Regeringen beslutade i juni 2017 om en utredning att öka kommunernas möjlighet att se till att byggrätter i detaljplan tas i anspråk snabbare. Nu är utredningen klar. Ladda ner den här Utredningen föreslår följande lagändringar:

• Tillåt kortare genomförandetid och olika genomförandetid för olika områden i samma detaljplan
• Ta bort begränsning för exploateringsavtal att byggherrar finansierar byggnadsverk för vård, utbildning eller omsorg
• Förtydliga möjligheten ha med tidplan för genomförandet i exploateringsavtal
• Återinför explatörsbestämmelserna

Utöver lagförslagen så rekommenderar utredningen fler åtgärder för att snabba på genomförandet:

• Kommunerna bör köpa mark i större omfattning för att kunna planera och bygga bostäder själva
• En utredning bör göras av expropriationslagen och andra relaterade lagar för att öka kommuners möjlighet att köpa mark
• Kommuner bör bli bättre på att kartlägga outnyttjade byggrätter och följa upp genomförande av detaljplaner

Kortare genomförandetid
Idag tillåter lagen en genomförandetid på 5-15 år. Utredningen föreslår att kommuner ska kunna sätta så korta genomförandetider som 3 år, för bebyggelse som är avsedd att uppföras på den tiden. En kortare genomförandetid ska också kunna sättas på delar av ett planområde som kan bebyggas snabbare än resten.

Det är inte tydligt i utredningen vad en kortare genomförandetid skulle ha för betydelse för byggandet i praktiken. Det som genomförandetiden garanterar är att kommunen inte kan upphäva eller ändra av plan under genomförandetiden, om någon sakägare motsätter sig det. Utredningen menar att en kortare genomförandetid därför sätter press på byggherrar eftersom kommunen kan upphäva planen när tiden gått ut. I praktiken händer det här mycket sällan, vilket utredningen också konstaterar. Resonemanget är att det trots allt är ett möjligt verktyg för kommuner, sedan är det upp till dem att avgöra om de vill använda det.

Reglering av exploateringsavtal
Exploateringsavtal är ett avtal som tecknas mellan kommunen och en byggherre i samband med framtagande av detaljplan. Avtalet reglerar åtaganden från kommunen och byggherren om genomförandet av detaljplanen. Byggherren kan åtas att tex finansiera utbyggnad av allmän plats som behövs för att kunna bygga på kvartersmarken. Oftast är signering av avtalet från byggherren ett villkor från kommunen för antagande av detaljplanen.

Historiskt har det inte funnits någon reglering av vad sånna avtal fick innehålla, men 2015 gjordes preciseringar. Motiveringen till begränsningarna var att byggherren sågs stå in en stark beroendeställning till kommunen, eftersom den har monopol på att besluta om detaljplaner. Det är idag inte tillåtet att avtala om att byggherren ska finansiera uppförande av byggnader för vård, skola eller omsorg. Utredningen menar att dessa regleringar inte är motiverade eftersom maktförhållande mellan kommun och byggherre kan se olika ut och bero på flera olika faktorer, som bristen på bostäder och kommunens resurser. Utredningen konstaterar också att både kommunen och byggherren har skydd mot oskäliga avtalsvillkor genom avtalslagen och att ytterligare reglering bara begränsar möjligheten till överenskommelser.

Utredningen föreslår även att plan- och bygglagen förtydligar möjligheten att inkludera tidplan för genomförande i exploateringsavtalet. Kommunerna har möjlighet att avtala om detta, vilket skulle ge dem möjlighet att ta ut böter om byggherren inte bygger klart efter överenskommen tid. Många kommuner och byggherrar tror att nuvarande lagstiftning inte tillåter avtal om tidplan men enligt utredningen finns det inga juridiska hinder för det.

Exploatörsbestämmelserna
Vid lagändringen 2015 togs även de sk exploatörsbestämmelserna bort. De innebar att kommunerna hade rätt att vid vissa förutsättningar lösa in privat mark utan ersättning. Inlösning krävde beslut av länsstyrelsen och att marken skulle användas för allmän platsmark eller för allmänna byggnader som tex skola. Rätten användes mycket sällan men utredningen bedömer att de fyllde en viktig funktion som möjlig yttersta lösning i avtalsförhandling. Utredningen föreslår därför att de återinförs.

Min slutsats
Sammanfattningsvis verkar det som att utredningen mest föreslår återinförande av lagar som togs bort 2015. Det kommer troligen inte att ha någon revolutionerande påverkan på stadsplaneringen. Det är synd att utredningen av riksintressen 2015 var en sån katastrof. En översyn av dessa intressen med syfte att öka kommunens inflytande i hur de ska tillgodoses vore intressant. Att jämka kommuners och byggherrars ställning mot varandra fram och tillbaka är att ignorera elefanten i rummet.

Yimby Göteborg om: utredning, förslag, regeringen, exploateringsavtal, genomförandetid, detaljplan, plan- och bygglagen

Bloggar om: utredning, förslag, regeringen, exploateringsavtal, genomförandetid, detaljplan, plan- och bygglagen

Johannes Hulter analyserar förslaget om att flytta station Haga till Skanstorget som lanseras av två välrenommerade Göteborgsarkitekter på GP debatt 5/10.

Johan Lundins och Anna-Johanna Klasanders debattinlägg om att flytta station Haga till Skanstorget är väldigt intressant. Det ställer ett grundläggande problem för svensk stadsplaneringsdebatt i blixtbelysning. För det första är det viktigt att komma ihåg att dessa debattörer inte är några perifera kufar. Johan Lundin är kontorschef på White i Göteborg och en av stadens mest framträdande arkitekter. Anna-Johanna Klasander är ansvarig för forskning och utveckling på White, forskarutbildad arkitekt och lektor på Chalmers. Det är riktiga tungviktare. Båda är dessutom trevliga, intelligenta och kunniga personer. Det stora mysteriet är hur dessa två personer kan lägga fram ett sådant här förslag. Hur är det ens möjligt?

Låt oss titta närmare på förslaget. I all enkelhet går det ut på att flytta station Haga till Skanstorget och göra Skanstorget till en stor, öppen, offentlig plats. Den andra delen av detta förslag, att göra Skanstorget till ett stort torg är ju inget konstigt. Det har också föreslagits tidigare av bl.a. Claes Caldenby. Det må förvisso vara ekonomiskt orimligt, särskilt om parkeringen ska flytta under jord, men rent praktiskt är det ju uppenbart möjligt att genomföra. Extremt dyrt för oklar nytta, men definitivt görbart.

Men att flytta station Haga till Skanstorget? Vad betyder det ens? Rimligen betyder det en av två saker. Antingen att det ska anläggas en väldigt lång gång under mark från Skanstorget till station Haga och att övriga utgångar ska blockeras. Detta vore naturligtvis såväl dyrt som fullständigt meningslöst. Eller så betyder det att själva stationen de facto ska flyttas till ett läge under Skanstorget. Det finns dock flera problem med ett sådant förslag. Det mest uppenbara är att Västlänken inte går under Skanstorget. Den går inte ens i närheten. Man skulle behöva dra om tunneln rejält med allt vad det innebär. Om det ens skulle gå med tanke på omgivande geologi etc. Som alla förhoppningsvis förstår är detta helt orimligt.

Den intressanta frågan är istället hur i all världen två högt meriterade och kunniga arkitekter ens får för sig att föreslå detta och sätta sina goda namn på spel. Det enkla och uppenbara svaret är att detta inte har något med Västlänken att göra utan bara handlar om att till varje pris försvara Skanstorget som öppen plats. Man drar sig osökt till minnes Jane Jacobs kommentar om ortodoxa (modernistiska) planerare och deras fixering vid öppna platser (open spaces):

Denna tes stärks av ett liknande absurt förslag som Johan Lundin lanserade för några år sedan,  då tillsammans med Ulla Antonsson (även hon från White). Det handlade om Heden och förslaget var att bevara Heden som öppen plats och istället bygga massor av nya hus på gårdar och ovanpå (sic!) befintliga hus runt Heden. Detta illustrerades med en volymskiss där uppemot 10-15 våningar lagts ovanpå befintliga hus. Något som naturligtvis är fysiskt omöjligt.

Som jag inledde med att säga så avslöjar detta en del intressanta saker om svensk stadsbyggnadsdebatt.

1. Man kan påstå vad som helst när det gäller stadsbyggnad. Det finns inga som helst spärrar för vilka knasigheter som kan läggas fram som seriösa debattinlägg. Uppenbarligen är den allmänna kunskapsnivån så låg när det gäller dessa frågor, att vad som helst accepteras som möjligt, vilket är ett stort problem eftersom det samtidigt rör så fruktansvärt viktiga samhällsfrågor. Det handlar naturligtvis inte om att gemene man ska kunna ta ställning till komplicerade, tekniska detaljfrågor. Det är orimligt att begära. Men här handlar det om extremt enkla geometriska, fysikaliska och ekonomiska förhållanden som vem som helst borde kunna genomskåda.
2. De som borde kunna hjälper inte till. Det finns trots allt personer som besitter sakkunskap (experter) eller har som yrke att kritiskt granska och ifrågasätta sakpåståenden (journalister). Av olika anledningar är dessa i stor utsträckning tysta eller, i värsta fall, utnyttjar den utbredda okunskapen. Det kan handla om en ovilja att ge sig in i infekterade debatter, kollegial hänsyn eller ointresse. Oavsett vilket så är det ett problem. Förslag som ingen professionell någonsin skulle ha mage att presentera inför sina kollegor slås upp stort på debattsidorna för kreti och pleti. Och ingen säger något. Det är som att man har accepterat att de vanliga naturlagarna inte gäller i offentligheten.
3. De som borde kunna kan inte. Ibland drabbas man av misstanken att det också kan handla om en grundläggande okunskap bland de professionella själva. Stadsbyggande är en komplex process som involverar många olika disparata fält, allt från arkitektur, ekonomi och juridik till politik, teknik och mycket annat. Med den långt gångna arbetsdelning och specialisering som utmärker ett komplext samhälle som vårt så innebär det att den som är expert på en sak kan vara fullständigt okunnig om en annan sak. Ur det perspektivet är det förståeligt att framstående arkitekter, på fullt allvar, kan lägga fram förslag som är såväl juridiskt, ekonomiskt som tekniskt orealistiska och absurda. Detta kan också vara en orsak till de brister vi så ofta ser i stadsbyggnadsprocessen. Suboptimeringen är långt gången. Helheten bli lidande av att de specialiserade delarna inte kommunicerar - inte kan kommunicera - med varandra.

Allt detta gör tvärvetenskapliga forum som Yimby fullständigt avgörande. Offentligheter där specialiserad kunskap från olika fält kan konfronteras och prövas mot varandra och slutligen smälta samman som en starkare och mer generell kunskap. Utmaningen framöver är att hitta sätt att implementera den generaliserade kunskap som skapas i sådana noder i den praktiska planeringen. Parallellt med detta så måste ribban höjas i stadsbyggnadsdebatten. Där har vi alla ett ansvar men särskilt tungt faller det förstås på de professionellt verksamma. För så här kan vi ju inte ha det.

Johannes Hulter, socialdemokrat, stadsutvecklingsdebattör och fd samordnare för Yimby Göteborg

Yimby Göteborg om: göteborg, stadsplanering, skanstorget, GP-debatt

Bloggar om: göteborg, stadsplanering, skanstorget, GP-debatt

Söndagen den 30/9 var det dags för årets andra Yimbyvandring. Vi var ett drygt 30-tal nyfikna som hade samlats vid resecentrum på nybyggda Gamlestads Torg. Med utmärkt guidning av Helena Holmberg från Fastighetsägare i Gamlestaden (BID Gamlestaden) tog vi oss under järnvägsspåren till Slakthusområdet och vidare till platsen för Yimby Göteborgs förslag till ny evenemangsarena. Därifrån tog vi oss över Gamlestadsvägen och in bland landshövdingehusen mot Holländareplatsen. Vi tittade på bygget vid Artillerigatan mittemot SKF, och tog oss slutligen till Gamlestadens fabriker.

Det är en storstadsmässig miljö som växer fram, och man kan ana en framtida koppling bort till kvarteren vid Artillerigatan när viadukten försvinner. Till höger i bild vid Säveån byggs punkthus, vilket i detta läge känns berättigat med tanke på den begränsade ytan, och för att bättre möjliggöra kontakt med vattnet. I en såpass karg och hårdgjord omgivning blir Säveån och de befintliga träden en stor tillgång.

Gamlestads Torg med lokaler för Göteborgs förskole- och grundskoleförvaltning. Inom kort flyttar Världslitteraturhuset in och hamnar då nära Berättarministeriet. Trappan leder ner under tågspåren.

Helena Holmberg berättar om BIDs (business improvement districts) och arbetet med att utveckla Gamlestaden.

Vi tog vägen genom resecentrum.
 

 En plats med goda kommunikationer.

Resecentrum invigdes 18 augusti 2018. Här fanns en utställning om det gamla och nya Gamlestaden.

I tunneln under järnvägsspåren fick vi vänta ut ett överraskande ösregn.

Helena tog tillfället i akt och berättade mer om Gamlestaden.

Västtrafik har valt att namnge området Gamlestads Torg för att inte blanda ihop med de som bor på adressen Gamlestadstorget. Trafikverket å sin sida har döpt järnvägsstationen till Gamlestaden station. Ersättningshållplatsen (längst upp till vänster) fortsätter heta Gamlestadstorget.

Rundvandring i Slakthusområdet med sitt karaktäristiska torn. Anläggningen ritades av Otto Dymling 1902-03, och de äldsta delarna byggdes av F O Peterson & söner 1905.

Ett nedgånget och perifert verksamhetsområde har blivit allt mer centralt genom läget vid nya resecentrum och Gamlestads torg. Det mentala avståndet till resten av Gamlestan känns avsevärt kortare idag än innan bygget av tågstationen. Fastighetsägarna är kommunala Higab och privata Klövern. Den senare har byggt om, byggt ut och restaurerat sina fastigheter.

Områdets äldsta hus, byggt som svinhus i början på 1900-talet, inhyser idag Nordeuropas första stads-vineri, som lanserade sin första vinårgång för ett par veckor sedan. I de smakfullt utvecklade lokalerna kan man äta lunch på dagarna och middag på kvällarna. Det finns även en ostronbar där man kan dricka vin till. (Källa: Helena Holmberg)

Klövern har klätt in ett fryshus från 70-talet i corténstål, och fyller idag huset med kontorshyresgäster samt en lunchrestaurang.

Plötsligt dök en lastbil upp.

Samtidigt finns stor utvecklingspotential i övriga området, och stora delar av beståndet står tomt. (Källa: Helena Holmberg)

Diskussion om att anlägga den nya arenan i Gamlestan istället för vid Skånegatan.

På andra sidan Slakthusgatan finns ytan där arenan byggs i Yimbys förslag. Det är Göteborg Energi som äger marken, och det finns goda kommunikationer hit både genom kollektivtrafik och med bil.

En stadsdel full av kontraster.

Gamlestadsvägen är i sin nuvarande utformning en barriär som klyver stadsdelen itu. Med en annan utformning skulle det kunna bli en pulserande stadsgata.

Alternativ trafiklösning i Gamlestaden: Möjligheten att klara sig utan biltunnel längs Artillerigatan känns som en betydligt mer stadmässig lösning. Gamlestadsvägens barriäreffekt minskas då viadukten rivs, och trafiken leds över en ny bro över Säveån.

In mellan landshövdingehusen i den av Albert Lilienberg planerade stadsdelen.

Ständigt närvarande.

