Göteborg.

Precis som förslaget till arkitekturprogram som vi kritiserade när den var på gång, finns det i förslaget till ÖP många mål som kolliderar med varandra. Det låter bra i texten, men sedan när det ska ritas ut på en karta blir målkonflikterna plötsligt mycket tydliga. Ett exempel på hur dessa kan hanteras är med en högre detaljeringsgrad i ÖP. De planerande nämnderna skulle till exempel kunna utgå från ”historisk stadsplaneanalys” och ”Göteborgs utvidgade innerstad” och kartlägga de strategiska mål som motverkar varandra.

Göteborgs försvunna eller framtida innerstad? Relevanta och effektiva lösningar för framtidens hållbara stadsutveckling finns redan redo att implementeras.

Exempel på målkonflikter är snabb kollektivtrafik mellan definierade målpunkter i centrum som kan bli svårt att kombinera med förtätning och en gång- och cykelvänlig stad. Det hade varit till stor hjälp om mer konkretiseras i ÖP, till exempel huvudgatunät, hållplatslägen, torg och framtida lägen för kommunala behov, skolor och parker. En annan knäckfråga handlar om hur de projekt som planeras idag påverkar möjligheten till framtida trafiknät som baseras på silning av trafiken och de möjligheter som självkörande fordon kan ge.

Dagens detaljplaner skapar dåliga anslutningar till omgivningen. Exempel från Kvillebäcken.

Vi efterfrågar också mätbara mål. Till exempel hade vi gärna sett att staden lyfter ambitionsnivån för byggnationen i centrala stan och siktar på åtminstone en boendetäthet på 300 pers/ha istället för 150 pers/ha. Det senare är den lägre skamgränsen för hållbar stadsplanering enligt UN-habitat. I stadens mest populära blandstadsområden, till exempel Linnestaden, ligger boendetätheten nära eller över 400 pers/ha i 6 av 29 basområden och på över 300 pers/ha i ytterligare 3 basområden. Är boendetätheten för en stadsdel utanför intervallet 150-450 pers/ha bör en konsekvensanalys göras.

Mycket fokus på grönområden och problem med förtätning

I planen argumenteras för att sammanhängande grönska främjar såväl friluftsliv som växt- och djurliv. Alléer eller enskilda träd i stadens gator skapar intressanta gaturum samt ger bättre mikroklimat och luftkvalitet. Det föreslås att nya stadsparker, stadsdelsparker och bostadsnära kan behöva utvecklas. Här blir det plötligt konkret och mätbart.

Det gröna Göteborg. Skiss på motorledslandskapet mellan Backaplan och Brunnsbo.

Redan i inledningen av förslaget till ÖP varnas det för avsaknad av gröna miljöer och problem med förtätning.

Varför motsatsen, dvs. att fortsätta med stadsutglesningen, inte kräver förståelse och kunskap om hur vardagslivet påverkas framgår inte i förslaget till ny ÖP. Vi får väl hoppas att man drar lärdom av slutsatserna från 1960-talets experiment från miljonprogrammets dagar när nu nya perifera kollektivtrafikförsörjda områden planeras. Bostad 2021 med sin förtätning i dessa områden förskräcker. Mer av samma har varit melodin.

Tyngdpunkter och stråk

Det föreslås att Göteborg ska utvecklas mot en mer flerkärnig struktur med service, kultur och arbetsplatser på fler platser än i dagens centrum. Detta ska ske dels i innerstaden, men också kring ett antal definierade strategiska tyngdpunkter och tyngdpunkter. Det hävdas att samtliga tyngdpunkter har potential att få högre täthet av människor, bostäder och arbetsplatser och därmed på sikt ett större utbud och tillgång till stadens resurser.

Tyngdpunkterna planeras att ska utvecklas genom att förtätas och kompletteras med fler bostäder och fler verksamheter. Varför just dessa valts framgår inte. Kanske för att de är tyngdpunkter som existerar idag varav många anlades på 1960-talet. Vad som ger en fungerande tyngdpunkt definieras inte och det saknas en konkret analys av vad det innebär att behålla alla dessa platser som tyngdpunkter. Dessutom ska det finnas en stadsdelspark i anslutning till tyngdpunkterna.

Levande stadsliv (?) vid utpekade tyngdpunkten Eriksberg Centrum.

En bra sak som konstateras och som borde vara en självklarhet är att

Få lösningar på mobilitet

Trots att utgångspunkten i programmet är att staden ska kunna växa med ungefär 250 000 nya invånare fram till 2050 fokuserar programmet lite på de möjligheter som skapas när staden växer. Det konstateras att vi behöver bygga en samhällsstruktur och en stad som stödjer och möjliggör ett hållbart vardagsliv. Förändringar inom transportsektorn spelar en viktig roll för att nå klimatmålen enligt förslaget till ny ÖP.

Ungefärlig relation mellan olika färdmedels ytanspråk. (Källa: Norheim, Bård and Stangeby, Ingunn: Fakta om kollektivtrafikk. Transportøkonomisk institutt, Oslo, 1995.)

Möjligheterna som ges med förtätning när det gäller hur göteborgarnas mobilitet ska lösas är inte tillräckligt konkreta för att kunna analyseras. Det konstateras dock att en tätare stad ger nya möjligheter för yteffektiv och kapacitetsstark kollektivtrafik. Hur den ska se ut och när vi kan dra fördel av denna är inte specificerat mer än med en hänvisning till målbild koll2035. Tidigare beslut är tagna att biltrafiken ska minska med 25 procent oavsett befolkningsökning. Hur det rent konkret ska gå till att kompensera för den reducerade biltrafiken hade varit intressant att läsa om i förslaget till ÖP.

Blandning

Det talas om blandning som kan ske inom en stadsdel, ett kvarter eller en enskild byggnad, men också blandning genom äldre och nyare bebyggelse, högre och lägre hus, breda och smala gator och olika arkitektoniska uttryck. Detta är mycket bra och något vi efterfrågat i alla våra yttranden på planer och program. En blandning av bostäder, arbetsplatser, service, aktiviteter och offentliga rum ger stora värden och en trevlig levande stadsmiljö. Nu gäller det att de målen implementeras i detaljplanerna och i det som byggs.

Vi vill se en barriäranalys

I förslaget till ny ÖP talas det om barriäreffekter från trafikleder och oanvända ytor som ska överbryggas så att staden kopplas samman och får ett finmaskigt, sammanhängande gatunät. Det saknas konkretisering av vilka dessa barriärer är och i vilken ordning de ska åtgärdas. En seriös barriäranalys med prissatta åtgärdspaket hade varit ett ypperligt underlag i det fortsatta arbetet. Ett embryo till en sådan analys är redan gjord i projektet ”historisk stadsplaneanalys"och ”Göteborgs utvidgade innerstad”. En lista på prioriterade stråk med vilka åtgärder som krävs för att de ska möjliggöras och uppfylla sin funktion på bästa sätt krävs.

Exempel på bred fin gångbro från centralstationen över bangården i Trondheim.

Möjligheter, inte begränsningar när vi urbanisera Göteborg

Förslaget till ny ÖP har en tendens att rikta sig mer mot hur vi ska konservera de värden som finns i olika delar av Göteborg idag. Vi önskar att det låg mer arbete och fokus på hus vi ska utveckla de värdena så att de kommer fler till del, och hur vi kan komplettera med stadskvaliteter som saknas i många områden idag. Det måste handla om mer än parker och grönytor, fokuser mer på täthet, stadsliv, stråk och mätbara tal från exempelvis UN habitat. Det finns också motsatser och dåligt underbyggda påståenden som kraftigt kan ifrågasättas. Konsekvenserna av att fortsätta bygga som vi gör idag måste belysas. Sprawl/stadsutglesning med förtätning i ytterstadens tyngdpunkter kommer aldrig kunna försörjas med tillräckligt effektiv och attraktiv kollektivtrafik. Detta kommer oundvikligen leda till fler bilberoende enklaver.

Konkretisera och definiera mera

Många skrivningar är diffusa och andas en osäkeret. Till exempel våga definiera vad som är hög täthet, konkretisera vad som menas med koncentrerad handel vid målpunkter. Titta på de nyckeltal som Stockholms utbyggnadsplanering tagit fram. Titta på om det går att arbeta med nyckeltal för till exampel kultur och tillgänglighet till denna i hela staden.

Det har tagits fram en bild med uppskattat behov av samhällsservice, men det saknas flera delar, se bilden från Stockholms utbyggnadsplanering nedan som kommer från rapporten ”Bostadspotential i Stockholm”.

Illustrationen ger exempel på vilka verksamheter som skulle kunna möjliggöras genom byggandet av 140 000 nya bostäder i staden. Siffrorna är framskrivningar beräknade enligt linjära samband mellan antal bostäder och verksamheter i Stockholm stad och tar inte med stadens övriga potential eller behov i beräkningen.

Göteborg Stads översiktsplan talar om behov av samhällsservice och inte om vilka verksamheter som möjliggörs i en växande stad. Parkytor och gräsplaner kanske inte borde vara högsta prioritet.

Notera också att Stockholms utbyggnadsplanering talar om verksamheter som skulle kunna MÖJLIGGÖRAS medan Göteborgs bild talar om BEHOV av samhällsservice. Här har vi kärnan i den skillnad som finns mellan stadsplanering mellan Stockholm och Göteborg. Stockholm stad ser att en växande stad MÖJLIGGÖR nya verksamheter medan Göteborg har en mer negativ inställning. Ordvalen är viktiga och avslöjar en hel del om synen på stadsplaneringen som kanske är oavsiktligt.

Yimby Göteborg om: göteborg, stadsplanering, översiktsplan, un-habitat, stråk, gator, kopplingar, barriärer

Bloggar om: göteborg, stadsplanering, översiktsplan, un-habitat, stråk, gator, kopplingar, barriärer

Yimby Göteborg skickar idag in ett yttrande över Översiktsplan för Göteborg som just varit ute på samråd. Du kan stödja vårt yttrande genom att använda formuläret på Stadsbyggnadskontorets hemsida eller genom att maila sbk@sbk.goteborg.se. Synpunkter behöver vara inne senast idag fredag den 26 april.

Du kan t.ex. skriva:

Läs även vår analys av översiktsplanen och sammanställning av diskussionerna i vårt nätverk. Yttrandet följer i sin helhet.

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg

Diarienummer SBK: BN0199/17

Allmänt

Vi anser att översiktsplanen för Göteborg är för defensiv och konservativ för att kunna användas i det gröna nära Göteborg som vi vill se växa fram. Den besvarar inte det mest grundläggande som vi anser ska finnas med i översiktsplanen, dvs. svar på frågorna var det ska byggas, när det ska byggas och hur det ska byggas. Planen fokuserar mer på begränsningar än möjligheterna som skapas när staden växer. Vi skulle önska mer visionära lösningar på mobilitet med tidsatta investeringar, etappindelning med tydlig prioritet, satsning på tydliga stråk och en analys av de värsta barriärerna som behöver byggas bort. Vi anser att det är dags att urbanisera Göteborg.

Synpunkter

Materialet är ur många aspekter ofärdigt. Målkonflikter som uppstår i den täta staden behöver belysas tydligare, bland annat mellan tillgången till friytor för förskola och skola, kultur samt kopplingar och stråk. Vi ser positivt på ambitionen att tidigt i planeringsprocessen reservera plats för ytkrävande samhällsservice. Gällande befintliga barriärer saknar vi tydliga skrivningar av hur deras effekt ska reduceras.

Många skrivningar är diffusa och andas en osäkerhet. Till exempel våga definiera vad som är hög täthet, konkretisera vad som menas med koncentrerad handel vid målpunkter. Titta på och dra nytta av de nyckeltal som Stockholms utbyggnadsplanering tagit fram. Titta på om det går att arbeta med nyckeltal för till exempel kultur och tillgänglighet till denna i hela staden. Vi noterar att till exempel Stockholms utbyggnadsplanering talar om verksamheter som skulle kunna möjliggöras när staden växer medan Göteborgs bild talar om behov av samhällsservice, dvs. en nyansskillnad som avslöjar mycket om de problem Göteborg kommer brottas med framöver när det gäller stadsplanering och stadsutveckling.

Målkonflikter

Översiktsplanen är full av text som låter bra vid en första anblick och genomläsning. Det är först när planerna konkretiseras och ritas in på en karta som målkonflikterna plötsligt blir tydliga. Ett exempel på hur dessa kan hanteras är med en högre detaljeringsgrad i ÖP. De planerande nämnderna skulle till exempel kunna utgå från ”historisk stadsplaneanalys” och ”Göteborgs utvidgade innerstad” (Lukas Memborn m.fl., Dnr. SBK 0120/16) och kartlägga de strategiska mål som motverkar varandra.

Exempel på målkonflikter är snabb kollektivtrafik mellan definierade målpunkter i centrum som kan bli svårt att kombinera med förtätning och en gång- och cykelvänlig stad. Det hade varit till stor hjälp om mer konkretiseras i ÖP, till exempel huvudgatunät, hållplatslägen, torg och framtida lägen för kommunala behov, skolor och parker. En annan knäckfråga handlar om hur de projekt som planeras idag påverkar möjligheten till framtida trafiknät som baseras på silning av trafiken och de möjligheter som självkörande fordon kan ge.

Mätbara mål

Vi efterfrågar också mätbara mål. Till exempel hade vi gärna sett att staden lyfter ambitionsnivån för byggnationen i centrala stan och siktar på åtminstone en boendetäthet på 300 pers/ha istället för 150 pers/ha. Det senare är den lägre skamgränsen för hållbar stadsplanering enligt UN-habitat. I stadens mest populära blandstadsområden, till exempel Linnestaden, ligger boendetätheten nära eller över 400 pers/ha i 6 av 29 basområden och på över 300 pers/ha i ytterligare 3 basområden. Är boendetätheten för en stadsdel utanför intervallet 150-450 pers/ha bör en konsekvensanalys göras.

Fokusera på möjligheter istället för problem med förtätning

I planen argumenteras för att sammanhängande grönska främjar såväl friluftsliv som växt- och djurliv. Alléer eller enskilda träd i stadens gator skapar intressanta gaturum samt ger bättre mikroklimat och luftkvalitet. Det föreslås att nya stadsparker, stadsdelsparker och bostadsnära kan behöva utvecklas. Här blir det plötsligt konkret och mätbart. Redan i inledningen av förslaget till ÖP varnas det för avsaknad av gröna miljöer och problem med förtätning. Vi önskar tydligare skrivningar och definitioner även av stadskvaliteter som inte är kopplade till naturvärden. Vi hoppas att staden drar lärdom av slutsatserna från 1960-talets experiment från miljonprogrammets dagar när nu nya perifera kollektivtrafikförsörjda områden planeras. Bostad 2021 med sin förtätning i dessa områden förskräcker där resultatet blivit mer av samma typ av bebyggelse som redan finns på platsen.

