Söndagen den 30/9 var det dags för årets andra Yimbyvandring. Vi var ett drygt 30-tal nyfikna som hade samlats vid resecentrum på nybyggda Gamlestads Torg. Med utmärkt guidning av Helena Holmberg från Fastighetsägare i Gamlestaden (BID Gamlestaden) tog vi oss under järnvägsspåren till Slakthusområdet och vidare till platsen för Yimby Göteborgs förslag till ny evenemangsarena. Därifrån tog vi oss över Gamlestadsvägen och in bland landshövdingehusen mot Holländareplatsen. Vi tittade på bygget vid Artillerigatan mittemot SKF, och tog oss slutligen till Gamlestadens fabriker.

Det är en storstadsmässig miljö som växer fram, och man kan ana en framtida koppling bort till kvarteren vid Artillerigatan när viadukten försvinner. Till höger i bild vid Säveån byggs punkthus, vilket i detta läge känns berättigat med tanke på den begränsade ytan, och för att bättre möjliggöra kontakt med vattnet. I en såpass karg och hårdgjord omgivning blir Säveån och de befintliga träden en stor tillgång.

Gamlestads Torg med lokaler för Göteborgs förskole- och grundskoleförvaltning. Inom kort flyttar Världslitteraturhuset in och hamnar då nära Berättarministeriet. Trappan leder ner under tågspåren.

Helena Holmberg berättar om BIDs (business improvement districts) och arbetet med att utveckla Gamlestaden.

Vi tog vägen genom resecentrum.
 

 En plats med goda kommunikationer.

Resecentrum invigdes 18 augusti 2018. Här fanns en utställning om det gamla och nya Gamlestaden.

I tunneln under järnvägsspåren fick vi vänta ut ett överraskande ösregn.

Helena tog tillfället i akt och berättade mer om Gamlestaden.

Västtrafik har valt att namnge området Gamlestads Torg för att inte blanda ihop med de som bor på adressen Gamlestadstorget. Trafikverket å sin sida har döpt järnvägsstationen till Gamlestaden station. Ersättningshållplatsen (längst upp till vänster) fortsätter heta Gamlestadstorget.

Rundvandring i Slakthusområdet med sitt karaktäristiska torn. Anläggningen ritades av Otto Dymling 1902-03, och de äldsta delarna byggdes av F O Peterson & söner 1905.

Ett nedgånget och perifert verksamhetsområde har blivit allt mer centralt genom läget vid nya resecentrum och Gamlestads torg. Det mentala avståndet till resten av Gamlestan känns avsevärt kortare idag än innan bygget av tågstationen. Fastighetsägarna är kommunala Higab och privata Klövern. Den senare har byggt om, byggt ut och restaurerat sina fastigheter.

Områdets äldsta hus, byggt som svinhus i början på 1900-talet, inhyser idag Nordeuropas första stads-vineri, som lanserade sin första vinårgång för ett par veckor sedan. I de smakfullt utvecklade lokalerna kan man äta lunch på dagarna och middag på kvällarna. Det finns även en ostronbar där man kan dricka vin till. (Källa: Helena Holmberg)

Klövern har klätt in ett fryshus från 70-talet i corténstål, och fyller idag huset med kontorshyresgäster samt en lunchrestaurang.

Plötsligt dök en lastbil upp.

Samtidigt finns stor utvecklingspotential i övriga området, och stora delar av beståndet står tomt. (Källa: Helena Holmberg)

Diskussion om att anlägga den nya arenan i Gamlestan istället för vid Skånegatan.

På andra sidan Slakthusgatan finns ytan där arenan byggs i Yimbys förslag. Det är Göteborg Energi som äger marken, och det finns goda kommunikationer hit både genom kollektivtrafik och med bil.

En stadsdel full av kontraster.

Gamlestadsvägen är i sin nuvarande utformning en barriär som klyver stadsdelen itu. Med en annan utformning skulle det kunna bli en pulserande stadsgata.

Alternativ trafiklösning i Gamlestaden: Möjligheten att klara sig utan biltunnel längs Artillerigatan känns som en betydligt mer stadmässig lösning. Gamlestadsvägens barriäreffekt minskas då viadukten rivs, och trafiken leds över en ny bro över Säveån.

In mellan landshövdingehusen i den av Albert Lilienberg planerade stadsdelen.

Ständigt närvarande.

Holländareplatsen

Med tegelbyggnaden som nominerades till Yimbypriset 2016.

Byggarbetsplats vid SKF.

Frågan är vad som kommer att hända med de gamla fabrikslokalerna? Planerna på köpcentrum verkar ha runnit ut i sanden.

Artillerigatan: En struktur att förädla och bygga vidare på.

Louis Enders landshövdingehus från 1916-17 till höger samt Holländareplatsen i bakgrunden.

Avrivna kvarter som blivit markparkering.

Enorm potential!

Många hinder att korsa för den som vill ta sig över Artillerigatan.

Halva kvarteret strök med för en påfartsramp till viadukten.

Säveån.

Gamlestadens Fabriker: Ovanligt elegant 20-talsklassicism för en industribyggnad.

In mellan de gamla fabrikslokalerna.

Olika skalor.

I bakgrunden syns Sahlgrenska sockerbruket, som var den första industrin i området. Huvudbyggnaden från 1729 är numera inbakad i det övriga fabrikskomplexet.

Vi var överens om att Gamlestan är en dynamisk stadsdel med rik historia, och där mycket spännande kommer att hända framöver.

Vandringen avslutades här i Gamlestadens Fabriker, men några av oss gick vidare för att diskutera intrycken över en bit mat och dryck.

Old Corner

Tack för en trevlig vandring, och ett särskilt stort tack till Helena Holmberg, som delade med sig av sina erfarenheter och kunskaper om stadsdelen!

Yimby Göteborg om: stadsvandring, yimbyvandring, gamlestaden, gamlestan, gamlestads torg, slakthusområdet, gamlestadens fabriker, göteborg, yimby, arkitektur

Bloggar om: stadsvandring, yimbyvandring, gamlestaden, gamlestan, gamlestads torg, slakthusområdet, gamlestadens fabriker, göteborg, yimby, arkitektur

"Identifiering av problemområden för lokalhyresgäster under arbetet med Västlänken och rätten till ersättning" är titeln på ett examensarbete som Ebba Edlund och Amanda Eklund skrivit vid kandidatprogrammet Affärsutveckling och entreprenörskap inom samhällsbyggnadsteknik på Chalmers. Arbetet är intressant för att det visar på att dels är det generellt mycket svårt att får ersättning för byggprojekts påverkan på verksamheter och dels saknas en konsekvensanalys av Västlänkens påverkan på berörda verksamheter.

Avbrutet mellan Kvarnberget och Operan och hänvisat till en omväg via Lilla Bommen.

Frågan och byggprojekts påverkan på restaurang och handel har aktualliserats inte minst efter signaler från tre krogar som påverkats av Vasabrons avstängning och förlängda byggtid. De säger att kundflödena på framförallt kvällarna har minskat och nu dras verksamheterna med skatteskulder. Ägarna är belånade efter att ha investerat i verksamheterna och 50 personer kan komma att förlora sina arbeten om krogarna begärs i konkurs.

Byggprojektet vid Vasabron startade i juni 2017 skulle ha varit klart i april 2018 men tidsplanen sprack. Senast i september flyttades prognosen fram fem månader från februari till juli 2019. Då har stråket över bron varit avbrutet i drygt två år.

Det följande är en kortare sammanfattning av det intressantaste i examensarbetet och avslutsningvis lyfts blicken även utanför arbetet med en uppmaning till våra styrande.

Lagar och rättspraxis

I arbetet görs en genomgång av relevanta domar där verksamhetsutövare tagit kommuner och fastighetsägare inför skranket med anledning av upplevd påverkan från byggprojekt i närområdet.

Rätten till skadestånd vid en förmögenhetsskada förutsätter enligt Miljöbalken (32 kap 3 §) att någon av nedanstående åtta punkter är uppfylld:

1. förorening av vattenområden,
2. förorening av grundvatten,
3. ändring av grundvattennivån,
4. luftförorening,
5. markförorening,
6. buller,
7. skakning, eller
8. annan liknande störning.

Speciellt punkt 6–8 är relevant för verksamhetsutövare i staden i samband med byggprojekt. När det är frågan om avspärrningar som påverkar tillgängligheten till verksamheten har "annan liknande störning" åberopats. Även om det inte blivit fällande domar så har Högsta Domstolen slagit fast att "annan liknande störning" även omfattar avspärrningar (NJA 1996 s 634).

Verksamheten måste bevisa omsättningsminskningen och att den med stor sannolikhet är en skada som är en följd av byggarbetet. Tidigare domar ger att detta verkar vara mycket svårt att bevisa givet domstolarnas hårda krav – både på grund av att omvärldsfaktorerna är många och att det är svårt att bevisa vad en normal omsättning hade varit. Årsredovisningar har ofta ansetts vara för trubbiga och examensarbetarna uppmanar därför näringsidkarna att börja anteckna dag för dag på vad som sker utanför, notera kassaflödet och inströmningen av kunder. Bevismaterialet blir ännu bättre om dagboken förs lång tid innan byggnationen har påbörjats så att jämförelser kan göras. Men trots bevisad påverkan så har en dom i Högsta Domstolen fastslagit att skadestånd vid gatuarbeten och liknande kan nekas med argument om att de är samhällsnyttiga och därmed bör man också tåla mer än i andra fall av påverkan från byggnation (NJA 1996 s 634).

Förutom Miljöbalken kan Hyreslagen i Jordabalken åberopas med krav på nedsättning av hyra vid störningar under t.ex. byggnadsarbeten. Som boende i tätbebyggt område får man dock tåla störningar i viss utsträckning och därmed kan inte alla störningar från exempelvis en byggarbetsplats anses utgöra brist eller hinder i nyttjanderätten. Lagen inte är tvingande vid hyresavtal mellan företag. Idag i Göteborg är det fastighetsägarnas marknad på grund av den stora bristen på kontors- och verksamhetslokaler i bra lägen. Fastighetsägarna har därför ofta lyckats förhandla bort kravmöjligheten i hyresavtalen.

I en intervju med Trafikverkets fastighetsansvarig och en av dess markförhandlare är de noga med att säga att

Skadan måste ha skett för att den ska vara ersättningsgiltig, dvs. det är först efter att skadan har skett som rätten till ersättning kan prövas. Det gör att innan dom fallit så är det näringsidkaren som står för alla risker och kostnader.

Entreprenad Centralen

Vid entreprenad Centralen finns ett femtiotal verksamheter som bedöms ligga i direkt anslutning till byggarbetsplatsen. Bedömningen är att problemet framförallt är buller och med hjälp av ett skärmande plank och kontrollmätningar ska det hanteras. Trafikverket menar att störningarna som redan finns idag är mycket högre än de som tillåts under byggnationen och gissar att "... om de inte upplever att de störs idag kommer de inte att störas av det som bygget kommer att tillföra." Byggarbetsplatsen kommer att finnas under tre år. NCC har identifierat t.ex. Frist Hotel, Operan, Skansen Lejonet och Regionens Hus som kritiska.

Entreprenad Haga

Representanter för entreprenörkonsortiet AGN Haga AB tror att logistiken kommer att utgöra det största problemet under byggtiden. De menar att det är den trafiken som kommer att påverka tredje man mest, speciellt i närheten av de öppna schakten. Rosenlundsbron kommer att ersättas av en tillfällig bro längre öster ut, men det flöde av människor som idag kan ta sig till Rosenlundsgatan kommer troligtvis inte att upprätthållas på samma sätt med den nya bron. Dessutom kommer endast cyklister och fotgängare kunna passera över. Soldäcket, en lekplats och bänkar att sitta på vid kanalen vid Rosenlund kommer att försvinna under byggtiden. Därmed finns ytterligare en större risk att flödet kommer att minska till detta område.

Rosenlundsgatan är ett område som Trafikverket har under hög uppsikt. Det finns redan verksamheter i området som har sagt upp sina kontrakt och skall flytta därifrån. Här har Trafikverket kontakt med fastighetsägare som är oroliga för att de inte ska få in någon ny hyresgäst. Frågor kring ersättning i detta ärende har kommit på tal men Trafikverket kan, som tidigare nämnts, inte ersätta något förrän skadan går att påvisa.

Entreprenad Kvarnberget

Trafikverkets fastighetsansvarig tror att Kvarnberget kommer att bli ett utsatt område. Runt omkring arbetsplatsen finns det flera verksamheter som kommer att bli påverkade, både restauranger, butiker och kontor. Arbetet vid Kvarnberget kommer att ske i öppna schakt och entreprenören kommer att bli tvungen att skärma av byggarbetsplatsen nära fastigheterna.

Trafikverkets markförhandlare har träffat några restaurangägare vid Kvarnberget i frågan om uteserveringar. För 2018 kommer alla restauranger att kunna ha sina uteserveringar öppna men mellan 2019 till 2021 kommer det att finnas risk för att få avslag för att öppna uteservering vid vissa områden. Denna information har nått ut till de verksamheter som kan tänkas bli drabbade. Trafikverket tror att det är restauranger löper störst risk att tappa kunder under byggnationen av deletapp Kvarnberget och därför försöker man också att jobba med en aktiv kommunikation med de verksamheter som befinner sig i området.

Entreprenad Korsvägen

Vid entreprenad Korsvägen kommer trafiken att strypas då rondellen försvinner. Framkomligheten kommer att bli svårare för personbil och därmed förväntar man sig att bilisterna kommer att välja andra vägar framför Korsvägen under byggtiden. Från och med 2018 kommer det endast att finnas ett körfält på Södra Vägen i riktning norrut mot Universeum och detta kommer att kvarstå till andra kvartalet 2020.

Examensarbetarna valde att inte fördjupa sig mer detaljerat i entreprenad Korsvägens effekter på handeln.

Röster från näringsidkare

Intervjuer har gjorts med ett 10-tal näringsidkare. Först, de som har kontor är generellt positiva till Västlänken och inte så oroliga för byggskedet då deras arbetare kommer till arbetsplatsen även om det blir lite krångligare. Besöken är relativt få och då nästan alltid planerade. De är inte beroende av spontana besökare. Flera talar om vikten att kunna ha möten utan bullerstörningar men de tror generellt att de kommer att bli ringa och att där det blir problem går det att lösa genom dialog med entreprenör och Trafikverket. Flera företag har haft uppe frågan om en flytt på grund av byggprojektet men det har inte varit möjligt då finns en stor brist på kontorslokaler i bra lägen i Göteborg. Kontorsutbudet i bra lägen beskrivs som obefintligt.

När det gäller restauranger så är en intervju med restaurangchefen på Space 62 belysande för restaurangers villkor. Space 62 drivs av Swedish Taste och ligger vid Sankt Eriksgatan i Hasselblads-kvarteret mitt emot Operan. Hon berättade (i våras) att de just fick reda på att de inte får ha uteservering under sommaren. Detta har gjort att man tvingas stänga helt under juli månad i år trots att man efter en genomförd renovering hade planerat att hålla öppet. Swedish Taste har inte fått någon kompensation men driver ärendet.

Space 62 har många kunder som kommer i från Operan vilket gör att förbindelsen däremellan måste fungera. Restaurangchefen ser positivt på Västlänken då hon tror att restaurangen kommer dra nytta av detta i framtiden. Mycket trafik kommer att flyttas ner i jorden och i området kommer det bland annat att byggas ett nytt hotell vilket restaurangen kan dra nytta av.

Men det tre meter höga plank som ska sättas upp sju meter utanför fasaden upplevs som jobbigt. Restaurangen är beroende av utsikten, tillgängligheten och spontanbesök och detta kan direkt påverkas av bygget utanför. Speciellt lunchrestaurangen befarar man påverkas av bygget utanför.

Space 62 / Swedish Taste har fått en byggarbetsplats sju meter framför fasaden och flödet till och från Operan är brutet.

När det gäller handel kan det vara intressant att lyssna till handlaren som driver ICA Supermarket Rosenlund. Han tror inte att Västlänken kommer att orsaka större problem. Det kommer att bli förändrade flöden i området men det är främst biltrafiken som berörs vilket inte påverkar butiken något särskilt. Han tror snarare att butiken kommer att gynnas eftersom det kommer att vara väldigt många fler som arbetar här under tiden som Västlänken byggs. De tänker också utnyttja läget med Västlänken där man exempelvis jobbar för att få tillfälliga skylttillstånd.