Holländareplatsen

Med tegelbyggnaden som nominerades till Yimbypriset 2016.

Byggarbetsplats vid SKF.

Frågan är vad som kommer att hända med de gamla fabrikslokalerna? Planerna på köpcentrum verkar ha runnit ut i sanden.

Artillerigatan: En struktur att förädla och bygga vidare på.

Louis Enders landshövdingehus från 1916-17 till höger samt Holländareplatsen i bakgrunden.

Avrivna kvarter som blivit markparkering.

Enorm potential!

Många hinder att korsa för den som vill ta sig över Artillerigatan.

Halva kvarteret strök med för en påfartsramp till viadukten.

Säveån.

Gamlestadens Fabriker: Ovanligt elegant 20-talsklassicism för en industribyggnad.

In mellan de gamla fabrikslokalerna.

Olika skalor.

I bakgrunden syns Sahlgrenska sockerbruket, som var den första industrin i området. Huvudbyggnaden från 1729 är numera inbakad i det övriga fabrikskomplexet.

Vi var överens om att Gamlestan är en dynamisk stadsdel med rik historia, och där mycket spännande kommer att hända framöver.

Vandringen avslutades här i Gamlestadens Fabriker, men några av oss gick vidare för att diskutera intrycken över en bit mat och dryck.

Old Corner

Tack för en trevlig vandring, och ett särskilt stort tack till Helena Holmberg, som delade med sig av sina erfarenheter och kunskaper om stadsdelen!

Yimby Göteborg om: stadsvandring, yimbyvandring, gamlestaden, gamlestan, gamlestads torg, slakthusområdet, gamlestadens fabriker, göteborg, yimby, arkitektur

Bloggar om: stadsvandring, yimbyvandring, gamlestaden, gamlestan, gamlestads torg, slakthusområdet, gamlestadens fabriker, göteborg, yimby, arkitektur

"Identifiering av problemområden för lokalhyresgäster under arbetet med Västlänken och rätten till ersättning" är titeln på ett examensarbete som Ebba Edlund och Amanda Eklund skrivit vid kandidatprogrammet Affärsutveckling och entreprenörskap inom samhällsbyggnadsteknik på Chalmers. Arbetet är intressant för att det visar på att dels är det generellt mycket svårt att får ersättning för byggprojekts påverkan på verksamheter och dels saknas en konsekvensanalys av Västlänkens påverkan på berörda verksamheter.

Avbrutet mellan Kvarnberget och Operan och hänvisat till en omväg via Lilla Bommen.

Frågan och byggprojekts påverkan på restaurang och handel har aktualliserats inte minst efter signaler från tre krogar som påverkats av Vasabrons avstängning och förlängda byggtid. De säger att kundflödena på framförallt kvällarna har minskat och nu dras verksamheterna med skatteskulder. Ägarna är belånade efter att ha investerat i verksamheterna och 50 personer kan komma att förlora sina arbeten om krogarna begärs i konkurs.

Byggprojektet vid Vasabron startade i juni 2017 skulle ha varit klart i april 2018 men tidsplanen sprack. Senast i september flyttades prognosen fram fem månader från februari till juli 2019. Då har stråket över bron varit avbrutet i drygt två år.

Det följande är en kortare sammanfattning av det intressantaste i examensarbetet och avslutsningvis lyfts blicken även utanför arbetet med en uppmaning till våra styrande.

Lagar och rättspraxis

I arbetet görs en genomgång av relevanta domar där verksamhetsutövare tagit kommuner och fastighetsägare inför skranket med anledning av upplevd påverkan från byggprojekt i närområdet.

Rätten till skadestånd vid en förmögenhetsskada förutsätter enligt Miljöbalken (32 kap 3 §) att någon av nedanstående åtta punkter är uppfylld:

1. förorening av vattenområden,
2. förorening av grundvatten,
3. ändring av grundvattennivån,
4. luftförorening,
5. markförorening,
6. buller,
7. skakning, eller
8. annan liknande störning.

Speciellt punkt 6–8 är relevant för verksamhetsutövare i staden i samband med byggprojekt. När det är frågan om avspärrningar som påverkar tillgängligheten till verksamheten har "annan liknande störning" åberopats. Även om det inte blivit fällande domar så har Högsta Domstolen slagit fast att "annan liknande störning" även omfattar avspärrningar (NJA 1996 s 634).

Verksamheten måste bevisa omsättningsminskningen och att den med stor sannolikhet är en skada som är en följd av byggarbetet. Tidigare domar ger att detta verkar vara mycket svårt att bevisa givet domstolarnas hårda krav – både på grund av att omvärldsfaktorerna är många och att det är svårt att bevisa vad en normal omsättning hade varit. Årsredovisningar har ofta ansetts vara för trubbiga och examensarbetarna uppmanar därför näringsidkarna att börja anteckna dag för dag på vad som sker utanför, notera kassaflödet och inströmningen av kunder. Bevismaterialet blir ännu bättre om dagboken förs lång tid innan byggnationen har påbörjats så att jämförelser kan göras. Men trots bevisad påverkan så har en dom i Högsta Domstolen fastslagit att skadestånd vid gatuarbeten och liknande kan nekas med argument om att de är samhällsnyttiga och därmed bör man också tåla mer än i andra fall av påverkan från byggnation (NJA 1996 s 634).

Förutom Miljöbalken kan Hyreslagen i Jordabalken åberopas med krav på nedsättning av hyra vid störningar under t.ex. byggnadsarbeten. Som boende i tätbebyggt område får man dock tåla störningar i viss utsträckning och därmed kan inte alla störningar från exempelvis en byggarbetsplats anses utgöra brist eller hinder i nyttjanderätten. Lagen inte är tvingande vid hyresavtal mellan företag. Idag i Göteborg är det fastighetsägarnas marknad på grund av den stora bristen på kontors- och verksamhetslokaler i bra lägen. Fastighetsägarna har därför ofta lyckats förhandla bort kravmöjligheten i hyresavtalen.

I en intervju med Trafikverkets fastighetsansvarig och en av dess markförhandlare är de noga med att säga att

Skadan måste ha skett för att den ska vara ersättningsgiltig, dvs. det är först efter att skadan har skett som rätten till ersättning kan prövas. Det gör att innan dom fallit så är det näringsidkaren som står för alla risker och kostnader.

Entreprenad Centralen

Vid entreprenad Centralen finns ett femtiotal verksamheter som bedöms ligga i direkt anslutning till byggarbetsplatsen. Bedömningen är att problemet framförallt är buller och med hjälp av ett skärmande plank och kontrollmätningar ska det hanteras. Trafikverket menar att störningarna som redan finns idag är mycket högre än de som tillåts under byggnationen och gissar att "... om de inte upplever att de störs idag kommer de inte att störas av det som bygget kommer att tillföra." Byggarbetsplatsen kommer att finnas under tre år. NCC har identifierat t.ex. Frist Hotel, Operan, Skansen Lejonet och Regionens Hus som kritiska.

Entreprenad Haga

Representanter för entreprenörkonsortiet AGN Haga AB tror att logistiken kommer att utgöra det största problemet under byggtiden. De menar att det är den trafiken som kommer att påverka tredje man mest, speciellt i närheten av de öppna schakten. Rosenlundsbron kommer att ersättas av en tillfällig bro längre öster ut, men det flöde av människor som idag kan ta sig till Rosenlundsgatan kommer troligtvis inte att upprätthållas på samma sätt med den nya bron. Dessutom kommer endast cyklister och fotgängare kunna passera över. Soldäcket, en lekplats och bänkar att sitta på vid kanalen vid Rosenlund kommer att försvinna under byggtiden. Därmed finns ytterligare en större risk att flödet kommer att minska till detta område.

Rosenlundsgatan är ett område som Trafikverket har under hög uppsikt. Det finns redan verksamheter i området som har sagt upp sina kontrakt och skall flytta därifrån. Här har Trafikverket kontakt med fastighetsägare som är oroliga för att de inte ska få in någon ny hyresgäst. Frågor kring ersättning i detta ärende har kommit på tal men Trafikverket kan, som tidigare nämnts, inte ersätta något förrän skadan går att påvisa.

Entreprenad Kvarnberget

Trafikverkets fastighetsansvarig tror att Kvarnberget kommer att bli ett utsatt område. Runt omkring arbetsplatsen finns det flera verksamheter som kommer att bli påverkade, både restauranger, butiker och kontor. Arbetet vid Kvarnberget kommer att ske i öppna schakt och entreprenören kommer att bli tvungen att skärma av byggarbetsplatsen nära fastigheterna.

Trafikverkets markförhandlare har träffat några restaurangägare vid Kvarnberget i frågan om uteserveringar. För 2018 kommer alla restauranger att kunna ha sina uteserveringar öppna men mellan 2019 till 2021 kommer det att finnas risk för att få avslag för att öppna uteservering vid vissa områden. Denna information har nått ut till de verksamheter som kan tänkas bli drabbade. Trafikverket tror att det är restauranger löper störst risk att tappa kunder under byggnationen av deletapp Kvarnberget och därför försöker man också att jobba med en aktiv kommunikation med de verksamheter som befinner sig i området.

Entreprenad Korsvägen

Vid entreprenad Korsvägen kommer trafiken att strypas då rondellen försvinner. Framkomligheten kommer att bli svårare för personbil och därmed förväntar man sig att bilisterna kommer att välja andra vägar framför Korsvägen under byggtiden. Från och med 2018 kommer det endast att finnas ett körfält på Södra Vägen i riktning norrut mot Universeum och detta kommer att kvarstå till andra kvartalet 2020.

Examensarbetarna valde att inte fördjupa sig mer detaljerat i entreprenad Korsvägens effekter på handeln.

Röster från näringsidkare

Intervjuer har gjorts med ett 10-tal näringsidkare. Först, de som har kontor är generellt positiva till Västlänken och inte så oroliga för byggskedet då deras arbetare kommer till arbetsplatsen även om det blir lite krångligare. Besöken är relativt få och då nästan alltid planerade. De är inte beroende av spontana besökare. Flera talar om vikten att kunna ha möten utan bullerstörningar men de tror generellt att de kommer att bli ringa och att där det blir problem går det att lösa genom dialog med entreprenör och Trafikverket. Flera företag har haft uppe frågan om en flytt på grund av byggprojektet men det har inte varit möjligt då finns en stor brist på kontorslokaler i bra lägen i Göteborg. Kontorsutbudet i bra lägen beskrivs som obefintligt.

När det gäller restauranger så är en intervju med restaurangchefen på Space 62 belysande för restaurangers villkor. Space 62 drivs av Swedish Taste och ligger vid Sankt Eriksgatan i Hasselblads-kvarteret mitt emot Operan. Hon berättade (i våras) att de just fick reda på att de inte får ha uteservering under sommaren. Detta har gjort att man tvingas stänga helt under juli månad i år trots att man efter en genomförd renovering hade planerat att hålla öppet. Swedish Taste har inte fått någon kompensation men driver ärendet.

Space 62 har många kunder som kommer i från Operan vilket gör att förbindelsen däremellan måste fungera. Restaurangchefen ser positivt på Västlänken då hon tror att restaurangen kommer dra nytta av detta i framtiden. Mycket trafik kommer att flyttas ner i jorden och i området kommer det bland annat att byggas ett nytt hotell vilket restaurangen kan dra nytta av.

Men det tre meter höga plank som ska sättas upp sju meter utanför fasaden upplevs som jobbigt. Restaurangen är beroende av utsikten, tillgängligheten och spontanbesök och detta kan direkt påverkas av bygget utanför. Speciellt lunchrestaurangen befarar man påverkas av bygget utanför.

Space 62 / Swedish Taste har fått en byggarbetsplats sju meter framför fasaden och flödet till och från Operan är brutet.

När det gäller handel kan det vara intressant att lyssna till handlaren som driver ICA Supermarket Rosenlund. Han tror inte att Västlänken kommer att orsaka större problem. Det kommer att bli förändrade flöden i området men det är främst biltrafiken som berörs vilket inte påverkar butiken något särskilt. Han tror snarare att butiken kommer att gynnas eftersom det kommer att vara väldigt många fler som arbetar här under tiden som Västlänken byggs. De tänker också utnyttja läget med Västlänken där man exempelvis jobbar för att få tillfälliga skylttillstånd.

Idag driver butiken skadeståndsanspråk mot Trafikverket vad gäller tillgängligheten, synligheten, städning i området och säkerhetsåtgärder. Handlaren menar att dessa faktorer är viktiga för verksamheten och med detta kan det uppstå kostnader som är till följd av Västlänken och detta ska Trafikverket betala för.

För tillfället pågår småarbeten vid Rosenlund och gatan är avstängd.

Svensk Handel

Branschorganisationen Svensk Handels näringspolitiska expert i Göteborg har också intervjuats. Svensk Handel är för Västlänken och tror att resultatet kommer att bli bra, men handeln måste också överleva under byggtiden. Svensk Handel menar att Göteborgs stad och beställaren, Trafikverket, bör göra en konsekvensanalys som de sedan kan jobba med för att minimera påverkan för näringslivet. Då kan det gå rätt bra. Det andra alternativet är att man agerar som i tidigare fall och då finns det risk att många företag far illa.

Den näringspolitiska experten menar att

Svensk Handel uppmanar politiker och andra inblandade aktörer att ta ansvar för att en konsekvensanalys kommer till stånd. De förväntar sig att Trafikverket och staden genomför denna analys för att negativa konsekvenser ska kunna identifieras i förväg och minimeras. Samtidigt, historiska exempel ger att staden inte tänker på konsekvenserna för handeln och företag och deras verksamheter har fått lida. Detta vill man inte se upprepas.

Examensarbetarnas analys

I diskussionen menar examensarbetarna att handelns villkor under omvandlingen är oklar. Aktörerna i projektet talar framförallt om vad för åtgärder som kommer att ske efter att någon störs och Trafikverket är tydliga med sina hårda kriterier när skadan väl är skedd. Examensarbetarna landar i att...

En konsekvensanalys, tack

Det går inte annat än att instämma i slutsatsen och rekommendationen att Trafikverket och Göteborgs Stad borde göra en seriös konsekvensanalys för att med god framförhållning kunna hantera och minimera påverkan på restaurang och handel. Göteborgs Stad har förvisso arbetat med projektet "Staden under byggtiden" men det verkar framförallt vara fokuserat på globala trafikflöden då de uppmanar medborgarna att resa annan tid, annan väg och med annat färdmedel (än bil). Dessa uppmningar kan mycket väl kan innebära färre kunder i centrala Göteborg.

Det som de intervjuade på byggsidan diskuterar i rapporten är de närmast sörjande verksamhetsutövarna som ligger i direkt anslutning till byggarbetsplatserna. Någon tanke om effekten på staden som helhet och näringslivet i stort tycks inte vara framträdande. Detta trots att biltrafiken kommer att strypas under lång tid vid Korsvägen och Haga och kollektivtrafiken kommer att ledas om (t.ex. längs Engelbrecktsgatan) och kommer att vara avstäng i perioder under turistsäsongerna.

Det har numera blivit ett hål värt namnet mellan Kvarnberget och Operan.

Ibland hör man invändningen att när Götatunneln byggdes så blev det inga effekter på handlen så vi behöver inte vara så oroliga. För de första så hade projektet mindre påverkan i markplan och området hade inte samma attraktivitet som idag – på grund av att Götaledens trafik gick i markplan. Jag har dock hittat en gammal artikel från 2006 med rubriken "Fiskhandlare i Körkan kräver hyressäkning". Handlarna berättar att de upplever att omsättningen gått ner kraftigt på grund av omdamningen och krävde att Higab skulle sänka hyran med 50%. Hurvida handlarna blev bönhörda eller inte har jag inte kunna hitta via Google. (Det kanske finns något i tidningsarkivet för den som är vetgirig.)