Förslaget till ny ÖP har en tendens att rikta sig mer mot hur vi ska konservera de värden som finns i olika delar av Göteborg idag. Vi önskar att det låg mer arbete och fokus på hus vi ska utveckla de värdena så att de kommer fler till del, och hur vi kan komplettera med stadskvaliteter som saknas i många områden idag. Utgå från studien “Värdeskapande stadsutveckling” (Värdering av stadskvaliteter för bostäder, kontor och handel i Göteborgsregionen, Staffan Claesson m.fl.) för att identifiera kvaliteter som borde tillföras ett område. Det måste handla om mer än parker och grönytor. Fokusera mer på täthet, stadsliv, stråk och mätbara tal från exempelvis UN-habitat. Konsekvenserna av att fortsätta bygga som vi gör idag måste belysas. Översiktsplanen talar om kraftsamling kring olika tyngdpunkter i mellanstaden och ytterstaden, men ingen plan kring kollektivtrafikförsörjning motsvarar de satsningar som nämns. Strategin för kraftsamlingsområden måste inkludera infrastruktur inklusive kollektivtrafikförsörjning.

Tyngdpunkter och stråk

Det föreslås att Göteborg ska utvecklas mot en mer flerkärnig struktur med service, kultur och arbetsplatser på fler platser än i dagens centrum. Detta ska ske dels i innerstaden, men också kring ett antal definierade strategiska tyngdpunkter och tyngdpunkter. Det hävdas att samtliga tyngdpunkter har potential att få högre täthet av människor, bostäder och arbetsplatser och därmed på sikt ett större utbud och tillgång till stadens resurser. Tyngdpunkterna planeras utvecklas genom att förtätas och kompletteras med fler bostäder och fler verksamheter. Varför just dessa valts framgår inte. Kanske för att de är tyngdpunkter som existerar idag varav många anlades på 1960-talet. Vad som ger en fungerande tyngdpunkt definieras inte och det saknas en konkret analys av vad det innebär att behålla alla dessa platser som tyngdpunkter. Vi vill se en tydlig definition av vad en tyngdpunkt är och vad som gör att dessa som nu pekas ut valts. Vi är tveksamma till att det är just dessa som har störst potential att utvecklas till levande blandstadsmiljöer. Till exempel skulle knutpunkterna Backaplan och Eketrägatan mycket väl kunna kvalificera in som en utpekade tyngdpunkter.

Få lösningar på mobilitet

Trots att utgångspunkten i programmet är att staden ska kunna växa med ungefär 250 000 nya invånare fram till 2050 fokuserar programmet lite på de möjligheter som skapas när staden växer. Det konstateras att vi behöver bygga en samhällsstruktur och en stad som stödjer och möjliggör ett hållbart vardagsliv. Förändringar inom transportsektorn spelar en viktig roll för att nå klimatmålen enligt förslaget till ny ÖP. Möjligheterna som ges med förtätning när det gäller hur göteborgarnas mobilitet ska lösas är inte tillräckligt konkreta för att kunna analyseras. Det konstateras dock att en tätare stad ger nya möjligheter för yteffektiv och kapacitetsstark kollektivtrafik. Hur den ska se ut och när vi kan dra fördel av denna är inte specificerat mer än med en hänvisning till målbild koll2035. Tidigare beslut är tagna att biltrafiken ska minska med 25 procent oavsett befolkningsökning. Hur det rent konkret ska gå till att kompensera för den reducerade biltrafiken hade varit intressant att läsa om i förslaget till ÖP. Exempelvis hade en mer djuplodande analys av de stråk där planskild kollektivtrafik är möjlig varit av stort värde för ÖP.

Blandning

Det talas om blandning som kan ske inom en stadsdel, ett kvarter eller en enskild byggnad, men också blandning genom äldre och nyare bebyggelse, högre och lägre hus, breda och smala gator och olika arkitektoniska uttryck. Detta är mycket bra och något vi efterfrågat i alla våra yttranden på planer och program de senaste 10 åren. En blandning av bostäder, arbetsplatser, service, aktiviteter och offentliga rum ger stora värden och en trevlig levande stadsmiljö. Nu gäller det att de målen implementeras i detaljplanerna och i det som byggs. Upp till bevis!

Vi vill se en barriäranalys

I förslaget till ny ÖP talas det om barriäreffekter från trafikleder och oanvända ytor som ska överbryggas så att staden kopplas samman och får ett finmaskigt, sammanhängande gatunät. Det saknas konkretisering av vilka dessa barriärer är och i vilken ordning de ska åtgärdas. Vi har under senare år sett problem i utbyggnadsområden och kopplingar mellan t.ex. Krokslätt-Kallebäck och Änggården-Högsbo. En seriös barriäranalys med prissatta åtgärdspaket hade varit ett ypperligt underlag i det fortsatta arbetet. Ett embryo till en sådan analys är redan gjord i projektet ”historisk stadsplaneanalys" och ”Göteborgs utvidgade innerstad” (Lukas Memborn m.fl., Dnr. SBK 0120/16). En lista på prioriterade stråk med vilka åtgärder som krävs för att de ska möjliggöras och uppfylla sin funktion på bästa sätt krävs.

Yimby Göteborg om: yttrande, göteborg, stadsplanering, översiktsplan, un-habitat, stråk, gator, kopplingar, barriärer

Bloggar om: yttrande, göteborg, stadsplanering, översiktsplan, un-habitat, stråk, gator, kopplingar, barriärer

Från pågående rivning av Merkurhusets lägre del. Foto: Olof Antonson

Den senaste tiden har det börjat hända saker på Skeppsbron, en plats vars planer länge varit föremål för diskussion i ekonomiska termer om lönsamhet (läs: "miljardförlust") och genomförbarhet. Även för den med ett intresse över snittet för stadsutveckling, har det varit något oklart vad som egentligen kommer att hända – och när.

Planerna för Merkurhuset och "Kinesiska muren" i grannkvarteret har varierat genom åren, och i illustrationerna har det visats på flera scenarion med nybyggnation, rivning och bevarande i olika hög utsträckning. Samtidigt har det talats om att både Merkurhuset och Kinesiska muren skall bevaras, vilket om inte annat blev tydligt av de senaste årens grundförstärkning av byggnaderna. Detta har uppenbarligen gett upphov till viss förvirring över vad som gäller när väl grävskoporna stod på plats i kvarteret Merkurius för ett par veckor sedan.

 Merkurhusets innergård. Foto: Jesper Hallén

Mycket bottnar nog i antaganden, definitionsfrågor och materiella intressen: Vad läggs det för tolkning i formuleringar som att byggnaden skall bevaras. Ingår kvarterets olika kvarvarande – och sammanbyggda – delar i detta skydd, eller är det endast huvudbyggnaden? Lurar husens enhetliga kulör oss att läsa in ett starkare band än det finns fog för när kvarteret skall exploateras på nytt? Skall man tolka det hoppfullt eller cyniskt?

Vad innebär egentligen formuleringarna om att delar av vissa tak får rivas, och vad "ligger utanför området med skyddsbestämelsen"?  Är det en byråkratisk omskrivning för att den lägre bebyggelsen med största sannolikhet ryker? Vi vet nu hur det blev i verkligheten, och kanske dessvärre även hur det brukar bli, men det skulle kunna ha framgått – och kummunicerats ut – bättre redan från början!

Det öppnar även upp för frågan om huruvida lågdelen av "Kinesiska muren" kommer att gå samma öde till mötes? Det är viktigt med tydlighet i dessa frågor, särskilt som Göteborg drabbades mycket hårt av efterkrigstidens rivningsvåg och moderniseringsiver.

Å andra sidan är illustrationsritningen i detaljplanen tydlig med att Platzers och Bygg-Götas kontorshus kommer att jämkas samman med Merkurhusets huvudbyggnad, och att de andra delarna får ge vika. Det finns ännu inget bildmaterial för den nya byggnaden, men den ritas av Bornstein Lyckefors Arkitekter, som nominerades till Yimbypriset 2017 för det landshövdingehusinspirerade kvarteret på Herkulesgatan. Detta är något som bådar gott sett till det stora hela! (för större bild av planen se illustrationsritning)

Tråkigt men sant, så blev en rivning av de lägre husen i kvarteret Merkurius en förutsättning för nybyggnation enligt planen, där den nya delen på något sätt skall sammanfogas till en helhet med Merkurhusets huvudbyggnad. Stora Badhusgatan med spårvägsdragning är även avsevärt mycket bredare idag än innan kvarteren revs av under saneringsvågen, vilket lämnar mindre byggbar mark än som funnits i där historiskt. Ytterligare ett incitament för rivning av den lägre bebyggelsen med andra ord.

Pedagogisk illustration över vilka delar som skall rivas för att lämna plats åt det nya kontorshuset, och vilken del som kommer att bevaras. Värt att notera är också att Merkurhuset satt sig omkring 1,5 meter i leran sedan 1897. Stora Badhusgatan har i sin tur höjts, vilket ytterligare förstärker nivåskillnaden. Bild: Patrik Höstmad (klicka för att förstora)

Rivning av gårds- och gathus sommaren 2019

Nedanstående är en dokumentation av rivningsprocessen. Bilderna är tagna under några besök i kvarteret Merkurius i slutet av juni och början av juli. Den bästa kameran sägs vara den man har med sig, vilket i det här fallet innebär att det mestadels är mobilfoton tagna av Jesper Hallén (då min telefon har kronisk brist på minne). Om inget annat anges, så är det han som är fotograf. Jag har dock besökt platsen under senare tillfälle med ett zoomobjektiv för att komplettera med foton från marken utanför de växande avspärrningarna.

Notera hur det lägre gathuset är fyra fönster i bredd ut mot gatan ...

... Men till synes bara två in mot gården (vilket framgår tydligare i detta foto från senare tidpunkt när gårdshuset rivits). Från trapphuset sker en sömlös övergång till den högre delen av Merkurhuset. Något som ytterligare komplicerar sambandet mellan byggnadens olika delar i relation till bevarande, men också illustrerar undantaget i skyddet.

Passage: Vid tidigare besök genom åren har vi ofta funderat kring om det kunde göras något av den smala passagen genom kvarteret. Det är en rumsligt intim miljö – särskilt innan rivningen av det förtjusande gårdshuset – och i skydd av den ofta vindpinade älven. Förhoppningsvis tas det fasta på denna potential. Det talas bland annat om restaurangverksamhet i bottenvåningen av det nya kontorshuset, vilken skulle kunna dra nytta av innergården och det faktum att ingen kommer att bo i kvarteret. Foto: Olof Antonson (klicka för att förstora)

Förhoppningsvis togs dessa fönster med munblåst glas till vara på något sätt. (klicka för att förstora)

Notera nivåskillnaden mellan de olika huskropparnas fönster.

Gathusets svale

Fler detaljer från trapphuset. Foto: Olof Antonson (klicka för att förstora)

Fönstret åt gården

Shabby chic

Ett unikt objekt för den händige!

Härlig patinerade väggar klädda i vass och puts

Öppen planlösning

Det lägre gathuset sågas av från huvudbyggnaden

Notera hur sågklingan syns även från utsidan

Karlsson på taket-miljö

På vindsgolvet låg ett fågelkadaver och en hög med flygbiljetter från 1992. Foto: Olof Antonson

Brandgavlarna är ännu intakta

Gårdshuset före och efter. (klicka för att förstora)

Inför rivningen av gathuset har det gjorts en öppning på närmare en meter i skarven mellan de båda huskropparna (där det tidigare satt en sågklinga fast i väggen). Foto: Olof Antonson (klicka för att förstora) 

Från andra sidan är nu vindsförrådet synligt. Foto: Olof Antonson

Passagen

Det är tråkigt att vissa delar rivs, men det är också positivt att Merkurhusets huvudbyggnad fick stå kvar. Den ger i samspel med Kinesiska muren karaktär åt platsen, och en förankring i historien. Tillsammans med husen på andra sidan Stora Badhusgatan bidrar de också till en viss läsbarhet områdets bebyggelseutveckling. Det skall dock bli intressant att se hur kvarteret Merkurius – och resten av Skeppsbron – nu tar form, och hur staden återfår kontakten med älven!

Visionsbild över ett framtida Skeppsbron. Illustration: Andrea Hulting Gustafson, Erséus Arkitekter (klicka för att förstora)

Yimby Göteborg om: Merkurhuset, Kvarteret Merkurius, Skeppsbron, Älvstaden, rivning

Bloggar om: Merkurhuset, Kvarteret Merkurius, Skeppsbron, Älvstaden, rivning

Handkolorerat vykort från tidigt 1900-tal. Bildkälla: Carlotta

I samband med rivningen under sommaren blev jag nyfiken på hur kvarteret sett ut tidigare, dels innan markparkeringen, men också kvarteret som sådant före Merkurhuset uppfördes. Medan jag tittade ut från de öppna fönstergluggarna i det snart rivna trapphuset var det en härligt naiv tanke som slog mig: Tänk om gårdshuset var en del av den äldre bebyggelsen! Kunde det vara en sista rest av det låga bryggerikomplex, som legat där innan Merkurhuset stod färdigt? Kunde det vara så att den enhetligt mauva kulören på de olika byggnadskropparna förledde oss att läsa in ett starkare samband än det fanns fog för?

Den armerade betongen som uppdagades i rivningsmassorna fick mig att avfärda denna tanke ganska omgående, men den väckte ändå tillräcklig nyfikenhet hos mig för att vilja undersöka hur det hade sett ut tidigare. Efter en del detektivarbete och fragmentariska pusselbitar har bilden klarnat något, även om vissa saker är fortsatt oklara, och jag tänker att detta kan vara av intresse även för andra.

För fler perspektiv på rivningen i kvarteret Merkurius, så publicerade Direktpress en artikel om detta. Texten innehåller bland annat intervjuer med personer som är inblandade i projektet, och är illustrerad av våra foton från besöken på platsen.

Historisk tillbakablick

Nedan följer en redogörelse av det text- och bildmaterial som jag kunnat hitta, vilket direkt eller indirekt ger en något klarare uppfattning av hur kvarteret var bebyggt.

Plan från 1812-13 över hur staden skulle byggas ut när fästningsmurarna revs. Skeppsbron uppe i de gråmarkerade kvarteren till vänster på fyllnadsmassor utanför den befästa staden. Bildkälla: Göteborgs historia

1815 hade Maria Greta Svensson, som satt inne på bryggerirättigheter, fått sin man Sven upptagen i bryggaregillet. Tillsammans hade de upplåtit åtminstone delar av kvarteret för Oscardals bryggeri. Verksamheten bedrevs under Svens ledning fram till att han dog 1849 (Maria Greta avled redan 1834), och efter det var bryggeriet igång i ytterligare sju år.