Idag driver butiken skadeståndsanspråk mot Trafikverket vad gäller tillgängligheten, synligheten, städning i området och säkerhetsåtgärder. Handlaren menar att dessa faktorer är viktiga för verksamheten och med detta kan det uppstå kostnader som är till följd av Västlänken och detta ska Trafikverket betala för.

För tillfället pågår småarbeten vid Rosenlund och gatan är avstängd.

Svensk Handel

Branschorganisationen Svensk Handels näringspolitiska expert i Göteborg har också intervjuats. Svensk Handel är för Västlänken och tror att resultatet kommer att bli bra, men handeln måste också överleva under byggtiden. Svensk Handel menar att Göteborgs stad och beställaren, Trafikverket, bör göra en konsekvensanalys som de sedan kan jobba med för att minimera påverkan för näringslivet. Då kan det gå rätt bra. Det andra alternativet är att man agerar som i tidigare fall och då finns det risk att många företag far illa.

Den näringspolitiska experten menar att

Svensk Handel uppmanar politiker och andra inblandade aktörer att ta ansvar för att en konsekvensanalys kommer till stånd. De förväntar sig att Trafikverket och staden genomför denna analys för att negativa konsekvenser ska kunna identifieras i förväg och minimeras. Samtidigt, historiska exempel ger att staden inte tänker på konsekvenserna för handeln och företag och deras verksamheter har fått lida. Detta vill man inte se upprepas.

Examensarbetarnas analys

I diskussionen menar examensarbetarna att handelns villkor under omvandlingen är oklar. Aktörerna i projektet talar framförallt om vad för åtgärder som kommer att ske efter att någon störs och Trafikverket är tydliga med sina hårda kriterier när skadan väl är skedd. Examensarbetarna landar i att...

En konsekvensanalys, tack

Det går inte annat än att instämma i slutsatsen och rekommendationen att Trafikverket och Göteborgs Stad borde göra en seriös konsekvensanalys för att med god framförhållning kunna hantera och minimera påverkan på restaurang och handel. Göteborgs Stad har förvisso arbetat med projektet "Staden under byggtiden" men det verkar framförallt vara fokuserat på globala trafikflöden då de uppmanar medborgarna att resa annan tid, annan väg och med annat färdmedel (än bil). Dessa uppmningar kan mycket väl kan innebära färre kunder i centrala Göteborg.

Det som de intervjuade på byggsidan diskuterar i rapporten är de närmast sörjande verksamhetsutövarna som ligger i direkt anslutning till byggarbetsplatserna. Någon tanke om effekten på staden som helhet och näringslivet i stort tycks inte vara framträdande. Detta trots att biltrafiken kommer att strypas under lång tid vid Korsvägen och Haga och kollektivtrafiken kommer att ledas om (t.ex. längs Engelbrecktsgatan) och kommer att vara avstäng i perioder under turistsäsongerna.

Det har numera blivit ett hål värt namnet mellan Kvarnberget och Operan.

Ibland hör man invändningen att när Götatunneln byggdes så blev det inga effekter på handlen så vi behöver inte vara så oroliga. För de första så hade projektet mindre påverkan i markplan och området hade inte samma attraktivitet som idag – på grund av att Götaledens trafik gick i markplan. Jag har dock hittat en gammal artikel från 2006 med rubriken "Fiskhandlare i Körkan kräver hyressäkning". Handlarna berättar att de upplever att omsättningen gått ner kraftigt på grund av omdamningen och krävde att Higab skulle sänka hyran med 50%. Hurvida handlarna blev bönhörda eller inte har jag inte kunna hitta via Google. (Det kanske finns något i tidningsarkivet för den som är vetgirig.)

Vi vet av tidigare stadsplaneringserfarenhet hur känsliga stråk är för påverkan. Ett glapp på så lite som några 10-tal meter utan urbanitet kan ge en ordentlig försvagning ett stråks potential. Gator som blir avskurna och återvändsgränder tappar omedelbart sitt flöde. Stängsel, buller, dam och godtransporter kan göra trivsamma platser oattraktiva. Flytt av flöden kan drastiskt ändra ett läge från en dag till en annan. A-lägen blir B- och C-lägen och vise versa. Förutsättningarna kan ritas om fullständigt. De aktuella problemen för krögarna vid Vasabron indikerar att effekterna kan bli betydande.

Om nu länken ska byggas och utsikterna att få skadestånd är små så är det väl inte för mycket begärt att Trafikverket och Göteborgs Stad gör en omfattande konsekvensanalys för påverkan i byggskedet både lokalt vid byggarbetsplatserna och inte minst globalt för centrala Göteborg som helhet. Det skulle göra att Trafikverket och Göteborgs Stad kan ta beslut utifrån ett bättre underlag. Åtgärderna för minimera effekterna på näringslivet skulle kunna gå från reaktiva till proaktiva. Det skulle också ge näringsidkarna ökad förståelse och framförhållning så att de får en ärlig chans att försöka parrera effekterna – speciellt viktigt är detta eftersom det är så svårt att få skadestånd i efterhand.

För att få till stånd denna omfattande konsekvensananyls behövs ett ansvarstagande från stadens politiker.

Yimby Göteborg om: göteborg, västlänken, handel, verksamheter

Bloggar om: göteborg, västlänken, handel, verksamheter

Vi skrev en replik på en debattartikel om markanvisningstävlingen på Skanstorget. GP valde att publicera en kraftigt nedkortad version av vår artikel med en lite konstig ingress som ändrade  meningsbyggnaden och kanske även andemeningen. Vi väljer därför att publicera den längre originaltexten här på sidan. Denna text är alltså inte den som publicerades på GP debatt den 17 oktober.

Foto: Skanstorgets strategigrupp. Bild som sprids av gruppen i en skrivelse som delats ut i området, på gruppens Facebook och i en artikel på SVT Nyheter Väst.

Skanstorgets parkeringsplats idag.

Repliken i sin ursprungliga längre version följer i sin helhet:

Ni vilseleder om Skanstorget

Representanter för Skanstorgets Strategigrupp, Centrum för byggnadskultur och Göteborgs Hembygdsförbund skriver på GP debatt (11/10) om planerna för Skanstorget. Vi instämmer i att Skanstorget förtjänar att bli något riktigt bra istället för dagens parkeringsplats, men vi instämmer inte i den fundamentalistiska bevarandeinriktningen som de framför. Det är bra att olika argument och perspektiv möts och nöts, men det bör ske på ett sakligt och ärligt sätt. Tyvärr har skribenterna nedlåtit sig till att sprida ogrundad information.

Redan 2009 menade Stadsbyggnadskontoret att bebyggelse på Skanstorget är möjlig och olika förslag redovisades för Byggnadsnämnden som enhälligt beslutade att den fortsatta inriktningen skulle vara utveckling med bostäder. I november 2014, var förslaget färdigt där 40 bostäder, ett underjordiskt garage i två våningar och en väl tilltagen "piazza" föreslogs.

Yimby Göteborg var då kritiska mot den stora torgytan. Av någon märklig anledning finns det i svensk planering en fäbless för stora monumentalplatser. Stora vindpinade ytor upplevs generellt som ödsliga medan mer intima platsbildningar upplevs som omfamnande, levande och trygga – även i mörkret i november. Det är också vad stadsplaneringens nestor Jan Gehl framhåller när han i boken "Städer för människor" uppmanar stadsplanerare att "Se alltid till att ha för lite utrymme!".

Fastighetskontoret förklarade sedermera att det presenterade förslaget inte bar sig ekonomiskt. Politikerna i Fastighetsnämnden tog därför år 2016 initiativ för att bryta dödläget genom att anta en inriktning som är genomförbar; att torg- och parkytor av mer lämplig storlek enas med ett nytt kvarter innehållande 200 bostäder, verksamheter samt en förskola med fyra avdelningar. En enhällig Byggnadsnämnd beslutade förra året ge ett positivt planbesked för planstart 2020.

Under sommaren 2018 genomfördes en markanvisningstävling där 10 tävlingsbidrag kom in. En unik ingrediens är att det nu är göteborgarna som avgör vilket av de tre återstående förlagen som vinner tävlingen och tilldelas byggrätten.

Det är glädjande att det nu finns tre genomförbara förslag för Skanstorgets parkeringsplats. Nyckeln är blandade verksamheter och olika funktioner som torgyta, parkyta, bostäder, restauranger, caféer, förskola. Samtidigt hanteras bevarandeaspekter i form av siktlinjer mot Skansen Kronan och anpassning till omgivande struktur och bebyggelse.

Det är i detta läge tråkigt att Skanstorgets Strategigrupp m.fl. nedlåter sig till oärliga metoder för att skapa opinion mot planerna. Efter samtal med restauranganställda i området är det tydligt att Skanstorgets Strategigrupp sprider falsk information. De har delat ut en skrivelse i området med en skiss på en anskrämlig byggnad på Skanstorget och antytt att detta är ett av tävlingsförslagen. Skissen finns även på Skanstorgets Strategigrupps Facebook och i en artikel på SVT Nyheter Väst.

Yimby Göteborg har varit representerat i gruppen som utvärderat förslagen för Skanstorget och denna skiss är inte en del av de officiella förslagen och är inte heller representativ för förslagen.

Skanstorgets Strategigrupp tar till brösttoner och menar att eftersom ett bevarandealternativ saknas i omröstningen som nu pågår är omröstningen skendemokrati. Men frågan om ett fullskaligt bevarandealternativ har redan behandlats av den representativa demokratin med underlag från de professionella i förvaltningarna. Våra folkvaldas representanter i nämnderna har enhälligt beslutat om en inriktning för hur platsen ska utvecklas. Det direktdemokratiska inslaget handlar nu om ett val mellan tre genomförbara förslag.

Självklart kommer bevarandeaspekter hanteras av Stadsbyggnadskontorets tjänstemän under detaljplanearbetet. Vi kan också vara trygga i att Länsstyrelsen kommer att bevaka utformningen. Vi hoppas att de förändringar som sker i detaljplanearbetet gör det vinnande förslaget ännu bättre.

I en demokrati är korrekt information och en ärlig debatt avgörande för att medborgarna ska kunna göra informerade val.

Göteborgare! Tyck till och rösta innan 23 oktober.

Pär Johansson, Jesper Hallén, Tove Krabo, samordnare Yimby Göteborg

Patrik Höstmad, f.d. samordnare Yimby Göteborg

Yimby Göteborg om: gp, gp-debatt, debatt, göteborg, skanstorget, stadsplanering, markanvisningstävling, fastighetsnämnden, byggnadsnämnden, fastighetskontoret, stadsbyggnadskontoret, länsstyrelsen, fundamentalistisk bevarandeinriktning

Bloggar om: gp, gp-debatt, debatt, göteborg, skanstorget, stadsplanering, markanvisningstävling, fastighetsnämnden, byggnadsnämnden, fastighetskontoret, stadsbyggnadskontoret, länsstyrelsen, fundamentalistisk bevarandeinriktning

Torsdagen den 11/10 var vi ett drygt dussin som möttes upp för en kvällsvandring. Utgångspunkten var den aktuella omröstningen (håller på till 23/10) och debatten kring att bygga på Skanstorget. Vi tittade på de tre olika förslagen för torgytan, men även på det Göteborgsförslag från tidigare i våras, som syftade till att återuppbygga landshövdingehusen längs bergets sluttning.

Livlig kommers vid Skanstorget 1915. Platsen instiftades som ett salutorg 1896. Saluhallen uppfördes ursprungligen 1899, och på bilden har den hunnit att byggas ut. Den revs slutligen 1941.

Det användingsområde som präglat Skanstorget under längst tid är dock för markparkering av bilar.

Vi diskuterade länge och väl utifrån utskrifter av de olika förslagen.

(Klicka på bilden för att förstora)

Det finns för- och nackdelar med samtliga förslagen i omröstningen, men de utgår från en ekonomisk verklighet. I debatten finns det annars ofta de som i välmening vill gräva ner parkeringarna och anlägga parker, men utan en plan på hur detta skulle bekostas. Likt förslaget för Hedens lustgård faller det på ekonomi och genomförbarhet.

Förslag A. (Klicka på bilden för att förstora)

Förslag B. (Klicka på bilden för att förstora)

Förslag C. (Klicka på bilden för att förstora)

Det förr så livliga stråket genom Husargatan–Övre Husargatan är numera effektivt blockerat.

Intressant nog såg vi faktiskt människor som använde den runda gräsmattan där saluhallen tidigare stod. För fler perspektiv och referensbilder på denna yta kan man exempelvis gå till Jan Jörnmarks krönika Evighetsmaskinen från 2010.

Någon rastade även sin hund.

Kastellgatan med Korsettfabriken till vänster ovanför muren.

Höghuset från förslag C.

Alexander Lisinski berättade om sitt göteborgsförlag om att återuppbygga landshövdingehusen på Skansberget, som revs i slutet av 60-talet. Detta var vi med och skrev en debattartikel om under våren.

Föreslag på landshövdingehus för fastigheten Skansen 3 ritat av Albert Svensson, som specialiserat sig på klassicistisk arkitektur och i synnerhet lokal byggnadstradition.

Det blev en intressant diskussion med olika perspektiv om arkitektur, och vad det kan tänkas innebära att något ansluter till det befintliga.

Risåsgatan innan saneringen.

Idag klättrar temporära förskolepaviljonger upp längs Skansbergets sluttning ...

Slänten borde gå att använda på ett bättre sätt.

Vaktstugan. "Vid sekelskiftet 1900 tog fortifikationsbefälhavaren Claes Grill initiativet till en upprustning av Risåsberget, som fridlystes och området omkring skansen planerades. Samtidigt ordnades vägar och planteringar runt om på Skansberget som fick namnet Skansparken. I samband med att skansen 1904 invigdes till militärmuseum, uppfördes vaktstugan som ritades av Claes Grill själv 1901. Byggnadens utformning med naturstensfasader och torn anknyter väl till den gamla fästningen. (Källa: Wikipedia)"

Många hade samlats uppe på berget för att njuta av utsikten och solnedgången.

Torget från Skansen Kronan.

... Och lite längre ner.

Efter vandringen gick några av oss gick vidare för att äta. På en av restaurangerna i området uppstod ett intressant samtal med en av personalen om den information som Skanstorgets strategigrupp spridit bland näringsidkare i området. Han gav uttryck för att ha blivit förd bakom ljuset när han sedan fick se de officiella förslagen. Oavsett om man tycker att det skall byggas eller inte, så är det viktigt att diskussionen förs utifrån rätt underlag.

Skanstorgets strategigrupp antyder i sitt flygblad att den ovanstående skissen (läs: skräckexemplet) har att göra med de officiella tävlingsförslagen. Detta är ohederligt, och fick oss att svara på deras debattartikel i GP om Skanstorgets framtid.

För att avsluta med en positiv bild: Levande stadsmiljö i brytpunkten mellan de sammanstrålande gatustråken vid Skanstorget.

Tack för en trevlig vandring! Vi kommer troligtvis att ordna fler stadsvandringar med kort varsel framöver, så håll utkik i gruppen.

Yimby Göteborg om: stadsvandring, yimbyvandring, göteborg, arkitektur, yimby

Bloggar om: stadsvandring, yimbyvandring, göteborg, arkitektur, yimby

Samtliga miljöer på bilden riskerar att gå förlorade.

Sahlgrenska sjukhuset, Science Park och universitetet planerar omfattande nybyggnationer och planerna ligger snart ute på samråd. Det är såklart glädjande att man bygger ut och skapar förutsättningar för ännu bättre vård, forskning och även möjliggör för ett rikare stadsliv i framtiden. Men här finns starka skäl att stanna upp och tänka till innan man kör på och klubbar igenom planerna rakt av. Få har nog insett vilka stora ingrepp som kan göras på Sahlgrenska i framtiden.

Nya Sahlgrenska sjukhuset enligt planerna.

Jag har alltid upplevt en slags charm av Sahlgrenska sjukhuset just av den blandning av byggnationer som finns här. Här finns tydliga spår av ursprungsbyggnader från sent 1800-tal blandat med i princip nybyggda delar, allt sammanlänkat och med en röd tråd, ofta genomsyrat av det röda teglet. Utan att ha varit ängslig har man succesivt utvecklat och byggt på sjukhuset efter behov, så bör man göra även nu.