Vi vet av tidigare stadsplaneringserfarenhet hur känsliga stråk är för påverkan. Ett glapp på så lite som några 10-tal meter utan urbanitet kan ge en ordentlig försvagning ett stråks potential. Gator som blir avskurna och återvändsgränder tappar omedelbart sitt flöde. Stängsel, buller, dam och godtransporter kan göra trivsamma platser oattraktiva. Flytt av flöden kan drastiskt ändra ett läge från en dag till en annan. A-lägen blir B- och C-lägen och vise versa. Förutsättningarna kan ritas om fullständigt. De aktuella problemen för krögarna vid Vasabron indikerar att effekterna kan bli betydande.

Om nu länken ska byggas och utsikterna att få skadestånd är små så är det väl inte för mycket begärt att Trafikverket och Göteborgs Stad gör en omfattande konsekvensanalys för påverkan i byggskedet både lokalt vid byggarbetsplatserna och inte minst globalt för centrala Göteborg som helhet. Det skulle göra att Trafikverket och Göteborgs Stad kan ta beslut utifrån ett bättre underlag. Åtgärderna för minimera effekterna på näringslivet skulle kunna gå från reaktiva till proaktiva. Det skulle också ge näringsidkarna ökad förståelse och framförhållning så att de får en ärlig chans att försöka parrera effekterna – speciellt viktigt är detta eftersom det är så svårt att få skadestånd i efterhand.

För att få till stånd denna omfattande konsekvensananyls behövs ett ansvarstagande från stadens politiker.

Yimby Göteborg om: göteborg, västlänken, handel, verksamheter

Bloggar om: göteborg, västlänken, handel, verksamheter

Vi skrev en replik på en debattartikel om markanvisningstävlingen på Skanstorget. GP valde att publicera en kraftigt nedkortad version av vår artikel med en lite konstig ingress som ändrade  meningsbyggnaden och kanske även andemeningen. Vi väljer därför att publicera den längre originaltexten här på sidan. Denna text är alltså inte den som publicerades på GP debatt den 17 oktober.

Foto: Skanstorgets strategigrupp. Bild som sprids av gruppen i en skrivelse som delats ut i området, på gruppens Facebook och i en artikel på SVT Nyheter Väst.

Skanstorgets parkeringsplats idag.

Repliken i sin ursprungliga längre version följer i sin helhet:

Ni vilseleder om Skanstorget

Representanter för Skanstorgets Strategigrupp, Centrum för byggnadskultur och Göteborgs Hembygdsförbund skriver på GP debatt (11/10) om planerna för Skanstorget. Vi instämmer i att Skanstorget förtjänar att bli något riktigt bra istället för dagens parkeringsplats, men vi instämmer inte i den fundamentalistiska bevarandeinriktningen som de framför. Det är bra att olika argument och perspektiv möts och nöts, men det bör ske på ett sakligt och ärligt sätt. Tyvärr har skribenterna nedlåtit sig till att sprida ogrundad information.

Redan 2009 menade Stadsbyggnadskontoret att bebyggelse på Skanstorget är möjlig och olika förslag redovisades för Byggnadsnämnden som enhälligt beslutade att den fortsatta inriktningen skulle vara utveckling med bostäder. I november 2014, var förslaget färdigt där 40 bostäder, ett underjordiskt garage i två våningar och en väl tilltagen "piazza" föreslogs.

Yimby Göteborg var då kritiska mot den stora torgytan. Av någon märklig anledning finns det i svensk planering en fäbless för stora monumentalplatser. Stora vindpinade ytor upplevs generellt som ödsliga medan mer intima platsbildningar upplevs som omfamnande, levande och trygga – även i mörkret i november. Det är också vad stadsplaneringens nestor Jan Gehl framhåller när han i boken "Städer för människor" uppmanar stadsplanerare att "Se alltid till att ha för lite utrymme!".

Fastighetskontoret förklarade sedermera att det presenterade förslaget inte bar sig ekonomiskt. Politikerna i Fastighetsnämnden tog därför år 2016 initiativ för att bryta dödläget genom att anta en inriktning som är genomförbar; att torg- och parkytor av mer lämplig storlek enas med ett nytt kvarter innehållande 200 bostäder, verksamheter samt en förskola med fyra avdelningar. En enhällig Byggnadsnämnd beslutade förra året ge ett positivt planbesked för planstart 2020.

Under sommaren 2018 genomfördes en markanvisningstävling där 10 tävlingsbidrag kom in. En unik ingrediens är att det nu är göteborgarna som avgör vilket av de tre återstående förlagen som vinner tävlingen och tilldelas byggrätten.

Det är glädjande att det nu finns tre genomförbara förslag för Skanstorgets parkeringsplats. Nyckeln är blandade verksamheter och olika funktioner som torgyta, parkyta, bostäder, restauranger, caféer, förskola. Samtidigt hanteras bevarandeaspekter i form av siktlinjer mot Skansen Kronan och anpassning till omgivande struktur och bebyggelse.

Det är i detta läge tråkigt att Skanstorgets Strategigrupp m.fl. nedlåter sig till oärliga metoder för att skapa opinion mot planerna. Efter samtal med restauranganställda i området är det tydligt att Skanstorgets Strategigrupp sprider falsk information. De har delat ut en skrivelse i området med en skiss på en anskrämlig byggnad på Skanstorget och antytt att detta är ett av tävlingsförslagen. Skissen finns även på Skanstorgets Strategigrupps Facebook och i en artikel på SVT Nyheter Väst.

Yimby Göteborg har varit representerat i gruppen som utvärderat förslagen för Skanstorget och denna skiss är inte en del av de officiella förslagen och är inte heller representativ för förslagen.

Skanstorgets Strategigrupp tar till brösttoner och menar att eftersom ett bevarandealternativ saknas i omröstningen som nu pågår är omröstningen skendemokrati. Men frågan om ett fullskaligt bevarandealternativ har redan behandlats av den representativa demokratin med underlag från de professionella i förvaltningarna. Våra folkvaldas representanter i nämnderna har enhälligt beslutat om en inriktning för hur platsen ska utvecklas. Det direktdemokratiska inslaget handlar nu om ett val mellan tre genomförbara förslag.

Självklart kommer bevarandeaspekter hanteras av Stadsbyggnadskontorets tjänstemän under detaljplanearbetet. Vi kan också vara trygga i att Länsstyrelsen kommer att bevaka utformningen. Vi hoppas att de förändringar som sker i detaljplanearbetet gör det vinnande förslaget ännu bättre.

I en demokrati är korrekt information och en ärlig debatt avgörande för att medborgarna ska kunna göra informerade val.

Göteborgare! Tyck till och rösta innan 23 oktober.

Pär Johansson, Jesper Hallén, Tove Krabo, samordnare Yimby Göteborg

Patrik Höstmad, f.d. samordnare Yimby Göteborg

Yimby Göteborg om: gp, gp-debatt, debatt, göteborg, skanstorget, stadsplanering, markanvisningstävling, fastighetsnämnden, byggnadsnämnden, fastighetskontoret, stadsbyggnadskontoret, länsstyrelsen, fundamentalistisk bevarandeinriktning

Bloggar om: gp, gp-debatt, debatt, göteborg, skanstorget, stadsplanering, markanvisningstävling, fastighetsnämnden, byggnadsnämnden, fastighetskontoret, stadsbyggnadskontoret, länsstyrelsen, fundamentalistisk bevarandeinriktning

För sjätte året är det nu dags att utse årets Yimbypristagare. Precis som vanligt består juryn av Yimby Göteborgs alla medlemmar. Samordningsgruppen har tagit fram fyra nominerade som presenteras nedan. 

För att rösta går man sig in på Yimbyprisets webbsida www.yimbypriset.se och 
klickar sig fram till röstningsformuläret. För att rösten skall räknas krävs det
förstås att man är medlem. Röstningen pågår fram till och med måndag 21 maj. 

de nominerade är: 

Wingårdhs arkitektkontor, Wallenstam med flera 
för Teatergatan 22. Elegant och urban förtätning i innerstaden.




Före

Teatergatans låga trötta byggnader som spädde på känslan av bakgata har förbytts mot urbana moderna huskroppar med lokaler i bottenplan som på ett elegant sätt samspelar med sina äldre grannbyggnader. Här arbetar man snyggt med ett vackert tegel och med balkonger som ett sätt att harmoniskt bygga upp en fasad. Innerstaden och området kring Avenyn håller sakta men säkert att förtätas med både fler bostäder och verksamheter. Teatergatan har fått fler bostäder, fler lokaler, mer variation och blivit vackrare. Förtätning när den är som bäst! 

Per Bergström Jonsson, Trafikkontoret med flera
för arbetet med den planerade linbanan och den öppna processen.



Göteborgs urbana linbana blir ett helt nytt kollektivtrafikmedel i Norden. En första sträckning mellan Lindholmen och Järntorget är tänkt att stå klar 2021 eller 2022. Vi vill härmed uppmärksamma detta initiativ som ursprungligen bygger på flertalet medborgarförslag. Linbanelösningen är en förhållandevis ekonomisk god satsning och ska närmast jämföras med en spårvagnslinje som är avsevärt mycket mer kostsam att uppföra. Framförallt vill vi lyfta fram och hylla den öppna och goda dialogen som genomsyrat hela arbetet med projektet. Vi se fram emot premiärturen om några år! Läs mer om linbanan här.



-

AnnaKarin Wollhag, Anders Hedin, Rolf Tsoi, Hans Borén, Stina Eknert, Liina Gustvall med flera 
för att med sitt Lindholmen Street Food Market och Lindholmen Street Design Market befolka och skapa liv i platsen även utanför kontorstid.





Lindholmen är kanske inte en plats vi har förknippat med nöjen, mat och upplevelser tidigare. Åtminstone inte utanför kontorstid. Men sedan starten förra våren då Lindholmen Street Food Market slog upp portarna i och utanför Götaverkens gigantiska gamla maskinhall strömmar folket till på lördagarna. Här trängs nu göteborgare från hela stan som vill uppleva olika sorters mat från traktens krogar, dryck från lokala bryggerier och sedan i vintras även lokal design av olika slag. Ett mat och designmekka för alla åldrar som Göteborg aldrig tidigare skådat.
Läs mer om marknaden här och här och i en artikel här.


-

för arbetet med den efterlängtade analysen "Värdeskapande stadsutveckling"

Yimby Göteborg om: yimbypriset

Bloggar om: yimbypriset

Söndagen den 13/5 var det så dags för årets första stadsvandring. Fyrtio stycken har det blivit runt omkring i staden sedan Yimby Göteborg grundades 2008. Denna gång var vi en liten skara på sex personer, som möttes upp vid Marklandsgatan för att titta närmare på det intressanta projektet Södra Änggården i Högsbo industriområde.

Ungefärlig sträcka. Notera Änggården längst upp till höger. Projektet Södra Änggården motsvaras i stort av det inringade området längst ner i bild.

Vi påbörjade vår vandring från Marklandsgatan ner mot Högsbo industriområde.

Den äldre villabebygelsen vittnar om en tid innan Dag Hammarskjöldsleden.

Notera ytan mellan skivhusen och leden.

I väntan på boulevardisering ...

Emanuel tog initativet till vandringen, och visar den tänkta rutten.

Status quo i kvarteren närmast leden i väntan på stadens planer på eventuell boulevardisering.

Juste milieu ...

Ett kvarter skall byggas på markparkeringen framför sjukhusbyggnaden, vilket utgör den nordligaste delen av planen.

En rest från den lantliga småhusbebyggelse som låg på platsen innan industribyggnaderna tog över. Husen hyser enligt uppgift hunddagis sedan många år, och kommer att rivas till förmån för en större byggnad ut mot gatan med förskola i bottenvåningen.

Pågens bageri. Fram till år 2000 drevs verksamheten under namnet Pååls, som bildades 1958 genom en sammanslagning av Olof Asklunds ångbageri på Övre Husargatan och Majornas ångbageri.

Delar av fotbollsplanen kommer att sparas för parkändamål.

Dagen till ära var Platzers showroom öppet. Ordinarie öppettider är torsdagar kl. 10-16, då även Erikshjälpens second hand har öppet. Detta gäller fram till sommaren, sedan skall den tillfälliga byggnaden flyttas och marken den står på saneras. Tack för fikat!

Lisa Häggdahl, projektchef på Platzer, berättade om planen, och hur processen sett ut. Det är glädjande att se en såpass hög ambitionsnivå, i synnerhet beträffande stadsmässighet, och då i ett förhållandevis perifert läge. Under lång tid har avstånd från centrum använts som alibi för en bebyggelse av mer förortsmässig sovstadskaraktär, men i denna plan ses en funktionsblandad kvartersstad som värdeskapande.

Den första etappen kommer troligtvis att följas av fler då andra markägare inser vilka värden som kan skapas. Okidoki arkitekter.

Framtida scenario? Pågens befintliga byggnad kan ses till vänster i bild. Illustration: Okidoki arkitekter (klicka för större bild)

High tech: Fikabordets färgglada mönster aktiverade en digital modell över den tänkta stadsbebyggelsen.

I detta ortofoto från 1967 ses ännu rester av den lantliga karaktären. Dag Hammarskjöldsleden har invigts något år tidigare, och på andra sidan byggs det för fullt. Notera de äldre vägarna i det som kommer att bli "Södra Änggårdens" huvudsakliga parkområde. Kanske finns några rester av dem kvar idag att bygga vidare på? Källa: Lantmäteriet (klicka för större bild)

Dag Hammarskjöldsleden har tilltagit i omfång 50 år senare, och fungerar som en effektiv barriär mellan de olika delområdena. Källa: Lantmäteriet (klicka för större bild)

Avfotograferad plan från Platzers showroom. (Klicka för större bild)

Helikopterperspektiv. Okidoki arkitekter (klicka för större bild)

Diskussion nere vid Marconimotet.

Trädraden med kastanjer är kvar i förslaget, och markerar dess södra gräns.

Industritomterna söder om A Odhners Gata blir troligtvis föremål för framtida exploatering.

Några byggnader har redan rivits.

Medan andra väntar.

Yimby Göteborg om: södra änggården, marklandsgatan, högsbo industriområde, Dag Hammarskjöldleden, Yimby, Yimby Göteborg

Bloggar om: södra änggården, marklandsgatan, högsbo industriområde, Dag Hammarskjöldleden, Yimby, Yimby Göteborg

Vi skriver på GP debatt om göteborgsförslaget som Yimbymedlemmen Alexander Lisinski lagt om att återuppbygga landshövdingehusen på Skansbergets sluttning. Förslaget har tidigare uppmärksammats av Göteborg direkt. Vi skrev då en replik på en debattartikel om återuppbyggnaden.

Förslag för fastigheten Skansen 3 (Albert Svensson, Göteborgs Arkitekturuppror).

Debattartikeln följer i sin helhet:

Bygg upp husen på Skansberget igen

GP skrev nyligen (5/4) om planerna på att rusta upp parken på Skansberget. Det är mycket positivt att så sker. Nu finns möjlighet att lyfta en större del av området. Skansen Kronans närmaste omgivning förändrades kraftigt i samband med 1960-talets rivningar av ett antal landshövdingehus på den södra sluttningen. Allt som återstår är de gamla husgrunderna. Istället för en unik kulturmiljö i anslutning till själva skansen har parkering och baracker blivit en slags permanent lösning. Argument mot att ersätta denna torftiga miljö med vackra hus är svåra att hitta.