I kvarteret Redaren (bildens mitt) uppfördes stenhus i tre våningar under 1860-talet. Dessa skymmer den äldre, och något lägre bebyggelsen i kvarteret Merkurius bakom. Detta gör det svårt att säga något om hur kvarteret var bebyggt i den ände där Merkurhuset står idag. Keillers mekaniska verkstad syns i förgrunden. Foto från "någon gång före 1880". Bildkälla: Carlotta

Bryggaregatan är alltså uppkallad efter Oscarsdals bryggeri, vars verksamhet bedrevs under första hälften av 1800-talet i lokaler uppförda på mark som frigjorts när fästningsmuren rivits. Den vita längan var troligtvis en del av bryggeriet, vilket lades ner 1856. Samma år öppnade Carl Mauritz Hammar sin plåtverkstad i Göteborg (måhända i det nedlagda bryggeriets lokaler, om inte annat flyttade de till kvarteret senare), med specialisering på bland annat lanternor och efter hand även kompasser. Den lägre – nu rivna – delen av Merkurhuset till höger med småspröjsad överdel på fönstren. Bildkälla: Carlotta

I detta flygfoto från 1932 kan vi få en förståelse för kvartersstrukturen, och det ger oss även en aning om skalan på bebyggelsen innan Merkurhuset uppfördes i slutet av 1890-talet. Kvarteret ramas in av den korta Bryggaregatan till vänster mot kvarteret Redaren, Surbrunnsgatan till höger och den bakre delen vätter mot Stora Badhusgatan. Bilden är en avfotad (och redigerad) detalj från ett större flygfoto i Robert Garellicks "Göteborg före grävskoporna" – en viktig bok för att förstå vidden av rekordårens omfattande rivningar. (klicka för större bild)

1912: Kvarteret Merkurius näst längst nere till vänster i Albert Lilienbergs planförslag för Otterhällan. Fastighetsindelningen kan anas, även om det inte framgår så tydligt på grund av låg upplösning. Gårdshuset är inte ens utritat (om man tänker på min ursprungliga hypotes). Bildkälla: Carlotta (klicka för något större bild)

Foton tagna 1939 från olika vinklar på nuvarande Esperantoplatsen. Notera det ljusa tvåvåningshuset längs Stora Badhusgatan i bilden till vänster, och längs Surbrunnsgatan med Merkurhuset i bakgrunden i bilden till höger. Bildkälla: Carlotta (klicka för att förstora).

En magnifik vy över Göta älv från Otterhall, 1941, där kvarteret Merkurius råkat komma med. Taken i förgrunden ger oss en viktig pusselbit för att tolka den gryniga bilden nedanför. Bildkälla: Carlotta

Kvarteret Merkurius framträder som en UFO-observation i detta kraftigt uppförstorade utsnitt av Lantmäteriets ortofoton över Göteborg 1960. Det är också den senaste bild jag kunnat hitta innan rivningen av bebyggelsen närmast Stora Badhusgatan under 1960- eller 70-tal.

I detta foto från 1987 kan man se att den lägre bebyggelsen i kvarteret Merkurius är avriven sedan länge. Även ytan i förgrunden där Keillers mekansika verkstad låg används nu som markparkering. Kvarteret Redaren (bortsett från "Kinesiska muren") står på tur. Bildkälla: Carlotta (Foto: Staffan Westergren).

Den avrivna ytan kom att användas som markparering i omkring 50 år ... Bildkälla: Wikipedia

Sommaren 2019: Nu återstår att se hur den nya byggnadskroppen kommer att sammanfogas med den gamla. Foto: Olof Antonson

Mittrisalitens torn

När man går igenom en mängd äldre foton från olika decennier från samma plats, blir det också tydligt hur en byggnads yttre anpassas över tid. En intressant detalj är Merkurhusets torn på framsidan, där man kan skönja flera parallella spår av en byggnad som möter tiden.

Juli 2019. Foto: Olof Antonson

Förändring över tid mellan olika fototillfällen, från vänster till höger: 1901, 1947 och 2010-tal. Svenska Lloyds urtavla är nog många medvetna om, men denna tillkom alltså först senare. (klicka för marginell förstoring).

Tittar man noga kan man se både de igenmurade fönstergluggarna och bokstäverna efter urtavlan. Foto: Olof Antonson

Vi har anledning att återbesöka kvarteret Merkurius i en del 3 när den nya byggnaden står färdig.

Yimby Göteborg om: Göteborgs historia, stadens historia, historia, kvarteret Merkurius, Merkurhuset, Skeppsbron

Bloggar om: Göteborgs historia, stadens historia, historia, kvarteret Merkurius, Merkurhuset, Skeppsbron

Vi svarar arkitekt Gunnar Werner i en replik på GP debatt om den föreslagna spårvägssträckan över Heden. Werners främsta argument mot denna spårvägsdragning (9/9) tycks vara att "dammluckorna öppnas för en ohejdad exploatering", inte att dragningen i sig skulle vara dålig. Vi är övertygande om framtidens Heden har plats både för fotboll, spårväg och bostäder.

Repliken följer i sin helhet.

Utred Heden på nytt

Gunnar Werner skriver i GP (9/9) att en spårvägsdragning över Heden riskerar att leda till att Heden “skräpas ned” med bebyggelse. Efter många turer instämmer vi i Werners frustration över det avbrutna detaljplanearbetet. Senast antog byggnadsnämnden den 15 december 2015 ett inriktningsbeslut där 30% av Heden bebyggs, utan att aktivitetsytorna minskar.

En rivningstomt

Yimby instämmer i Werners önskan att avsluta alla provisorier på Heden. Idag är det en skräpig plats som upptar nästan 12 hektar. När man ser på hur ytan används är det en mindre del som är bollplaner och ytor för rekreation. Den största delen består av allt möjligt annat som hotell, förskolepaviljonger och P-platser. Vi är många som engagerat oss för Hedens framtid. Detta är en del av staden som kan förvandlas till ett attraktivt vardagsrum för alla göteborgare.

Omkring Heden finns ett regelbundet, finmaskigt nät av gator som är naturligt och lättorienterat, med tydliga stråk. Men vid Heden tar allting slut. En rivningstomt. En baksida mitt i staden. Yimby har lanserat ”Nya Heden” med kvartersstad norr om Vasagatans förlängning medan den södra ytan reserveras för evenemang och aktiviteter. Stråket mellan Vasagatan och Bohusgatan blir då ett starkt och tryggt stråk samtidigt som aktivitetsytan blir större än idag.

Spårväg skapar mervärde

Förslaget möjliggör en riktig stadsgata över Heden för alla trafikslag. Det gäller även spårvagn, som därmed skulle få en ny länk till Skånegatan. Werners främsta argument mot denna spårvägsdragning tycks vara att "dammluckorna öppnas för en ohejdad exploatering", inte att dragningen i sig skulle vara dålig. Denna hållning är orimlig eftersom den leder till att ingen förändring är möjlig ty den kan drivas för långt. Vi anser att det enda rimliga är att identifiera ett önskvärt tillstånd och sträva mot detta - och här ser vi att en spårvägen skapar mervärden.

Därför välkomnar vi den utredning av spårväg över Heden som nu, tack vare ett yrkande av V och MP i byggnadsnämnden (27/8), blivit aktuellt i samband med utredningen av spårväg längs södra delen av Heden på Engelbrektsgatan. Vi är övertygande om framtidens Heden har plats både för fotboll, spårväg och bostäder. För fotboll spelas redan idag på t.ex. Sälöfjordsplan och Majvallen som ligger alldeles invid både spårväg och bostäder.

Samordnare Yimby Göteborg:

Pär Johansson, Alvar Palm, Jesper Hallén, Olof Antonson

Yimby Göteborg om: gp, gp-debatt, debatt, göteborg, stadsplanering, byggnadsnämnden, stadsbyggnadskontoret, Heden, Nya Heden, Norra Heden

Bloggar om: gp, gp-debatt, debatt, göteborg, stadsplanering, byggnadsnämnden, stadsbyggnadskontoret, Heden, Nya Heden, Norra Heden

I boken The Language of Post-Modern Architecture, fastställer arkitekturhistorikern Charles Jencks att sprängningen av bostadskomplexet Pruitt-Igoe i Saint Louis (klockan 15:00, 16 mars, 1972), var dagen då den modernistiska arkitekturen dog. På ett liknande sätt skulle man kunna konstatera att fredagens "Fridays for Future"-demonstration var tidpunkten då Göteborg på allvar växte ur sitt kollektivtrafiksystem.

Med all önskvärd tydlighet blottades sårbarheten i att ha enbart en central förbindelse över älven för kollektivtrafik, Brunnsparken som huvudnod samt bristen på planskild spårväg i allmänhet. Alla ägg i samma korg.

Medan ett 10.000-tal klimatdemonstranter hade sitt Woodstock-moment på Gustaf Adolfs Torg, gick tankarna kanske snarare till filmen Falling Down för alla de som fastnat i trafiken.

Den oväntat stora uppslutningen till demonstrationen orsakade stora störningar, och i kombination med att en buss fått motorhaveri på Götaälvbron lamslogs kollektivtrafiken helt i centrala staden. Göteborgs-Posten rapporterade om hur 18 linjer påverkades av kraftiga förseningar, och SVT VÄST om hur ett antal linjer på Hisingen helt dragits in. Spårvagnar och bussar stod i kö bort mot Vågmästareplatsen. Gång- och cykelbanorna från Hjalmar Brantingsplatsen var fulla av fotgängare, som övergett fordonen när de väl fått tillåtelse att kliva av.

Jag skulle egentligen tagit cykeln över Marieholmsbron, men lät den stå kvar på jobbet i tron om att kunna undslippa regnet. (klicka för att förstora)

Här någonstans bestämde jag mig för att gå hem till Kålltorp. (klicka för att förstora)

Från gångbron vid Lilla Bommen. (klicka för att förstora)

Om ungefär 1,5 år står den nya Hisingsbron färdig. Det ser riktigt bra ut, och förhoppningsvis fastnar den inte i öppet läge som den befintliga gjorde under värmeböljan 2018. Illustration: TMWR (klicka för att förstora)

Men som bekant kommer den nuvarande Götaälvbron att rivas, precis som den äldre Hisingsbron i slutet av 60-talet, vilket gör att sårbarheten i systemet bibehålls. Med fler broar skulle riskerna spridas, och varje enskild broöppning (eller haveri) blir på så vis en mindre dramatiskt upplevelse. Illustration: Dissing Weitling Architecture (klicka för att förstora)

 Hisingsbron 1921. Hundra år senare kommer vi fortfarande bara att ha en central broförbindelse över älven. Bildkälla: Carlotta (klicka för att förstora)

Här illustreras om Göteborg hade broar över älven med samma medelavstånd som i London över Themsen (750 meter). Bild: Erik Linn

För att staden på allvar skall kunna knytas ihop – och trafikkaos minimeras – måste vi få till fler centrala älvförbindelser.

Yimby Göteborg om: Götaälvbron, Hisingsbron, älvförbindelse, Göta älv, Fridays for Future, trafikkaos, Falling Down

Bloggar om: Götaälvbron, Hisingsbron, älvförbindelse, Göta älv, Fridays for Future, trafikkaos, Falling Down

En solig tisdagskväll den 10e september, var vi nio stycken som samlades utanför Lundbybadet i Rambergsstaden, för att ta en tur i den stadsmiljö som växer fram där. Detaljplanen med de fyra slutna kvarteren nominerades till Yimbypriset 2015, och projektet går numera under namnet Lundbypark (vilket man kan ha åsikter om).

Ett av kvarteren är närmast färdigställt, och upplägget för kvällen var bland annat att vi skulle få en guidad visning av bokalerna i Sverigehusets del. Väderrapporten såg ostadig ut, men så här i efterhand kan man konstatera att det blev en av de sista dagarna med sommarvärme innan hösten helt tog över.

Samling utanför Lundbybadet.

Anna Henriksson, VD för Sverigehuset, var vår guide för kvällen. Hon berättade engagerat om de olika delprojekten, och hur de vill bidra till att skapa en välfungerande och livskraftig stadsdel på sikt. I linje med detta längre tidsperspektiv kommer de utöver bostadsrätter mm. även att bygga omkring 250 hyresrätter, som de skall behålla i egen förvaltning.

En påminnelse om hur det såg ut tidigare: Tydlig karaktär av det Jane Jacobs kallade för gränsvakuum.

De olika kvarteren är uppdelade mellan Sverigehuset och F O Petersson & Söner. Byggherrarna har haft en uttalad ambition om att skapa en arkitektoniskt sammanhållen stadsdel utifrån vissa gemensamma gestaltningstankar, där de enats kring exempelvis färgskalor och materialval i form av tegelfasader.

Kvarter A (F O Peterson): Bostadsrätter, hyresrätter och trygghetsbostäder.

Kvarter B, "SoHå" (Sverigehuset): Äldreboende i fem våningar med inriktning mot sport och spa. Totalt 99 boendeplatser i Attendos regi. I kvarteret blir det även 18 bostäder med särskilt stöd, 52 hyresrätter, 24 bostadsrätter, en gemensamhetslokal för hela kvarteret samt fyra kommersiella lokaler. I gatuplan kommer det att finnas ett gym, en restaurang, en frukt- och grönsakshandlare samt en skönhetssalong. Arkitektoniskt skall det enligt uppgift bli något utöver det vanliga ut mot Hjalmar Brantingsgatan.

Kvarter C (F O Peterson och Sverigehuset): Det kvarter som är färdigbyggt i dagsläget, och som var huvudfokus för vår vandring. Sverigehuset har byggt 166 bostadsrätter, varav 16 är bokaler i markplan med direktentré från gatan. F O Peterson har byggt 70 bostadsrätter, varav ett flertal är lite större och några är upp till 6-7 rum. I markplan har några lägenheter en påfallande urban utformning. Till vänster om kvarteret finns mark ämnad för en kommunal förskola.

Kvarter D (Sverigehuset): Omkring 200 bostäder i blandade upplåtelseformer, både hyres- och bostadsrätter.

Totalt sett planeras för 770 bostäder, varav 330 hyresrätter och 440 bostadsrätter.

Pågående grundläggning av kvarter A och B åt Hjalmar Brantingsgatan till.

F O Petersons del av kvarter C, Brf Göthe, ritat av Krook och Tjäder. I informationsmaterialet poängteras de höga fönstren som ett sätt att släppa in mer ljus. Detta är ett grepp som är vanligt i klassicistisk byggnadstradition, och en intressant kontrast i relation till modernismens betoning på relativt låga fönsterband. Notera även blindfönstren! Sverigehuset Kubik syns längst till vänster.

Det som ser ut att vara lokaler i F O Petersons hus är i själva verket lägenheter om minst 2-3 rum med egen entré från gatan. Samtliga har loft och hög takhöjd (åtminstone 4,4 meter), men fyra av dem är snarare att betrakta som partitioner av infogade stadsradhus i huvudbyggnaden. Dessa etagelägenheter i två plan är på mellan 147-163 m² fördelade på 5-7 rum. De nås utöver egen entré i gatuplan och från innergården även genom ett invändigt trapphus.

Denna stora etagelägenhet på 163 m² har en tydligt urban karaktär med olika nivåer av offentlighet. Privata ytor som sovrum har förlagts en våning upp, medan markplanet med entré från gatan medger att kunna användas för olika typer av mer publika verksamheter. På många sätt likt utformningen av en traditionell lanthandel med bostäder ovanpå affären. Detta ger flexibilitet över tid, särskilt i halvcentrala lägen och bortom huvudstråken (där lokaler är att föredra), för att ändå få till ett liv i gatuplan på längre sikt (klicka för att förstora).

Detta är ett mycket intressant grepp, och en hybridform av rad- och gathus, som möjliggör större bostäder i en urban kontext utan att kompromissa med en stadsmässig täthet. Detta är särskilt viktigt i relation till samtida tankegångar inom politiken, där det finns en uttalad ambition att bereda plats för nya monokulturer av villaområden i periferin.

Viljan att behålla skattebasen inom kommungränsen är på många sätt god, men sättet det föreslås att ske på bidrar också till utglesning (urban sprawl), vilket medför negativa effekter som externaliseras på staden som helhet. Kan denna typ av integrerade stadsradhus vara ett sorts Alexanderhugg på den gordiska knut som är behovet av större bostäder utan att göra avkall på täthet inom stadens gränser?

Hög takhöjd (och grad av insyn). Se planlösning nedanför, fotovinkeln är från det övre vänsterhörnet.