Att ersätta vissa byggnader under årens lopp är ett naturligt inslag i alla levande städer och inget som man kan ifrågasätta, särskilt inte i ett sjukhusområder där verksamheten i de flesta fall är överordnat byggnaderna. Men när man tittar på hur många av de äldre byggnaderna, flera av dem klassade som mycket kulturhistoriskt värdefulla, som faktiskt försvinner i de planer som lagts fram får man börja tänka på helheten. Det är inte längre fråga om något enstaka hus utan om en hel byggnadsmiljö.

Ur kulturmiljöinventering: Som bebyggelsemiljö betraktat har samtliga byggnader med platsen framför ett högt kulturhistoriskt värde då den ger möjlighet till inblick i en historisk epok då vårdmiljöer utformades med höga ambitioner även avseende utemiljön, och då parker och grönytor ingick som en del i sjukhusupplevelsen. Sammanfattningsvis är platsen en spegel av sin tid då både vård och boende fanns på sjukhusområdet där människor tillbringade en stor del av sin tid, och att det därmed var viktigt att utforma miljön med kvaliteter utöver de rent funktionsmässiga.


Inprickade byggnader är de som riskerar försvinna.


Tittar man på kartan ovan inser man att i stort sett hela stadsrummet och själva entrén till Sahlgrenskas sjukhusområde kommer att förändras dramatiskt i och med ombyggnationerna. Det vore önskvärt ifall man kunde omarbeta planerna för att på ett mer skonsamt sätt utveckla sjukhusområdet och bättre ta tillvara de arkitektoniskt och kulturhistoriskt värdefulla miljöer som finns idag. Detta utan att göra avkall på sjukhusverksamhetens behov, något jag tror är fullt möjligt.

Det handlar inte om att man till hundra procent ska bevara alla byggnader, utan att hitta lösningar för att även i framtiden behålla den röda tråden i stadsmiljön. Först av allt förstås återigen utreda ifall placeringen av de nya byggnaderna inte kan förändras till närliggande lediga ytor. Dels kan man anpassa nybyggnationerna så att de samspelar med befintlig bebyggelse. Men det kan även handla om att ta tillvara på och spara delar av eller hela fasader, flytta eller bygga ihop byggnader med varandra, överbygga gatan/spårvägen och så vidare. Som inspiration kan man hitta exempel på det egna sjukhusområdet. Liknande lösningar bör gå att implementera även i vår tids utbyggnader och omdaningar.



Ytor som möjligen kan vara lämpliga att utnyttja för att bevara Entréhus samt Per Dubbshuset.


Sammanbyggda byggnader på Sahlgrenska.


En tillvaratagen fasad på en nyare byggnad.



Sjukhus är känsliga miljöer och vårdbehov ska prioriteras när man bygger sjukhus. Men det är även en del av staden och många människors vardagsmiljö. Ifall man som vi har ambitionen att även göra denna del av staden mer levande och integrerad i staden bör man se över hur man kan göra den tänkta utbyggnaden på bästa sätt för att ta tillvara på de kvaliteter som redan finns och sammanlänka med framtida behov. Sahlgrenska och dess känsliga miljö är värd att verkligen lägga ned arbete på och utveckla med flera aspekter i åtanke.


Låt oss gå igenom några av de byggnader som riskerar försvinna enligt planerna: 


Entrékvarteret
Till att börja med försvinner entrékvarteret, "öron- näsa halshuset" med den norra porten. Kvarteret som bildar själva fonden i backen upp mot sjukhuset.

Från kulturhistorisk värdering: "Bebyggelsen bedöms ha kulturhistoriska värden. Byggnaderna bildar norra entrén till sjukhusområdet och är uppförda i en lätt klassicistisk stil med influenser från funktionalism. Tegelfasaderna är släta och avslutas med en lätt utkragande murad takfot. Fönstren är höga och deras placering betonar byggnadens vertikalitet liksom det höga, utanpåliggande trapphuset. Byggnaden präglas i hög grad av den murade fasadens hantverksmässiga kvaliteter och nyanserna i det rustika teglet." 






Innan mittenhuset byggdes.






 

Per Dubbshuset
Innanför detta ligger kanske sjukhusets allra värdefullaste byggnad, "Per Dubbshuset", huvudentré till de ursprungliga sjukhusbyggnaderna.

Kulturhistorisk värdering: "Byggnaden utgör huvudentré till den ursprungliga sjukhusanläggningen och är en byggnad i nyrenässansstil med markerad sockelvåning och en mittrisalit som annonserar entréns läge. Fasaden är uppförd i rött maskinslaget tegel med dekorativa inslag av svart tegel samt formtegel och har jämnt fördelade höga spröjsade fönster. Arkitekturen är representativ för tidens institutionsbyggnader. Per Dubbshuset bedöms ha höga kulturhistoriska värden."








Listor på de ursprungliga donationerna till Sahlgrenska sjukhuset.


Per Dubbsalen. (foto Lindholm restaurering AB)




Den äldre delen är elegant sammanbyggt med de nyare delarna.


Trapphus samt hiss.




Kunglig sten 1.


Kunglig sten 2.


Detaljer på porten.



Ortopediska kliniken
På andra sidan gatan på Medicinareberget kommer denna ståtliga byggnad att försvinna.

Kulturhistorisk värdering: "Byggnaden utgörs av en monumental tegelbyggnad uppförd i 1920-talsklassicistisk stil med symmetrisk fasadkomposition och återhållsam utsmyckning av fasaderna. Byggnadens exteriör är i allt väsentligt i originalutförande. Byggnaden bedöms ha höga kulturhistoriska värden."













Tillbyggnad av Per Dubbshuset
En karaktärisktisk byggnad som även riskerar att försvinna är denna med den klassiska portalen.

Kulturhistorisk värdering: "Tillbyggnaden är i en till två våningar med källarvåning medan länkbyggnaden, som är belägen i suterräng, har två våningar. Med sina mörkare fasader av handslaget tegel och mer sparsmakade fasadekor kontrasterar tillbyggnaden mot administrationsbyggnadens arkitektur i nyrenässansstil." 









Tillbyggnad Vanföreanstalten

Kulturhistorisk värdering: "Tillbyggnaden är uppförd i senfunktionalistisk stil med slätputsade fasader och betongdetaljer i relief och frilagd ballast. Tillbyggnaden har en sammanhållen volym och en symmetrisk men variationsrik fasaduppbyggnad till följd av fönsterutformning och fönsterindelning. Exteriören är välbevarad utom då det gäller fasadkulören som ändrats i senare tid." 









Översikt över värdefulla byggnader och miljöer. Ur Fördjupad kulturmiljöutredning och konsekvensanalys. (Thyréns)



Ett argument emot att bevara en del av de rivningshotade byggnaderna är att de är svåra eller rent av olämpliga att bedriva kvalitativ modern vårdverksamhet i. Det här är såklart viktiga argument och en av orsakerna till att man behöver bygga ut. Men vi får inte låta oss ängslas och helt bortse från viktiga kulturhistoriska aspekter på grund av det. I vissa fall kanske man istället kan se över användningsområdet för de specifika husen. Man kan utreda möjligheterna med att bygga om en del lokaler till administrativa verksamheter och varför inte även prova idén att bygga om en del till bostäder.

Samtidigt kan man planera om nybyggnationerna så att de inte i lika stor utsträckning byggs på bekostnad av dessa i flera fall unika och värdeskapande miljöer. För på samma sätt som Sahlgrenska idag präglas av en blandning av äldre och nyare byggnationer samt om- och tillbyggnader kan även framtiden genomsyras av denna tanke. Det är ju detta som skiljer Sahlgrenska från till exempel Östra sjukhuset som till större del är en enhetlig anläggning byggd under kortare tid.

Vår ambition är att göra Sahlgrenska till en mer aktiv del av staden, detta till gagn för både personal, patienter, besökare och alla andra göteborgare som vistas i denna del av staden.
Se till att ta vara på och spinn vidare på Sahlgrenskas röda tråd.

Yimby Göteborg om: sahlgrenska, Göteborg, arkitektur, yimby

Bloggar om: sahlgrenska, Göteborg, arkitektur, yimby

Claes Caldenby har idag i GP skrivit en debattartikel under rubriken "Varför ska vi bygga sämre i dag än för sextio år sedan?". Artikeln spretar lite åt olika håll och ger inte direkt några tydliga förslag. Dessutom är det lite si och så med stringensen i vad det påstås att Yimby Göteborg anfört i sitt yttrande om Östra Kvillebäcken. Låt oss kort reda ut det.

Östra Kvillebäcken. (Foto: Pär Johansson.)

I artikeln tar Caldenby upp allt och inget men efter flera genomläsningar går det ändå hitta en viss essens. Kvillebäcken används som ett exempel och slutsatsen blir kort sammanfattat att:

Idag byggs det för dyrt och med för dålig kvalitet, vi måste bygga billigare och med högre kvalitet. Detta ska lösas genom experimentlusta i samverkan mellan byggherrar och arkitekter.

Det är förvisso en dröm som det enkelt går att skriva under på – men samtidigt är det högst tveksamt om denna typ av texter har en reell påverkan på det framtida utfallet. För att det ska vara relevant behöver det vara underbyggt med kunskap och konkret fakta och med något mer tydliga idéer än det generiska om "experimentlusta i samverkan". Så här vagt har det låtit från postmodernisterna sedan 1970-talet på grund av deras oförmåga och/eller rädsla att ta ställning och göra praktik av kunskap.

Östra Kvillebäcken. Caldenby: "Men helhetsintrycket är lågbudget, ett brokigt lappverk av torftiga detaljer." (Foto: Pär Johansson.)

Östra Kvillebäcken. Caldenby: "Det finns en efterfrågan på bostäder som gör att politikerna vill bygga mycket och tätt, särskilt i de centrala lägen man kan komma åt. ..." (Foto: Pär Johansson.)

Östra Kvillebäcken. Caldenby: "... Det riskerar att gå ut över kvaliteter som tillräckligt dagsljus i bostäder." (Foto: Pär Johansson.)

Dessutom slirar Caldenby när han återger vad Yimby skulle ha anfört i yttrandet över detaljplanen för Östra Kvillebäcken. Han skriver ordagrant:

Men tittar man i vårt yttrande som finns publicerat här så går det inte att hitta de nämnda citaten. Inte heller finns det någon argumentation om slutna hörn kopplat till högre exploatering. Detta är vad Yimby Göteborg skrev om själva typologin i Östra Kvillebäcken i sitt yttrande:

"Kvartersstruktur

YimbyGBG ser mycket positivt på ambitionen att bygga kvartersstad. Det är en stadsstruktur som är nödvändig om man vill uppnå blandstadens urbana kvaliteter. Kvartersstaden ger den täthet och det tydliga gaturum som är en förutsättning för en levande stadsmiljö. De absolut mest attraktiva stadsdelarna i Göteborg (Vasa, Linné, Haga, Majorna etc) utgörs av kvartersstad. De experimentella typologier som lanserades i och med funktionalismen (fristående punkt- och lamellhus) har andra kvaliteter, men har inte samma förutsättningar för att skapa dynamiska stadsmiljöer.

Det är därför oerhört glädjande att man anger att området föreslås utformas som en kvartersstad där bebyggelsen bildar tydliga kvarter. Det heter vidare: Förnyelsen leder till en tydligare stadsbild genom att nya byggnader uppförs och att distinkta stadsrum bildas, samt att gatumiljön kompletteras med trädplanteringar. Vid en förtätning med bostäder i området kompletteras miljön med gröna innergårdar liksom av grönska i stadsrummen.

Denna lovvärda ambition, som YimbyGBG till fullo delar, förvaltas dock inte helt och hållet i planförslaget. Av oklar anledning har man valt att dra isär alla kvarter och bryta upp kvartersstrukturen. Vad man vinner på detta är möjligtvis förlängda siktlinjer och något ökat ljusinsläpp, men man förlorar desto mer i urbana kvaliteter. Tydliga kvarter och tydliga gränser mellan offentligt och privat skapar en distinkt kontrast mellan offentliga, levande gatumiljöer och privata, lugna innergårdar. Frånvaron av en sådan distinkt kontrast mellan offentligt och privat har skapat många av de problem som bostadsområden från funktionalismens epok lider av. Halvoffentliga eller halvprivata ytor blir varken offentliga eller privata. Sådana platser blir alltför offentliga för de boende och alltför privata för de besökande.

En ytterligare fördel med slutna kvarter är att de skyddar innergårdarna från buller, genomgående lägenheter får på detta vis en tyst sida, vilket inte ska underskattas. Om tanken är att en funktionsblandad stadsmiljö med restauranger, barer, klubbar och andra kvällsaktiviteter ska vara möjlig är det extra viktigt att undvika onödiga bullerkonflikter. En avskärmad innergård skyddar dessutom andra kvarter från buller från innergården. Det är naturligtvis positivt om de boende i kvarteret exempelvis skulle vilja arrangera en gårdsfest (vilket sker i Majorna och Masthugget).

I det liggande förslaget vill man lösa det bullerproblem som de uppbrutna kvarteren skapar genom att täta med bullerskärmar i femton särskilt utsatta lägen (fig. 3). Förhoppningen är sedan att besökare ska kunna passera in och ut genom dörrar i skärmarna. Liknande anordningar finns sedan tidigare i kvarteret Kostern vid Första Långgatan (fig. 4-6). De nu föreslagna kommer dock att vara betydligt högre. Enligt YimbyGBG är det en suboptimal lösning ur urban synvinkel. Det enklaste och mest fördelaktiga alternativet är naturligtvis att bygga sammanhållna kvarter (fig. 7). Vill man skapa passager genom kvarteren anlägger man lämpligen en port i bottenvåningen (fig. 8-10)."

Fig 3. Planförslagets bullerskärmar (turkost).

Fig 4-6. Bullerskärm i kvarteret Kostern (gata, gård och trottoar).

Fig 7. Kvartershål som bör ersättas med portar (rött).

Fig 8-10. Exempelbild på passage genom port (gata, gård, gård).

Slut på utdraget ur yttrandet.

Den välvilligaste tolkningen är att Caldenby lyckats blanda ihop detta yttrande med något annat yttrande som vi har skrivit. Å andra sidan är det tveksamt om vi någonsin argumenterat för att sluta kvarter enbart utifrån ökad exploatering. Det är mycket osannolikt.

Avslutnade kuriosa. Pär Johansson följde 2017 upp utfallet av öppningarna i kvarteren i den inflyttade delen av Kvillebäcken i inlägget "Det våras för slutna kvarter". Resultatet har blivit det förväntade.

Öppning i halvprivat gård i Östra Kvillebäcken. Obehöriga äga ej tillträde. Rastning av hundar förbjuden. (Foto: Pär Johansson.)

Yimby Göteborg om: göteborg, stadsplanering, kvillebäcken, caldenby

Bloggar om: göteborg, stadsplanering, kvillebäcken, caldenby

Hyresgästföreningen släppte en rapport som visade att storstädernas innerstäder är väldigt bra på integration. Du kan aldrig gissa vad som hände sedan..

Hyresgästföreningen släppte i somras rapporten ”Mångfald och segregation i Sverige” av Love Börjeson. Rapporten fick ett relativt stort genomslag och refereras regelbundet på tidningarnas ledarsidor, nu senast av Aftonbladet. Rapporten är i grund och botten en ganska enkel sammanställning av den geografiska fördelningen av utlandsfödda, i olika kommuner, stadsdelar och bostadsområden. I samband med detta lanserade Hyresgästföreningen också en pedagogiskt kartfunktion där man se fördelningen i olika kartlager.

Det är ett väldigt bra initiativ som har alla möjligheter att höja kunskapsnivån i diskussionen om segregation och mångfald. Det finns tyvärr många myter och missuppfattningar i denna viktiga fråga. Jag har tidigare skrivit ett inlägg här på Yimby om den vanliga vanföreställningen att de rika bor i innerstaden och de fattiga i ytterstaden. Även vad gäller etnisk segregation så finns många myter. Tyvärr är inte heller Hyresgästföreningens rapport helt befriad från sådant.