En återuppbyggnad skapar underlag för service och kollektivtrafik i området som kommer alla till gagn. Ytan på själva parken förändras inte, och husen kommer inte att skymma Skansen Kronan mer än vad dagens träd och buskar gör.

Att bygga moderna landshövdingehus går - exempel finns bland annat på Majstångsgatan i Kungsladugård, i Haga och på Lindholmen. Att få ekonomi i förslaget kan inte heller vara svårt med den bostadsbrist som råder. Efterfrågan på centrala bostäder i vackra byggnader är mycket hög.

Med fördel kan hela eller delar av projektet uppföras som byggemenskap eller med crowdfunding. Kön till hyresrätter i området är längst i hela staden vilket gör att hyresrätter också bör byggas för att skapa blandning.

Tidigare fanns planer på att bygga studentbostäder på Skansberget. Dessa stoppades på grund av protester - husen passade inte med vare sig Skansen Kronan eller annan omgivande bebyggelse. Bilden ovan visar ett förslag för fastigheten Skansen 3 mot Risåsgatan, framtaget av Göteborgs Arkitekturuppror tillsammans med byggnadsantikvarier och arkitekter. Vi har tagit hänsyn till moderna byggregler, men bevarat landshövdingehusens ursprungliga karaktär. Vi vill visa att det går att bygga vackert igen. Vi är övertygade om att projektet kan bli lönsamt, och hoppas att intresset kan väckas för fler liknande återuppbyggnadsprojekt på andra platser i staden.

Vi anser att rivningarna av dessa landshövdingehus var ett stort misstag - liksom de i Annedal, Masthugget och Olivedal - och att husen förtjänar att byggas upp igen. Därför är det glädjande att det Göteborgsförslag som föreslår just detta fått över 200 röster och kommer att tas upp för avgörande i byggnadsnämnden.

Alexander Lisinski
Albert Svensson
Tove Krabo
Jesper Hallén
Pär Johansson
Olof Antonson

Nätverket Yimby Göteborg och folkrörelsen Göteborgs Arkitekturuppror

Yimby Göteborg om: gp, gp-debatt, debatt, göteborg, göteborgsförslag, skansberget, risåsgatan, lilla risåsgatan, landshövdingehus

Bloggar om: gp, gp-debatt, debatt, göteborg, göteborgsförslag, skansberget, risåsgatan, lilla risåsgatan, landshövdingehus

Yimby Göteborgs stora pris till Albert Lilienbergs minne går 2018 till...

Staffan Claesson och Alexander Ståhle med flera 

för analysen "Värdeskapande stadsutveckling – värdering av stadskvaliteter för bostäder, kontor och handel i Göteborgsregionen"


Motiveringen lyder: 

Här är ett urval av de fina motiveringarna vi fått in från våra medlemmar: 

Hedersomnämnanden

Egentligen skulle vi vilja utnämna alla nominerade som vinnare, särskilt i år då omröstningen var mycket jämn mellan alla alternativ. Vi vill härmed lyfta fram även de övriga nominerade.
 

Wingårdhs arkitektkontor, Wallenstam med flera
för Teatergatan 22. Elegant och urban förtätning i innerstaden.



Ett par motiveringar från våra medlemmar: 

"Ytterligare ett tillskott till utvecklingen av Teatergatan. Från bakgata till levande stadsmiljö, genom förtätning med bostäder, kontor och uppskattade verksamheter i bottenvåningarna. Dessutom med en tilltalande gestaltning."

"De smög in lite stad i staden, på en plats alla verkade ha glömt bort. Lite väsen men med stor effekt. Man går ju hellre längs med Teatergatan än Avenyn. " 

"Att lyckas vända en gata från något som tidigare förde tankarna till Bronx, till något som skapar en länk mellan Avenyn och Vasastan är väldigt bra gjort. Bostäder, kontor, butiker och kultur i ett sammanhang! Bravo! "

"Teatergatan är på väg att bli en egen gata och inte bara en bakgata till Avenyn. Och det är Wallenstam med fleras förtjänst. Stort tack."

Per Bergström Jonsson, Jeanette van Zalingen med flera
för arbetet med den kommande stadslinbanan och den öppna processen.



Ett par motiveringar från våra medlemmar:

"Linbanan över älven kommer att knyta samman Göteborg och underlätta och förkorta transporter till och från jobbet för 1000-tals göteborgare. Färre resenärer behöver ta sig via Brunnsparken och fler kan gå eller cykla till jobbet." 

"Har varit delaktig i utkanten av linbaneprojektet och har uppskattat och imponerats av det arbete som inte minst Per Bergström Jonsson gjorde innan han slutade - en öppenhet och entusiasm som trots de ofta oklara förutsättningarna och bristande resurser präglat projektet och arbetet!"

"Ett mycket viktigt projekt för att binda ihop vår glesa stad och överbygga kraftiga barriärer, som kan innebära oanade förändringar i staden som vi känner den. Har potentialen att verkligen uppfylla vision älvstaden. Kan bli dörröppnaren för ytterligare liberalisering av kollektivtrafiken genom att visa på kraften av nya trafikslag." 

AnnaKarin Wollhag, Anders Hedin, Rolf Tsoi, Hans Borén, Stina Eknert, Liina Gustvall med flera
för att med sitt Lindholmen Street Food & Design Market skapa liv och befolka platsen även utanför kontorstid.



Ett par motiveringar från våra medlemmar: 


"En levande stad är framtidens melodi!
Att skapa en arena för människor att umgås efter "stämpelklockan" ger liv åt stadsbilden och motverkar sovstadens kvarter. När också lokala producenter och näringsidkare är en del av konceptet så kan det inte bli bättre..." 

"För en levande mötesplats för alla sinnen som knyter ihop öst och väst, norr och söder, ett häng för både systrar och bröder." 


"Skapar en av de viktiga funktionerna blandstad kräver. Jag har länge saknat en en riktig food market i Göteborg." 

"Ett mycket lyckat projekt i ett urbant uttryck. Kul att se att detta fungerar minst lika bra som i Neumarkt Kreutzberg, Berlin." 

"Med ett härligt engagemang och varma sätt öppnar design- och matmarknaden upp för nätverkande, en fräck upplevelse och härlig gemenskap i sann göteborgsanda som knyter an Hisingen till övriga Göteborg. Det är också ett mycket uppskattat utflyktsmål varje lördag för oss Hisingsbor. Jag brukar rekommendera alla jag känner att ta sig dit, det gör aldrig någon besviken!" 

 
Tidigare års Yimbypristagare: 


2017:
Lukas Memborn och Josefin Westerlund för arbetet med Göteborgs försvunna och framtida innerstad. 

2016:
Rickard Stark, Maja Ivarsson 
& Johan Navjord, OkiDoki! Arkitekter 
Cathrine Gerle, AB Poseidon
Annika Carlsson, Egnahemsbolaget 
Carolina Högvall, Stadsbyggnadskontoret för Backa grön, plan för stadsmässig bebyggelse längs Litteraturgatan i Backa 
2015:
Ola Serneke för Karlastaden, blandstad på Lindholmen 
2014: 
Gustav Appel, Joakim Häggström, Emma Hedenryd och Roland Sundell för Kville saluhall.
2013: 
Håkan Cullberg och Tomas Lundberg för initiativet Viking Green City - stadsplan för Frihamnen. 



Fotnot 
Yimby Göteborgs stora pris till Albert Lilienbergs minne (Yimbypriset) är ett årligt stadsbyggnadspris som går till den eller de som bidragit till en bättre stadsutveckling i Göteborg. Vinnaren utses av medlemmarna i nätverket Yimby Göteborg. Ansvariga för Yimbypriset är Yimby Göteborgs samordnare vilka även administrerar tävlingen. 

Lilienberg
Stadsplanefantasten Albert Lilienberg, som vi på detta sätt väljer att hylla eftersom vi älskar stadsplaner, var stadsplanechef i Göteborg 1907-1927 och stod bakom stadsplaner för bland annat Gamlestaden, Brämaregården, Kungsladugård, Bagaregården. Många av hans planer och idéer blev tyvärr aldrig genomförda. Vi ser honom som en förebild och en inspirationskälla när vi tar fram dagens och framtidens stadsplaner för Göteborg.

Yimby Göteborg om: yimby, yimbypriset, Göteborg, stadsbyggnad, staffan claesson, alexander ståhle

Bloggar om: yimby, yimbypriset, Göteborg, stadsbyggnad, staffan claesson, alexander ståhle

På kommunstyrelsens sammanträde den 2018-05-23 beslutades det att stadsledningskontoret ska ta fram ett förslag till helhetslösning för hur skapandet av ersättarna för Scandinavium och Lisebergshallen samt ett i övrigt utvecklat evenemangsstråk ska planeras och genomföras. Underlaget till beslutet innehåller flera utredningar som tar upp allt från medborgardialog, marknadsanalys för arenor, hotell och destinationsturism. Dock finns det en stor brist och det är att stadsbyggnadseffekter på lokal och global nivå i Göteborg inte har studerats. En alternativ placering har aldrig utretts.

Här kan jag visa att kommunens egen utredning visar att centralt placerade arenor presterar sämre än om de placeras utanför centrum.

Inspirationsbild för hur området kan komma att se ut (Stadsledningskontoret)

Förslaget till helhetslösning ska tas fram i samverkan med Göteborg & Co AB, GotEvent AB, Higab AB, Göteborgs Stads Parkerings AB, trafiknämnden, byggnadsnämnden, fastighetsnämnden, idrotts- och föreningsnämnden, park- och naturnämnden, SDN Centrum samt andra relevanta aktörer. Detta enligt ett yrkande från S, M, L och KD som innehåller 10 förutsättningar:

Bred politisk enighet

Det uppges finnas bred politisk enighet om arenornas placering i staden och att det är Gotevent ska driva arenorna samt att Göteborg & Co som ska sköta marknadsföring av event och locka nya event till staden. Ullevi sägs vara ett bevis på Göteborgs storhet som evenemangsstad. Ullevi, byggd 1958, är Nordens största utomhusarena med en publikkapacitet på 75 000 personer. Ett normalår genomförs 20 evenemang vilket kräver 84 rigg/avetableringsdagar. De två andra arenor som behöver ersättas inom kort ingår också i satsningen. Lisebergshallen står tom 52 % av den bokningsbara tiden och Valhalla sport är tom 33 % av tiden. I området finns dessutom tre gymnasieskolor och en kyrka.

Motivet för att överhuvudtaget ersätta Scandinavium är att evenemang skapar många arbetstillfällen, och att arenan är gammal. Att arenorna ska ligga just vid evenemangsområdet beror bland annat på att närheten till kommunikationer och innerstaden vilket gör det enkelt för leverantörer och besökare att ta sig till arenorna. Fördelar med att placera arenorna nära varandra uppges vara synergieffekter med en kunnig arrangör och ägare som gör det mer lättjobbat vid stora evenemang. Logistiskt enkelt för besökare och arrangörer.

Kort historik om arenafrågan

Stadsledningskontoret fick i maj respektive juni 2016 i uppdrag att ”ta fram förslag på hur Scandinavium ska ersättas med en ny arena” och också att "ta fram förslag på storlek, utformning och placering inom evenemangsområdet för Lisebergshallens ersättningsarena”. Kostnaden för att bygga ersättningsarenorna varierar mellan 3 050 miljoner kr och 3 800 miljoner kr beroende på om arenorna placeras söder eller norr om Valhallagatan. Nuvarande inriktning är att arenorna ska ligga norr om Valhallagatan.

Ett antal bilagor till slutrapporten redovisas också enligt följande:

• Tjänsteutlåtandet ”Delrapportering – Nästa steg för att ersätta Scandinavium samt ersättning för Lisebergshallen” (beslut i kommunstyrelsen 2017-09-20)

• En sammanfattning av en marknadsanalys genomförd av konsultföretaget Leisure Development Partners (LDP)

• Evenemangsområdet – strategier för arena- och stadsutveckling

• Rapporten ”Medborgardialog om framtidens evenemangsområde”

Leisure Development Partners

Som underlag för hur stora arenor som behövs har den Londonbaserade firman LDP, Leisure Development Partners, fått uppdraget att göra en marknadsanalys. ”LDP som är specialiserade på just denna typ av uppdrag har 30 års erfarenhet på den internationella marknaden. Uppdraget omfattade att studera marknaden och dess potential för ersättningsarenor för Scandinavium och Lisebergshallen och därtill kompletteringsverksamheter såsom hotell, möten/kongresser/mässor (MICE). Uppdraget har även omfattat att, utifrån rådande trender i omvärlden, bedöma Göteborgsmarknaden för upplevelsebaserad handels-, mat- och dryckområde kopplat till arenorna.”

Rapporten kan begäras ut från Stadsledningskontoret.

Det är en relativt tunn rapport, även om den omfattar 159 sidor och många sidor med tabeller och grafer. Rapporten innehåller en bakgrund, beskrivning av den skandinaviska evenemangsmarknaden och marknadspotential för arenor, hotell och mötesplats. Vad som ska hända med gamla Scandinavium är en öppen fråga men slutsatsen i rapporten pekat mot att Svenska Mässan bör lägga beslag på Scandinavium för att få rum med de riktigt stora konferenserna med över 10 000 deltagare.

Generellt lockar arenor folk från en mer lokal marknad än vad man ofta kan tro. Vi kan förvänta oss att majoriteten kommer från området som har mindre än en timmes restid till arenan. En undersökning av Scandinaviums besökare visade att 27 % kommer från Göteborg, 38 % från resten av Västra Götaland, 32 % från övriga Sverige och 2 % kommer från utlandet. Av besökarna är det bara 42 % som stannar över natt så majoriteten reser enbart över dagen.

Marknaden domineras av boende på mindre än en timme från arenan.

Marknadens storlek. Rött 30 minuter körtid, grönt 60 minuter körtid och blått 120 minuter körtid.

Hotell i centrum

I den svenska sammanfattningen av den brittiska rapporten skriver Stadsledningskontoret att ”LDP konstaterar att evenemangsområdet är 'beläget i hjärtat av Göteborg' och ligger strategiskt väl lokaliserat inom en kommersiell korridor som inkluderar nöjesparken Liseberg söder, Svenska Mässan i mitten och Ullevi i norr. Ur ett destinationsperspektiv tycker LDP att evenemangsområdet har exemplariska kvaliteter för fortsatt utveckling särskilt när utvecklingen består av två nya, toppmoderna, flexibla arenor med omkringliggande kompletterande evenemangsstödjande verksamheter.”

Problemet är bara det att det inte står så i rapporten. Det LDP skriver finns i kapitlet om hotelletablering i evenemangsområdet och MICE Market Characteristics (som är en marknadsbeskrivning av Svenska Mässan - SECC). Där står att ”Given these considerations, and particularly its exemplary location qualities in the heart of the city, this project is therefore likely to emerge strongly, in Gothenburg ’destination’ context. […] Hotels in the centre of the city, in particular, benefit from congress staged at the SECC, especially since the venue is uniquely situated in the heart of the city and is easily accessible (even on foot) from the majority of hotel operators in downtown Gothenburg.”

LDP har fokus på upplevelsebaserad handel, möten och hotell.

Varför ett evenemangsområde?

Arenans placering i staden nämns överhuvutaget inte. Men LDP fortsätter beskriva fördelarna med ett hotell i evenemangsområdet ”The project site is in the heart of Gothenburg and is strategically located in an ideal situation within a commercial ‘corridor’ that includes the Liseberg amusement park at one end, the Swedish Exhibition & Congress Centre in the middle (together with the adjacent project site), and the Ullevi Stadium at the other.”