Till skillnad mot F O Petersons större etagelägenheterna eller de uttalade bokalerna i Sverigehuset Kubik (vilket vi kommer till), känns dessa mindre lägenheter i markplan mer renodlade för bostadsändamål. Illustration: Tjäder och Krook (klicka för att förstora).

Sverigehuset Kubik: Bokaler

Huvudfokus för vår vandring var möjligheten att få en visning av de så kallade bokalerna i markplan innan inflyttning. Detta innebär en intressant hybridform av bostad och lokal, särskilt för halvcentrala lägen och sett över tid. Det pratas om sådana lösningar emellanåt, men det finns ganska få konkreta exempel att peka på. Bennets Bazaar i Rosengård, Malmö, är ett tydligt exempel där ett lamellhus från Miljonprogrammet byggts till så att lägenheterna i markplan även fungerar för verksamheter.

Sverigehuset Kubik med gemensamgetslokalen, Orangeriet, väl synlig under takåsen till vänster. Illustration: Bornstein Lyckefors Arkitekter (klicka för att förstora).

Axonometrisk framställning av de olika bokalerna/studiolägenheterna på mellan 29-53 m². Hör arkitekten Andreas Lyckfors förklara hur de tänkte kring bokaler som koncept i ett kortare videoklipp. Illustration: Bornstein Lyckefors Arkitekter (klicka för att förstora).
 

En av de större bokalerna i genomskärning. Illustration: Bornstein Lyckefors Arkitekter (klicka för att förstora).

Samma bokal vid vandringens början respektive slut. Notera hur entrén är indragen och utrustad med en bänk, vilket ger en liten uteplats att befolka och ställa ut krukväxter på under sommarhalvåret (klicka för att förstora).

Rendering som stämmer ganska väl överens med hur det sedan blev i verkligheten. Notera krukväxterna, utemöblerna osv. Illustration: Bornstein Lyckefors Arkitekter (klicka för att förstora).

Betongfasader med infogat tegel.

Bokal 1

En av de två bokaler som var öppna för visning. Här finns plats för ett litet bord och stolar utanför.

Entrén och de stora glasade partierna ger en hög grad av offentlighet.

Uppe på loftet med omkring 1,90 m i takhöjd. Intressant genomgående hylla och rumsavdelare, men kanske inget att rekommendera för dem med småbarn ...

"Arkitekterna Bornstein Lyckefors kallar det Humanbrutalism, en passning till den skola inom arkitekturteorin med rå, obehandlad betong som centralt tema."

Yimby goes inredningsreportage.

Skulle man kunna bedriva någon sorts verksamhet här?

Bokal 2

Rejäl takhöjd!

Gården kan i denna lägenhet nås genom en altandörr.

Loftet nås genom en smal och brant trappa.

Betong och furu är genomgående material i de olika lägenheterna.

Rambergsstaden i bakgrunden, och med de nya kvarteren gör stadsdelen mer skäl för namnet.

Vi tog en sväng in på gården.

När vi såg markbeläggningen kom vi osökt att tänka på Vallastaden i Linköping, som vi arrangerade en studieresa till under utställningen hösten 2017.

Vi gjorde även ett besök uppe i gemensamhetslokalen, Orangeriet, som är bokningsbar för den som bor i bostadsrättsföreningen. En bra möjlighet för dem med små lägenheter att kunna ordna med släktkalas osv.

Utsikt över det kommande Campus Lundby.

För några år sedan – när vad som helst verkade gångbart på Brf-marknaden – kunde man se många nybyggda hus med ett spartanskt yttre liknande denna fasad mot gården. Det är tydligt att aktörerna bakom "Lundbypark" ser kvalitet, långsiktighet och gedigna material som en konkurrensmässig fördel.

De många balkongerna är ett sätt att få till slutna kvarter samtidigt som hänsyn tas till krav på brandsäkerhet, och att räddningstjänsten på så vis kan nå lägenheterna vid brand (klicka för att förstora).

Fika!

Många intryck och mycket att diskutera.

Hmm ...

En fascinerande bilhiss till det underjordiska parkeringsgaraget.

Variation i balkongtäthet mellan F O Peterson och Sverigehuset (klicka för att förstora).

Gångtunneln mellan tidigare Lundby gymnasium och Lundbybadet har fyllts igen. Det var en otrygg plats på många sätt, inte minst som utformningen gjorde att man tvungen att gå ner i den för att komma till och från spårvagnshållplatsen på egen banvall. Om man hoppade av vagnen ensam en kväll kunde man omöjligt veta om någon lurpassade runt hörnet nere i tunneln.

Tack för en trevlig vandring, och ett särskilt stort tack till Anna för visningen och fikat!

Yimby Göteborg om: Yimbyvandring, stadsvandring, Lundbypark, Lundbybadet, Rambergsstaden, Sverigehuset, F O Peterson, kvartersstad, bokaler, stadsradhus

Bloggar om: Yimbyvandring, stadsvandring, Lundbypark, Lundbybadet, Rambergsstaden, Sverigehuset, F O Peterson, kvartersstad, bokaler, stadsradhus

Den 23 oktober ska Kommunstyrelsen diskutera nästa steg i utvecklingen av evenemangsområdet. Likt en mullvad kan "Mole of Scandinavia" underminera handeln i Göteborg.

Evenemangsområdet och de arenor som bland annat ska ersätta Lisebergshallen, Scandinavium och Valhallabadet har dykt upp igen efter att ha varit vilande ett tag. På nästa kommunstyrelsemöte (23/10) kommer ärendet upp igen. Resultaten av den utredning som beslutades om i januari 2019 har nu presenterats i en 234 sidor lång rapport. Tre alternativa inriktningar studeras med det gemensamma att ett enormt upplevelsecenter med inslag av handel tillskapas. Vi i Yimby gillar visserligen upplevelser och evenemang, men vänder oss emot den starka koncentrationen av evenemang/upplevelser som redan finns här. Istället vill vi se att blandstad (bl.a. bostäder) byggs i området, samt att ny bebyggelse för upplevelser och evenemang förläggs till andra delar av staden, t.ex. Gamlestaden där vi föreslagit en ersättningsarena till Scandinavium.

Här försöker jag gå igenom var idén kommer ifrån och hur personerna bakom utredningen arbetat med den tilltänkte exploatören Unibail-Rodamco-Westfield.

Den första frågan man kan ställa sig är varifrån idén om att bygga ett Mall of Scandinavia (MoS) kommer ifrån. Vi har tidigare konstaterat att handlarna själva inte förstår värdet med blandstad. Jag begärde därför ut all korrespondens mellan Stadsledningskontoret, SLK, och Unibail-Rodamco-Westfield, URW, som äger MoS i Stockholm. Det första vi kan konstatera är att URW varit djupt involverade från första början. Detta är heller inte konstigt då en operatör av upplevelsecentret måste engageras i ett tidigt skede. I ett mail daterat 12 januari 2018 till Jonas Ransgård (M) som då var Kommunstyrelsens andre vice ordförande skriver URW:

Evenemangsområdet.

Men URW har varit med redan innan inriktningen på nästa steg i utredningen av evenemangsområdet fattades. I ett mail från den 8 augusti 2016 till stadsledningskontoret skriver en representant för URW att hen träffat Jonas Ransgård (M) under Almedalsveckan och vill boka ett möte ”för att höra om kommande projekt och om förväntningarna från Göteborgs stad, samt berätta lite mer om vår verksamhet och hur Unibail-Rodamco skulle kunna addera värden.”.

Nästa skriftliga diarieförda kontakt är 11 november 2016 mellan samma personer inför ett möte 24 november 2016. I december 2016 informerar URW stadsledningskontoret att ”Vi har dragit igång nu med visualisering av våra ideer för ett programförslag för evenemangsområdet”. Nästa kontakt sker i mars 2017 inför ett möte i april 2017.

Den 26 april 2017 har Stadsledningskontoret en dragning för Kommunstyrelsen där fyra exploatörer bjudits in för att presentera sina förslag: Svenska Mässan, URW, Serneke och Skanska/Wallenstam.

På ett möte 25 maj 2017 diskuteras

I ett Arbetsmaterial inför tjänsteutlåtande (2017-06-09) sammanfattar sedan URW sina synpunkter på de olika delarna av evenemangsområdet.

I augusti 2017 har URW ”konkretiserat ett 1A och 1B-alternativ där vi också satt en tid- och skedesplan där leverans av nya arenor kommer först samtidigt som driften av verksamheter i området kan bibehållas under projekttiden.” Först nu har man ”börjat titta på [finansieringsdelen] nu mer konkret och där finns många variabler och antaganden, som vore bra att förtydliga mer under kommande veckor.”

Därefter följer möten 6 september 2027, 17 oktober 2017 och i en presentation daterad 12 mars 2018 presentera URW en preliminär trafiköversikt ”baserat på våra egna benchmarks från andra projekt och anläggningar runt om i Europa”.

Preliminär trafiköversikt, URW 2018-03-12.

Sista korrespondensen som diarieförts gäller ett telefonsamtal varefter Kommunstyrelsens yrkande (S, M, L och KD) från 2 maj 2018 bifogas. Därefter är det tyst i nästan ett år, fram till den 26 april 2019 då det kommer ett nytt mail från URW till Stadsledningskontoret:

Nuläge

Det som hänt hittills i utredningen är alltså att kommunen pratat med flera exploatörer om hur området bäst kan utvecklas. URW är en av dem som verkar ha varit med på allvar sedan Almedalen i juni 2016 där de träffade Jonas Ransgård (M). Korrespondensen mellan personerna i utredningen på Stadsledningskontoret och URW har varit relativt skral när det gäller diarieförd korrespondens, däremot nämns även avstämningar på telefon i mailen. Utredningen har också genomförts av externa kosulter och där har det med all sannolikhet varit betydligt tätare kontakter.

Det är svårt att veta för vem ett nytt shoppingscenter ska byggas. Är det för göteborgarna, besökare utifrån eller URW:s aktieägare? Som ofta varit fallet i olika projekt i Göteborg har utredningarna företagits i det dolda. Först när en färdig lösning finns framme presenteras resultaten för göteborgarna som då får ta ställning till ett färdigt koncept, utan att få reda på förutsättningarna och alla de olika avvägningar som gjorts på vägen. Det är riktigt illa att en sådan här investering som kan förändra Göteborgs kommersiella centrum i grunden inte diskuteras mer offentligt. Det vi borde få ta ställning till är om vi vill ha ett "Mole of Scandinavia" eller om vi vill ha kvar handel på Avenyn, Kungsgatan och andra delar av centrum, som skulle utarmas än mer av en sådan anläggning.

När GP (11 oktober 2019) rapporterade om utredningen konstaterade de att upp emot 60 miljarder kan frigöras i fastighetsvärden om även Nya Ullevi rivs och bebyggs. Det är ett välbehövligt kapitaltillskott för alla de investeringar som kommunen behöver göra de kommande åren och väl värt att utreda bidare. Tomas Lundberg arkitekt MSA, Folkstaden föreslog att området mellan Valhallabadet och Nya Ullevi bebyggs med en tät, grön blandstad (GP debatt 22 juli 2019).

Small, medium och large. Tre alternativ som nu ska tas beslut om.

Vi instämmer i att det kan vara dags att riva Nya Ullevi och använda marken till att bygga stad. Ullevi kostar 45 Mkr årligen att drifta. Det är bara 20 evenemangsdagar per år, dessutom 84 rigg/avetableringsdagar per år. Det står med andra ord tomt 260 dagar om året. Med den tidsplan som nu presenterats ska Nya Ullevi dessutom stå kvar i 10 år, en kostnad för göteborgarna på 450 miljoner exklusive alla investeringar som säkerligen krävs för att kunna fortsätta använda arenan de kommande åren.

Vi har tidigare föreslagit en placering av ny arena istället för Scandinavium utanför dagens centrum, t.ex. i Gamlestaden eftersom det inte finns fakta som säger att centralt placerade arenor skulle presentera bättre än de som placeras lite mer perifert.

Vad centrala Göteborg behöver är fler bostäder i de högt eftertraktade täta blandstadsstrukturerna likt Linnéstaden. Vi föreslår därför återigen ett omtag om hela området. Skrota idén om ett enormt upplevelsebaserat shoppingcenter ”Mole of Scandinavia”. Lägg ner tanken på ett dedikerat evenemangsområde. Tillsätt en ny förutsättningslös arenautredning parallellt med att detaljplanearbete för evenemangsområdet med inriktning mot ren blandstad startas upp. En utredning som tar sin utgångspunkt i markvärden, lokala och globala stadsbyggnadseffekter, liksom möjligheten att öka integration och möten mellan människor, samtidigt som en mer jämlik och attraktiv stad skapas.

Yimby Göteborg om: göteborg, gårda, evenemangsstråket, evenemangsområdet, scandinavium, mölndalsån, arenor, blandstad, Unibail-Rodamco-Westfield, Stadsledningskontoret

Bloggar om: göteborg, gårda, evenemangsstråket, evenemangsområdet, scandinavium, mölndalsån, arenor, blandstad, Unibail-Rodamco-Westfield, Stadsledningskontoret

Stadsbyggnadsåret är till ända och det är dags att göra bokslut för Yimby Göteborg 2019. Under året har vi hörts och synts i media med ett flertal debattartiklar, publicerat 21 inlägg på hemsidan, deltagit i samtal, seminarier och ordnat stadsvandringar. Men vi kan i ärlighetens namn konstatera att 2019 på många sätt varit lite av ett mellanår.

Medlemsstatistik

Under 2019 har vår Facebook-grupp ökat med 200 nya medlemmar, från 6020 till 6220.

Vi hälsar alla nya medlemmar välkomna!

Samordnarna

Samordnargruppen har varit oförändrad sedan sist. Den består av: Jesper Hallén, Pär Johansson, Alvar Palm, Patrik Sjöberg, Olof Antonson, Tove Krabo och Anders Bäck. Tillsammans gör vi så gott vi kan för att moderera de olika forumen, skriva inlägg och debattartiklar, delta i olika sammanhang och verka för ett konstruktivt samtal om stadsbyggande i Göteborg.

Blogginlägg

Stadsbyggnadsdiskussionen har – på gott och ont – gradvis flyttat över till Facebook-gruppen de senaste fem åren. Det är en tydlig trend som också speglas i att vi endast publicerat 21 inlägg på bloggen i år. Ämnen som för några år sedan hade utvecklats i text och bild på bloggen – av samordnare, medlemmar och andra – blir idag snarare ett hastigt inlägg av mer efemär karaktär i Facebook-flödet.

Vårt konto på Instagram @yimbygbg fungerar här som ett komplement, och där brukar vi lägga upp bilder från vårt deltagande vid olika seminarier, besök, föreläsningar osv.

Det är dock kännbart att samordnargruppen mist ett flertal mycket produktiva skribenter de senaste åren, som av olika orsaker gått vidare till andra uppdrag. Några av de inlägg som väl skrevs var dock dessa:

Yimby Göteborg i media

Under året har vi skrivit följande debattartiklar:

Förslag och samarbeten

I samband med stadsvandringen på Sahlgrenska i november förra året, började vi spåna på ett motförslag, eftersom flera av de äldre sjukhusbyggnaderna hotades av rivning. Vi träffades sporadiskt under ett par månader för att läsa på, skissa och skriva ett yttrande.