Den ”krok” som man marknadsförde undersökningen med var att mångfalden i våra större städer är som lägst i innerstadsdelarna och som störst i kranskommuner och förorter. Ur presentationen av rapporten på hemsidan:

Det är också den här kroken som har fastnat bland ledarskribenter och tyckare. För många med en latent antagonism mot innerstaden och den täta kvartersstaden som typologi så togs detta förstås emot med öppna armar. Här fick man svart på vitt att innerstaden/kvartersstaden är en segregerad enklav för hipsters och brats. Det är därför intressant att titta lite närmare på undersökningen. Vad visar den egentligen? Har verkligen innerstaden ”klart lägst mångfald”? Jag har i det här inlägget valt att fokusera på Göteborg.

I rapporten finns en intressant och detaljerad diskussion om svårigheterna att mäta  ”mångfald” och segregation som är läsvärd i sig. Författaren landar i att definiera mångfald som andel utlandsfödda i ett område och segregation som den rumsliga fördelningen av dessa inom området. Båda skalorna går från 0 (minimal mångfald/segregation) till 1 (maximal mångfald/segregation). Det gör att man får två axlar utifrån vilken man kan jämföra olika områden:

Så hur ser det då ut med mångfalden och segregationen i Sverige? Jo, mångfalden ökar och segregationen minskar. Mångfalden är störst i storstäderna, Sverige följer där samma mönster som många andra länder. Intressant nog är segregationen faktiskt mindre i storstäderna än i andra större städer i landet.

Tittar man närmare på storstäderna och deras stadsdelar så framträder ett intressant mönster. Innerstadsdelar har precis som tidigare påtalats låg grad av mångfald. Men det är också de som har lägst grad av segregation. Majorna-Linné är det tydligaste exemplet.

Tittar man då speciellt på Göteborg med hjälp av kartverktyget så framträder följande mångfaldskarta.
 

Gör man en lista över stadsdelarnas mångfaldsvärden så får Majorna-Linné lägst värde, precis under Västra Göteborg och Örgryte-Härlanda:

När det gäller segregation så hamnar dock Majorna-Linné lägst även här. Majorna-Linné har faktiskt en anmärkningsvärt låg segregation, särskilt när man jämför med stadsdelar som Västra Hisingen och Västra Göteborg:

Skillnaderna mellan mångfaldsvärden och segregationsvärden kan vid första anblicken verka lite underliga. Det är dock här kartverktyget verkligen kommer till hjälp. När man ska mäta den här typen av värden så är de geografiska avgränsningarna oerhört viktiga. Lägger man gränsen så att man ringar in två väldigt olika områden så kan genomsnittet bli något som varken liknar det ena eller det andra och skillnaderna inom området osynliggörs. Bor man i Göteborg så vet man att detta i hög grad gäller för till exempel SDN Västra Hisingen och SDN Västra Göteborg. En del stadsdelar i Göteborg är väldigt stora till ytan, vilket gör det vanskligt att ta fram en siffra för ”mångfalden” inom hela området.

Som tur är så har kartverktyget även inkluderat en mindre områdestyp, kallat ”bostadsområde” (DeSO). Det kartlagret ger en mer finkornig bild av ”mångfalden” och då framträder ett nytt mönster.

De här siffrorna finns inte med i själva rapporten utan bara i kartverktyget. Men statistik för primärområdena i Göteborg när det gäller andelen utlandsfödda (det som kallas ”mångfald” i rapporten) finns naturligtvis tillgänglig på stadens hemsida för den som är nyfiken.

Tittar man på andelen utlandsfödda i de 95 olika primärområdena i Göteborg så visar det sig föga överraskande att bottenplaceringarna främst består av primärområden i Västra Göteborg (8st) och Örgryte-Härlanda (5st).

Majorna-Linné dyker upp först på plats 28 med primärområde Annedal. Majorna-Linnés övriga primärområden ligger sedan väldigt samlade strax under listans mittstreck på plats 29 till 40. Utifrån den här statistiken så framstår det som lätt vilseledande att påstå att Majorna-Linné har ”klart lägst mångfald” i Göteborg. Det är, som vi sett, en sanning med modifikation.

Det intressanta och uppseendeväckande som Hyresgästföreningens undersökning visar är snarare att ett innerstadsområde som Majorna-Linné har väldigt låg segregation och dessutom relativt hög mångfald (andel utlandsfödda) sett till hur attraktivt området är, hur höga bostadspriserna är och hur högt söktrycket till hyresrätterna är. Varför ingen verkar vara intresserad av att lyfta fram den vinkeln kan man förstås fråga sig.

Under våren och sommaren 2018 har det gjorts en bred genomlysning av Frihamnen med mål att få till en strukturplan med god genomförande-ekonomi givet att Lundbyhamnen inte kan bebyggas. I detta arbete har Kunskapsteamet arbetat med att ta fram ett strukturförslag. Parallellet har White Arkitekter också tagit fram två förslag och Stadsbyggnadskontoret har arbetat vidare med sitt förslag. I det följande görs sammanställning av Kunskapsteamets arbete hittills och den rapport som lämnats in.

Kunskapsteamets rapport. (Klicka för att ladda ner rapporten.)

Arbetet har gjorts av Kunskapsteamet bestående av Bengt Mattias Carlsson, Patrik Höstmad, Fredrik Rosenhall och Annette Vejen Tellevi som varit anställda vid Älvstanden Utveckling AB. Arbetet är helt fristående från Yimby Göteborg men Yimby Göteborgs facebookgrupp har använts som en av kanalerna för spridning av information. Det har varit en bärande tanke att processen ska vara transparent och öppen.

Den 21:a september, 2019, lämnade Kunskapsteamet in en rapport som sammanfattade läget i strukturplanförslaget. 

Grundritning för strukturplanförslaget. (Klicka för större.)

Hela Göteborg

Under arbetets gång har vi blivit allt mer övertygade om att samtidigt som målet om att innerstaden växer över älven verkställs så bör vi även anta perspektivet att ett starkt växande Hisingen får en chans att genom Frihamnen nå vattnet och sträcka ut en hjälpande hand till den gamla innerstaden. Rikligt med boende i Frihamnen och tydliga intuitiva stråk från övriga Hisingen ner till den gamla innerstaden kommer att skapa ett helt nytt underlag för stadsliv. Frihamnen har ett nyckelläge som kopplingspunkten mellan Lindholmen/ Lundbystrand, Brämaregården/Kvillestaden, Backaplan/Brunnsbo, Ringön och Inom Vallgraven/Gullbergsvass. Starka huvudstråk i Frihamnens centrala delar är nödvändigt för att nå målet att skapa en riktigt innerstad. Rätt hanterad så kommer strukturen i Frihamnen att ge positiva effekter i ett mycket stort omland.

Planeringen av Frihamnen bör ses som ett integrationsprojekt i både den stora och den lilla skalan.

Hisingsavenyen

Målformuleringarna, planeringsprinciperna och planeringsmetodiken har givit att det måste finnas åtminstone ett huvudstråk mellan Inom Vallgraven och Kvillestaden och ett huvudstråk från Lundbystrand till Ringön – förutom de redan självklara mellan Hisingsbron och Hjalmar Brantingsplatsen samt i Lindholmsalléns förlängning från Lundbystrand till Ringön. Fler kopplingar över älven och över/under Hamnbanan och Lundbyleden mellan Frihamnen och Kvillestaden är en grundförutsättning för att lyckas med målet om en innerstad som är kopplad till omgivningen. Flöden av människor på huvudstråk genom Frihamnens inres delar behövs för att dessa delar inte enbart ska bli en lokal angelägenhet. En enklav som är matat utifrån från en ringled kommer inte ge den smältdegel och den integration i de offentliga ytorna som efterfrågas.

Vi har tagit fasta på Vision Älvstrandens målsättning:

Det raka stråket från Kvillegatan till Operan visade högsta tillgänglighet i vid SpaceSyntax analyser (tillgänglighet inom sex riktningsförändringar) i rapporten "Frihamnen Stadsstrukturanalys och planrekommendationer 150601" (Göteborgs Stad / SpaceScape). Stråket gav påtagliga positiva effekter på gatunätet över stora delar av området. 

Hisingsavenyen som en av de bärande tankarna för integration. (Läs mer i rapporten om detta.)

Planeringsprinciper och planeringsmetodik

Framtagandet av en strukturplan kräver ett antal bärande principer som får vara vägledande vid de val som oundvikligen måste göras. Dessa principer redovisas sällan explicit. Vi är övertygade att en redovisning är nödvändig för att skapa en djupare förståelse för de idéer, avväganden och val som ligger bakom strukturförslaget.

Sex bärande planeringsprinciper har identifierats:

1. Frihamnens strategiska läge gör att arbetet bör utföras som en renoveringssprocess där vi ska laga stadens struktur, och inte som vid ett avgränsat nybyggnadsprojekt.
2. Stråken och kopplingarna till omgivningen helar staden.
3. Först struktur, sedan innehåll.
4. Det övergripande målet om en "modern innerstad" kan endast uppfyllas om det finns rikligt med boende och arbetande i Frihamnen.
5. Stadsrum, starka gatustråk och tydliga stadsbryn som gestaltningsprinciper.
6. Utgå från dagens förhållanden, den historiska kontexten och äldre planidéer stadsplaner för området.

Även en metodik behövs för att kunna navigera i en hög grad av komplexitet. Metodiken är en konsekvens av Princip 3: Först struktur, sedan innehåll vilken följde av att projektet har över 130 målformuleringar som spänner från övergripande mål ner till små detaljer. Flera av målen är dessutom en utmaning att förena. Det är inte framgångsrikt att utgå från alla målen i alla steg av processen.

En redovisning av metodiken kan skapa en djupare förståelse för det hierarkiska och iterativa arbete som lett till förslaget av strukturplan. I metodikens olika steg har de tidigare redovisade planeringspriciperna varit vägledande i de val som måste göras.

Metodiken i vilken principerna har applicerats har byggts upp enlig följande steg:

1. Hantering av kopplingar och stråk inklusive blågröna stråk.
2. Fysisk struktur, gatunät och blågrön struktur.
3. Fysisk struktur, karaktär.
4. Övriga mål.
5. Test av robusthet.

Illustration av den använda metodiken. (Klicka för större.)

Rapportens innehåll

Rapporten ger en mer fullständigt redovisning av strukturförslaget – både på övergripande nivå och ner i vissa specifika delar. Även de nämnda planeringsprinciperna och metodiken beskrivs mer i detalj. Kulturhistoriska överväganden samt den blågrön strukturen och Jubileumsparken är redovisade i var sitt kapitel. Ett kapitel beskriver grundprinciperna för stadsdelens gestaltning och ett annat funktionerna i bottenvåningarna. Både sociala konsekvenser och barnperspektiv diskuteras. Mot slutet görs djupdykningar görs i sju utvalda delar av förslaget. Sist föreslås en utbyggnadsordning i etapper där stråken mellan Göteborg söder om älven och Backaplan / Kvillestaden etableras tidigt i etapp 1 respektive etapp 2.

Frihamnens gestaltning på stadsdelsnivå.

Rapporten finns att ladda ner här: "Strukturplanförslag för Frihamnen från Kunskapsteamet."

Efterföjande justeringar

Efter att rapporten har lämnats så har vi fortsatt med justerigngar i takt med att ytterligare information har kommit in. Vi har t.ex. fått återkoppling från space syntax-analyser. Huvudstråken och grundstrukturen ligger kvar men mindre justeringar har gjorts. Kvarter slagits ihop för att få minska gatumarken som är en kostnad och för att få bättre ljusförhållanden i vissa kvarter. Kanalen vid Bananholmen har tagits bort under Hisingsbron på grund av  konflikt med brons grundläggning. Påldäcket vid Bananholmen som gick ut i Göta Älv har tagits bort för att inte påverka vattenflödet i älven.

Uppdaterat strukturplaneförslag. (Klicka för större.)

Uppdaterat strukturplaneförslag med förtydligande av stråk och hållplatser. (Klicka för större.)

Kunskapsteamets förslag innehåller mycket mer bruttoarea (BTA) och ger drygt 3 miljarder mer i exploateringintäkter än övriga förslag men har samtidigt dyrare lösningar för kopplingar och påldäck. Dels betyder detta att förslaget har gått utanför den uppsatta ramen och dels gör det att förslagen blir svåra att jämföra. Kunskapsteamet har därför uppmanats att ta bort area (dvs byggnader och/eller våningar) så att förslagen blir mer jämförbara.

Exploateringen har minskats från 2,1 till 1,6 km² BTA genom att ta bort våningar samt vissa delar av påldäcken. (Klicka för större.)

Framtiden

Stadsbyggnadkontoret kommer nu att hålla ett bedömningsseminarie 12-15 november. Bedömningen av de framtagna förslagen görs av en bedömningsgrupp som består av projektledningen på Stadsbyggnadskontoret och Älvstranden, representanter från förvaltningarna och "nyckelpersoner". Syftet är att få fram en huvudinriktning för fortsatt arbete. Kunskapsteamet är inte med i bedömningsgruppen men kommer att presentera strutkurförslaget inför den under 20 min. Arbete med att ta fram presentationen pågår och den återkommer vi till senare.

Hur detta kommer att landa i står alltså fortfarande skrivet i stjärnorna – men processen rullar på.

Appendix: Sammanställning av Facebook-poster om Omtag Frihamnen

Under resans gång har flera poster gjorts i Facebook-gruppen "Yimby Göteborg" om de frågor som behandlats och diskuterats. Klicka på länkarna för att få fram hela redovisningen.

Analys av stråk kopplingar och stråk i Whites strukturplanförslag (work in progress).

2018-02-15. Om funderingar kring avvägningen mellan funktion på kort och lång sikt när det gäller struktur och kopplingar, samt hur man på ett bra sätt tar sig förbi barriärer.
Länk.

Sammanställning av markförutsättningar av White.

2018-02-21. Beskrivning av uppdraget och tanken med omtaget i Frihamnen.
Länk.

Fortsatt analys av stråk, kopplingar och grönstruktur (work in progress). Ill. White.

2018-03-03. Uppdaterade skisser utifrån de fria diskussioner som har förts. Fokus på grönstrukturen och jubileumsparken.
Länk.

Bild från när Frihamnen gick in och bröt den raka kopplingen mellan Kvillestaden och Lilla Bommen.

2018-03-14. Stadsplaneringshistoria om kopplingen mellan Kvillestaden och Lilla Bommen.
Länk.

En av många skisser från det handfasta arbetet med papper och penna.

2018-04-06. Om ett försök till att samla, förtydliga och prioritera bland alla 100-tals mål och lägga upp en rimligt strategi för hur de kan hanteras i processen. Bifogade exempel på skisser som används då stråk och kopplingar och vilka ytor som kan bebyggas diskuteras.
Länk.

Kunskapsteamets strukturförslag med huvudstråk markerade (work in progress).

Kunskapsteamets strukturförslag med grön och blå struktur markerade (work in progress).

2018-05-02. Redovisning av de planeringsprinciper som fått vägleda i de val som finns arbetet. Presentation av planstruktur med inzoomning på vissa delar - work in progress.
Länk.
 

2018-05-11. Fredrik Rosenhalls krönika i GP om den pågående Frihamnsprocessen.
Länk.

Förslag på fördelning av funktioner i Whites strutkurförslag (work in progress). Ill. White.

2018-07-01. "...efter att huvudgator och strukturidé är satta har vi har gått ner lite mer på detaljnivå för att studera om "allt" ryms i de olika strukturförslagen. I samband med detta har det varit naturligt att markera ut var i planen olika funktioner kan vara möjliga."
Länk.

Kunskapsteamets strukturförslag i 3D (work in progress).

2018-07-14. Presentation av strukturplanen och en volym- och rumsstudie i 3D. Work-in-progress.
Länk.

Yimby Göteborg om: göteborg, frihamnen, stadsplanering, kunskapsteamet, älvstranden, stadsbyggnadskontoret

Bloggar om: göteborg, frihamnen, stadsplanering, kunskapsteamet, älvstranden, stadsbyggnadskontoret

Korsvägen ska byggas om för att anpassas till Västlänken. I en brevväxling med Trafikkontoret och Trafiknämnden har Cykelfrämjandet konstaterat att liggande förslag innebär en försämring för cyklister jämfört med idag, och att Cykelprogrammets krav på det prioriterade sk pendlingscykelnätet inte uppfylls. Cyklister leds på omvägar, och på det mest trafikerade stråket tas cykelbanan bort helt. Cykelfrämjandet konstaterar att det uppstår plats till cykelbanor när hållplatser flyttas.