Vidare står det i den svenska sammanfattningen av rapporten att “LDP konstaterar att det finns ett behov av att ersätta Scandinavium eftersom byggnaden är ålderstigen och har tappat attraktivitet på marknaden.” Men LDP konstaterar i själva verket bara faktumet att det finns en politisk vilja att bygga en ny arena: ”As we understand it, there is a need and a political will to replace the existing Scandinavium arena. The client team, various stakeholders in Gothenburg and the LDP team recognise that the existing arena is losing events and business as a result of the relative age of the existing facility.”

Prestanda skandinaviska arenor

I den svenska sammanfattningen av rapporten dras långtgående slutsatser som det inte finns stöd för i den ursprungliga rapporten där LDP sammanfattar sina slutsatser. Faktum är att arenornas placering i förhållande till centrum inte tas upp alls. Och det är inte konstigt för de arenor som rapporten tar upp och jämför prestandan med visar sig ligga utspridda mellan 1 km (Forum Copenhagen) och 10 km (Telenor Arena) från stadens centralstation. LDP:s marknadsanalys visar däremot att hotell mår bra av närhet till den höga koncentrationen av målpunkter i centrum och särskilt centralstationen.

Prestanda och kapacitet på jämförbara arenor i Skandinavien.

LDP skriver att ”Overall Scandinavium is performing in line with the average of other arenas. However, if the sports / ice hockey events are stripped out, given the available markets, Scandinavium is the least strong performer, confirming the assertions of the client team that the arena is not attracting enough non-sports event.” En jämförelse med Malmö arena och Hartwall arena i Helsingfors visar att de drar fler event som inte är sport än Scandinavium, samtidigt som de är värd för flera återkommande hockeymatcher.

Till skillnad mot sina konkurrenter har Scandinavium relativt få musik, familje- och andra event under kvartal 2 och 3 jämfört med andra likvärdiga arenor vilket är överraskande. Under ett år h.ar Scandinavium 99 event som besöks av ett totalt antal besökare på 930 000 per år

Korrelation mellan avstånd till centrum och arenors prestanda

Vi kan jämföra de arenor som specifieras i LDP rapporten genom att ta reda på avståndet från respektive stads centralstataion. Det är ett trubbigt mått, men bättre än inget.

Avstånd med bil och tidsåtgång att köra och åka kollektivt mellan arenan och stadens centralstation.

Korrelation mellan avstånd från stadens centralstation och antal event.

Korrelation mellan tid med kollektivtrafik från stadens centralstation och antal event.

Det syns ingen (eller mycket svag) korrelation mellan avståndet till stadens centralstation och antal event där ett större avstånd ger fler event. För restiden är förhållandet omvänt.

Ett annat mått som används för att mäta en arenas prestanda är kvoten mellan marknadens storlek och antalet event. Det är ett mått på räckvidd eller lokal attraktivitet där en lägre siffra är bättre.

Korrelation mellan avstånd från stadens centralstation och marknad/event.

Korrelation mellan tid med kollektivtrafik från stadens centralstation och marknad/event.

Tittar vi på kvoten mellan marknadens storlek och antal event finns inte heller någon korrelation mellan arenans läge och avståndet till stadens centralstation. Avståndet visar ett helt slumpmässig variation med marknad/evenemang. För restiden ser vi en svag trend att ju längre restid desto lägre kvot mellan marknadens storlek och antal evenemang, dvs. att ju längre från centralstationen desto bättre presterar arenan. Detta blir ännu tydligare om vi tar bort sportevenemangen från antalet event där ett ökande avstånd både i kilometer och i tid ger en lägre kvot och därmed högre prestanda ju längre från centralstationen som arenan ligger.

Sammanfattningsvis

Därmed blir min slutsats att det inte är uppenbart att nya arenor ska placeras på samma plats i centrum. Tvärtom talar statistiken för att arenor presterar bättre om de ligger en bit från centralstationen. Yimbys förslag om en ny arena i Gamlestaden är minst lika bra. Hit är det 3.6 km med bil vilket tar 8 minuter att köra och 8 minuter med kollektivtrafik.

Istället för att cementera evenemangsstråket som en kil mellan innerstaden och Gårda, bör området lyftas och bli en blandstad på riktigt. In med bostäder med verksamheter i bottenplan som leder till liv och rörelse dygnet runt. Istället för att satsa på att bygga ytterligare en central barriär bör fokus vara på att öka den viktiga marknaden av människor som bor på ett avstånd av högst en halvtimmes restid från arenan. Detta görs bäst genom att bygga atraktiva miljöer i centrala lägen.

Yimby har inget emot att arenan ligger centralt. Däremot är koncentrationen av de många arenorna och andra besöksmål i evenemangsstråket problematiskt för stadslivet. En utspridning av besöksmålen kan däremot gynna många olika områden. Dessutom finns, som vi sett ovan, mycket dålig uppbackning av de stora synergieffekter som den centrala och nära placeringen av arenorna hävdas leda till. Hade så varit fallet skulle sambandet mellan avstånd och restid från centralstationen till arenan och antal evenemang vara betydligt starkare.

Yimby vill se en genomlysning av underlagen som arenabesluten fattas på. Varje delsteg bör granskas av oberoende utomstående experter. Stadsbyggnadseffekter på lokal och global nivå bör studeras för att hitta den bästa lösningen för att denna mångmiljardinvestering ska komma så många göteborgare som möjligt till dels.

Yimby Göteborg om: göteborg, gårda, evenemangsstråket, evenemangsområdet, scandianvium, mölndalsån, arenor, blandstad, gamlestaden

Bloggar om: göteborg, gårda, evenemangsstråket, evenemangsområdet, scandianvium, mölndalsån, arenor, blandstad, gamlestaden

Idag den 7 juni är det exakt tio år sedan som det första inlägget på Yimby Göteborg publicerades och det är denna dag vi räknar som startskottet för vår rörelse.

Under tio år har vi jobbat och lobbat för en mer stadsmässig stadsplanering i Göteborgsområdet. Vi har byggt upp ett starkt nätverk och är idag en kraft att lita på inom stadsplaneringen. Genom en ständig diskussion och nyfikenhet bygger vi både en kollektiv kunskapsbank och samtidigt är vi en plattform för konstruktiv diskussion inom den Göteborgska stadsplaneringen.

Vi delar ut vårt årliga stadsbyggnadspris till Albert Lilienbergs minne, vi anordnar stadsvandringar, skriver yttranden, granskar nya planer, deltar i debatter och inte minst tar fram egna konstruktiva förslag på förbättring. Nu senast om en arena i Gamlestaden.

Detta är något vi ska fortsätta med och bli ännu bättre på de kommande tio åren. Nya medlemmar ansluter dagligen och sakta men säkert växer engagemanget och viljan att göra staden ännu bättre. Genom Yimby bygger vi kontakter, vänskap, kunskap och gemenskap. Inte alltid med samma åsikter eller idéer, men med samma grundläggande mål, att Göteborg ska planeras till att bli en så bra stad som möjligt.

Så oavsett om du är en gammal erfaren medlem eller helt ny kan du sträcka på ryggen lite extra. Tillsammans utgör vi kanske världens mest framgångsrika Yimbynätverk.
May the force be Yimby! 




För att fira vårt tioårsjubileum ska vi självklart hålla fest! Det blir en kväll du inte vill missa som innehåller Yimbyprisutdelning, stadsbyggnadsquiz, Yimbyhistorik, mat & dryck och framförallt yimbymingel med oslagbar utsikt över Göteborg och älvstaden. Festen hålls fredag 15 juni på Gamla Sjöbefälsskolan (Serneke). Läs mer om festen i vårt facebookevent. Varmt välkommen!

Yimby Göteborg om: yimby, jubileum, Göteborg, stadsplanering

Bloggar om: yimby, jubileum, Göteborg, stadsplanering

Varmt välkomna till vår jubileumssatsning! I tio års tid har vi nu verkat för ett bättre stadsbyggande i Göteborg med omnejd, och för ett bättre samtalsklimat i dessa frågor. Det tycker vi är värt att fira!

- Välkomstmingel
- Mat och dryck
- Utdelning av Yimbypriset 2018
- Stadsbyggnads-quiz!
- Yimbyhistorik
- Fantastisk utsikt över Göteborg och Älvstaden

Preliminära tider:

18:00-19:00 – Välkomstmingel
19:00 – Prisutdelning
19:30 – Mat med quiz, tal med mera
21:00 till sent – Kaffe och bar 21

Yimby Göteborg om: Jubileumssatningen, Yimbypriset, Jubileum, Yimby, Yimby Göteborg

Bloggar om: Jubileumssatningen, Yimbypriset, Jubileum, Yimby, Yimby Göteborg

Vi har nu glädjen att publicera den senaste versionen av Lukas Memborns arbete med Historisk stadsplaneanalys och en sprillans ny version av kartbilden högupplöst.

Text och bild: Lukas Memborn


Göteborgs försvunna eller framtida innerstad? Ja den frågan ställde vi oss när vi hittade hundratals stadsplaner och illustrationer som glömts bort i arkiven under åren… och till vår stora förvåning innehöll de mängder av relevanta och effektiva lösningar även för framtidens hållbara stadsutveckling.

Två sammanslagna politiska uppdrag om både historia och framtid:

2014 gav fastighetsnämnden fastighetskontoret och stadsbyggnadskontoret i uppdrag att utreda möjligheterna för framtida ”infillprojekt” och påbyggnader i den redan täta stadsmiljön. Arbetet skulle inriktas på en inventering av befintliga strukturer och förutsättningar i enlighet med stadens nya strategiska dokument (om en grön, tät och nära blandstad) samt ha ett öppet förhållningssätt till olika aktörers förslag. Uppdraget eftersträvade en effektivare exploatering och samordnad markplanering genom att i ett tidigt skede titta på både kommunägd och privat mark samtidigt. 2015 gav byggnadsnämnden stadsbyggnadskontoret i uppdrag att dessutom genomföra en inventering av äldre stadsplaner för att se om det fanns delar av dem som skulle kunna vara relevanta och effektiva även i framtiden. Under hösten 2015 slogs dessa två uppdrag ihop till ett enda (SBK dr 0120/16) med då ena foten förankrad i Göteborgs historia och den andra långt in i framtiden. Potentiellt byggbara ytor på ett kort, mellan och väldigt långt perspektiv

I januari 2016 påbörjades den omfattande inventeringen av alla potentiellt byggbara ytor som delas in i tre olika tidskategorier; kort sikt (inom ca 20 år), mellanlång sikt (20–40 år) samt riktigt lång sikt (i upp till 40–100 år). Detta behövs för att kunna identifiera de huvudstråk som behövs för att läka ihop Göteborgs gigantiska tomrum mitt inne i innerstaden, även om det kräver flera decennier av målmedveten byggnation.
Första skedet av uppdraget fokuserar på den redan täta stadsmiljön inom ca 20 minuters cykelväg åt alla väderstreck från city, för att ny bebyggelse inte ska leda till ett ökat beroende av motoriserade resor med stora köbildningar till följd. Detta omfång stämmer intressant nog överens med både Göteborgs nya strategiska dokument och med den utvidgade innerstaden enligt de äldre gång- & cykelvänliga stadsplanerna fram till och med 1920-talet. Byggnation inom en utvidgad innerstad ger dessutom ett attraktivt boendealternativ till kranskommunernas pendlingsområden som än idag växer stort. Den täta stadsmiljön som ligger längre ut vid mellanstadens tyngdpunkter och kraftsamlingsområden är tänkt att utredas som friliggande småstäder i nästa skede inom uppdraget




Förslag på Göteborgs utvidgade innerstad med framtida riksgator i blå färg, ritas av L. Memborn i samarbete med SBK:s planavdelning 2017-12-04.
KLICKA HÄR FÖR ATT SE STADSPLANEN (ny version)
KLICKA HÄR FÖR EN MER LÄTTNAVIGERAD VERSION (äldre version)

Forskning om mänskliga beteendemönster och ”Slow city” som ny stadsbyggnadsstrategi Kartbilden, förslaget eller ”stadsplanen” som den ibland har kallats, ritas av Lukas Memborn i samarbete med planavdelningen på Stadsbyggnadskontoret. Den grundläggande stadsbyggnadsidén baseras på ”Slow city-filosofin” som värnar om följsamma anpassningar, långsiktighet och lokala särdrag framför internationell likriktning. Arbetssättet fortsätter dessutom på tidigare stadsingenjörers bortglömda helhetskunskaper som utgick ifrån genomförandeekonomi samt människors biologiska sätt att orientera sig och röra sig till fots (eller med cykel) i ett gent, logiskt och sammanhängande gatunät.




En framtida gång- och cykelvänlig stad kräver andra gator än bilismens trafikleder.


Nutida forskning* visar att gatornas utformning och logiska kopplingar är helt avgörande om fler invånare ska välja att gå eller cykla framför motoriserade resor men Göteborgs nuvarande trafiklösning (som började byggas ut under 1960-talet) ger än idag blockerade återvändsgator och överbelastade trafikleder. Trafikledernas höga hastigheter leder dock till väldigt långa omvägar eller behov av framtida biltunnlar under innerstaden till orimligt höga initialkostnader. Så förslaget på en utvidgad innerstad bygger istället på ett jämnare system av fler huvudgator i en återkommande sekvens på ca 500 meter, vilket ger trafiken en ökad tillgänglighet genom att kunna silas/fördelas i lägre hastigheter i ett gatunät med många fler genvägar.
* (Westford, Marcus, Ståhle, Berghauser Pont…)

Stadsmässiga huvudgator delar in staden i mindre stadsdelar (Compact urban cells)

Förslagets struktur av huvudgator delar in staden i många mindre stadsdelar (även kallat ”Compact urban cells/Super blocks”) i liknande Hagas storlek. Vid huvudstråkens mest befolkade korsningar lokaliseras kommersiellt fungerande torg. Men innanför huvudgatorna möjliggörs samtidigt ett lugnare tempo med smalare gator som medför att stadsdelarnas grundskola och stadsdelspark (ca 0,2–2 ha) då kan nås av skolbarnen utan att behöva korsa de större huvudgatorna.


Huvudgatorna i gul färg silar trafiken på fler gator och delar in staden i mindre stadsdelar med ett
lugnare och barnvänligare tempo i sina inre delar.

För att anpassa strukturen och skalan efter invånarnas upplevda trygghet och trivsel* så delas skolor och förskolor in i mindre fysiska enheter per stadsdel, även om de administrativt kan fortsätta att vara större. Stadsdelsparker och torg hålls mindre för att kunna ge intimare och mer överblickbara rum medan de större parkerna som är till för hela stadens behov kan vara mycket större. Även kvarterens innergårdar delas in i mindre enheter av 2,5-vånings gårdsbebyggelse för att kunna hamna under 150 personer per innergård. Grindpassager kan dock fortfarande koppla ihop gårdarna utan att öka otryggheten.
* (baserat på homosapiens neocortexkvot på max ca 150 personer per grupp, Robin Dunbar)




Spara naturmarken – omvandla istället Dag Hammarskjöldsleden till en 35m bred stadsgata. Bild
Google street view – kollage av Lukas Memborn.

Vi har använt oss av de äldre stadsplanernas grundläggande principer om att koncentrera bebyggelsen tätt vid gator, torg och redan ianspråktagen central mark för att kunna spara orörda grönområden och värna om offentliga ytor med vida utblickar över staden. Förslaget testar även urgamla stadsbyggnadsprinciper så som; symmetriska gaturum, raka gator med långa siktlinjer samt fondbyggnader med förstärkta höjdupplevelser vid torg och korsningar* som i äldre tider användes vid exempelvis katedraler eller dåtidens offentliga byggnader.