 Yimby Göteborg föreslog att utveckla bebyggelsen på Sahlgrenska snarare än att riva. Foton: Jesper Hallén; illustrationer: Tove Krabo.

Yttranden

Under året har vi skickat in tre yttranden (det har inte funnits så många planer att yttra sig om). Huvudfokus har legat på översiktsplanen samt vårt eget alternativ för Sahlgrenska, där ett flertal äldre tegelbyggnader hotades av rivning. Vi har även yttrat oss mot den planerade rivningen av det fina hörnhuset på Fredsgatan, vars tomt ingår i den framtida anläggningen Fredstan.

Snart ett minne blott? Foto: Jesper Hallén

Stadsvandringar

Vi anordnade två Yimbyvandringar under året:

Visning av Sverigehusets bokaler i Rambergsstaden. Foto: Olof Antonson

På vandring ner i Gullbergstunneln. Foto: Olof Antonson

Yimby Göteborgs stora pris till Albert Lilienbergs minne 2019 – to be continued

Yimby Göteborgs stora pris till Albert Lilienbergs minne utdelas till någon som särskilt bidragit till stadsutvecklingen i Göteborg. Nomineringar och vinnare röstas fram bland våra medlemmar och bloggläsare. Priset har ej delats ut ännu då det skjutits på framtiden.

Övrigt

Vi kritiserade som bekant Stadsbyggnadskontoret för det rekordlåga antal detaljplaner med bostäder som skickades ut på samråd under 2018. Detta ledde till att vi samordnare blev inbjudna till SBK den 19/2 för att diskutera detta vidare med bland annat stadsarkitekt Björn Siesjö och stadsbyggnadsdirektör Henrik Kant. Vi sammanställde våra tankar från mötet, och skickade sedan in dem till Stadsbyggnadskontoret.

Inför mötet på Stadsbyggnadskontoret den 19/2. Foto: Olof Antonson

Fredagen den 20/9 fick vi besök av Martin Lindahl och Sofia Buhrgard som är aktiva i Yimby Stockholm. De är särskilt engagerade i att få till en byggemenskap i Stockholm, och hade därför deltagit i konferensen för socialt byggande som hölls på Chalmers.

Det är ett konkret sätt att gå från en teoretisk diskussion om hur staden borde byggas, till att snarare föregå med gott exempel genom handling, och på så vis bidra till konkret stadsutveckling under rådande förutsättningar.

Tillsammans tog en stadsvandring från Gamlestan till Järntorget genom olika platser som står inför omvandling, för att sedan avsluta med ett restaurangbesök. Det var väldigt trevligt, och även intressant att utbyta erfarenheter mellan de olika nätverken och städerna.

Stadsvandring med Yimby Stockholm under Röde orm vid Partihallarna. Foto: Tove Krabo

Tråkigast under stadsbyggnadsåret:
Doften av nygräddade bullar som hämmande kraft.

Roligast under stadsbyggnadsåret:
Att följa de olika storskaliga projekten som tar fysisk form i staden, inte minst konstruktionen av den nya Hisingsbron. Detta speglas även av den strida strömmen uppdateringar i de olika trådarna för pågående byggprojekt i vår Facebook-grupp.

... med detta önskar Yimby Göteborg alla ett riktigt

Gott Nytt År!

Yimby Göteborg om: Årsredovisning, årsredovisning 2019, 2019, Yimby, Yimby Göteborg

Bloggar om: Årsredovisning, årsredovisning 2019, 2019, Yimby, Yimby Göteborg

Det är dags att sammanställa och granska det fullbordade årets detaljplaner. Vi kan notera en betydande uppgång från 2018, men liksom förra året är det få planer med bostäder som gått ut på samråd under 2019. Totalt hittar vi 9 planer med totalt 2 298 lägenheter, varav 220 studentbostäder.

Årets 9 planer som gått ut på samråd.

Som vanligt filtrerar vi bort övergripande program, planer utan bostäder, enstaka villor, serviceboenden och andra specialfall. Det som studeras är planerna så som de ser ut efter att stadsbyggnadskontoret och fastighetsägarna har gjort sitt jobb och byggnadsnämnden har godkänt att planen går ut på samråd till allmän beskådan. Därför är detta ungefär vad stadsbyggnadskontoret och byggnadsnämnden vill se byggt i Göteborg i framtiden. Vissa planer justeras något i efterhand efter inkomna synpunkter, några planer avbryts, men i huvudsak är det som går ut på samråd också det som antas och senare byggs.

Kvantitet

Utfallet de senaste åren:

2011: 14 detaljplaner ca 1 000 bostäder
2012: 23 detaljplaner och över 4 000 bostäder
2013: 9 detaljplaner och ca 1 150 bostäder
2014: 18 detaljplaner och 4 500 bostäder
2015: 26 detaljplaner och 6 700–9 300 bostäder
2016: 39 detaljplaner och ca 14 500 bostäder
2017: 17 detaljplaner och ca 5 200 bostäder
2018: 6 detaljplaner och ca 277 bostäder
2019: 9 detaljplaner och ca 2 298 bostäder

Året bjuder på en ökning i antal planer med 50% från föregående år, och antal bostäder 10-faldigas i planerna. De föregående 7 åren (se länkar ovan) snittar på 21 detaljplaner med 5 700 bostäder per år, så det är fortfarande en bit kvar till senaste årens planproduktion.

Ny översiktplan och fördjupade översiktsplaner

Under året har också samrådsförslag för ny översiktsplan för Göteborg och tre fördjupade översiktsplaner varit ute på samråd (centrala Göteborg, Högsbo - Frölunda med Dag Hammarskjöldsleden samt västra Arendal och Torsviken). Samrådet för den nya översiktsplanen och två av de fördjupade översiktsplanerna pågick mellan den 17 januari och den 26 april, 2019. I vårt yttrande över översiktsplanen pekade vi på flera svagheter i planerna och vi vill se mer fokus på möjligheterna som skapas när staden växer.

Historisk stadsplaneanalys över Göterborg

Det är mycket glädjande att det stora kunskapsunderlag som Lukas Memborn m.fl. tagit fram inom projektet historisk stadsplaneanalys över Göteborg nu finns tillgängligt och börjat användas i planeringen. Den högupplösta kartbilden med förslag på Göteborgs utvidgade innerstad visar de viktigaste huvudstråken och hur staden borde knytas ihop mellan dem. Efter ett yrkande av D, S och V i Fastighetsnämnden beslutades den 21 oktober 2019 att

Läge

Det är också intressant att studera läget på bostäderna som planeras. 

Urbana kvaliteter

Hur ser det då utförandet ut? Finns det några urbana kvaliteter? Granskningen av planerna har gjorts utifrån tre kriterier:

• "Funktionsblandning tillåten" som får ett "Ja" om funktionsblandning med verksamhetslokaler i bottenplan finns inom huvuddelen av husen som inrymmer bostäder.
• "Krav på funktionsblandning" som får ett "Ja" om funktionsblandning med verksamhetslokaler i bottenplan krävs inom en märkbar andel av byggnaderna som inrymmer bostäder. Olika funktioner i olika kvarter blir ett "Nej".
• "Slutna kvarter" som får ett "Ja" om slutna kvarter av innerstadskaraktär, eller åtminstone en sluten gatuvåning, krävs i planen eller visas i illustrationsritningen.

Av de 8 planerna är det 3 som tillåter funktionsblandning. 2 planer kräver uttryckligen funktionsblandning inom en betydande del av planen, antingen genom ett uttryckligt krav eller genom att tillåta centrumverksamhet men inte bostäder i bottenplan. Slutna kvarter krävs i 1 av planerna medan det visas på illustrationsritningen för ytterligare 1 plan.

Sammanfattning

Årets 9 detaljplaner innehåller 2 större detaljplaner med vardera upp till 850-1000 bostäder. Därutöver handlar det om små planer, s.k. infill; en förtätning på kvartersmarkmark med flerfamiljshus, grönområde som tas i anspråk och två påbyggnad av äldre hus. 10% av bostäderna föreslås bli inriktade mot studentbostäder.

Ingen av planerna föreslår ny bebyggelse i Angered, Västra Göteborg och Västra Hisingen, utan 1 plan hamnar vardera i Askim-Frölunda-Högsbo, Lundby, Majorna-Linné, Norra Hisingen och Örgryte-Härlanda samt 2 planer i Centrum och Östra Göteborg.

Appendix: Så här ville de bygga 2019

Askim-Frölunda-Högsbo

Järnbrott - Stadsutveckling nordväst om Järnbrottsmotet del 2

850 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Ja
Våningar: 4-8

Centrum

Västra Nordstan - Påbyggnad med bostäder vid Smedjegatan

30 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: +2

Johanneberg - Ändring av detaljplan för studentbostäder vid Richertsgatan

100 studentbostäder
Funktionsblandning tillåten: Nej
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: +2-4

Lundby

Kyrkbyn - Bostäder och förskola vid Grönebacken

70 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Nej
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 1-8

Majorna-Linné

Kungsladugård - Förskola och studentbostäder vid Kungsladugårdsskolan

120 studentbostäder
Funktionsblandning tillåten: Nej
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 5, med förskola i plan 1 och 2

Norra Hisingen

Backa - Skola och bostäder vid Gåsagången/norra Litteraturgatan

1 000 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Ja
Våningar: 4-6

Örgryte-Härlanda

Bö - Bostäder vid Lilla Danska Vägen

40-45 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Nej
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 5-8

Östra Göteborg

Gamlestaden - Bostäder vid Gamlestadsvägen

60 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Nej
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 4-5

Gamlestaden - Bostäder vid Brettegatan

23 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Nej
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 4

Under våren 2019 bjöd Göteborgs Stad i samarbete med Trafikverket, Västtrafik, Västfastigheter och Sveriges Arkitekter in till en arkitekttävling för stadsrummet vid Västlänkens station Haga. Totalt skall 660 miljoner kronor investeras i utvecklingen av området.

Den 15-29 januari i år presenterades så de fem utvalda förslagen i en utställning på Göteborgs Stadsmuseum. Vi passade på att besöka utställningen för att granska förslagen lite närmare. En del av dem är mycket specifika och detaljerade, särskilt beträffande landskapsarkitektur och växtlighet, medan andra är lite mer vaga i det avseendet eller betonar den byggda miljön i större utsträckning. Samtliga förslag har dock förtjänster, och vi skulle nog helst se att slutresultatet blev en sorts syntes där förslagens olika styrkor kunde sammanfogas till en helhet.

Göteborgs Stadsmuseum. Förslagen på skärmväggen var tryckta på tyg, vilket ger en viss textur till bildmaterialet i detta inlägg.

När detaljplanen i ett tidigare skede var ute på samråd lämnade vi in ett yttrande. Då föreslog vi bland annat att stationsuppgångarna skulle integreras i den omgivnade bebyggelsen där detta var möjligt, samt att ny stadsbebyggelse skulle tillföras på de obebyggda ytorna vid Pusterviksplatsen.

Detta menade vi skulle vara nyckeln till ett mer levande stadsliv på en plats präglad av ett vidsträckt parkbälte i kombination med trafikled. Området har på många sätt karaktär av det Jane Jacobs benämner som gränsvakuum, och fler "ögon på gatan" skulle ge ökad trygghet under dygnets mörka timmar. Tvärtom ville dock park- och naturförvaltningen istället skapa ytterligare en park på bilparkeringen på Pusterviksplatsen.

Vi har under lång tid talat om platsen som lämplig att bebygga med stadskvarter. Montage: Jesper Hallén, 2011.

Tävlingen

Uppgiften handlade dels om gestaltning av två terminalbyggnader med koppling till den underjordiska tågstationen (se bifogade exempelbilder nedan), men även omgivningen i sin helhet med stadsrum och platsbildningar. En slutlig vinnare, som tar ett tydligt helhetsgrepp och visar hög kvalitet på gestaltning, kommer att utses i slutet av februari 2020.

De olika förslagen har fått förhålla sig till den numera avlidne franskkinesiske installationskonstnären Huang Yong Pings Rainbow Snake*. I bilden syns nedgången till stationens cykelgarage i Kunsgparken, som nås via det 318 meter långa ormskelettets gap. Läs mer om detta konstprojekt längst ner i inlägget.

Tävlingsområdet

I uppgiften ingick att förhålla sig till vissa låsta aspekter kopplade till den underjordiska stationen. Vikten av att se området som en sammanhängande helhet betonades, men även att det bestod av tre distinkta delar med olika förutsättning:

1. Pusterviksplatsen: Stationsbyggnad vid Rosenlundskanalen.

2. Bytespunkt Haga: Resecentrum med omgivning i Kungsparken.

3. Smyrnatorget: Platsbildning med integrerat schakt för ventilationsanläggning.

De olika delområdena kommer även att vara vår utgångspunkt i genomgången av förslagen nedan. (Klicka för att förstora)

De fem förslagen

Genomgången av förslagen sker i den ordning som vi tittade på dem, dvs utan hänsyn till huruvida det existerar någon form av officiell numrering eller inte. Det finns heller ingen garanterad millimeterrättvisa för antalet foton från varje förslag, men vi har i vissa fall kompletterat i efterhand.

1 Förgrena & förena

Länk till förslaget i sin helhet.

Som namnet antyder ämnar förslaget till att länka samman de olika befintliga park- och stadsmiljöer som angränsar varandra i området. Genom att ta fasta på distinkta drag och material i den byggda miljön skapas en visuell koppling mellan det gamla och nya. Stationsområdet knyter på så vis ihop delar med olika karaktär. Växtlighet används för att överbrygga och skapa sammanhang. Närheten till den framtida bebyggelsen vid Masthuggskajen betonas. Förslaget blev en omedelbar favorit hos oss genom sättet det infogas i omgivningen.

Stationsbyggnaden på Pusterviksplatsen har fått en rundad form, som skall leda flödena till de två entréerna längst upp på båda sidor. På så vis blir karaktären av baksida inte lika framträdande. Utanför finns även en krökt "hörnsoffa" av murar och trädäck med utsikt mot Rosenlundskanalen. I mitten syns mönster av mässing i markbeläggningen. I förslaget ges gång- och cykeltrafikanter separata ytor, till skillnad från den shared-space lösning som använts vid bl.a. Stenpiren. Det ger logiska stråk med god orienterbarhet. (Klicka för att förstora)

Genom tillförsel av en trädrad vid spårvagnshållplatsen, komplettering med nya träd i de befintliga parkmiljöerna samt utplacerad växtlighet i stora kärl – "Haga-urnor" – skall stationsuppgången länka samman Haga Kyrkoplan med Nya Allén och Kungsparken. Platsen kring Rainbow Snake och nedgången till cykelgaraget hålls öppen. (Klicka för att förstora)

Genius loci. Förslaget tar fasta på de gotiska stildragen från Hagakyrkan och Feskekörka, men även Rosenlundsbrons fackverksbalkar, de många träden samt omgivningens kajer och murar i sten. Materialvalen präglas av grönlackerad aluminium, mässing, glas och bohusgranit.

1.1 Pusterviksplatsen

Stationsbyggnadens yttre spaljé ansluter till både Hagakyrkans spetsbågar, Rosenlundsbrons fackverk och omgivningens trädkronor. De två sidoentréerna betonas med spetsiga skärmtak i mässing (ett återkommande tema, som dock syns tydligare på bilden av den andra stationen). Notera den terrasserade "hörnsoffan", och hur byggnaden rests på en tydlig stensockel.