Trafikkontoret har sagt att de vill separera gående från cyklister och ska därför göra dedikerade cykelbanor. Men liggande förslag visar inte det, och Trafikkontoret har också sagt att cykelbanor skulle påverka framkomligheten för övriga, eftersom trafiken kommer öka framöver:

Cykelbanor i Korsvägens utkanter ger gena cykelstråk, som leder cykeltrafiken bort från gående mellan hållplatserna.

Mellan Landeriet och västra sidan av stationshuset ligger idag en hållplats som ska flyttas österut. Den yta som då blir ledig passar till en cykelbana som leder cyklister mellan Södra vägen och Mölndalsvägen.

Mellan Apoteket och norra sidan av stationshuset ligger en annan hållplats som också flyttas österut. På denna friställda yta finns gott om plats för en cykelbana mellan Södra vägen och Örgrytevägen i samma sträckning som idag. Detta är Korsvägens mest trafikerade cykelstråk. Enligt stadens förslag ska denna cykelbana tas bort helt.

De av Cykelfrämjandet föreslagna cykelbanorna norr och väster om stationshuset leder cyklisterna genaste vägen och minskar därmed risken för att folk cyklar mellan de två nya hållplatserna och stationshuset. Det är här man kan förvänta sig att resenärerna går för att byta mellan tåg, spårvagn och buss. Tvärtemot Trafikkontorets farhågor så ger gena cykelstråk ingen försämring för gående. Istället håller de cykeltrafik borta från gåendes viktigaste ytor, och det blir ingen platsbrist.

Den enda betydande ändringen som de föreslagna cykelbanorna förutsätter är att det inte blir någon entré på västra sidan av stationshuset. Det finns ingen sådan entré på dagens stationshus, trots den nuvarande hållplatsen utanför. När den försvinner återstår bara Landeriet som möjligt motiv för att gå ut just där, och det är nog inte många resenärer som har Landeriet som färdmål.

Det är inte Cykelfrämjandets uppgift att rita nya Korsvägen. Men det förefaller som att Trafikkontorets förklaring för liggande förslag, att cykelbanor skulle inkräkta på knappa ytor, inte stämmer.

Cykelfrämjandets göteborgskrets genom
Erik Sandblom

Yimby Göteborg om: cykel, cykelbana, torgyta, Korsvägen

Bloggar om: cykel, cykelbana, torgyta, Korsvägen

Stadsplaneringsnestorn Jan Gehl var årets föreläsare på Mistra Urban Futures Annual Lecture, som hölls på Chalmers den 5 december. Han pratade om framtidens städer och hur de, i motsats till det som planerades under 1960-talet, ska vara levande och för människor. Den inspirerande föreläsningen filmades och går att se i sin helhet nedan. Ta del av exempel från bland annat Melbourne, Sydney, New York, Moskva och så klart Gehls hemstad Köpenhamn. (Spola fram till 8:30).

Yimby Göteborg om: yimby, film, stadsplanering, arkitektur, gehl

Bloggar om: yimby, film, stadsplanering, arkitektur, gehl

Stadsbyggnadsåret är till ända och det är dags att göra bokslut för Yimby Göteborg år 2018. Under året har vi hörts och synts i media, publicerat ca 40 inlägg på hemsidan, deltagit i debatter, seminarier, evenemang, ordnat stadsvandringar samt arrangerat en fest för att fira vårt tioårsjubileum. Vid denna högtidliga tillställning delade vi också ut årets Yimbypris.

Medlemsstatistik

Under året har vår Facebook-grupp ökat med 620 nya medlemmar, från 5400 till 6020. Antalet registreringar på hemsidan har ökat med ca 25, från 5350 till 5376. Diskussionen har de senaste åren helt flyttat från hemsidans kommentarsfält till Facebook-gruppen, och därför brukar vi länka till dessa diskussionstrådar längst ner i våra blogginlägg.

Vi hälsar alla nya medlemmar välkomna!

Inlägg

Utöver det ständiga flödet kring stadsbyggande som sker i Facebook-gruppen har vi också publicerat ett 40-tal inlägg och krönikor på bloggen. Några av de mest spridda och diskuterade var:

Förslag och samarbeten

Yimby Göteborgs eget förslag till lokalisering av arenan som skall ersätta Scandinavium lanserades under året. Efter en omröstning bland medlemmarna i Facebook-gruppen om lokaliseringen i annat läge än i "Evenemangsstråket" föreslår vi att den byggs i Gamlestaden istället, mellan E45 och Norge/Vänerbanan. Förslaget presenterades på GP debatt lagom inför att arenafrågan städades undan inför valet. Vi arrangerade en stadsvandring i området för den tänkta arenan, och kommer att fortsätta bevaka frågan när den kommer upp på agendan igen.

Yimbys förslag för en ny arena i Gamlestaden.

Yimbymedlemmen Alexander Lisinski har lagt ett fint göteborgsförslag om att återuppbygga landshövdingenhusen, som fram till 1966 stod längs Risåsgatan och Lilla Risåsgatan i Skansbergets sluttning. Förslaget är framtaget av Yimby Göteborg och folkrörelsen Göteborgs Arkitekturuppror i samverkan. Förslaget presenterades bland annat på GP debatt efter att göteborgsförslaget fått 200 röster och därmed kommer att tas upp för avgörande i byggnadsnämnden. Vi tittade även närmare på Skansberget under en stadsvandring i området, och vi kommer att följa den fortsatta processen med stort intresse!

Landshövdingehusen på Skansbergets sluttning.

Risåsgatan innan saneringen.

Förslag på landshövdingehus för fastigheten Skansen 3 ritat av arkitekt Albert Svensson.

Yimby Göteborg i media

Under året har fokus främst legat på arenafrågan och "Evenemangsstråket", men även på återuppbyggandet av landshövdingehusen på Skansberget samt den föreslagna bebyggelsen på delar av Skanstorgets parkeringsplats. Här är några av de debattartiklar vi skrivit:

Yttranden

Under året har vi skickat in ett yttrande, men vi har diskuterat och granskat desto fler i Facebook-gruppen. Eftersom det varit valår har vi prioriterat andra aktiviteter än att skriva samråds- och granskningsyttranden på stadsbyggnadskontorets planförslag, bland annat planering och genomförande av vårt 10-årsjubileum.

Stadsvandringar

Yimby Göteborg på vandring i Gamlestan.

Vi anordnade fyra Yimbyvandringar under året:

Yimby Göteborgs stora pris till Albert Lilienbergs minne 2018

För femte gången delade vi ut Yimby Göteborgs stora pris till Albert Lilienbergs minne. Det är ett årligt pris som delas ut till den eller dem som gjort något bra för stadsutvecklingen i Göteborg. Nomineringar och vinnare röstas fram bland våra medlemmar och bloggläsare.

Staffan Claesson tar emot Yimbypriset från Jesper Hallén. Foto: Håkan Cullberg

Yimbypriset år 2018 gick till Staffan Claesson och Alexander Ståhle med flera för analysen "Värdeskapande stadsutveckling – värdering av stadskvaliteter för bostäder, kontor och handel i Göteborgsregionen".

Prisutdelningen ägde rum under Yimby Göteborgs 10-årsjubileum på gamla Sjöbefälsskolan.

Samordnarna

Inför valrörelsen under våren gjorde vi en presentation av samordnargruppen som den såg ut då. Sedan dess har vi tackat av Patrik Höstmad och Annette Vejen Tellevi, som kom att ingå i det så kallade Kunskapsteamet i Älvstranden Utvecklings omtag kring Frihamnen. Denna process med framtagning av en ny plan har kunnat följas i vår  Facebook-grupp. Arbetet har även sammanfattats i en slutrapport: Strukturplanförslag för Frihamnen från Kunskapsteamet.

Strukturplanförslag för Frihamnen från Kunskapsteamet

Vi har under året välkomnat Tove Krabo och Anders Bäck till samordnargruppen, som sedan tidigare bestod av Olof Antonson, Jesper Hallén, Pär Johansson, Alvar Palm och Patrik Sjöberg.

Övrigt

Under året har vi deltagit i olika evenemang. Vi även tagit temperaturen på de olika partierna inför valet med vår Valenkät 2018. Patrik Höstmad medverkade i en paneldebatt: Är det rätt att bygga tätt? tillsammans med bland annat Claes Caldenby, som anordnades av Mistra Urban Futures. Samma arrangör bjöd också in stadsbyggnadsnestorn Jan Gehl, som höll ett inspirerande föredrag om Livable Cities.

Samordnaren Alvar Palm deltog i Yimbys seminarium i Almedalen "Hur bygger vi mer tät, grön stad?".

Vi var också representerade i den jurygrupp som vaskade fram de tre förslag för Skanstorget som allmänheten kunde rösta om.

Förslaget Haga hjärta Linné vann markanvisningstävlingen för Skanstorget.

Tråkigast under stadsbyggnadsåret:
"Evenemangsstråket" ser ut att förbli en olöst stadsbyggnadsfråga. Alliansen och Socialdemokraterna gjorde upp inför valet om inriktningen som bara i mycket begränsad omfattning tillåter bostadsutveckling. Istället planeras för ett storskaligt handelsområde med 80 000 m2, vilket kan jämföras med Nordstan som omfattar 70 000 m2 butiker och restauranger.

Roligast under stadsbyggnadsåret:
Trafikverket försökte stoppa utbyggnaden i Gårda, men fick finna sig i att bli överkörda. Ledningsarbetet startade redan vintern 2018, men pausades på grund av att detaljplanen överklagades till Mark- och miljödomstolen. De nya kontorshusen beräknas vara färdiga 2022.

... med detta önskar Yimby Göteborg alla ett riktigt

Gott Nytt År!

Yimby Göteborg om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, blandstad, yimby, 2018, Yimbypriset

Bloggar om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, blandstad, yimby, 2018, Yimbypriset

Nu tas snart nästa steg i ”stadsutveckling Valhallagatan/evenemangsområdet”. Ärendet kommer upp till beslut i kommunstyrelsen den 16 januari 2019. Från början handlade frågan om hur Scandinavium och Lisebergsarenan ska ersättas men har nu mer och mer inriktning mot upplevelsebaserad handel. Mångmiljardinvesteringen föreslås utredas av samma projektgrupp som gjort tidigare utredningsarbete.

Projektgruppen kräver 30 miljoner för ett arbete som de redan nu räknar med kommer att kosta upp mot 180 miljoner under 4 år. Detta betyder att väldigt mycket pengar kommer att förbrukas redan innan investeringsbeslutet. Ingen intäkts- och nyttokalkyl har gjorts och inte heller någon trafikanalys på förslaget. Arbetet bör börja i rätt ände med dessa avgörande frågor. Annars vet vi först om 4 år om arenaprojektet med nuvarande inriktning överhuvudtaget är genomförbart och vad det kommer kosta göteborgarna, utöver de 180 miljoner som nu diskuteras.

Nästa steg på arenautredandet

Lagom inför valet, i maj 2018, kom alliansen och S överens om inriktningen för fortsatt utredning kring arenafrågan. Mer specifikt beslutade man om hur Scandinavium och Lisebergsarenan ska ersättas samt hur ett i övrigt utvecklat evenemangsstråk ska planeras och genomföras. Nu kommer nästa steg i arbetet där kommunstyrelsen föreslås godkänna en finansiering av fortsatt arbete under 2018 och 2019 om 30 miljoner kronor och bemyndiga projektgruppen att starta en program- och planprocess:

En av alla ytor som föreslås omfattas av den 4-åriga utredningen.

Vilseledande projektgrupp

Det är samma projektgrupp som fortsätter arbeta med frågan som vi tidigare visat vilselett politikerna genom att kraftigt vinkla utredningsmaterial och skriva in saker som inte stämmer i sina tjänsteutlåtanden. Tjänstemännen på Stadsledningskontoret har tidigare tolkat fritt ut den marknadsanalys som konsultbolaget LDP, Leisure Development Partners, tagit fram i frågan. Tjänstemännen drar i sin rapport långtgående slutsatser om det förträffliga i att lägga arenor, upplevelsebaserad handel, möten och hotell centralt i staden, medan LDP:s rapport enbart fokuserar på hotellmarknaden i avsnittet om lokalisering. Det är allvarligt när stadens tjänstemän, direkt underställda kommunstyrelsen, tolkar och lägger fram kraftigt vinklade slutsatser som fakta i tjänsteutlåtanden för politikerna. Nu begär samma grupp ett carte blanche att dra igång århundradets superutredning:

Oklar kostnadsbild

Inledningsvis begär projektgruppen 25-30 miljoner för den initiala fasen 2018-2019. Omfattningen av investeringen är 4-6 miljarder kronor och redan nu flaggar stadsledningskontorets tjänstemän för att utredningen kan komma kosta upp mot 180 miljoner kronor:

Oklar tidsåtgång

Notera att finansieringen som nu söks endast är för åren 2018-2019 samtidigt som tjänstemännen begär klartecken för att binda upp konsulter på betydligt längre tid. Det betyder i praktiken att politikerna även säger ja till ytterligare och oklara framtida kostnader och att det blir kostsamt att avbryta utredningen om den levererar oönskade resultat. Ändå kräver tjänstemännen att kommunstyrelsen redan nu ska godkänna projektets upplägg och en kostnad om 30 miljoner kronor. Hur mycket som redan har arbetats upp av de pengarna är det ingen som vet. Trots att inga svar kommit på varken finansiering eller genomförbarhet av arenaprojektet. Det svaret kommer först om 4 år:

Oklar styrning

Resten av tjänsteutlåtandet kretsar kring i vilken form projektet ska organiseras och fördelar och nackdelar med dessa. Två huvudalternativ diskuteras där finansiering genom kommuncentrala medel förordas framför inrättande av ett projektbolag. Erfarenheten ger att parallella projektorganisationer (som t.ex. Älvstranden Utveckling och Trygg Vacker Stad) fungerar dåligt och särskilt dåligt i samspelet med förvaltningarna. Det finns lite som tyder på att det skulle vara annorlunda i detta fallet – speciellt som de aktuella tjänstemännen på stadsledningskontoret knappast visat någon större förståelse för arenautveckling, handelsutveckling, trafikkapacitetsbehov eller stadsutveckling i stort.

Kommunstyrelsens inriktning på arbetet från maj 2018

Nu är även Valhallabadets ersättare med i evighetsutredningen.

Inriktningen innebär bland annat att:

• "[...] ytan mellan Valhallagatan och Svenska Mässan [...] ska användas till ett upplevelsecenter med starka inslag av handel samt café- och restaurangverksamhet. Ytan kan delvis också användas till hotell, kontor och viss bostadsbebyggelse. [...]”
• ”[...] i dialog med Svenska Mässan och andra relevanta aktörer, utarbetas ett förslag till en enhetlig logistiklösning [...]”.
• "Den verksamhet som nu bedrivs på Valhalla IP ska flyttas till Heden. [...]"
• "Det ska tas fram ett heltäckande förslag till finansieringslösning för investeringen [...]. Ambitionen med förslaget bör vara att exploateringsintäkterna åtminstone ska täcka kostnaderna för de två arenorna, ersättarna för Valhalla sporthallar, nödvändiga investeringar på Heden samt de trafik- och stadsutvecklingsrelaterade investeringar som kan komma att behöva göras.”
• ”[...] möjligen kunna inkludera en begränsad bebyggelse för bostadsändamål.”

Kommunstyrelsen beslutade 25 maj 2018:

Beslut om evighetsutredningen

Beslutet om det fortsatta utredningarbetet har redan bordlagts två gånger i kommunstyrelsen. Första gången den 7 november 2018 på förslag av Ulf Kamne (MP) då det bordlades till sammanträdet den 12 december 2018. Denna gång bordlades beslutet till den 16 januari 2019 på förslag av Ann-Sofie Hermansson (S). Det finns alltså fortfarande tid fram till den 16 januari 2019 att kontakta din representant i kommunstyrelsen.

Yimby vill se en genomlysning av underlagen som arenabesluten fattas på. Varje delsteg bör granskas av oberoende utomstående experter. Stadsbyggnadseffekter på lokal och global nivå bör studeras för att hitta den bästa lösningen för att denna mångmiljardinvestering ska komma så många göteborgare som möjligt till dels.