* (så kallade ”arkitekturplatser”, av Joseph Stübben 1890)



Bild: Uppmätta gatusektioner av Lukas Memborn. Förslaget utgår ifrån fasta gatusektioner (mellan
fasad till fasad) för att kunna balansera både trafikens och exploateringens ytbehov inom rimliga
gränser. Måtten är hämtade från redan byggda och väl fungerande stadsmiljöer i Göteborg.


Dagens stadsplanering står inför en stor omställning till eldriven och självkörande trafik

Dessa egentligen flertusenåriga kunskaperna kombineras sedan med den allra senaste digitala GIS-tekniken som nu med dagens datorers processorkraft kan lägga alla svårlösta frågor och simuleringar på bordet samtidigt. Nu kan man börja urskilja mark som proaktivt går att börja planlägga direkt från annan mark som ligger låst av olika juridiska eller ekonomiska skäl under decennier fram.



Kartbilden börjar ge en helt ny överblick över vilka ytor som går att bebygga idag utan att riskera en blockering av det som skulle kunna byggas imorgon.

Förslaget på Göteborgs utvidgade innerstad kan därmed även lyfta konkreta idéer på väldigt långsiktiga och stora frågor. Vi föreslår bland annat en dagvattenhantering enligt äldre stadsplaners föreslagna kanaler istället för nya kulvertsystem och utbyggda tågtunnlar så som nedgrävning/upphöjning eller flytt av hamnbanan och ny tunnelbana i vissa sträckor. Men mest spännande är kanske den framtida omställningen till eldrivna och autonoma/självkörande fordon.



Skillnaden mellan kollektiv eller privat trafik avgörs kanske i framtiden på om du tillåter medresenärer eller ej? Och hållplatser skulle kunna bli helt ersatta av appar som låter dig byta fordon under färd. Bild Tommaso Gecchelin, NEXT Future Transportation inc.


Dagens trafikplanering står inför en stor teknikomställning i och med framtidens självkörande trafik. Det kommer troligtvis att krävas både omlokalisering av riksintressant trafik till separata filer och inte minst en ökad prioritering av kollektivt resande i relation till privat resande på innerstadens gator. Dagens trafiksystem där all trafik blandas i samma fil och med samma hastighet oavsett om den klassas som riksintressant, prioriterad kollektivtrafik eller enbart lokal trafik, skapar stora förluster av centralt byggbar mark som är väldigt värdefull för Göteborgs framtid.
Även parkeringen kommer att behöva ställas om efter ett kraftigt minskat behov och lokaliseras till P-hus på egna fastigheter samt kantstensparkering och därmed inte längre placeras inom byggbar kvartersmark på samma sätt när trafiken blir allt mer självkörande.



Framtidens självkörande trafik ges inga fördelar på dagens överbelastade trafikleder i innerstaden.

Den historiska stadsplaneanalysen synliggör både utgifter och potentiella intäkter i ett tidigt skede
Med hjälp av det algoritmiskt styrda 3D-moduleringsprogrammet ”City engine” och den höga
detaljeringsgraden (på ungefär en meters precision) så har förslaget redan börjat jämföras med pågående detaljplaner. Även ytor som inte har påbörjat något planarbete kan jämföra både utgifter/investeringar så som gator, allmänna ytor, skolor, parker, idrottsplatser, kollektivtrafik, tågtunnlar, ledningar, kajer och kanaler med potentiella intäkter från nya byggnader, antal bostäder/skattebetalare, BTA kontorslokaler, parkeringshus samt på- eller återuppbyggnation.


City engine-illustrationer av Arkitekt: L. Memborn och GIS ingenjörerna: R. Nilsson & S. Stendahl. Utformningen är än så länge helt algoritmiskt genererad enligt måtten i Göteborgs lokala
byggnadsordning från 1895.

3D-modellen av kartbilden baseras liksom gatusektionerna på lokala förutsättningar enligt Göteborgs äldre byggnadsordning från 1895 vilken bestämde byggnadernas höjder utifrån gatornas bredd + ¼ med max 22,5m upp till byggnadernas takfot. Detta gav en ganska varierande stadsmiljö med logiska skillnader i byggnadshöjder vid huvudgator jämfört med gränder. Några högre hus än vad byggnadsordningen tillät som förstärker höjdupplevelsen extra mycket vid viktiga korsningar och platser är dock tänkta att ritas in längre fram allteftersom 3D-modellen uppdateras och finjusteras i sitt arkitektoniska utseende.



Det äldre tätbebyggda sättet att utnyttja marken gav ofta en högre exploateringsgrad jämfört med många av dagens pågående detaljplaner trots avsaknaden av höghus. Andra långgatan är 12m bred vilket gav 5-våningshus och Haga Nygata är 8m bred med 3-våningshus bredvid. Förslaget på en utvidgad innerstad är baserat på samma logik. (Bilder Hannes Johansson och Göteborgs stad)


Göteborgs äldre småskaliga tomtindelning kan öka göteborgarnas delaktighet igen.

Den inritade bebyggelsen i förslaget följer de äldre stadsplanernas principer om standardiserad och småskalig fastighetsindelning på färdigplanerad kvartersmark, även kallat ”infilltomter”. Detta byggnadssystem var förr ett mycket effektivt verktyg för Göteborg att få med sig även mindre aktörer*. Dessa har ofta svårt att vara med i dagens byggande på grund av tidiga utgifter, långa processer och allt för stora volymer. Men även större byggbolag hade stora fördelar i det äldre systemet eftersom det var så förutsägbart att bolagen enkelt kunde räkna på genomförandeekonomi, söka bygglov och sedan börja bygga inom en eller flera sammanslagna färdigplanerade tomter direkt, istället för att vänta på den långa planprocessen.
* (så som; byggemenskaper, byggmästare, arkitektkontor som byggde i egen regi eller mindre
byggbolag)



De äldre stadsplanerna följde en förutsägbar fastighetsindelning med ”infill-tomter” på färdigplanerad kvartersmark vilket var anpassat för en småskalig och hantverksbaserad byggsektor (av byggemenskaper, byggmästare, arkitektkontor som byggde i egen regi samt mindre byggbolag). Systemet var så effektivt att dessa förr lyckades bygga nästan lika många bostäder per år som dagens storskaliga och industrialiserade byggsektor.

Denna infilltomts-princip med markförsäljning eller tomträttsupplåtelser först efter färdigt planarbete gav även staden möjlighet att behålla både rådigheten och värdestegringen av den förädlade marken samtidigt som det möjliggjorde en större konkurrens i byggsektorn med både lägre boendekostnader och större mångfald i arkitekturen som följd. De småskaliga och förutsägbara fastighetsstorlekarna är även en nyckelfråga i framtiden för att börja få fram fler och mindre aktörer som klarar av att bebygga de sammantaget väldigt stora mängder av centralt byggbar mark som vi föreslår.
Dilemmat är att den inventerade marken oftast ligger inkilad mellan redan existerande byggnader och fördelade på mycket mindre markbitar i motsatts till t ex. 1960-talets storskaliga byggnation som enkelt kunde placeras på stora sammanhängande jordbruksmarker och naturområden lämpliga för väldigt storskaliga byggbolag. Framtidens marksituation ser annorlunda ut och det kommer troligtvis att påverka byggsektorn drastiskt.


Standardiserade och småskaliga fastigheter möjliggör en mångfald av aktörer och arkitektur.

Det är fascinerande att dåtidens planeringssystem som bara hade en bråkdel av dagens personal samt enbart en småskalig och hantverksbaserad byggnadssektor att tillgå, ändå lyckades skapa förutsättningarna för en nästan lika hög byggnadstakt av bostäder per år jämfört med dagens storskaliga och industrialiserade byggnadssektor. Anmärkningsvärt är även att dessa äldre gångvänliga stadsmiljöer som baserades på de äldre byggnadsordningarnas relation mellan gatubredd och byggnadshöjd i slutna kvarter än idag uppvisar en så hög attraktivitet hos göteborgarna enligt den nya rapporten ”Värdeskapande stadsutveckling”.

De äldre stadsplanernas principer kring småskalig fastighetsindelning på färdigplanerad mark har i kombination med internet nu under det senaste året även visat sig kunna leda till oväntade förändringar inom den kommunala marktilldelningen. I Nacka kommun så bjöds till exempel befolkningen in att rådgivande få rösta digitalt på det byggnadsförslag som de ville skulle tilldelas den byggbara tomtmarken. Vem vet om det här även kan bli ett sätt för oss göteborgare att bli mer delaktiga i att föreslå det som vi tycker gör Göteborg gött igen, istället för att nästan enbart ha överklagande med nej som enda alternativ? Äldre kunskaper om arkitektur och stadsplanering kombinerat med ny teknik ger många oförutsedda möjligheter.

Arbetet med ett konkret förslag på Göteborgs utvidgade innerstad är beräknat att vara klart i en första version under våren 2018. I det politiska styrdokumentet ”Mål och inriktning, Göteborgs stad 2018” finns några direktiv om hur det här arbetet är tänkt att ingå i den pågående stadsplaneringen framöver:

-”I stadsutvecklingen skall stråk säkras och att stadsdelarna hänger ihop. I arbetet skall Historisk stadsplaneanalys över Göteborg beaktas. I stadsbebyggelse ska slutna kvarter med hög exploateringsgrad föredras och bottenvåningen ska inrättas så att de går att använda som lokaler.
Vid avsteg ska det finnas goda skäl.” (...)

Även i Socialdemokraternas budget inför 2019 finns arbetet med: 

"Historisk stadsplaneanalys ska integreras i all planering för att säkerställa stadens övergripande strukturella samband."

 

Yimby Göteborg om: memborn, stadsplaneanalys, Göteborg, stadsplanering, arkitektur

Bloggar om: memborn, stadsplaneanalys, Göteborg, stadsplanering, arkitektur

Länsstyrelsens beslut att förhindra bostäder vid Tändsticksfabriken genom att upphäva en detaljplan ogillades häromveckan av Regeringen. Dokumentet som hör till regeringsbeslutet finns nu tillgängligt och det visar att Länsstyrelsen inte var ute på hal is, det fanns inte ens is utan bara ett mycket djup vatten. Efter en genomgång av bakgrund, inlagor och beslutet så sätts fokus på hur riggningen med länsstyrelsen som intressent i planprocesserna fungerar, eller snare inte fungerar.

Tändstickan (Illustration från Skanska Nya Hem)

Turerna kring Tändsticksfabriken fram till att Länsstyrelsen upphävde den antagna planen har redovisats tidigare. Vid en genomgång av Länsstyrelsens invändningar och Stadsbyggnadskontorets svar genom samråd, granskning och utställning så framträdde två envisa myndigheter som höll på sitt perspektiv och sin tolkning. Det blev en fascinerande resa som oundvikligen slutade i ett haveri. Planen antogs i demokratisk ordning av våra politiker. Länsstyrelsen höll på sitt och använde sig slutligen av sin makt att upphäva möjligheterna till att bygga bostäder.

Länsstyrelsen upphävde den del av planen som innefattade bostäder. (Illustration från Länsstyrelsens beslut.)

Göteborgs kommun och flera av fastighetsägarna överklagade Länsstyrelsens beslut till regeringen. Skanskas överklagande som redovisats tidigare visade att Länsstyrelsen ställde hårdare krav än de förskrivna miljökvalitetsnormerna – istället pekade Länsstyrelsen på nationella miljömål som inte används vid prövning av bostadsbyggande, de krävde ett extremt "worst-case" scenario och modeller som gick utanför praxis och slängde på slutet även med en hänvisning till bullersituationen trots att de inte anfört det tidigare. Länsstyrelsens case framstod som svagt, mycket svagt.

Dokumenten till regeringsbeslutet bekräftar att Länsstyrelsen haft långt från tillräckligt grund för att upphäva bostäderna i detaljplanen för Tändsticksfabriken.

Först sammanfattas inlagorna från de som överklagat, t.ex. från Göteborgs kommun som har ungefär samma budskap som det från Skanskas som tidigare redovisats.

Boverkets inlaga är intressant då den är en i tvisten oberoende röst.

Regeringen landar i att...

Efter en drygt två år lång process står vi åter på den ursprungliga rutan.

Länsstyrelsens handlande i detta fall är mycket märkligt. De nöjde sig inte med att luftkvaliteten säkerställdes med gängse modeller, normer och utvärderingspunkter – utan ville ha garantier för en "worst case" framtid med andra modeller, utvärdering mitt på E6 och med sikte på de nationella miljömålen istället för de fastslagna normerna.

Boverket påpekade att...

Exempel på simuleringar av 98-percenilen för dygnsmedelvärdet för dagsläget och för den föreslagna bebyggelsen år 2030. Miljökvalitetsnormen ligger på 60 mikrogram/m3, dvs röd färg innebär ett överskridande, vilket i det senare fallet bara sker utanför planområdet på E6 Kungsbackaleden.

Så varför går Länsstyrelsen från att vara en kontrollerade myndighet som säkerställer att reglerna följs till att likt en aktivist försöka driva fram ny praxis i ett pågående projekt?

En bakomliggande faktor är förstås att Länsstyrelsen inte har något att förlora på att felaktigt upphäva en detaljplan. Ja, möjligen förlorar de i anseende men inte ekonomiskt. Det är Göteborgs medborgare och fastighetsägarna som nu under väntan fått betala för Länsstyrelsens eskapad. Den ekonomiska förlust som en fördröjning av en byggstart innebär är det som gör att vanligtvis vågar varken kommuner och fastighetsägare utmana Länsstyrelsens invändningar. Vi har ett aktuellt fall med i höghusen vid Skånegatan på Gårda. De bostäder som politiker och planerare ville få in för att få till en blandstad försvann i ett tidigt skede i planprocessen efter Länsstyrelsens invändningar – helt utan en rättslig prövning. Även här var det invändningar som innefattade hänvisning till luftkvalitet.

En annan faktor är att väldigt stor makt sätts i enskilda tjänstemäns händer. Förvisso lyfts upphävande till lite högre nivåer men det är ändå en begränsad tjänstemannakader som fått en väldigt stor makt att åsamka skada. Inte minst i ljuset av att det de försinkar är en detaljplan som tagits fram genom både ett professionellt myndighetsutövande med medborgarinflytande och demokratiska beslut fattade av förtroendevalda.

Det är också uppenbart att det inte finns några krav på att ett upphävande ska redovisa vilka vägledande domar som beslutet stödjer sig på eller i vilka fall vägledande domar saknas. Detta gör att Länsstyrelsens upphävande liknar något skapat av rita-gissa-spring helt utan förankring i praxis och juridiska instansers tolkningar av lagarna. Därför var det inte förvånande att Skanska i sitt överklagande kunde redovisa ett antal domar som enkelt visade att Länsstyrelsen inte hade rätt att upphäva planen.

Rättspraxis genom tidigare domar ger att för länsstyrelsen ska kunna upphäva en detaljplan så krävs både att miljökvalitetsnormen överskrids och att detaljplanen medför en försämring jämfört med nuläget. Även om någon miljökvalitetsnorm för luft överskrids och även om en detaljplan på vissa lokala platser försämrar luftkvaliteten kan ändå en detaljplan antas om den medför en sammantagen förbättring i och kring planområdet. Det går även att hänvisa till större helhetsperspektiv och framtida förändringar och åtgärder. Vissa platser så som mitt på E6 är undantagna från kraven. Det är tillräckligt att en vedertagen mätmetod och modell används samt att det görs sannolikt att indata är rimliga. Detta ger tidigare domar oss.