1.2 Bytespunkt Haga

Inspirationen från trädkronor framträder här tydligare, och uttrycket är mer böljande, asymmetrisk och mindre vertikalt än Pusteviksplatsens lite stela givakt. Byggnaden i Nya Allén saknar sockel, och blir snarare en underordnad paviljong inbäddad i parken än en solitär. Spårvagnshållplatsens regnskydd har utformats på ett sätt som ansluter till de båda stationsbyggnaderna, och är föredömligt smäckra. De breda "valven" har här mer gemensamt med Feskekörka. Notera skärmtaket över entrén i mässing, som syns tydligare ur detta perspektiv än det föregående. (Klicka för att förstora)

1.3 Smyrnatorget

Ventilationsanläggningen på Smyrnatorget har även den klätts i mässing, och omgärdats av en fontän vars vatten skall kunna sippra ut på torget. Platsen där Vasastan tar slut blir en hårdgjort kontrast till de omkringliggande parkmiljöerna, och en möjlig yta för uteservering.

Det flätade mönstret från stationsbyggnadernas spaljéer går igen i torgets stensättning (en fin gest, även om det kanske bara syns från helikopter). Längs kanten föreslås fem stycken facklor (!) i form av stolpar med brinnande gaslåga. (Klicka för att förstora)

2 Fläta samman

Länk till förslaget i sin helhet

I förslaget betonas öppenhet, och stationerna ses som lite av en hybrid mellan den byggda miljön och träden runt omkring. Förslaget frångår idéskissernas lådformer, och utgångspunkten är istället valvbågar i gran. Dessa kombineras på olika sätt för att skapa pergolaliknande system.

I anslutning till uppgångarna har valven klätts med – i olika grad transparenta – väggar och tak, men i mötet med omgivningen sker en successiv övergång till nakna träbågar,  vilket ger en form av kryssvalv under bar himmel. Dessa rumsligheter kan byggas ut eller förändras över tid.

Markbeläggningen i sten ges en framträdande roll för att skapa sammanhang. En annan viktig aspekt som lyfts fram explicit handlar om årets mörka årstider, och där stationsbyggnaderna liknas vid ljuslyktor som aktiverar närområdet.

Valvbågarna tar upp stora delar av området och definerar stadsrummet. Vi kunde dock inte låta bli att fundera kring den upplevda tryggheten i området med många skymda vinklar, och en måhända svårläst eller närmast förvirrande upplevelse i markplan. Frågan är också hur materialet åldras på sikt? I förslaget samsas cyklister på en genomgående dubbelriktad cykelväg. Markstenen har två olika ytbehandlingar, vilka skall leda flödet. Cykelvägen som korsar platsen är utförd i samma material, men är nedsänkt. Hur kommer detta fungera i praktiken när stora gångflöden från stationsuppgongarna skall korsa cykelvägen? (Klicka för att förstora)

2.1 Pusterviksplatsen

Vid en första anblick kändes valet av en upplyst kvällsbild som effektsökeri; den typ av förföriska bilder av byggnader som skulpturala objekt, utan spår av mänskligt liv. En bildgenre som inte sällan förekommer i olika typer arkitekturtidskrifter. En annan omedelbar association gick till ett industriellt växthus. Å andra sidan tydliggör bilden ambitionen om stationen som en ljuslykta under de mörka årstiderna.

Förslaget skiljer sig från idéskissernas lådformer. Glasväggarna ger dock inte så mycket vägledning om var byggnadens tre entréer är placerade.

2.2 Bytespunkt Haga

Olika perspektiv på de rumsligheter som uppstår under pergolans kryssvalv. Sammantaget blir de skelettliknande strukturerna lite kaka på kaka i relation till Rainbow Snake. (Klicka för att förstora)

De kombinerade lagren tar sig formen av ett gasreglage till Scaletrixs bilbanor.

2.3 Smyrnatorget

Ventilationsanläggningen omgärdas i detta förslag av en stor skulpturell sittmöbel. Det är en ganska enkel och pragmatisk lösning, men det också oklart huruvida platsen i sig är tillräckligt intressant att slå sig ned på i den utsträckningen, särskilt om man går bortom illustrationernas utplacering av "skalgubbar". (Klicka för att förstora)

3 Trinus

Länk till förslaget i sin helhet

I förslaget framhävs de tre olika delområdenas skilda karaktär och historiska identitet. Tilläggen utformas respektfullt med detta i åtanke, och det är ett nytt lager som sammanfogas med det befintliga; historien ses inte som något linjärt där det nya ersätter det gamla, utan snarare som något ständigt närvarande, och som kan utläsas genom de olika lagren i stadsmiljön. Pusterviksplatsen utformas med inspiration i gamla tiders lastkaj, medan bytespunkt Haga tar sin utgångspunkt i den engelska parken, och gestaltas som en paviljong med ett modernt uttryck.

Förslaget är utformat efter den engelska landskapsparkens element – slingrande gångvägar, böljande landskap, enstaka träd och träd i grupp, som skall rama in utblickar och skapa intima rum. De tillkomna träden och bytespunkts Hagas gröna tak betonar samhörighet med Kungsparken, men minskar även avståndet till Haga Kyrkoplans "gröna kil" in i kvartersstaden. Dammen med trädrader på sidorna sluter dels gapet i Nya Allén, men betonar även Sprängkullsgatan som en korsande axel – och utlöpare från staden innanför vallgraven – genom att träden är av en avikande sort. Pusterviksplatsen får en mer ruffig utformning med inspiration från innerhamnens kaj- och lastgator. Rainbow Snake, med nedgången till cykelgaraget, nås genom en lund av asiatiska träd för att betona det exotiska. Det kan bli effektfullt, men man kan även fundera över upplevd otrygghet på platsen efter mörkrets inbrott. (Klicka för att förstora)

Bytespunkt Haga integreras i parkmiljön, vilket ger ett något plottrigt och svårorienterbart upplägg. Planteringar och slingrande gångvägar fungerar väl i en park, men är kanske mindre lämpligt i ett stationsområde där sikt och orienterbarhet snarare bör prioriteras. (Klicka för att förstora)

De två stationbyggnaderna har båda en stomme av limträ. Uttrycket är en typ av "IKEA-klassicism", som vi känner igen från bland annat Johan Celsings ABBA-museum eller Kville saluhall (som vi belönade med Yimbypriset 2014). Den lätt njurformade stationen vid bytespunkt Haga är konsekvent en träbyggnad, vilket förstärker samhörigheten med parken, medan den rektangulära stationen vid Pusterviksplatsen kläds in i förpatinerad kopparplåt. 

3.1 Pusterviksplatsen

Lågmält och elegant. Att kajen varit obebyggd betonas särskilt, och stationen ses som en förlängning av denna. Mellan byggnaden och kanalen skapas en strandpromenad med en längsgående soffa. Stationen utformas i limträ med ytskikt av glas och koppar, där det senare materialet ansluter till Hagakyrkans vackert ärgade tak. Det ger ett levande – om än stöldbegärligt – uttryck, som åldras med tiden. Huvudentrén är placerad åt kanalen till, och nås genom en utanpåliggande arkad.

3.2 Bytespunkt Haga

Träd och växter har valts med omsorg för att rama in rummet, och för att ge en rik och varierad flora. Väderskydden ansluter i material och uttryck till stationen, men ur det bifogade perspektivet ser de närmast lika grova ut som den avsevärt högre huvudbyggnaden. Detta ger ett tungt och klumpigt intryck, som riskerar att förta helheten. Tankarna går närmast till en bensinstation. 

Byggnaden tar upp en stor del av parken, och orienterbarheten med alla planteringar kan ifrågasättas. (Klicka för att förstora)

3.3 Smyrnatorget

Träskpocketpark. Torget utformas med inspiration från en tidigare förträdgård där Smyrnakyrkans glastillbyggnad står. Förträdgården förskjuts nu istället ut på torget, och bildar en regnträdgård, som dimensioneras för att hantera ett 100-årsregn. Ventilationsschaktet sticker upp som en cylinder på 1,5 meter, och kläds i likhet med stationen på Pusterviksplatsen med föroxiderad kopparplåt. (Klicka för att förstora)

4 Portal

Länk till förslaget i sin helhet

Förslaget hämtar inspiration från Hagakyrkan och Feskekörka, men också från naturens formspråk. Tävlingsområdet ses som fragmenterat, och genom omsorg om helhet och detaljer är målet är att länka samman stationsbyggnader och platser med omgivningen. Rutnätet i Haga och Vasastaden tas fasta på, och blir ett nyckelelement i utformningen av stationsområdet. Detta tar sig bland annat uttryck i ett genomtänkt system för markbeläggning, som bidrar till sammanhang, tydlighet, orienterbarhet och att betona viktiga platser som stationens nedgångar.

Vattenspeglar får en framtädande roll, och knyter ihop de olika delområdena. Från en porlande bäck på Smyrnatorget, till en stilla skogstjärn utanför stationsbyggnaden, och ned till ett dramatiskt avslut i form av en strömmande fors på  Pusterviksplatsen. Det sista är särskilt iögonfallande. Vissa andra delar, exempelvis platsen där Sprängkullsgatan korsar Nya Allén, får oss kanske mer att associera till ett blåsig förortstorg än en levande bytespunkt i centrala storstaden.

Tydlig orienterbarhet mellan de olika platserna, som knyts ihop av ett sammanhållande stengolv. Ytan vid Rainbow Snake med nedgången till cykelgaraget hålls öppen, vilket kan vara bra om man ser till upplevd trygghet. (Klicka för att förstora)

Gång- och cykeltrafik separeras i förslaget. De tydliga siktlinjerna ger god orienterbarhet och tydlighet. (Klicka för att förstora)

Enhetligt golv. Formspråket hämtar inspiration från gotikens spetsvalv, pelare och kyrkfönster, men också naturen. Systemet av markbeläggning beskrivs som rationellt rätvinkligt, men där stenplattorna ges ett mönster som kan kombineras och varieras på olika sätt. Stationsbyggnaderna och andra viktiga platser betonas genom att plattorna avviker i en mörkare kulör.

 Genomarbetade materialval i främst granit och trä. Notera mönstret i stenplattorna längst upp. (Klicka för att förstora)

En hierarki av olika platser, som särskilt betonas och ges egen identitet i förhållande till de omgivande parkerna.

4.1 Pusterviksplatsen

Byggnaden på Pusterviksplatsen hämtar inspiration från bland annat Feskekörka med strävbågar i fasaden, men också från den intilliggande brons "industriarkitektur". Den övre nivån mot kanalen är öppen och livlig, medan den nedre är mer avskild och fylld med sittplatser. (Klicka för att förstora)

Flera entréer åt olika vädersteck. Forsen ner mot kanalen kan ge en fin inramning, och ett naturligt brus, till skillnad mot den intensiva trafiken på Parkgatan.

Byggnaden utförs som en lätt volym i glas och stål.

De stora glaspartierna tar inspiration från Feskekörkas fönster. Metallkonstruktionen för dock snarare tankarna till en vänligare form av Saurons befästningsarkitektur i Mordor, som gestaltad i Peter Jacksons filmatisering av J.R.R. Tolkiens Sagan om ringen. (Klicka för att förstora)

Monumentalt. Den strömmande forsen ger ett dramatiskt avslut, och muren hämtar inspiration från den äldre stadens befästningsanläggningar. Stationen framhävs som något utöver det vanliga. Som plats betraktad för vattenfallet tankarna till Paley Park på Manhattan, som bland annat skildras i William H. Whytes The Social Life of Small Urban Spaces.

4.2 Bytespunkt Haga

Byggnaden har vissa utstickande takpartier som skall verka som väderskydd. Frågan är bara om det är tillräckligt för att skydda mot göteborgsregnet? Entréerna är placerade mot de riktningar där det kan förväntas vara störst flöden, med god orienterbarhet som följd.

Stationsbyggnaden ges en smäcker och stilig utformning i limträ och glas (i varierande grad transparant eller opakt). Inspiration hämtas bland annat från Hagakyrkans spetsbågar och Kungsparkens trädkronor.

Väderskydden ansluter i uttryck till stationsbyggnaden, men med skirare proportioner då volymerna är mindre. (Klicka för att förstora)

Vatten som tema mellan Smyrnatorget och Pusterviksplatsen. Intressant användning av lanterninerna.

Sittvänliga murar. Många platser att slå sig ned på, och ytor som kan användas av väntande skolklasser bland annat.

I förslaget avgränsas olika ytor och passager konsekvent av murar, vilket ger många sittmöjligheter. Vissa sektioner kläs även med träsitsar.

4.3 Smyrnatorget

Precs som i Fläta samman (förslag 2) används ventilationschaktet som en möbel, och utformas med sittplattser runtom. Cykelparkering vänds bort from torgytan för att hålla denna fri. Vattenspegeln anspelar på bäckar som funnits i området historiskt.

5 Gläntan

Länk till förslaget i sin helhet

Förslaget tar fasta på att stationsområdet ligger i Kungsparken. Därför utformas stationen som en glänta i skogen med utgångspunkt i den engelska parkens ideal. Det samlande landskapsgreppet består av sex viktiga blå eller gröna miljöer med var sin starka sociala och urbana karaktär: Kungsparken, Nya allén, Haga Kyrkoplan, Bytespunkt Haga, Pusterviksplatsen och Smyrnatorget.

Den tidigare kopplingen för biltrafik i nord-sydlig riktning har vid Sprängkullsgatan tagits bort till förmån för stationens ytor. Alléns trädrader förstärks på båda sidor med nyplanterade lindar i det tidigare gaturummet. De byggnadsmässiga tilläggen i området beskrivs växa upp som svampar i skogen, och det finns en uttalad ambition om balans mellan närvaro och diskretion.

Stationsområdet som en glänta mellan Kungsparken och Haga Kyrkoplan. Nya allén förstärks med fler träd mot Sprängkullsgatan, och lanterninen agerar fondmotiv. (Klicka för att förstora)

Grönbältet utanför vallgraven som en sekvens gläntor med olika funktioner.

Det varma ljuset från ett antal lanterniner skall skapa en känsla av trygghet i området. Samtidigt betonas kvaliteter i parkens stora mörka träd och sparsamt upplysta promenadvägar. Det är viss diskrepans i resonemanget, vilket återigen får oss att fundera kring upplevd otrygghet.

I TV-spelsversionen av filmen Top Gun till Nintendo Entertainment System fanns ett stressande moment där man skulle fylla på bränsle till sitt stridsflygplan från ett "tankflygplan" medan man flög. Denna bild skulle kunna illustrera en motsvarande situation i The Hunt for Red October.

5.1 Pusterviksplatsen

Förförisk ljustsättning. Pusterviksplatsen blir en del av strandpromenaden och utformas i anslutning till ett svängt brofäste med trappanläggnig ned mot kanalen. Detta innebär dock att den äldre stenkajen försvinner? I förslaget skriver arkitekterna att "På Pusterviksplatsen sitter man tätt tillsammans i kvällssolen en sommarkväll", vilket kanske inte riktigt framgår på illustrationen ovan. Angöringsplatserna med båt är en fin tanke, men frågan är hur det ter sig i verkligheten?

5.2 Bytespunkt Haga

Arkitektonisk kameleont. Stationsmiljön underordnas parken, och byggnaden närmast försinner in bland träden. Det är på många sätt en lägre variant av Trägår'n, fast med en fasad av bruna aluminiumlameller istället för trä. Skärmtaken sägs göra att alla sidor blir framsidor, men hur kommer det egentligen kännas att vistas här under sena kvällar och nätter?