Första stegen i en utredning som kan göras på ett par veckor och till en bråkdel av 180 miljoner kronor kan vara:

1. Gör en kostnads- och intäktskalkyl för att få ett hum om rimligheten i olika förslag. (En grov uppskattning av kostnader för arenor och möjliga exploteringsintäkter ger att det kan röra sig om invensteringskostander på 2-3 miljarder så vida inte mer stadsutveckling kopplas till projektet.)
2. Gör en översiktlig trafikanalys innan ramarna för en mer omfattande utredning spikas. (Med tanke att Trafikverket försökt stoppa kontorsetableringar i Gårda med några hundra fordonsrörelser per dag på grund av Kungsbackaledens och motorvägsmotens kapacitet så är ett köpcentrum med tusentals fordonsrörelser i detta läge i det närmaste en trafikal omöjlighet.)
3. Gör utredningen inom ramen för kommunens ordinarie nämnder och förvaltningar istället för som ett projekt på stadsledningskontoret utan insyn. (Som sagt, erfarenheterna ger att parallella projektorganisationer, speciellt som egen kompetens saknas, tenderar att skapa mer röra än leveranser.)
4. Uppenbara intressenter som Stadsbyggnadskontoret, Trafikverket och Svenska Mässan måste ge input även i de tidiga utredningarna. (Att skjuta det till framtiden riskerar att låsa fast projektet i en inriktning som sedan inte visar sig praktiskt genomförbar.)
5. Fyll området med primärt bostäder, inte ”upplevelsebaserad handel”. (Fokus ska sättas på stadsutveckling, ev. med någon eller några arenor, för att få en möjlighet att hela staden och få ekonomi i projektet.)

Vi i Yimby har själva föreslagit en alternativ placering av arenan i Gamlestadsområdet, baserat på en omröstning i vår Facebook-grupp. Evenemangsstråket har överlevt sitt bäst-före datum och ingen kan förklara varför det ska finnas kvar. Bygg stad!

Yimby Göteborg om: göteborg, gårda, evenemangsstråket, evenemangsområdet, scandianvium, mölndalsån, arenor, blandstad, gamlestaden

Bloggar om: göteborg, gårda, evenemangsstråket, evenemangsområdet, scandianvium, mölndalsån, arenor, blandstad, gamlestaden

Enkäten om arkitektur är nu avslutad med totalt 775 svarande. Tack till alla som deltog!

Det var också många som lämnade kommentarer, cirka 100 stycken per bild. Jag har gjort ett försök att sammanfatta kommentarerna med hjälp av ordmoln som visar de med de mest använda orden (med vanliga bindeord borttagna).  Det var stor variation i kommentarerna så ta ordmolnen med en nypa grovsalt.

Om enkäten
Många deltagare uttryckte oro över att resultatet från enkäten skulle tas för sanning om allmänhetens smak i arkitektur. Här kommer därför en disclaimer. Enkätens deltagare består primärt av medlemmar i facebookgrupperna YIMBY Stockholm, YIMBY Göteborg och Planarkitekter. De är inte slumpmässigt utvalda eller kan på något sätt sägas representera svenskar överlag.

En annan vanliga meta-fråga var vad enkäten faktiskt mäter. Är det bara vilka byggnader som blir snyggast på foto? Eller rentav bara vilka foton som är bäst? Två av bilderna är dessutom inte ens foton utan renderingar Jag tror att det finns en stor variation i hur deltagarna bedömde de olika byggnaderna. En del gick till sina upplevelser av byggnaderna i verkligheten, eller föreställde sig hur det skulle vara att befinna sig precis intill dem. Andra utgick mer från hur de ser ut på avstånd och fångats av bilden. En vanlig kommentar för ISTs planerade huvudkontor var att upplevelsen på den färdiga byggnaden kommer att bero av kvalitén på byggnadsmaterialen.

Byggnaderna presenteras i den ordning som jag urprungligen la upp dem. I slutet av artikeln kommer en ranking.

Täppgatan 35, Södertälje
Positiv 75%
Neutral 20%
Negativ 5%
Annat 1%


Ordmoln för kommentarer om Täppgatan 35


Norra Tornen, Stockholm
Positiv 54%
Negativ 27%
Neutral 18%
Annat 1%


Ordmoln för kommentarer om Norra tornen


ISTs planerade huvudkontor, Växjö
Positiv 79%
Neutral 12%
Negativ 8%
Annat 1%

Ordmoln för kommentarer om ISTs planerade huvudkontor i Växjö

HSB Studio 1, Göteborg

Negativ 44%
Neutral 29%
Positiv 26%
Annat 1%


Ordmoln för kommentarer om HSB Studio 1

Nötkärnan Vårdcentral, Göteborg
Negativ :  58%
Neutral: 23%
Positiv: 18%
Annat: 1%

  
Ordmoln för kommentarer om Nötkärnan

Vaxholmsbåtarnas terminal, Stockholm

Positiv 65%
Negativ 18%
Neutral 17%
Annat 1%

Ordmoln för kommentarer om terminalen

Nya Hotel Continental, Stockholm

Negativ: 53%
Neutral: 25%
Positiv: 21%
Annat: 1%


Ordmoln för kommentarer om hotellet

Erik Dahlbergsgatan 24, Göteborg
Positiv 91%
Neutral 8%
Negativ 1%
Annat 0%

Ordmoln för kommentarer om Erik Dahlbergsgatan 24

Kungstornen, Stockholm
Positiv 87%
Neutral 10%
Negativ 4%
Annat 0%

Ordmoln för kommentarer om Kungstornen

Ranking

1. Erik Dahlbergsgatan 24, 91% 
   
2. Kungstornen, 87%
   
3. ISTs planerade huvudkontor, 79%
4. Täppgatan 35, 75%
5. Vaxholmsbåtarna terminal, 65%
6. Norra tornen, 54%
7. HSB Studio 1, 26%
8. Nya Hotel Continental, 21%
9. Nötkärnans vårdcentral, 18%

Slutsatser
För att summera, den mest omtyckta byggnaden var den på Erik Dahlbergsgatan 24, byggd 1885, och den minst omtyckta var Nötkärnan Vårdcentral. Det är intressant att det mest omtyckta huset är troligen ett av de minst påkostade. Enligt antikvarisk beskrivning av området består de flesta byggnader av "1800-talets ”katalogarkitektur” med masstillverkade fasadutsmyckningar."
Frågan är om byggherrar skulle vinna mycket acceptans på lite massproducerade fasadutsmyckningar på nybyggnationer idag också. Den småskaliga fastighetsindelningen är nog dock svårare att få till idag.

För enkäten har jag använt ett gratisverktyg av tjänsten Crowdsignal. Det skulle vara kul att göra fler enkäter och även uppdragera till betalversionen som har mer detaljerade analysverktyg tillgängliga. Den kostar dock 1800 kr per år. Om du uppskattar den tid som jag har lagt ner på enkäten får du gärna swisha 20 kr, eller mer, till 0739741069 som bidrag. Kontot kommer också att kunna användas av andra medlemmar som vill göra enkäter. Om jag får in tillräckligt med bidrag för att skaffa pro-versionen kommer jag att göra en separat analys för några av de vanligaste yrkena som svarat, nämligen arkitekter, planarkitekter och ingenjörer.

Yimby Göteborg om: arkitektur, stilar, IST, huvudkontor, Växjö, Stockholm, Göteborg, Södertälje, Norra tornen

Bloggar om: arkitektur, stilar, IST, huvudkontor, Växjö, Stockholm, Göteborg, Södertälje, Norra tornen

Det är dags att sammanställa och granska det fullbordade årets detaljplaner. Vi kan tyvärr notera att ovanligt få planer med bostäder gått ut på samråd under 2018. Bara 6 planer med totalt 277 lägenheter, varav hälften studentbostäder. Ett katastrofal minskning mot föregående år.

Årets 6 planer som gått ut på samråd.

Som vanligt filtrerar vi bort övergripande program, planer utan bostäder, enstaka villor, serviceboenden och andra specialfall. Det som studeras är planerna så som de ser ut efter att stadsbyggnadskontoret och fastighetsägarna har gjort sitt jobb och byggnadsnämnden har godkänt att planen går ut på samråd till allmän beskådan. Därför är detta ungefär vad stadsbyggnadskontoret och byggnadsnämnden vill se byggt i Göteborg i framtiden. Vissa planer justeras något i efterhand efter inkomna synpunkter, några planer avbryts, men i huvudsak är det som går ut på samråd också det som antas och senare byggs.

Kvantitet

Redan i ingressen framgick att vi i år ser en betydande tillbakagång. Utfallet de senaste åren:
2011: 14 detaljplaner ca 1000 bostäder
2012: 23 detaljplaner och över 4000 bostäder
2013: 9 detaljplaner och ca 1150 bostäder
2014: 18 detaljplaner och 4500 bostäder
2015: 26 detaljplaner och 6700–9300 bostäder
2016: 39 detaljplaner och ca 14500 bostäder
2017: 17 detaljplaner och ca 5 200 bostäder
2018: 6 detaljplaner och ca 277 bostäder

Året bjuder på en katastrofal minskning, både i antal detaljplaner som gått ut på samråd och antal bostäder i planerna. De senast föregående 7 åren (se länkar ovan) snittar på 21 detaljplaner med 5 700 bostäder per år.

Liksom de senaste åren är planeringsläget fortsatt ansträngt hos stadens förvaltningar när det gäller planerings- och genomförandeskedet. Detta gäller dock inte Stadsbyggnadskontoret som har god planeringskapacitet enligt Uppföljningsrapport 3 (2018). I rapporten konstateras det att resursbristen på de tekniska förvaltningarna (trafikkontoret och fastighetskontoret) kommer få konsekvenser för bostadsbyggandet på längre sikt.

Detta får även konsekvenser på vilka planer som Stadsbyggnadskontoret kommer att arbeta med.

Redan nu får resursbristen konsekvenser för bland annat Järnbrottsmotet och Frölunda Torg.

Och Stadsbyggnadskontoret arbetar istället med planer där trafikkontoret och fastighetskontoret inte behöver engageras lika mycket.

Ny översiktplan och fördjupade översiktsplaner

Under året har också samrådsförslag för ny översiktsplan för Göteborg och tre fördjupade översiktsplaner tagits fram (centrala Göteborg, Högsbo - Frölunda med Dag Hammarskjöldsleden samt västra Arendal och Torsviken). Samrådet för den nya översiktsplanen två av de fördjupade översiktsplanerna pågår mellan den 17 januari och den 26 april, 2019. Planen för västra Arendal och Torsviken försenas till vårvintern 2019. Vi kommer säkert att få anledning att återkomma till dessa planer under året som kommer.

Det är också mycket glädjande att det stora kunskapsunderlag som Lukas Memborns m.fl. tagit fram inom projektet historisk stadsplaneanalys över Göteborg nu finns tillgängligt. Den högupplösta kartbilden med förslag på Göteborgs utvidgade innerstad visar de viktigaste huvudstråken och hur staden bordeknytas ihop mellan dem. Vår förhoppning är att detta kunskapsunderlag ska användas som inriktning på de kommande planerna genom att ge underlag för konkret resultat och tydliga kartor.

Läge

Det är också intressant att studera läget på bostäderna som planeras.

Planer som gått ut på samråd under 2018 med antalet bostäder angivna. (Klicka för större.)

Planer som gått ut på samråd under 2018 med antalet bostäder angivna, något utzoomad. (Klicka för större.)

Avstånd till Gustaf Adolfs torg för planerna som gått ut på samråd under 2018 med antalet bostäder angivna. (Klicka för större.)

Urbana kvaliteter

Hur ser det då utförandet ut? Finns det några urbana kvaliteter? Granskningen av planerna har gjorts utifrån tre kriterier:

• "Funktionsblandning tillåten" som får ett "Ja" om funktionsblandning med verksamhetslokaler i bottenplan finns inom huvuddelen av husen som inrymmer bostäder.
• "Krav på funktionsblandning" som får ett "Ja" om funktionsblandning med verksamhetslokaler i bottenplan krävs inom en märkbar andel av byggnaderna som inrymmer bostäder. Olika funktioner i olika kvarter blir ett "Nej".
• "Slutna kvarter" som får ett "Ja" om slutna kvarter av innerstadskaraktär, eller åtminstone en sluten gatuvåning, krävs i planen eller visas i illustrationsritningen.

Av de 6 planerna är det 4 som tillåter funktionsblandning. 2 planer kräver uttryckligen funktionsblandning inom en betydande del av planen, antingen genom ett uttryckligt krav eller genom att tillåta centrumverksamhet men inte bostäder i bottenplan.

Sammanfattning

Årets 6 detaljplaner innehåller små planer, s.k. infill; en förtätning i villaområde med flerfamiljshus, grönområde som tas i anspråk, äldre verksamhetsbebyggelse som ersätts och en ihopbyggnad av två bostadshus över väg en. Hälften av bostäderna föreslås bli inriktade mot studentbostäder.

Ingen av planerna föreslår ny bebyggelse varken i någon av de tre stadsdelarna på Hisingen, i Angered, Askim-Frölunda-Högsbo, Majorna-Linné eller Östra Göteborg, utan 2 planer hamnar vardera i Centrum, Örgryte-Härlanda, Västra Göteborg

Appendix: Så här ville de bygga 2018

Örgryte-Härlanda

Torp - Flerbostadshus vid Göketorpsgatan 47
7-15 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Nej
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 3 (nockhöjd 13.6 meter)

Lunden - Bostäder vid Karlagatan
45 bostäder (hyresrätt)
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 4

Västra Göteborg

Brännö - Handel och bostäder
18 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Ja
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 3

Näset - Bostäder vid Hammarvägen
55 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Nej
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 3

Centrum

Krokslätt - Studentbostäder vid Gibraltargatan
54 lägenheter (studentbostäder)
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 6

Guldheden - Förskola och bostäder vid Guldhedsgatan
90 bostäder (studentbostäder)
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Ja
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 5-9

Yimby Göteborg om: 2018, göteborg, stadsbyggnadskontoret, stadsplanering, arkitektur, yimby, blandstad

Bloggar om: 2018, göteborg, stadsbyggnadskontoret, stadsplanering, arkitektur, yimby, blandstad

Under hösten genomfördes samråd för det programförslag för utveckling av Backaplan som tagits fram av Stadsbyggnadskontoret. Programmet pekar ut riktningen för hur Backaplan ska omvandlas från handels- och industriområde till blandstad med 7 000 bostäder och en fördubbling av handelsytan. Antalet bostäder trycks genomgående ner i programmet med hänvisning till olika faktorer.

I denna första del av analysen av programmet tittar vi på förslaget, dess stadsbyggnadskvaliteter och hur det förhåller sig mot UN-habitat och nyckeltal för verksamheter från Stockholms stad. Inför de fördjupade studierna som görs för arbetet med de olika detaljplanerna för Backaplan måste antalet bostäder öka.

Programförslag för Backaplan.

Programförslag på samråd

Byggnadsnämnden beslutade 2016-10-25 och 2017-12-19 om uppdrag för program för Backaplan. Syftet med programmet är att möjliggöra blandstad inom befintligt handels- och verksamhetsområde. Uppdraget innebär att ta fram övergripande förutsättningar, värden och strategier för omvandlingen av Backaplan till en attraktiv blandstad. Programmet är på 66 sidor med många kartor, illustrationer och bilder. Det finns också en kortversion tillgänglig online. Programmet anger kommunens avsikter med området, och utreder övergripande förutsättningar, värden och strategier för hur Backaplan kan utvecklas från handels- och industriområde till blandstad. Programmet ska svara på frågan om vad som är lämplig markanvändning, beskriva eventuella konsekvenser, viktiga samband och behov av infrastruktur med mera. Samrådet pågick under oktober 2018.

Den vita linjen visar avgränsningen för programområdet.

Programområdet är cirka 90 hektar och ligger två kilometer norr om Gustaf Adolfs Torg. Området avgränsas geografiskt av Lundbyleden i öster, Gustav Dalénsgatan i väster och Minelundsvägen och Lillhagsvägen i norr. I söder ansluter programområdet till Frihamnens utvecklingsområde samt befintlig kvarterstruktur vid Porslinsfabriken och Herkulesgatan. Programområdet angränsar i sydväst till det nybyggda området Kvillebäcken. Redan 2009 lämnade Yimby sitt första yttrande på arbetet i Backaplan, då på den fördjupade översiktplanen som pågick för området, efter en stadsvandring i området.