Även om själva riggningen av makt och processer ger mycket övrigt att önska så borde regeringsbeslutet vara ett positivt besked för Region City, överdäckningen av Götaleden och planen för Norra Masthugget. Där har Länsstyrelsen haft liknande invändningar i planprocessen. Å andra sidan vet man aldrig. Länsstyrelsen har som sagt inga tydliga incitament för att ta lärdom av tidigare erfarenheter, domar eller regeringsbeslut.

Yimby Göteborg om: göteborg, mölndalsån, mölndalsvägen, tändsticksfabriken, stadsplanering, länsstyrelsen, luftkvalitetsnormer, upphävande, överklagande, regeringen, skanska

Bloggar om: göteborg, mölndalsån, mölndalsvägen, tändsticksfabriken, stadsplanering, länsstyrelsen, luftkvalitetsnormer, upphävande, överklagande, regeringen, skanska

Överklagandena av detaljplanen för Norra Masthugget / Masthuggskajen / Järnvågsgatan är en glad överraskning!? Det finns inget massivt motstånd. Istället är det två relevanta invändningar, varav en möjligtvis skulle kunna hålla i rätten, samt det obligatoriska överklagadet om bibehållna siktlinjer pga att lägenheten var dyr. Men det är bara en. Det finns inget massivt motstånd från de 1000 bostadsrätterna i Brf Masthugget eller Brf Kostern. Inte heller är det någon som har invändningar mot de högre husen kring Järntorget.

Linné och Masthugget får äntligen vattenkontakt. Ill: Kanozi Arkitekter

Tre överklaganden har inkommit från (se bilagorna sist):
– Brf Masthugget
– Två personer i en lägenhet i Brf Masthugget
– Byggnadsbolaget Curt Lundahl & Co AB

Första Långgatan ramas in och den ovänliga sidan levandegörs. Ill: Kanozi Arkitekter

Bostadsrättsföreningen Masthugget vill att Stenas Lines flytt och Oscarsledens sänkning beslutas innan detaljplanen tas fram. De menar att förlängningen av avtalet med Stena till 2035 (med möjlighet att säga upp avtalet 2025) medför att ingen koppling skapas till älven och det går helt emot Vision Älvstaden. Deras invändning är rimlig och välmotiverad (se bilagorna) men det inget som håller för ett överklagande i domstol.

De två personerna åberopar precis som Brf Masthugget att Stena Line och Oscarsleden borde ha försvunnit samt bibehållna siktlinjer. Kostern framställs som gott exempel och överklagan avslutas med

Byggnadsbolaget Curt Lundahl & Co AB äger fastigheten med Fryshuset vid Östra Sänkverksgatan. De framför att tillgängligheten till fastigheten har försämrats och delvis omöjliggjorts på grund av att avfarten till Oscarsleden stängs av, Östra Sänkverksgatan blir en minipark och Masthamnsgatan en gångfartsgata. De yrkar att

Bästa läget i Göteborg? Ill: Kanozi Arkitekter

Det här får väl ändå anses som mycket positivt för stadsutvecklingen i Göteborg. Det finns inget envetet och bergfast motstånd mot bra stadsutveckling. Nyckeln ligger troligtvis just i "bra". Det här är en plan som omvandlar markparkeringsplatser som inte gör någon glad till en potentiellt levande stad. Det bästa motståndet mot Nimbys är att i planerna tillföra bättre kvaliteter än de som redan finns. Det handlar snarare detta än om ännu mer dialogproceser. Dialogerna är säkert bra för att få in lokal kunskap och brukarperspektiv, men de raderar inte bort överklaganden per automatik. Jämför hur Nya Hovås framställdes som ett under av fantastisk dialogprocess men som ändå ledde till de två obligatoriska överklagandena.

Vi hade förstås en och annan synpunkt under samråd och granskning och skrev t.o.m. en debattartikel om befarade svagheter och de problem de skulle kunna generera. Några farhågor kvarstår, men på det stora hela är detta långt över medel, för att inte säga riktigt bra.

Ett stort tack till Stadsbyggnadskontoret och andra inblandade som lyckats klämma in ny stad med ett skohorn mellan trafikleder, riksintressen och politiska ambitioner. Vi får hoppas att också genomförandeekonomin håller.

Levereras bra planer så finns en god chans att många göteborgare låter det passera och kanske till och med ser fram emot de nya stadskvaliteterna.

"Öppen för världen". Göteborg har alltid varit öppen för influenser från omvärlden... Ill: Kanozi Arkitekter

...och Norra Masthugget följer den traditionen genom att vara besläktat med många andra europeiska utvecklingsområden. Ill: Kanozi Arkitekter

Bilagor

Klicka för större.

Överklagan från Brf Masthugget:

Del av överklagan från två personer i en lägenhet i Brf Masthugget:

Del av överklagan från Byggnadsbolaget Curt Lundahl & Co AB:

Yimby Göteborg om: göteborg, detaljplan, järnvågsgatan, masthugget, norra masthugget, överklagande

Bloggar om: göteborg, detaljplan, järnvågsgatan, masthugget, norra masthugget, överklagande

BoStad2021 är Den Stora Bostadssatsningen med versaler som med pompa och ståt lanserats i Göteborg under den senaste mandatperioden. Genom ett strikt tidsfokus och en effektivare samverkan ska 7000 prima bostäder levereras till jubileumsåret 2021, och detta utöver den ordinarie produktionen. Nu har drygt halva tiden tickat så det börjar att gå dra slutsatser om både kvantitet och kvalitet. Är 7000 bostäder på gång? Blir det verkligen utöver ordinarie produktion? Har vi fått prima levande kvartersstad eller kanske 40 oinspirerande punkthus och drygt 100 själviska lamellhus i mindre bra lägen? Tja...

Ett lamellhus vid Briljantgatan som planerats för allmännyttan inom ramen för BoStad2021.

En handfull forskare från Chalmers har analyserat tids-, organisations-, process-, och kvantitetsaspekter hos BoStad2021 (hemsida) och publicerat detta i en högst läsvärd rapport. De många analyser, resultat och slutsatser de levererar är mycket intressanta och brottstycken av de mest intressanta återges här. Dessutom är rapporten pepprad med roliga, intressanta, avslöjande och komprometterande citat från byggherrar och tjänstemän som inte skräder orden, t.ex.

En topp 10 lista på intressanta citat har tidigare publicerats i Facebook-gruppen.

Följeforskarna har däremot inte behandlat utfallet av läge, kvalitet eller specifikt stadskvaliteter för projekten i BoStad2021, men eftersom innehållet i alla planer nu har utkristalliserat sig så kompletterar vi analysen med detta i den sista halvan av inlägget.

BoStad2021 föds

BoStad2021 har sitt ursprung i ett förslag som HSB, Wallenstam, Semren+Månsson och Framtiden AB pitchade för politikerna i april 2014. En grundläggande idé i deras förslag var att de själva skulle ta ansvar för att driva fram en detaljplan eftersom stadsbyggnadskontoret inte mäktade med och att hög personalomsättningen inom förvaltningarna ledde till ständiga omtag. Två månader senare hade driftiga politiker från Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet modifierat idén (t.ex. var den byggherredrivna processen borta) och de lämnade in ett gemensamt yrkande till fastighetsnämnden där motiv och inriktning slogs fast:

Noterbart är att Moderaterna (då Wannholt) och Folkpartiet var negativa till satsningen på grund av att det skapade "ytterligare en ny sidoorganisation" och att satsningen gick emot den nya transparanta markanvisningspolicyn. "De rödgröna väljer att fullständigt ignorera stadens [markanvisnings]policy i samma minut de är med och beslutar om den." De föreslog istället en mer öppen prövning där alla byggaktörer skulle kunna komma in med förslag på mark att bygga överallt där Översiktsplanen tillät.

De rödgrönas förslag röstades igenom vid Fastighetsnämndens möte i juni 2014. Slutmålet blev att till den 31 december 2021 ska alla de 7 000 bostäderna vara inflyttningsklara. Inledningsvis kallades projektet Jubileumssatsningen men det döptes snart om till BoStad2021.

Läser man dragningar för nämnderna i samband med uppstarten så framgår att fokus skulle läggas på det som ansågs vara relativt enkla ytor, t.ex. utan riksintressen, men som ändå var i samklangmed med strategin för Utbyggnadsplanering. Detta betydde att kraftansamlingen framförallt hamnade utanför de mest centrala delarna av Göteborg. Här är det intressant att notera hur önskan om snabb leverans i BoStad2021 i kombination med den omfattande riksintressekonstruktionen förflyttar byggandet ut mot periferin på samma sätt som något mer överlagt gjordes under förra århundradet.

Ett nytt punkthus bland de gamla vid Stjärnhusen i Frölunda.

Tid och kvantitet

Forskarna konstaterar att det är förtidigt att dra några långtgående slutsatser angående det politiska huvudmålet, men det finns indikationer på att det kan bli svårt att nå.

Delmålet att tiden från start till antagande av detaljplan skulle ner till 17 månader missades då planerna i genomsnitt tagit ca 20 månader. Endast två av planerna har lyckats hålla tidsplanen i alla moment. Det positiva är att 20 månader trots allt är kortare tid än de 30 månader som är genomsnittet för den ordinarie planverksamheten.

Den mödosamma processen för att få bygga kan schematisk beskrivas i sin helhet som Planansökan - Planbesked - Placering i Göteborgs plankö - Planstart - Samråd - Underrättelse - Granskning - Granskningsutlåtande - Utställning - Antagande - (ev. Överklagande) - Laga Kraft - Bygglovsansökan - Beviljat bygglov - På började byggnation – Färdigställt / Inflyttning. De svärtade orden omfattar den ovan nämnda delen från start till antagande av detaljplan. (Se t.ex Boverket för mer detaljer).

Delmålet att alla planer skulle vara antagna till den sista december 2017 missades av 7 av 31 planer (dvs. av drygt var femte plan). Sex av projekten klassades internt som "högriskprojekt" på grund av svåra utmaningar. Möjligen kan dessa förseningar kompenseras med kortare genomförandetid, men det är högst osäkert då projekten måste genomföras på ett sätt som byggherrarna inte är vana vid.

Det kan också konstateras att drygt 1000 bostäder och en handfull projekt har försvunnit längs vägen. Som exempel föll Lagerströmsplatsen vid Olskrogen bort tidigt på grund av komplexiteten med närheten till järnväg och E6 och vid Hagforsgatan i Östra Torpa upptäckte allmännyttan sent svårigheter med att få ihop parkeringslösningen och hantering av buller från helikoptrar. Förlusten av den senare gör att det nu är 30 planer kvar i BoStad2021.

Inledningsvis år 2014 var det knappt 9000 bostäder i BoStad2021 men nu är det nere på 7773. Det finns fortfarande viss marginal till det numerära målet om 7000 bostäder. Forskarna bedömde i januari att om målet ska nås till 2021 så krävdes att alla planer antogs under första halvan av 2018. Tyvärr är det fortfarande tre planer som inte antagits och ytterligare tre som fastnat i överklaganden.

Indicierna ger att huvudmålet om 7000 bostäder till 2021 sannolikt kommer att missas en aning.

Projektet Långsströmsallén vid Långströmsgatan. Framsidan med åtminstone några lokaler till vänster...

...och baksidan med ...tja.

Förändrad process och rapporterade problem

Vilket är det förändrade arbetssättet som ska driva fram bostäderna? En grundförutsättning har varit att tidsplanerna har fått högsta prioritet framför andra frågor. Trots att delmålen inte helt nåtts så konstaterar forskarna att tydliga deadlines tillsammans med tillräckliga resurser och engagemang från alla inblandade är ett gångbart politiskt styrmedel för att korta tiderna. De rekommenderar att fasta tidsplaner även används utanför BoStad2021.

Forskarna ser även det förändrade arbetssättet som positivt. Projekten drivs i en gemensam kommunal projektorganisation där kompetenser från framförallt stadsbyggnadskontoret, trafikkontoret och fastighetskontoret sitter i en gemensam lokal, istället för på var sin kammare som brukligt är. Det har inte gått smärtfritt, t.ex. hade trafikkontoret svårt att bemanna upp inledningsvis och det finns ordentliga otydligheter i beslutsmandat mellan projektgrupperna den ordinarie linjen i förvaltningarna.

De brister som byggherrarna nästan unisont lyft fram som problem i processerna handlar om tre saker:

• att besked från kommunen kommer för sent,
• att besked ändras i sent skede, och
• att det lämnas motstridiga besked från olika förvaltningar.

Som en byggherre uttryckte det

Dessutom har det funnits ett samverkansforum där inblandade förvaltningar och byggaktörerna regelbundet har samlats för att diskutera framdriften och förslag till lösningar och effektiviseringar. Den uppfattas som viktigt men har fungerat sådär på grund av olika förväntningar från de olika deltagarna.

Slutligen så har det funnits en tanke om att köra detaljplanprocessen, lantmäterifrågor, allmän platsmark, bygglovsprocessen, mm delvis överlappande och parallellt. I vanliga fall söks inget bygglov förrän detaljplan är klar, antagen och har vunnit laga kraft. De parallella processerna har bara delvis fungerat. Flera av byggherrar har varit tveksamma till att lägga tid och pengar på detaljprojektering för ett bygglov långt innan de vet om detaljplanen blir antagen utan justeringar. Det är byggherren som får stå för den dubbla kostnaden vid eventuell omprojektering om t.ex. Länsstyrelsen dyker upp kräver sena ändringar eller häver en antagen plan. Dels finns inte heller några indikationer på att bygglovshandläggarnas medverkan i planskedet har förkortat tiden från ansökan till beslut om bygglov. Bygglovshandläggningen har ändå tagit upp till sex månader.

Kopplat till detta så noterar forskarna att flera av projekten är betydligt mer komplicerade än vad den snäva tidsplanen förutsatte. Det var inte "enkel mark". Grundläggande förutsättningar har inte varit utredda och forskarna menar att detta är delvis övergripande frågor som borde ha varit fastlagda i översiktsplanen. Riksintresset för kommunikation är ett sådant. I flera av projekten har Länsstyrelsen på uppmaning av Trafikverket haft starka invändningar mot den trafik som projekten genererar på de nationella vägarna av riksintresse.

Orsaker till projektens förseningar är många och det är svårt att hitta några problem som varit genomgående för många projekt — förutom det ovan nämnda riksintresset för kommunikation. Exempel är att det varit svårt att få klara besked om gatuprojektering, spårvägsdragningar, ledningssystem, förskolebehov, tillåten exploateringsgrad, relation till komplexa infrastrukturprojekt och åtgärdsvalsstudier från Trafikkontoret. Det har funnits bristande timing med markanvisning och bristande kontinuitet vid personalbyte. Handlingar har inte blivit klara i tid vilket ger följdeffekter, det har saknats beslut från länsstyrelsen om arkeologi och biotopskydd, det har krävts kompletterande arbete efter att naturvårdsverket överklagat länsstyrelsebeslut, mm, mm.

Sedan påverkar även våra folkvaldas semestervanor. Kommunfullmäktiges och nämndernas långa sommaruppehåll mellan mitten av juni och mitten av september har gjort att beslut har kommit sent även om alla handlingarna varit klara flera månader tidigare.

Allmännyttan planerar två slutna kvarter, två öppna kvarter och så den här lamellen vid Mandolingatan. Verksamheter medges i bottenplan och finns med på illustrationerna.

Påverkan på ordinarie planproduktion

Det är också intressant att analysera om BoStad2021 som önskat sker utöver ordinarie produktion. Forskarna konstaterar att vad som är ordinarie produktion inte är helt självklart. Fram till år 2014 så färdigställdes ca 2000 lägenheter per år. I Utbyggnadsplaneringen, innan BoStad2021 fanns, sägs det att det ska byggas 4000 lägenheter per år mellan åren 2017 och 2022. I november 2014 beskrev Fastighetskontoret ordinarie produktion som 3400 lägenheter per år mellan 2014 och 2023.