Lanterninerna binder samman de olika platserna. En dubbelriktad cykelväg skapas genom området. På detta sätt uppges konfliktytorna mellan gående, cyklister och annan trafik mininmeras. Enligt Trafikkontorets egna vägledning skall dock enkelriktade cykelvägar efterstävas i stadsmiljö, eftersom de är något säkrare än dubbelriktade.

5.3 Smyrnatorget

Smyrnatorget parkifieras med vattentåliga träd och våtmarksväxter (ytterligare en träskpark med andra ord). Torgfunktionen begränsas till en mindre passage framför Smyrnakyrkan. (Klicka för att förstora)

Träden på torget avviker från de sorter som finns i Kungsparken och på Haga Kyrkoplan, vilket betonar en egen identitet i utkanten av Vasastaden. Ventilationsschaktet ses inte som en viktig del av stationsanläggningen ur besökarens perspektiv, och utformas därför som en neutral, cirkulär volym.

*Rainbow Snake

Ormskelettet i underjorden som ett uråldrigt fossil. Idéskiss av Huang Yong Ping.

Den franskkinesiske installationskonstnären Huang Yong Ping, som ligger bakom idén om ett 318 meter långt ormskelett vid station Haga, dog dessvärre i oktober 2019. Det är lite av ödets ironi med tanke på att konstnären genom verket tar upp teman som liv, död, förgängelse och tidens gång.

Statens konstråd och Trafikverket vill dock försöka fullfölja konstverket ändå. Det är ett djärvt och annorlunda projekt på gränsen mellan kitsch och briljans, som tillför något helt annat än förslagen för stationsområdet. Blotta tanken på att utforma nedgången till ett cykelgarage som någonting taget ur Conan barbaren, vore – på gott och ont – närmast otänkbar för en samtida arkitekts hjärna.

Station Haga. Bildkälla: Trafikverket

Översiktlig modell i olika lager. Foto: Huang Yong Ping

Modell av Huang Yong Ping. Foto: Ricard Estay

Modell av Huang Yong Ping. Foto: Ricard Estay

Modell av Huang Yong Ping. Foto: Ricard Estay

Yimby Göteborg om: Station Haga, Västlänken, arkitekttävling, förslag, kritik

Bloggar om: Station Haga, Västlänken, arkitekttävling, förslag, kritik

Vi skriver på GT debatt med anledning av diskussionerna om Scandinaviums ersättare som än en gång sätts på paus. Istället för att pausa vill vi se en total omstart med en rejäl utredning av alternativa placeringar av arenan, samtidigt som blandstad byggs i evenemangsområdet.

Debattartikeln följer i sin helhet.

Skapa blandstad längs med evenemangsstråket

I slutet på januari stod det klart att de politiska samtalen i arenafrågan havererat. Återigen tas ett omtag i arenafrågan och evenemangsstråkets framtid. Utredningen, som från början handlade om Scandinaviums ersättare, har svällt till att omfatta hela evenemangsstråket längs Skånegatan. Det som lades fram för kommunstyrelsen våren 2019 handlade inte längre så mycket om arenor utan hade stort fokus på ett nytt centralt enormt shoppingcenter.

Samtidigt som planerna på ett nytt shoppingcenter överges är det oklart vad som kommer byggas istället. På onsdag 26 februari finns möjligheten för politikerna i kommunstyrelsen att dra i nödbromsen och på riktigt utreda förutsättningarna för en ny arena i centrala Göteborg. Yimby har tidigare ifrågasatt både behovet av en ny evenemangsarena (GP debatt 2 maj 2018) och placeringen vid Svenska Mässan (GP debatt 19 mars 2018).

Som ofta varit fallet i olika projekt i Göteborg har utredningarna företagits i det dolda. Först när en färdig lösning finns framme presenteras resultaten för göteborgarna som då får ta ställning till ett färdigt koncept, utan att få reda på förutsättningarna och alla de olika avvägningar som gjorts på vägen.

Det är utmärkt att planerna på ett nytt shoppingcenter arkiveras, förhoppningsvis för all framtid. Göteborgsalliansen stod ensam kvar bakom förslaget, som skulle lagt en död hand över Göteborgs innerstad och de populära centrala blandstadskvarteren.

Vi i Yimby gillar visserligen upplevelser och evenemang, men vänder oss emot den starka koncentrationen av evenemang/upplevelser som redan finns här. De senaste åren har antalet besökare på Scandinavium rasat från knappt 800 000 år 2005 till 550 000 år 2018. Under samma period har kommunens invånarantal ökat med nära 87 000 personer. Det verkar alltså finnas en betydligt större efterfrågan på bostäder i Göteborg än vad det finns på en evenemangsarena.

Ytterligare en ev. arena i evenemangsstråket bara skulle befästa områdets nuvarande karaktär som en barriär mitt i staden, utan ett levande stadsliv. Något som skulle kunna skapas om man istället förtätar området med riktig blandstad, bland annat, som vi tidigare föreslagit, genom att bebygga Valhallas grusplaner med stadskvarter.

Kommunens egen omvärldsanalys (av Leisure Development Partners) av liknande evenemangsarenor i Norden visar att arenans lokalisering har ingen (eller mycket svag) korrelation med antal event. Tvärtemot vad som ofta hävdas i debatten gäller att ju längre från stadens centrum och centralstationen arenan ligger desto fler evenemang har den.

De bästa arenorna i Norden, mätt i kvoten mellan marknadens storlek och antal evenemang, är Hartwall arena i Helsingfors samt arenorna Royal och Forum i Köpenhamn. Arenan i Helsingfors ligger 5,7 km från centrum med 17 minuter restid med kollektivtrafik. Arenorna i Köpenhamn ligger 6,8 resp. 1,4 km från centrum och med 16 resp. 10 min restid.

Om kommunen nu ska investera i och bygga en ny arena bör den alltså placeras i utkanten av centrum. Vi har tidigare föreslagit Gamlestaden som en lämplig placering. Mellan järnvägen och E45 vid Slakthusmotet finns exploaterbar mark som ägs av kommunala Göteborgs Energi. Hit är det 3,6 km med bil från centrum vilket tar 8 minuter att köra och 8 minuter med kollektivtrafik. Från Korsvägen tar det idag 14 minuter hit.

Detta frigör attraktiv mark i centrum och möjliggör ny stadsbebyggelse i området mellan Skånegatan och Mölndalsån. Stora markvärden kan på så sätt realiseras och komma göteborgarna till gagn. Samtidigt bidrar den nya arenan till att binda samman de yttre stadsdelarna med centrala Göteborg.

Vi föreslår återigen en ny förutsättningslös arenautredning. En utredning som tar sin utgångspunkt i markvärden, lokala och globala stadsbyggnadseffekter, liksom möjligheten att öka integration och möten mellan människor, samtidigt som en mer jämlik och attraktiv stad skapas.

I området kring evenemangsstråket har vi nu en unik möjlighet att skapa ett nytt Linnéstaden, Göteborgs mest populära stadsdel. Lägg ner tanken på ett dedikerat evenemangsområde. Göteborgarna förtjänar bättre.

Pär Johansson

Anders Bäck

Samordnare nätverket Yimby Göteborg

Yimby Göteborg om: göteborg, gårda, evenemangsstråket, evenemangsområdet, scandianvium, mölndalsån, arenor, blandstad, gamlestaden, gt, gt debatt, expressen

Bloggar om: göteborg, gårda, evenemangsstråket, evenemangsområdet, scandianvium, mölndalsån, arenor, blandstad, gamlestaden, gt, gt debatt, expressen

Med jämna mellanrum diskuteras flyttmönstren mellan Göteborgs kommun och dess kranskommuner. Vad alla är överens om är att det är svårt för barnfamiljer att stanna kvar i stan när familjen växer. Detta inlägg baseras på en diskussion i Facebookgruppen efter att Demokraterna fått med sig Alliansen och Socialdemokraterna på att lägga om strategin för den nya översiktsplanen. De vill på sikt bygga tre nya områden för småhus.

Men är nya områden för småhus enda lösningen på barnfamiljernas behov? Statistiken visar en skriande brist på större lägenheter. Bara 11% av de färdigställda lägenheterna 2000-2018 är på 4 rum och kök, medan endast 1,3% är större än så. Barnfamiljerna måste kunna bo kvar i staden och då krävs fler prisvärda större lägenheter.

I did an interview this morning for a book on the #ClimateEmergency with a chapter on urbanism. They asked “what’s the most important thing we can do about all the car-dependent #sprawl out there?” My simple answer: “for God’s sake, stop building it!” (Brent Toderian, 17 sep. 2019).

När Patrik Höstmad och Patrik Sjöberg för några år sedan gick igenom frågan om var barnfamiljerna bor blev det tydligt att den täta staden är mycket populär.

I en registerstudie följdes alla barn som föddes i Göteborg under åren 2000-2011, fram till dess att de var 6 år och började i skolan. Flyttningarna förklaras av bostäderna, det var stora skillnader mellan bostadsområden inom Göteborg och många barn flyttar även in till Göteborg. Behovet handlar således snarare om bristen på större bostäder, inte uttryckligen småhus.

Antal nybyggda småhus i Göteborgs kommun jämfört med kranskommunerna, 2000-2018.

Det är dags att bryta inbillningen att man måste flytta till småhus när man skaffar barn. Men då måste det också finnas alternativ. Det är ofta olönsamt att bygga småhusområden, oavsett vad de boende betalar i skatt, och det kan ifrågasättas ur klimat- och miljöperspektiv där boende i småhus i större grad är beroende av bilen för sina vardagsbestyr. Det är så klart smidigt med en liten tomt att släppa ut barnen på, men det borde inte vara ett måste så länge det finns bra slutna innergårdar och grönområden i anslutning till boendet. Dessutom kan lägenheterna längst ned byggas med uteplats. Kanske kan nya sätt att förtäta den befinliga staden göras med stadsradhus, s.k. townhouses, i mellanstaden? Urbant och liten egen täppa i ett.

Ett annat nytt grepp har testats i Lundbypark på Hisingen. Vi var där på Yimbyvandring i höstas och fick se Sverigehusets 16 bokaler i markplan. Detta kan misstas för lokaler men är i själva verket lägenheter om minst 2-3 rum med egen entré från gatan. Samtliga har loft och hög takhöjd (åtminstone 4,4 meter), men fyra av dem är snarare att betrakta som partitioner av infogade stadsradhus i huvudbyggnaden. Dessa etagelägenheter i två plan är på mellan 147-163 m2 fördelade på 5-7 rum. De nås utöver egen entré i gatuplan och från innergården även genom ett invändigt trapphus. De såldes för cirka 5 miljoner och är nu samtliga sålda.

Antal nybyggda lägenheter i flerbostadshus i Göteborgs kommun jämfört med kranskommunerna, 2000-2018.

Antal nybyggda lägenheter fördelat på antal rum i Göteborgs kommun, 2000-2018.

Som blir tydligt i ovanstående graf byggs det väldigt få lägenheter som är större än 4 rum och kök.  Under perioden 2000-2018 har det byggts 26 062 lägenheter i flerbostadshus i Göteborgs kommun, men av dessa är 88% mindre än 4 rum och kök. Bara 11% är 4 rum och kök, medan 1,3% är större än så. I absoluta siffror är det mycket skralt med nybyggda större lägenheter

Det blir därför lite märkligt när Demokraterna får med sig Alliansen och Socialdemokraterna på att lägga om strategin för den nya översiktsplanen (läs vårt yttande här) och bygga fler områden med småhus. Detta tror de ska minska utflyttningen av barnfamiljer till kranskommuner. Småhus i Göteborg är inte billiga idag. Detsamma gäller för lägenheter. Steget från en hyrestrea till ett köpt boende som passar en tvåbarnsfamilj i Göteborg är enormt. För många är det inte bekvämt att låna 6-7 miljoner även om man har hyfsade inkomster.

Det som blir avgörande blir kostnaderna för de som ska köpa husen. Kan man inte komma ner i kranskommunernas priser är det fullständigt meningslöst. Antagligen är det boendekostnaderna som dominerar totalt över alla andra faktorer, tom kommunalskatteskillnader. Det hade varit intressant att titta mer ingående på vad större tillgång på stora lägenheter till samma kostnad som villa/radhus skulle göra för flyttströmmarna.

Exemplet Lundby

Det är klart att det måste vara möjligt att bo kvar i staden även för växande familjer. I Lundby har stadsdelsnämnden hemställt hos byggnadsnämnden att säkerställa att andelen och antalet nya större lägenheter ökar i centrala Lundby när Backaplan nu ska utvecklas. I ett tjänsteutlåtande konstateras att

Diagrammet visar hur lägenhetsstorlekarna i det nybyggda området Östra Kvillebäcken skiljer sig från Göteborg som helhet. Den stora skillnaden är den större andel mindre lägenheter och den mindre andelen stora lägenheter som finns i Östra Kvillebäcken jämfört med Göteborgssnittet.

Nedan ges en summering av en jämförels mellan de nybyggda områdena Västra Sannegårdshamnen, Porslinsfabriken och Östra Kvillebäcken i Lundby.

Kartorna illustrerar hur bostadsbeståndet ser ut inom 1 km radie från Backaplan. Siffrorna som finns i kartorna visar det totala antalet lägenheter inom respektive basområde.

Så frågan är var denna småhusfäbless kommer ifrån? Bevisligen attraherar Göteborgs tätaste primärområden majoriteten av de barnfamiljer som bildas där. Ställ krav på att bygga prisvärda större lägenheter i en urban miljö så att barnfamiljerna kan bo kvar i sitt område.

Yimby Göteborg om: göteborg, stadsplanering, västra sannegårdshamnen, porslinsfabriken, kvillebäcken, lundby, småhus, översiktsplan

Bloggar om: göteborg, stadsplanering, västra sannegårdshamnen, porslinsfabriken, kvillebäcken, lundby, småhus, översiktsplan

Under alla år som jag intresserat mig för stadsbyggandet i Göteborg så har jag ibland hört talas om en stor trafikled som var planerad att dras rakt genom innerstaden på 1960-talet. Med tanke på alla galna trafikprojekt som den modernistiska stadsplaneringens ideal gav upphov till så har det inte låtit osannolikt att något liknande varit på gång men jag har aldrig haft tillfälle att titta närmare på det förrän nu, när det blivit fritt fram att söka i dagspressarkiven på internet.

Mycket riktigt, efter några minuters surfande så träder den fram ur historiens dimmor: Engelbrektsleden. Ett fantastiskt monster till led som skulle förbinda Gårdamotet med Oscarsleden. Engelbrektslänken beskrivs entusiastiskt i tidningen Arbetet den 16 oktober 1967 under rubriken: ”Morgondagens genväg genom Göteborg” och senare den 30 mars 1968, under ingressen: ”Grattis alla trafikanter i Göteborg! Ni kan vara lugna. Trafikrevolutionen skall fortsätta.”