Viktiga stadsbyggnadskvaliteter och värdering mot UN-habitat

I arbetet med programförslaget för Backaplan har man utgått från Vision Älvstaden och anammat något som man kallar "viktiga stadsbyggnadskvaliteter". Det innebär att man fokuserar olika nyckeltal såsom på ljusförhållanden på innergårdar, grönyta per boende, friyta och gårdsyta per lägenhet, förskola respektive skola, fördelning av bostadsytan och kommersiell yta och ett lämpligt täthetstal.

Viktiga stadsbyggnadskvaliteter i arbetet med konkretisering av Vision Älvstaden.

En värdering av programförslaget mot UN-habitats 7 indikatiorer för en hållbar stad ger ett hyfsat utslag. Planområdet omfattar som sagt cirka 90 hektar och ägs av de privata aktörerna Platzer Projektutveckling AB, Fastighets AB Balder, Skandia Fastigheter, Norra Backaplan Bostads AB, och JPA Fastigheter eller är upplåtna med tomträtt. Programmet medger 5 000-7 000 bostäder vilket kan ge upp mot 14 000 invånare. Utslaget på hela området ger det 156 invånare/ha vilket är i linje med miniminivån för hållbart stadsbyggande enligt UN-habitat.

Då programförslagets målsättning är att utveckla Backaplan till en "tät, grön och stadsmässig del av innerstaden med en attraktiv blandning av verksamheter" bör antalet bostäder öka. I till exempel Linnestaden ligger tätheten nära eller över 400 invånare/ha i 6 av 29 basområden och på över 300 invånare/ha i ytterligare 3 basområden. Genomgående tema i programmet är att försöka trycka ner antalet bostäder med hänvisning till dagsljus på gator, solljus på gårdar och avstånd till kollektivtrafikknutpunkter.

Fördelningen av innehåll varierar i områdets olika delar. Illustrationen beskriver Västra Backaplan i sin helhet, medan Östra Backaplan beskrivs områdesvis uppdelat i 4 delar.

Enligt UN-Habitat ska åtminstone 40 % av golvytan i varje stadsdel vara till för verksamheter och monofunktionella kvarter ska täcka mindre än 10 % av marken. I programförslaget är det föreslaget en total byggnadsareal på 1 345 000 m2 BTA, varav bostäder 700 000 m2 BTA, verksamheter och offentlig service 505 000 m2 BTA och handel 140 000 m2 BTA. Detta ger 52% bostäder, 37% verksamheter och offentlig service samt 10% handel. De kvarvarande indikatorerna handlar om att åtminstone 30 % av marken ska vigas åt ett effektivt gatunät och att 20-50 % av den totala boendeytan ska vara reserverade för billiga bostäder. I programmet är den enda skrivningen om billiga bostäder att ”staden kommer markanvisa till några hyresrätter och där kan avtal tecknas om bostäder möjliga för många att hyra”. Därför är det svårt att utvärdera dessa kriterier.

Det kommer bli ett antal skolor och förskolor i området fördelat på 1 4-9-skola à 1260 elever, 2 F-3-skolor à 300 elever, totalt 600 elever och 7 förskolor med 38 avdelningar à 18 barn/avd, totalt 684 barn. Siffrorna gäller enbart inom det i programmet detaljstuderade området men siffran 5000 lägenheter är baserat på hela östra Backaplan kommer ytterligare 1-2 förskolor behöva tillskapas när resten av östra Backaplan byggs ut. F-3 och 4-9 skolorna täcker hela östra sidans behov.

Placering av social service i Backaplan.

Jämförelse med nyckeltal från Stockholm stad

Som jämförelse kan vi titta på de siffror som Stockholm stad använder i sin utbyggnadsplanering som utgår från nyckeltal per boende. Översatt till Backaplan ger 14 000 invånare ett behov av 27 restauranger, caféer och barer, 43 butiker, 6 livsmedelsbutiker, 2 bibliotek, 1 museum, 12 förskolor, 4 grundskolor, 1 idrottsplatser, 1 gymnasieskola. Ökar antalet bostäder i området, ökar också behovet av kommersiell och offentlig service.

Illustrationen ger exempel på vilka verksamheter som skulle kunna möjliggöras genom byggandet av 140 000 nya bostäder i staden. Siffrorna är framskrivningar beräknade enligt linjära samband mellan antal bostäder och verksamheter i Stockholm stad och tar inte med stadens övriga potential eller behov i beräkningen.

Använder vi samma metod som i figuren ovan och tillämpar på programmet för Backaplan blir det en viss diskrepans mot hur området nu planerats, men det är svårt att avgöra skillnaden då programmet är diffuvt om vad de olika ytorna ska användas till. Klart är iallafall att handelsytan är betydligt större än vad som motiveras av antalet bostäder. Backaplan kommer alltså även fortsättningsvis vara i behov av tillresande i mycket stor utsträckning.

Yimby Göteborg om: göteborg, stadsplanering, frihamnen, Backaplan, Brunnsbo, un-habitat, kvillestaden, stråk, gator, kopplingar

Bloggar om: göteborg, stadsplanering, frihamnen, Backaplan, Brunnsbo, un-habitat, kvillestaden, stråk, gator, kopplingar

Under hösten genomfördes samråd för det programförslag för utveckling av Backaplan som tagits fram av Stadsbyggnadskontoret. I stora drag ser det mycket lovande ut men det saknas tydliga och konkreta beskrivningar av hur området ska kopplas till omgivningen.

I denna andra del av genomgången av programmet tittar vi på hur placeringen av handel och verksamheter gjorts, samt hur förslaget kopplar ihop området med omgivningen. Inför de fördjupade studierna som görs för arbetet med de olika detaljplanerna för Backaplan måste stråken konkretiseras.

Skiss på motorledslandskapet mellan Backaplan och Brunnsbo.

Kulturhus Backaplan och handel

Placering av kulturhuset är en central fråga liksom parker och gröna bostadsgårdar. Offentlig service och handel finns inom hela området men verksamheterna har tyngdpunkt kring Hjalmar Brantingsplatsen, knutpunkten kring Brunnsbo och längs Backavägen. Programmet illustrerar ett läge för kulturhuset (4 000 m2 BTA) vid Hjalmar Brantingsplatsen och i anslutning till en central mindre park där uteaktiviteter kan ta plats. Samtidigt ska i princip all handel samlas kring Hjalmar Brantingsplatsen i tre handelskvarter i två våningar. Handelskvarteren omfattar två våningar handel med bostäder ovanpå. Alla butiker i handelskvarteret planeras få entréer mot gatan, vilket kommer föreskrivas i detaljplanerna. Ytterligare handel planeras i alla bottenvåningar utefter huvudgator i området, där bostäder inte kommer tillåtas.

Placering och fördelning av handelsytor i Backaplan.

Kopplingar mot omgivningen

Programförslaget diskuterar översiktligt kopplingar mot Brämaregården, Frihamnen, Ringön och Brunnsbo. Däremot saknas skrivningar om hur området i framtiden skall kopplas norrut mot Tuve och Aröd/Lillhagen på bästa sätt. Till skillnad mot i arbetet med detaljplanerna för Frihamnen finns här ett mer initierat tänk för hur Backaplan ska kopplas ihop med omgivningen genom tydliga och lättorienterade stråk.

Viktiga stråk och noder i Backaplan.

Koppling mot Frihamnen föreslås ske genom att det blå-gröna stråket genom Backaplan förlängs ned längs Kvillebäcken. Kopplingen under Hamnbanan och Lundbyleden är idag otydlig och läge, utformning och trafiklösning för dessa kopplingar behöver utredas vidare i kommande detaljplaner inom både Frihamnen och Backaplan.

Äntligen kommer Kvillebäcken att kopplas ihop med Backaplan genom en förlängning av Långängen och genom att Kvilleplatsen och Swedenborgsplatsen tydliggörs som förbindelsepunkter mellan områdena. Dock är kopplingen över Hjalmar Brantingsgatan fortfarande bristfällig men planen är att det gröna-blåa stråket ska förlängas och en korsning byggs i Deltavägens förlängning.

Avsaknad av kopplingar igenom Kvillebäcken. Nyligen kritiserades området, och i synnerhet vårt yttrande på detaljplanen, av modernismens fundamentalistiska härförare.

Dessvärre återstår kopplingen till Ringön att skapa, en GC-bro hade varit idealet men har hittills bedömts vara för dyr. Undantaget är en gång- och cykelbro till Ringön som planeras vid den kommande metrobusshållplatsen vid Brunnsbo.

Trafik

Trafikförslag för kollektivtrafik och bitrafik genom Backaplan.

Stadsdelsförvaltningen Norra Hisingen yttrar sig på en övergripande nivå och primärt över de delar som berör kopplingarna till Norra Hisingen; mot Tuve, Aröd/Lillhagen och Brunnsbo. Yimby Göteborg har tidigare yttrat sig över detaljplanen som utgör gränsen mellan Backaplan och Brunnsbo med bland annat ny pendeltågsstation.

Skiss på motorledslandskapet mellan Backaplan och Brunnsbo.

Huvudtanken är att trafiken ska dras runt omkring området där Lundbyleden tillsammans med Hjalmar Brantingsgatan, Gustaf Dalénsgatan, Lillhagsvägen och Tuvevägen stå för trafikförsörjningen till och från området. Deltavägen blir den huvudsakliga vägen för biltrafik inom området genom dess koppling till Kvillemotet och Hjalmar Brantingsgatan.

Även Backavägen blir viktig för delar av biltrafiken på grund av kopplingen mellan Backavägen och Leråkersmotet. Dessa utformas som huvudgata som utformas som en 27 meter bred väg med 40 km/h kantad med hus i 9 våningar. Resterande lokalgator utformas som en 15 meter bred väg med grönska och gatuparkering. Här kantar hus i 5 våningar gatan som ej är avsedd för genomfartstrafik.

Det är fortfarande den funktionalistiska trafikplaneringen som råder på Backaplan. Alternativet att sila trafiken igenom området istället för att dra all biltrafik via Deltavägen längs det blå-gröna stråket Kvillebäcken har inte utretts.

Etappindelning och ekonomi

Etappindelning och utbyggnadsetapper i Backaplan.

Två detaljplaner i Backaplan har gått genom granskningsskedet och är på väg mot godkännande. Det handlar om Backaplan - detaljplan 0: Gator inom Backaplan (för närvarande överklagad till Mark- och miljööverdomstolen) som handlar om att möjliggöra ett övergripande gatunät för bl.a. bussgata, pendeltågstation på Bohusbanan vid Brunnsbo samt ett nytt Kvillemot på Lundbyleden. Som nämnts ovan var Yimby mycket kritiska i vårt samrådsyttrande.

Den andra planen i ordningen är Backaplan - detaljplan 1: Handel mm vid Backavägen (Granskningsperioden är avslutad) med utveckling av området mot blandstad, innefattande bostäder, handel, kontor och kommunal service. Även här lämnade vi in ett yttrande på samrådshandlingen, men glädjande nog ett mer positivt sådant.

Den tredje detaljplanen ska startas upp under 2018/2019  och handlar om Backaplan - detaljplan 2: Centrumbebyggelse och knutpunkt.

Fastighetskontoret har under programarbetet beräknat kostnader för iordningställande av allmän plats:

För att undvika samma långdragna processer som i Skeppsbron, Frihamnen och nu senast i Ringön måste det ekonomiska perspektivet in tidigare i processen.

Avslutningsvis slår vi ett slag för slutsatserna från projektet om värdeskapande stadsutveckling och rekommendationerna för hur ett attraktivt stadskvarter ska utformas:

• Bygg med entréer och fönster i gatuliv
• Bygg inte för stora kvarter
• Bygg tydliga gårdar

Viktigt är också tydlig gräns mellan privat och offentliga ytor genom att endast tillåta omfamnande slutna kvarter. I stora drag ser programförslaget bra ut och med några mindra korrigeringar kan det bli riktigt bra så länge ambitionerna bibehålls och konkretiseras i de kommande detaljplanerna.

Utdrag för Backaplan ur Historisk stadsplaneanalys över Göteborg.

Yimby Göteborg om: göteborg, stadsplanering, frihamnen, Backaplan, Brunnsbo, un-habitat, kvillestaden, stråk, gator, kopplingar

Bloggar om: göteborg, stadsplanering, frihamnen, Backaplan, Brunnsbo, un-habitat, kvillestaden, stråk, gator, kopplingar

Vi har fått möjlighet att publicera en presentation från Göteborgs utvidgade innerstadsprojektet som drivs av Lukas Memborn på Fastighetskontoret. Den här presentationen sätter specifikt fokus på Skeppsbron och hur etappindelningen kan göras för att ge mer bebyggelse och därmed bättre ekonomi och undvika skadeståndskrav. (Klicka på bilderna för större.)

Från projektet har vi tidigare publicerat den högupplösta stadsplankartan, vilken nu även finns i en uppdaterad version och som en mer lättnavigerad version. Förslaget finns dessutom tillgängligt i 3D med hjälp av City Engine.

Vi har även publicerat presentationer med specifikt fokus på områna Norra Masthugget, Frihamnen, Lindholmen, Lundby och Karlastaden, Centralen och Gullbergvass samt Gamlestaden.

Göteborgs utvidgade innerstadsprojektet rekommenderar att detaljplanens utbyggnad delas in i tre etapper. Förslaget baseras på samma tvärgator och till stora delar samma kvartersmark som detaljplanen men undviker stora utgifter genom att enbart bebygga den billigaste marken i en första etapp.

Etapp 1

• Ca 8-10 000 BTA av detaljplanen går troligtvis att bygga även i enlighet med ”förslag till Göteborgs utvidgade innerstad”
• Lika många BTA är möjligt att uppnå genom utökat område redan i etapp 1.
• Förhoppningsvis undviker detta skadeståndskrav
• Lika höga hus vilket därmed inte ökar risken för överklagande
• Lika många parkeringsplatser är möjligt med Kungsgaraget och tillfälliga p-hus inräknat
• MEN ca 1 miljard mindre utgifter!!!

Etapp 2 och 3:

• Möjlighet att bekosta kajens och parkens utgifter med intäkter
• Offentlig parkyta på samma läge som detaljplanen
• Totalt ca 3 gånger så mycket BTA av potentiellt byggbar yta på 20-40 års sikt
• Möjlighet till effektivare kollektivtrafik

Yimby Göteborg om: göteborg, stadsplanering, memborn, skeppsbron, detaljplan, södra älvstranden

Bloggar om: göteborg, stadsplanering, memborn, skeppsbron, detaljplan, södra älvstranden

Söndagen den 11e november var vi ett tiotal som trotsade regnet för att ta en tur runt Sahlgrenska. Utgångspunkten för vandringen var de omfattande planer som finns för sjukhusområdet. Detta är på många sätt något positivt, men det innebär också att ett flertal äldre byggnader riskerar att rivas.

Sjukhuset har byggts ut och förändrats kontinuerligt sedan flytten från Sociala huset (nuvarande Pedagogen) år 1900; detta är ett naturligt tillstånd för byggnader som möter tiden genom anpassning till skillnad från monument och ruiner. Men vi ställer oss ändå frågan om det finns sätt att tillgodose sjukhusets lokalbehov och samtidigt gå mer varsamt fram?

Vandringen tog sin början vid spårvagnshållplatsen: Vi passade på att betrakta Per Dubbsgatan, som kommer att förändras på många sätt genom de föreslagna planerna.

Cecilia Dalman Eek (S), vice ordförande i Sahlgrenska Universitetssjukhuset, berättade om det liggande förslaget medan vi gick runt på området. Hon gav kanske inte de svar som vi ville höra angående byggnaderna som är tänkta att rivas, men samtalet gav en djupare förståelse för sjukhusets behov, ökad tillgänglighet för ambulans- och helikoptertransporter, potentialen i forskning och laboratorier för att integrera sjukhuset med verksamheter på Medicinareberget osv.

Jesper hade i sedvanlig ordning med sig utskrifter av förslaget.

Cecilia visade ytterligare bilder på sin iPAD.