Idén till Engelbrektsleden verkar ha uppkommit under 1950-talet för att hantera den kontinuerligt ökande bilismen i staden. Mot slutet av 1960-talet gjorde sig stadsbyggnadskontorets trafikbyrå (dåtidens trafikkontor) redo att göra allvar av planerna. Engelbrektsleden var tänkt att ha upp till sex filer och planerades för 70 km/h. Leden skulle börja vid E6 Gårdamotet, gå ner i tunnel under Burgårdsparken (med extra tunnelrör för gående och cyklister enligt vissa skisser), passera en planskild korsning vid Sten Sturegatan, gå i tunnel under Avenyn, dyka upp igen vid Vasaparken (i nedsänkt läge), passera under Aschebergsgatan, gå ner i tunnel i korsningen med Viktoriagatan, dyka upp igen i början av Västergatan (bakom Handelshögskolan), fortsätta ut i ett nytt mot norr om Skanstorget, gå ner i tunnel under Skansberget, dyka upp igen i korsningen mellan Linnégatan och Landsvägsgatan, fortsatta genom ett nytt mot och ner längs Nordhemsgatan (i nedsänkt läge), fram till Oscarsleden.

Det är intressant att följa pressklippen om Engelbrektsleden. De första omnämnandena är neutrala eller rent av positiva. Mot slutet av 1960-talet ändras dock tonläget. Konsekvenserna av 1960-talets innerstadsrivningar, massiva trafikleder och utspridda förortsbebyggelse hade börjat gå upp för göteborgarna och de var uppenbarligen inte helt nöjda med resultatet. Allt fler röster höjdes mot projektet. Det blev en liten lokalpolitisk skandal när det uppdagades att staden hade köpt upp fastigheter för stora belopp längs med den framtida leden trots att inga politiska beslut var tagna om att genomföra projektet.

Trafikingenjörernas ostörda herravälde närmade sig sitt slut. Politikerna upptäckte snabbt att den allmänna opinionen inte var lika okritiskt förälskade i gigantiska trafikleder som man tidigare hade trott. Inför kommunvalet 1970 så gick bl.a. Socialdemokraterna ut och sa tydligt nej till Engelbrektsleden. Den borgerliga majoriteten vände snabbt kappan efter vinden och snart var leden politiskt stendöd. Trafikplanerarna ville dock gärna gå vidare med den första delen av leden, att koppla samman Engelbrektsgatan med Gårdamotet, vilket ledde till en viss debatt under första hälften av 1970-talet innan även den idén avvecklades.

Under 1970-talet svängde opinionen än mer, samtidigt som konjunkturen dök och Göteborg började tappa stora delar av sin befolkning till kranskommunerna. Rekordårens gigantiska transformering av stadsbebyggelsen hade genomförts oerhört snabbt och radikalt, på mindre än 20 år hade staden förändrats fullständigt. Konsekvenserna, både bra och dåliga, lever vi med än idag. En effekt av modernismens brutala ”stadsförnyelse”, och projekt som Engelbrektsleden, var att stadsplaneringens förtroendekapital fullständigt utraderades. Under lång tid framöver skulle det finnas ett stort motstånd mot förändring och utveckling i den allmänna opinionen, av goda skäl.

Genom diverse illustrationer i dagspressen går det att rekonstruera planerna på Engelbrektsleden. Den mest spännande delen av leden är förstås motet i början av Vasagatan, tunneln under Skansberget och den härligt orimliga trafikspaghettin som man ville hälla ut över Linnégatan. Jag kunde inte låta bli att klistra in dem över ett flygfoto för att ge en känsla för dimensionerna. Titta och njut.
 

Som tur var så genomfördes aldrig Engelbrektsleden. Inte heller idén om att lägga Linnégatan i tunnel som också diskuterades. Men många andra besynnerliga projekt blev av och förändrade för alltid Göteborg och andra städer runt om i världen. För den som vill fördjupa sig i hur trafikplaneringen kunde gå så snett så kan jag (utöver Jane Jacobs förstås) rekommendera Anders Hagsons oerhört läsvärda avhandling ”Stads- och trafikplaneringens paradigm” och Per Lundins ”Bilsamhället”.

Lördagen den 26 oktober 2019 öppnade Trafikverket ett av de färdigbyggda tunnelrören av den så kallade Gullbergstunneln för allmänheten att promenera i. Vi passade därför på att arrangera en kortare stadsvandring i samband med detta.

Tanken var att bidra till ett socialt sammanhang med möjlighet till samtal kring stadsmiljön som växer fram i Gullbergsvass, snarare än någon sorts guidad tur. Vi var 11 personer som möttes upp utanför Nils Ericsonsterminalens kortsida, och väl framme vid tunnelmynningen löstes gruppen successivt upp i mötet med arrangemangets programpunkter och de omkring 3000 andra besökarna som kommit för att titta ...

Bergslagsparken. Den äldre parkmiljön med storvuxna träd kommer att utgöra en viktig grönyta i den högexploaterade stadsmiljö som växer fram här. Axel Kumliens stationsbyggnad för Bergslagsbanan ger historisk förankring åt platsen. Regionens hus syns i bakgrunden.

Var tar egentligen byggnaden slut och horisonten vid?

Baksidan av Regionens hus med lågdelen är på många sätt sinnebilden av en så kallad markskrapa, dvs en avlång och enformig byggnadskropp, som om ett höghus lagts ner horisontellt. Detta ger ett trist och enahanda intryck i gatunivå, och ett tydligt exempel på vad den danske arkitekten Jan Gehl beskriver som gestaltning i 60 km/h-skala (i motsats till den gående människans 5 km/h).

Den tilltänkte betraktaren skulle färdas på autostradan nedanför i bil, vilket accentueras av fönsterbandens fartränder. I markplan är karaktären av baksida närmast total. På andra sidan, åt parken till, gavs det dock utrymme för en restaurang, vilket förhoppningsvis kan bidra till någon form av tecken på mänskligt liv och värme. Särskilt utanför kontorstid.

Framtida stadsliv eller potentiell gränsvakuumzon? Illustration: White arkitekter

När Trafikverket beslöt att överdäcka Mårten Krakowleden ändrades plötsligt förutsättningarna, och en stadsmiljö som överbryggar den tidigare barriären skulle potentiellt kunna att växa fram. Gestaltningen av Regionens hus utgick dock – av allt att döma – fortfarande från det tidigare läget, som en inåtvänd anläggning vid motorvägen. Det var Götatunnelns befintliga bilramper som fanns i åtanke snarare än den kommande överdäckningens bättre förutsättningar för stadsliv.

Det finns självklart många motstridiga intressen som skall vägas samman i stadsbyggnadsprocessen, men det är tydligt att det i detta fall ledde till suboptimering genom lösningar som andas instrumentell rationalitet, och som betonar renodling av funktioner för ökad effektivitet. Detta kläddes sedan i en skrud av antracitgrå motorvägsarkitektur, vilket ger ett ganska andefattigt avsnitt i denna nya stadsdel.

Men det kan även få negativa konsekvenser för sin kommande omgivning genom att verka som förebild, dvs. ett alibi för att bygga vidare på en närmast monokulturell stadsstruktur. Förhoppningsvis förmildras omständigheterna när väl det andra byggs runtomkring, som av bilderna att döma ser lovande ut. Det kanske även finns möjlighet att anpassa bottenplanet mot mer publika verksamheter på sikt?

Form follows function dragit till sin yttersta spets. 

När jag funderar kring de byråkratiska verksamheter som kan tänkas försiggå där inne, så kommer jag ofrånkomligen att tänka på de gråa herrarna på Tidssparkassan i Michael Endes sagoroman "Momo - eller kampen om tiden". Byggnadens högdel smälter nästan in i den gråmulna göteborgshimlen. Det finns samtidigt en viss typ av charm i denna krasst ärliga myndighetsestetik, även om det kanske krävs en smula dubbeltänk för att uppskatta.

Grattis alla höjdrädda! Genom sitt snillrika kamouflage kan byggnaden potentiellt "kapas" visuellt med fyra-fem våningar vid riktigt gynnsamt #Göteborgsväder. (OBS! Montage)

Om man nu kan drista sig till att ha visst överssende med att Regionens hus råkade resultera i en introvert monolit, så är det dock nödvändigt att poängtera vikten av att de resterande – ännu obebyggda – kvarteren på överdäckningen, och i dess omgivning, får en mer urban utformning. Att dessa integreras med den befintliga bebyggelsen och stödjer stråk.

Regionens hus måste vara undantaget snarare än regeln för hur vi bygger i detta läge. Det är här stadskärnan skall brygga över älven till Hisingen på allvar! Samtidigt finns en del oroväckande aspekter med planerna på Region City och bangårdsviadukten, som riskerar att skära av stråk och gå onödiga omvägar.

En rejäl byggnadskropp börjar ta form.

Mellanrum att överbrygga?

Platinan andas storstadsambitioner på ett sätt som vi kanske inte sett sedan stenstaden började anläggas under andra hälften av 1800-talet. Bildkälla: Vasakronan

Från projektets webbkamera samma dag.

En murliknande nivåskillnad mellan den befintliga bebyggelsen och det som kommer att byggas ovanpå överdäckningen.

Befintliga kvarter med hus av olika stil, kvalitet och ålder.

Tegelhuset från ovanstående bild syns till vänster, den resterande bebyggelsen är ett minne blott. Bildkälla: Carlotta

Vy från överdäckningen mot Tobaksmonopolet och älven.

Överdäckningen och dess byggnader kommer att utgöra en ny entré till staden i framtiden.

Nedfartsrampen kommer att infogas i den kommande bebyggelsen.

Stadsdelen som skall växa fram ovanpå överdäckningen. Notera hur det tilltänkta Region City ligger som en enorm fördämning. Illustration: White Arkitekter (klicka för att förstora).

Väl nere på utställningsområdet.

De olika delarna av infrastrukturprojektet (Klicka för att förstora).

Tanken är att det skall lysa bakom de utstansade gatudragningarna i plåten.

Rejäla betongkonstruktioner.

Det hölls olika föredrag om projektet.

En ny entré till staden.

Notera effekten av den stansade plåten till höger.

Det bjöds på kaffe.

Från avspärrningen åt Götatunneln.

Vi förhörde oss med en tjänsteman om huruvida Platinan verkligen skulle kunna nås från den nya Hisingsbron.

Många intryck att diskutera ...

Ytterligare perspektiv på "muren".

Vi kunde konstatera att det är en spännande tid med omfattande stadsbyggnadsprojekt som pågår just nu i Göteborg.

Ett föränderligt stadslandskap.

Tack till för en trevlig vandring!

Utomhusbad i centrala Göteborg har diskuterats länge. Sedan 2015 finns en badplats med en sötvattenpool, en bastu och en saltvattenpool i Jubileumsparken i Frihamnen. Tanken var att den till jubileumsåret 2021 skulle byggas ut och kompletteras med fler bassänger i älven. Nyligen togs beslut om att istället för att satsa på att bygga ut badet, bygga vidare på den gröna parken. Detta utan att göteborgarna fått vara med och säga sitt.

Den efterlängtade utbyggda badanläggningen i Frihamnen som skulle stått klar 2021 (Foto: Göteborgs stad).

Mark Isitt skrev i helgen en krönika i GP om de havererade planerna på jubileumsparken i Frihamnen. Politikerna i Göteborgs kommunfullmäktige har tidigare fattat ett s.k. rambeslut om att sätta av 347 miljoner kronor för att skapa hela Jubileumsparken. Kalkylen för själva badet har angetts till 58 miljoner.

Efter att arbetet med detaljplanerna i Frihamnen pausats på obestämd tid har arbetet med parken tröskat på. Vid portföljstyrgruppen för Älvstadens möte 29 maj konstaterades att exploatering och fortsatt planläggning av Frihamnen är ytterst osäker. Budgeten har därför tills vidare minskat till en tredjedel till 141 miljoner och parken byggs nu ut i etapper. Park och naturförvaltningen räknar med att 68,1 miljoner har arbetats upp i jubileumsparken. Det återstår alltså 72,9 miljoner i projektet, mer än de 58 miljoner som krävs för att bygga ut badanläggningen.

Ett tjänstemannabeslut

Som ofta varit fallet i olika projekt i Göteborg har utredningarna företagits i det dolda. Först när en färdig lösning finns framme presenteras resultaten för göteborgarna som då får ta ställning till ett färdigt koncept, utan att få reda på förutsättningarna och alla de olika avvägningar som gjorts på vägen. I en artikel i DN (29/5) säger Jakob Andreasson, avdelningschef på park- och naturförvaltningen i Göteborgs stad, att man tvingats prioritera när budgeten ströps.

Populär plats vid vattnet

En stor efterfrågan från många göteborgare är att komma närmare vattnet och kunna bada i älven. I den första etappen av badet i Frihamnen 2014 byggdes bastun och 2015 var den 20 meter långa poolen i älven på plats. Antalet besökare i Jubileumsparken har ökat från cirka 60,000 besökare 2018 och ifjol var den siffran 105,000.

Förutom badet och bastun finns även restaurangen Café Fluss i närheten som även den är en besöksanledning till parken och blivit en mötesplats. Nu står det klart att Café Fluss måste rivas väldigt snart för att ge plats för parken och större omklädningsrum för badet. I ett öppet brev skriver ägarna ”att Fluss måste vara rivet senast den 24 augusti, vilket innebär att vår sista öppetdag på vår nuvarande plats blir den 9 augusti.”

En grön park i Frihamnen behövs inte än på många år. Inte heller några större omklädningsrum, som är det som ska byggas på restaurangens mark. Det är riktigt dålig planering att plöja ner miljoner i en park samtidigt som fungerande verksamheter tvingas bort.

Etappindelningen

Enligt ett tjänsteutlåtande i park- och naturnämnden den 5 juni 2020 ska ”en första deletapp [...] medföra 141 mnkr i investeringskostnader och närmare 13 mnkr i årliga driftkostnader. [...] Resterande 206 mnkr är avsedda att finansieras med exploateringsbidrag och avgiftsfinansierade ledningsarbeten i enlighet med tabellen nedan. Samtliga siffror är i 2018 års prisnivå.”

Som grund för den här prioriteringen anger tjänstepersonerna kommunfullmäktiges investeringsbeslut:

Tjänstepersonerna utvecklar sitt resonemang om vad som ligger bakom prioriteringen:

Möjlig utbyggnad av Jubileumsparken t o m 2023 i olika deletapper (Foto: Göteborgs stad).

Stoppa utbyggnaden av parken och satsa pengarna på att bygga ut badet istället. Här har vi en fantastisk mötesplats mitt i stan. Förstör den inte. Utveckla istället det populära badet, tillskapa tillfälliga ytor med t.ex. basketplan, ytor för spontanidrott och lek. Här är det ingen som störs.

Vad tycker politikerna?

Politikerna i park- och naturnämnden är de som är ytterst ansvariga för beslutet och vad som händer i parken. Det är dags att politikerna bekänner färg. Presidiet som bereder ärendena för nämnden består av

Anna Sara Perslow (C) ordförande: annasara.perslow@politiker.goteborg.se

Åsa Hartzell (M) 1:e vice ordförande: asa.hartzell@politiker.goteborg.se

Hanna Bernholdsson (MP) 2:e vice ordförande: hanna.bernholdsson@politiker.goteborg.se

Yimby Göteborg om: stadsplanering, göteborg, frihamnen, hisingen, bad, älvbad, bastu, jubileumsparken, park och naturförvaltningen, park och natur, parker

Bloggar om: stadsplanering, göteborg, frihamnen, hisingen, bad, älvbad, bastu, jubileumsparken, park och naturförvaltningen, park och natur, parker