Den föreslagna byggnaden till höger i mitten kräver omfattande rivning av den befintliga bebyggelsen. Tanken är att en helikopterplatta placeras på taket, vilken förbinds med akutmottagningen via en hiss. I dagsläget krävs transport även mellan helikoptern på parkeringsgaragets tak och sjukhuset. Förbättrad infrastruktur är på så vis en fråga om liv och död. En annan bärande tanke är att byggnaden kopplar samman sjukhuset med de olika verksamheterna uppe på Medicinareberget. Forskning och laboratorier spelar här en central roll för att integrera dessa olika delar.

Några av de byggnader som kommer att stryka med i det liggande förslaget. Läs mer om det här.

Det ledde till samtal om äldre byggnader som en resurs för staden, och inte minst i egenskap av att utgöra en vacker miljö att tillfriskna i.

Den nya sjukhusanläggningen i Änggården under åren strax efter 1900. Ritningarna gjordes av den tidens ledande sjukhusarkitekt, Axel Kumlien. Bildkälla: Carlotta

Vy från motsatt riktning ca 1910. Det blir tydligt genom byggnadernas placering hur vägen till sjukhuset gick via gatorna nedanför vid Linnéplatsen. Notera även de olika mindre husen. Bildkälla: Carlotta.

Per Dubbshuset, den tidigare huvudentrén till sjukhuset, och "en knäckfråga" i satsningen Sahlgrenska Life. Administrationsbyggnaden är en av få kvarvarande paviljonger från det ursprungliga sjukhuset

Släktskapet med Sophiahemmet i Stockholm av samme arkitekt är påfallande. I Göteborg har Kumlien även ritat bland annat Barnbördshuset vid Linnéplatsen samt Bergslagsbanans stationshus och Stora Torp.

Den vidsträckta korridoren förbinder de olika sjukhusbyggnaderna med varandra.

Per Dubbshuset som ett framtida kringbyggt gårdshus?

Kartan inspirerade till en långvarig diskussion om alternativ till rivning.

Alla deltagare var inte riktigt lika övertygade om det liggande förslagets förträfflighet.

På väg ut från Per Dubbshuset igen.

En vårdmaskin med många olika delar.

Utanför en av de nyare tillbyggnaderna.

Det finns en del till synes underutnyttjade ytor, men dessvärre en bit från akutmottagningen.

En anläggning i ständig förvandling.

Undangömda tekniska installationer i våningsplanet under taket.

Olika samexisterande lager som visar sjukhusets förändring över tid.

En av de kvarvarande verandorna.

Vi gick in för att avsluta med en fika.

Där vi bland annat tittade på en äldre utredning över Medicinareberget, och om det fanns några lärdomar att ta med sig därifrån.

När vandringen officiellt var över kände vi behovet av att börja skissa på ett alternativt förslag.

Mobiltelefonens ficklampa blev till ett improviserat ljusbord ...

"Det borde få plats ..."

På vägen hem från kafeterian var vi några som tog en ytterligare sväng inne i sjukhuset.

Bevarade rester från det gamla kapellet.

Lisa Larsons keramik från 1960.

Den nyare tillbyggnaden interiört.

Ljud och ljus är en stor del av upplevelsen här.

Notera skillnaden i takhöjd. Här tog kamerans batteri slut.

Tack för en trevlig vandring! Ett särskilt stort tack till Cecilia, som visade oss runt i förslaget, och utmanade våra perspektiv.

Yimby Göteborg om: Sahlgrenska, sjukhus, rivning, Yimbyvandring, stadsvandring, vandring

Bloggar om: Sahlgrenska, sjukhus, rivning, Yimbyvandring, stadsvandring, vandring

Yimby Göteborg administreras av sju samordnare som modererar i diskussioner, skriver och hanterar vår blogg, sammanställer yttranden, anordnar stadsvandringar, deltar i debatter, delar ut Yimbypris och så vidare. Då och då väcks frågor om vad vi samordnare har för bakgrund, yrken, politiska hemvister, kopplingar till partier och så vidare. Detta är såklart inga hemligheter så här redovisar vi lite fakta som kanske kan stilla nyfikenheten. Ett par av våra samordnare har förtroendeuppdrag för politiska partier. Men givet spridningen av politiska uppfattningar så finns inte någon överhängande risk för att vi drar ensidigt åt varken vänster eller höger.


 

En omfattande kaskad av öknamn och angrepp har riktats mot Yimby som organisation under åren. Ja, vi glömmer aldrig en oförrätt. :-)

Kulturmarodörer
Bilhatare och Parkhatare
Storstadshetsare och Småstadsromantiker
Kvartersstadstraditionalister och Historielösa
Glada amatörer och Elitister
Miljömuppar och Asfaltstalibaner
Cykelutopister och Trafikrensare
Byggbolagens våta dröm och Stadshusets byggmilis
Testbana för socialdemokraternas stadsplanering
Nyliberaler och Miljöpartister
"[...] yimbyiter [...] förvandlas till jokern i sin övertygelse om att världen är en gles och ond plats."
Yimbymobben och Universitetsortsidealister
Internettroll och Högtravande akademiker
samt inte minst
Glesbygdsfientliga urbanistextremister

Eftersom omdömena kommer från alla håll och slår i alla riktningar är det väl bara att konstatera att vi är tvärpolitiska medelvägsextremister.

Olof Antonson

Född: 1983
Uppväxtort: Öckerö
Bor: Landshövdingehus i Kålltorp
Utbildning/yrke: Bildpedagog/förskollärare på Reggio Emilia-inspirerad förskola, Norra Hisingen; tecknare.
Fritidsintressen: Skateboardåkning, driva olika projekt, skandinavisk 1900-talsdesign etc.

Yimbymedlem: Sedan maj 2009, läste bloggen tidigare
Samordnare: Sedan 2012

Favoritområde i Göteborg: Backkrönet vid Kungshöjd ner mot Esperantoplatsen.
Favoritplats i Göteborg: Plaskis i Kungsladugård
Favoritbyggnad i Göteborg: Skandiahuset (Brogyllen)

Favoritperiod inom arkitekturen:  Lokala byggnadstraditioner, exempelvis fiskelägenas tillkomst i Bohuslän.
Favoriturbanist: Christopher Alexander och Jane Jacobs
Favoritarkitekt: Toyo Ito och Alfred Hansen (Skagen)
Favoritstad: Tokyo och Skagen

Drömförändring i Göteborg: Helhetsgrepp (stadsplan, stråk, lågbroar osv.) och en mer lokalt förankrad arkitektur.

Jesper Hallén

Född: 1984
Uppväxtort: Lundby, Göteborg
Bor: Hyresrätt vid Chapmans torg
Yrke: Grafisk formgivare, konstnär och tidigare kock
Fritidsintressen: Musik, film, teater, quiz och fotboll
Politisk hemvist: Socialdemokrat

Yimbyit sedan: Har så länge jag kan minnas haft idéer och dagdrömmar om hur man utveckla olika platser i stan. Medlem i nätverket sedan 2008.
Samordnare sedan: 2008

Favoritområde i Göteborg: Kvillestan - Hisingens lilla kvartersstad i skuggan av den stora staden på andra sidan älven. En blandning av landshövdingehus av skiftande slag och modernare tillskott. Här finns en mängd små verksamheter, bostäder, kyrkor, saluhall, moské, restauranger samt Hisingens äldsta torg. När Frihamnen bebyggs och Lundbyleden hanteras blir Kvillestan en del av centrum.
Favoritplats: Götaplatsen - En stadsteater, stadsbibliotek, konstmuseum, konserthus, biografer, fotomuseum och en pampig mötesplats för folkrörelse, kultur och kalas på en och samma plats är svårt att slå! En plats av många minnen, för alla sinnen.
Gillar även Brunnsparken, stadens hjärta. Här möts göteborgare från alla stadsdelar i ett fascinerande men fungerande kaos! En av få platser som aldrig sover.
Favoritbyggnad: Stadsteatern (1934). För sitt eleganta inre, sitt magnifika yttre och sin fantastiska funktion. Bara en titt in i trapphuset är värt ett besök, perfektion.
Smultronställe: Keillers Park - Man har inte sett Göteborg förrän man stått på Rambergets topp.

Favoritperiod inom arkitekturen: Postmodernism
Favoriturbanist: Lukas Memborn

Favoritstad: Göteborg och San Francisco
Drömförändring i Göteborg: Tunnelbana, minskad segregation (och en Hisingsskylt) 

Pär Johansson

Född: 1986
Uppväxtort: Eksjö, Småland
Bor: Bostadsrätt, 3 rok på våning 6 av 8 i Kvillebäcken
Civilstånd: Gift
Utbildning/Yrke: Civilingenjör Väg- och vatten, doktor i byggnadsfysik. Arbetar som forskare och lärare på Chalmers
Fritidsintressen: Träning, ser fram mot mitt 11:e Göteborgsvarv 2019
Politisk hemvist: Sosse med förtroendeuppdrag som ersättare i Lundby stadsdelsnämnd.

Yimbyit sedan: Oklart, medlem i Yimby sedan 2013
Samordnare sedan: 2016

Favoritområde i Göteborg: Långgatorna. Blandat innehåll, blandade stilar och lite kaos.
Favoritplats i Göteborg: Esperantoplatsen. Fin inramning och stadspuls. Alltid något på gång.
Favoritbyggnad i Göteborg: Parkgatan 9-11 i jugendstil, ritat av Hans Hedlund och invigt den 1 oktober 1898. Tegel!

Favoritstad: Wien
Favoritperiod inom arkitekturen: Allt från gotik till jugend från sent 1800-tal

Drömförändring i Göteborg: Byggnader med blandat innehåll på del av Heden

Tove Krabo

Född: 1974
Uppväxtort: Göteborg
Bor: I Tynnereds bästa BRF
Utbildning/yrke: Konstnär, konstlärare, ordförande i en BRF
Fritidsintressen: Stadsodling, katter, kriminologi
Politisk hemvist: Om Roland Paulsen vore politiker skulle jag rösta på honom.

Yimbymedlem: Sedan 2010
Samordnare: Sedan 2018

Favoritområde i Göteborg: Tynnered - har bästa micro-klimatet i stan; flest soltimmar och nära till havet. Ibland ringer min mamma från Annedal och säger ”värst vad det regnar”, men då har det redan spruckit upp i sydväst.
Favoritbyggnad i Göteborg: Nordhemsskolan: det var enormt stort att vara tio år och få tag på en rosnyckel på den skolan. Det är en otrolig byggnad med tinnar och torn, kalkmåleri, valv; ett fantastiskt hantverk! Gillar också den brutala Frölunda-arkitekturen, exempelvis Kommandobryggorna. Vill dock inte ha fler kopior.

Favoritperiod inom arkitekturen: Om jag måste välja en, och ur ett lokalt perspektiv, väljer jag nationalromantiken (se Nordhemsskolan). Tegel och branta tak är nästan alltid positivt. Annars organisk arkitektur.
Favoritarkitekt: Lars Vilks (organisk anarkist-arkitektur, se Nimis) – eller Fritz Höger (för teglets skull)
Favoritstad: Göteborg – eller Marseille

Drömförändring i Göteborg: Överdäckning av Västerleden/Söderleden, eller åtminstone omvandling till stadsgata med sänkt fart och normala övergångsställen. Gäller förresten samtliga trafikleder i stan.

Alvar Palm

Född: 1981
Uppväxtort: Härnösand
Bor: Bostadsrätt i Gamlestaden
Yrke: Projektledare, solceller
Fritidsintressen: Spela flipper
Politisk hemvist: Mitten, grön, utilitarist, liberal. Har förtroendeuppdrag för Miljöpartiet: ersättare i SDN Östra Göteborg och ny 1:e vice ordf i Nämnden för Intraservice

Yimbymedlem sedan: Vet ej, men läst bloggen sedan start
Samordnare sedan: 2014

Favoritområde i Göteborg: Linné, hör och häpna
Favoritbyggnad i Göteborg: Posthuset inkl. tillbyggnad - ett av få exempel i Göteborg där man vågat förtäta genom att blanda gammalt och nytt på ett så synligt sätt

Favoritperiod inom arkitekturen: Ingen särskild, variationen är det fina
Favoritstad: Barcelona

Drömförändring i Göteborg: Boulevardisering av trafiklederna

Patrik Sjöberg

Födelseår: 1974
Uppväxtort: Göteborg
Bor: hyresrätt i Olskroken
Civilstånd: singel, två katter
Yrke: civilingenjör och kulturgeograf
Fritidsintressen: film, TV och fotboll
Politisk hemvist: liberal

Yimbymedlem: osäker, gissningsvis sedan 2011-2012
Samordnare: sedan 2014

Favoritområde i Göteborg: Linné
Favoritbyggnad i Göteborg: Jugendhuset på hörnet av Västergatan/Föreningsgatan (Louis Enders)

Favoritperiod inom arkitekturen: ny-stilarna under 1800-talet och jugend
Favoritarkitekter: Louis Enders (Sverige), Robert A.M. Stern (internationellt)
Favoritstad: New York

Drömförändring i Göteborg: nedgrävning av de stora trafiklederna

Anders Bäck

Födelseår: 1972
Uppväxtort: Uddeholm, Värmland 
Bor: villa i Biskopsgården
Civilstånd: sambo
Yrke: civilingenjör
Politisk hemvist: hemlös, hittar ett kort herberge vart fjärde år

Yimbymedlem: sedan 2013, läste bloggen innan
Samordnare: sedan 2018

Favoritområde i Göteborg: Kvillestan - ett förr slitet område som vaknar till liv tack vare sina nybyggda grannar Porslinsfabriken och Nya Kvillebäcken.
Favoriturbanist: Jeff Speck
Favoritstad: Wien

Drömförändring i Göteborg: Bättre blandning av bostäder och arbetsplatser

Yimby Göteborg om: samordnare, yimby, Göteborg, admins

Bloggar om: samordnare, yimby, Göteborg, admins

Yimby Göteborg skickar idag in ett yttrande över Änggården - vård och forskning vid Per Dubbsgatan som just varit ute på samråd. Du kan stödja vårt yttrande genom att använda formuläret på Stadsbyggnadskontorets hemsida eller genom att maila sbk@sbk.goteborg.se. Synpunkter behöver vara inne senast idag tisdag den 29 januari.

Läs även vår rapport från vår stadsvandring vi höll på Sahlgrenska förra året.

Du kan t.ex. skriva:

Per Dubbshuset från 1896 försvinner enligt nuvarande planförslag.


Byggnader som rivs enligt nuvarande förslag.


Kulturhistoriskt värdefulla miljöer som försvinner enligt nuvarande planförslag.

Yttrande över Änggården - vård och forskning vid Per Dubbsgatan

Diarienummer SBK: BN0563/13


Synpunkter

Vi ställer oss positiva till utbyggnad av vård- och forskningsverksamheten vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Det är även glädjande att man vill minska barriärerna vid Per Dubbsgatan och underlätta att ta sig från den ena till den andra sidan.

Däremot är vi starkt kritiska till liggande planförslags föreslagna rivningar av en betydande del av Sahlgrenskas kulturhistoriskt värdefulla byggnader inom området. Ett genomförande av liggande förslag skulle radera så pass många av de äldre byggnaderna att det inte längre är frågan om något enstaka hus utan om en hel byggnadsmiljö som är av vikt för hela staden.

Byggnaderna utgör en värdefull miljö som både vittnar om sjukhusets historia och skapar en värdefull miljö idag och förhoppningsvis imorgon. Här föreslår vi att man backar och undersöker vidare hur man kan förena utbyggnaden med hänsyn till och tillsammans med befintlig bebyggelse.

Att ersätta vissa byggnader under årens lopp är ett naturligt inslag i alla levande städer och inget vi ifrågasätter, särskilt inte i ett sjukhusområde där verksamheten i de flesta fall är överordnat byggnaderna. Men när man tittar på hur många av de äldre byggnaderna, flera av dem klassade som mycket kulturhistoriskt värdefulla, som faktiskt försvinner i de planer som lagts fram får man börja tänka på helheten.

Vi instämmer här med utlåtandet från kulturmiljöinventeringen: 

"Sammantaget bedöms planförslaget som nästintill förödande för Sahlgrenskas kulturmiljövärden."


Ur kulturmiljöinventering: 

Yimby Göteborg om: sahlgrenska, Göteborg, arkitektur, yimby, yttrande, detaljplan, stadsplanering, samråd

Bloggar om: sahlgrenska, Göteborg, arkitektur, yimby, yttrande, detaljplan, stadsplanering, samråd