Forskargruppen har frågat byggherrarna i BoStad2021 och ungefär hälften säger att de upplever att planprocesserna i andra projekt utanför BoStad2021 har blivit lidande. Tidsfokuset i BoStad2021 projekten drar till sig resurser från ordinarieverksamheten. Två byggherrar:

Forskarna analyserar inte frågan mycket djupare än så, därför kompletteras här med mer information.

Risken för resursbrist på grund av BoStad2021 har lyfts redan i tjänsteutlåtandet inför beslutet att genomföra satsningen och har sedan löpande redovisats för byggnadsnämnden i kvartalsrapporter och årsrapporter. Under det senaste året har dessutom resursbristens effekter blivit tydlig då det rapporterats om att flera planer som varit i startplanerna för 2017 och 2018 inte har kunnat startats som planerat. Även bygglovsavdelningen är hårt ansträngd med en lång kö och långa handläggningstider. En tjänsteman uttalar sig i rapporten:

Antalet bostäder i antagna planer under 2017 i ordinarie produktion var 5350 vilket onekligen ser bra ut i relation till de ovan nämnda siffrorna. Men då ska man ha med sig att flera av de ordinarie bostäderna (totalt ca knappt 4000) finns i planer där Bostad2021 varit en mindre del men som hjälpt till att pressa fram hela planen. Det kan även bli väldigt stor skillnad om antagandet av några 1000-bostädersplaner hamnar just innan eller efter ett årsskifte. Dessutom hade Stadsbyggnadskontoret under 2017 satt fokus på att färdigställa gamla planer på bekostnad av att starta nya som planerat. I Yimbys årliga genomgång av planer uppskattades att under 2017 så var det bara 2350 lägenheter i ordinarie planer ute på samråd. Detta tyder på en lägre output från de ordinarie planerna framöver.

Man kan också konstatera att av de ordinarie planer i centrala Göteborg och Mellanstaden som var på samråd under 2017 så är det bara en del av en plan i Lunden som blivit antagen av Byggnadsnämnden — inget mer. För de planer från BoStad2021 som var på samråd under 2017 så är alla utom en antagen. Detta ger ytterligare en indikation på att BoStad2021 tyvärr sker på bekostnad av den ordinarie planverksamheten

Norra Fjädermolnsgatan i Länsmansgården.

Forskarnas slutsatser

Forskarna sammanfattar i slutet av rapporten:

Intressant är också att forskargruppen tydligt rekommenderar inte bara att Stadsbyggnadskontoret, Trafikkontoret och Fastighetskontoret slås ihop under en gemensam nämnd, utan också att det inrättas en exploateringsenhet direkt underställd Kommunstyrelsen med uppdrag att ta fram mark och projekt i lägen och i tid i enlighet med översiktsplanen, strategiska dokument samt kopplat till budgeten. De anser att denna enheten bör ha mandat att förhandla med byggherrar och ge byggherrarna möjligheter att utveckla färdiga detaljplaneförslag. Forskarna skriver:

Detta förslag har diskuterats i Facebook-gruppen.

Bostäder i Nordöstra Gårdsten.

Läge

Hittills har vi bara ytligt snuddat vid läget hos de lägenheter som Bostad2021s planer möjliggör och överhuvudtaget inte nämnt (stads)kvalitetsaspekter – av den enkla anledningen att följeforskarna inte har behandlat det. Därför följer här en komplettering.

Läget hos BoStad2021s lägenheter är intressant att studera både i relation till staden i stort och relation till den antagna strategin Utbyggnadsplaneringen som anger var i Göteborg stadsutveckling bör ske. BoStad2021 har som sagt haft ett fokus på att hitta "enkla planer" i Mellanstaden. Detta har lett till att av BoStad2021s lägenheter placerats och fördelats enligt följande.

BoStad2021-projekten markerade på en karta. (Klicka här för kartan på BoStad2021s hemsida.)

Fördelning av BoStad2021s lägenheter med avseende på läge.

Endast 10 % av lägenheterna återfinns i de två omfattande centrala områden som Utbyggnadsplaneringen kallar Innerstaden inklusive Älvstaden respektive Utvidgad Innerstad. Nära tre gånger så många lägenheter finns utanför Mellanstaden eller i de mer perifera delarna av Mellanstaden (Biskopsgården, Tuve, Gårdsten, Bergsjön och Tynnered). Den stora bulken av lägenheter finns i resten av Mellanstaden, varav ungefär hälften av dessa ligger i Frölunda mellan Västerleden och Dag Hammarsköldsleden.

Utbyggnadsplaneringsens utpekade områden. (Klicka för större.)

De 741 lägenheter som ligger mest central i Innerstaden inklusive Älvstaden och Utvidgad Innerstad finns jämte Mölndalsvägen i Krokslätt, på Godhemsberget och i Fixfabriksområdet samt som studentbostäder i Olofshöjd och Johanneberg. Det är det mest centralt placerade planerna. Man kan också vända på det och säga att över 7000 av BoStad2021s planerade lägenheter inte återfinns i det som Utbyggnadsplanerigen kallar innerstad.

Det är få av projekten i BoStad2021 som ligger nära centrala Göteborg.

Enligt tidiga dragningar för nämnderna skulle strategin för Utbyggnadsplaneringen ligga som grund för val av projekt i BoStad2021, men det har blivit en sanning med modifikation. Undantaget är möjligen kraftansträngningsområdet Frölunda torg. Även om det inte är några projekt mitt på torget så är det i alla fall ett antal i ringen ett steg ut. I övrigt så missas Utbyggnadsplaneringens utpekade kraftansträngningsområden och tyngdpunkter. Det är till och med så att 11 av projekten ligger helt eller delvis utanför de områden som Utbyggnadsplaneringen pekade ut som lämpliga för utbyggnad. Inte heller följs Översiktsplanens strartegi om att förtätat Göteborg inifrån och ut.

I Gårdsten finns två BoStad2021-projekt men Gårdsten finns inte alls med i Utbyggnadsplaneringen. Utbyggnadsplaneringen beskriver istället vikten av att Angereds Centrum med närhet till spårvagnshållplatsen utvecklas. I Bergsjön har man istället för att bygga i det utpekade kraftsamlningsområdet centralt runt Rymdtorgets hållplats eller vid tyngdpunkten Gärdsås torg planerat perifert i norr och söder. Åtminstone det senare ligger delvis utanför Utbyggnadsplaneringsens markerade område. De tre punkthus som planeras något närmare hållplatsen Kommettorget placeras inte i anslutning till hållplatsen trots att den saknar närboende som kan ge ögon på platsen. Istället placeras det närmaste punkthusen drygt 50 meter ifrån uppe på en höjd med en bibehållen skogsremsa mot hållplatsen. Tyvärr missas många chanser till strukturella kvalitets- och trygghetshöjningar i utsatta stadsdelar som ropar efter det.

Utbyggnadsplaneringens karta för Bergsjön. Zenitgatan längst i söder delvis utanför det prioriterade utbyggnadsområdet.

Istället för att planera vid den av Utbyggnadsplaneringens utpekade kraftsamlingsområdet runt hållplatsen Rymdtorget (gul cirkel) så har det planerats i Bergsjöns ytterkanter som t.ex. vid Zenitgatan (rödstreckat).

Komettorgets ändstation i skogsmiljö förblir en ändstation i skogsmiljö. Foto: Bulver.

Andra exempel på planer utanför Utbyggnadsplaneringens strategi är Långströmsgatan i Biskopsgården/Svartedalen. Utbyggnadsplaneringens strategi var att sätta fokus på Vårdväderstorget och Friskvädernstorget och hela den spårvagnsmatade korridoren upp till ändstationen vid Sjumilaskolan i Länsmansgården. Långströmsgatan försörjs bara av buss 31 som bl.a. når Eketrägatan och med en total restid med byte på runt 25 minuter till Brunnsparken. Jämför det med en spårvagnstur på knappt 15 minuter från Vårväderstorget och 17 minuter från Friskväderstorget.

Sedan finns det två planer som ligger utanför Utbyggnadsplaneringens strategi men som i sig själva är riktigt bra stadsplanering och det är Södra Änggården i Högsbo industriområde och Wallenstams kvarter i Kallebäck.

Generellt kan man säga att BoStad2021 projekten missar Utbyggnadsplaneringens utpekade kraftansträngningsområden och tyngdpunkter och i en tredje del av fallen till och med är utanför de av strategin angivna områdena.

Stadskvaliteter

Alla de 30 detaljplanerna inom BoStad2021 har analyserats med avseende på stadskvaliteter på liknande sätt som görs i Yimbys årliga genomgångarna av planer på samråd. I de fall där BoStad2021 är en mindre delmängd av en större plan så har antalet byggnader och lägenheter i BoStad2021 uppskattas genom att det totala antalet byggnader och lägenheter har skalats ner med till den andel av projektet BoStad2021 motsvarar. T.ex. ett projekt med två öppna kvarter och fyra punkthus där BoStad2021 omfattar 50% av lägenheterna i projektet tillskrivs ett öppet kvarter och två punkthus.

Uppskattningen ger att BoStad2021 kommer att ge oss 10 slutna kvarter, 11 öppna kvarter, 40 punkthus och drygt 100 lamellhus.

Fördelning av byggnadstyper i BoStad2021.

Om vi istället tittar på hur antalet lägenheter fördelar sig så blir det lite större andel i öppna och slutna kvarter. Detta eftersom det går upp till 4 lamellhus på ett kvarter. Trots detta är mindre än en tredjedel av lägenheterna i någon form av kvartersstruktur. Endast ca 13% av lägenheterna finns i ett slutet kvarter. Två tredjedelar av lägenheterna hittas i punkt- och lamellhus. Det är så illa att nästan dubbelt så många lägenheter hittas i punkthus jämfört med i slutna kvarter.

Fördelning av lägenheter i olika hustyper i BoStad2021.

Byggandshöjderna varierar från radhus i två plan till Kronjuvelens 23 våningar. Den genomsnittliga lägsta höjden i projekten är drygt fem våningar och den genomsnittliga maxhöjden är knappt 10 våningar.

Radhus i två våningar i Bergsjön (och en dryg handfull nya punkthus).

Vanliga höjder i BoStad2021. (Lameller ut mot gata vid Stjärnhusen i Frölunda.)

Kronjuvelens 23 våningar.

Den funktionsblandning som nämns om och om igen i Utbyggnadsplaneringen tycks i BoStad2021 har inte fått någon högre prioritet. Sju av planerna tillåter inte ens funktionsblandning i huvuddelen av området och av dessa sju ingår fyra av allmännyttans totalt åtta planer. I 20 av de 30 planerna så möter vissa av byggnaderna en gata, men i 10 av planerna finns inget möte att tala om. 14 av de 30 planer använder helt eller delvis grönyta och 22 använder helt eller delvis gråytor och impediment.

Privata dussin-projekt i Bostad2021. (Klicka för större.)

Allmännyttas projekt sticker inte ut i positiv bemärkelse, snarare tvärtom. Här är det synd att staden inte tagit chansen bli en god förebild som visar vägen genom att göra verklighet av de politiska uttryckta stadsplaneringsambitionerna i översiktsplan, utbyggnadsplanering och policydokument.

Exempel på allmännyttans projekt i BoStad2021. (Klicka för större.)

Sedan finns det positiva undantag. Södra Ängården och Wallenstams i Kallebäck är redan nämnt och vi kan lägga till Fixfabriken och Mandolingatan. Det finns några till som åtminstone till delar kan få godkänt på papperet – det ser ut att bli lamellhus utmed gator med verksamheter i bottenvåningarna.

Några lite bättre privata projekt i Bostad2021. (Klicka för större.)

Domen

Fokus på enkla ytor utan riksintressen har drivit tyngdpunkten för projekten i BoStad2021 utåt. Tillsammans med en generell resursbrist och ett extra fokus på tid i BoStad2021 så har detta med stor sannolikhet lett till att resurser för central utveckling omfördelats till utveckling i Mellanstaden och periferin.

Utbyggnadsplaneringens genomarbetade strategi har bara delvis hörsammats. Tyvärr visar det sig om och om igen svårt för Göteborg att ta fram en strategi och sedan hålla sig fast vid den. I många fall har inte stadskvaliteter levererats och det är sällan som projekten hamnat nära Utbyggnadsplaneringens utpekade kraftsamlingsomåråden eller tyngdpunkter.

Det finns några goda undantag som i Fixfabriken, Kallebäck och Södra Änggården. Men i övrigt är punkthus och lamellhus den huvudsakliga leveransen och i de flesta fall uteblir stadskvaliteterna. Överhuvudtaget kommer rapporter om att just kvaliteten har blivit lidande. Byggherrarna kommenterar i BoStad2021-rapporten:

De nya processerna får tummen upp av de inblandade i projekten, både byggherrar och tjänstemän. De gillar i grunden initiativet och vill fortsätta arbeta enligt processen och utveckla den till att bli ännu bättre. Som redan nämnts så har processerna blivit snabbare även om de inte så snabba som planerat. Allt tyder på att den ordinarie planverksamheten har påverkats negativt av satsningen, vilket gjort att planer i innerstaden och den utvidgade innerstaden har fördröjts på bekostande av de mer perifera projekten i BoStad2021. Huvudmålet om 7000 bostäder till 2021 kommer sannolikt att missas med några antal hundra bostäder.

Allmännyttan planerar tre punkthus och ett parkeringsdäck vid Adventsvägen i Kortedala.

Är BoStad2021 tillräckligt bra? 100 lamellhus och 40 punkthus i perifera lägen samt några kvarter varav mer än hälften är öppna, och detta delvis på bekostnad av planer i mer centrala lägen. Tja, är det verkligen tillräckligt bra?

Finns det risk för att lägenheter blir tomma när 6000 i punkt- och lamellhus i sämre lägen, många utan urbana kvaliteter och med nybyggnadshyror och nybyggnadspriser kommer ut under kort en kort period just runt 2021? Ett citat från en tjänsteman på stadsbyggnadskontoret väcker tankar om cykliska förlopp och att vissa misstag är dömda att upprepas:

Yimby Göteborg om: bostad2021, göteborg, stadsplanering, detaljplan, planprocess, riksintressen

Bloggar om: bostad2021, göteborg, stadsplanering, detaljplan, planprocess, riksintressen

Ett av mina favoritkonsolspel heter Bioshock. Spelet, som är fritt baserat på Ayn Rands bok Och världen skälvde, handlar om staden Rapture, ett art decoparadis på havets botten dit jordens mest kreativa och drivna människor valt att flytta för att slippa byråkraternas fångkedjor och politikernas piskor. Det vore förstås inget bra äventyrsspel om inte allt gick snett. Att utopin urartar till en dystopi som hjälten måste kämpa sig igenom och fly ifrån. Fast hur hade det varit om det inte gick snett? Om staden istället för att stå på havets botten flöt på dess vågor? För att kanske få svar på den frågan måste vi vända oss till akvaprenörerna.

(Visionsbild av en flytande stad, från rapporten The floating city project av The seasteding institute)

En akvaprenör, vad är det, frågar sig nog de flesta när de för första gången hör ordet. ”Akvaprenör” är en neologism för företagssamma människor som i ordets sanna mening spanar ut över vågorna. Inte enbart ett byggande av flytande paradisöar för förmögna personer, utan även (framförallt) skapandet av nya samhällen.

Journalisten och författaren Joe Quirk (medförfattare till boken Seasteading: How floating nations will restore the environment, enrich the poor, cure the sick and liberate humanity from politicians) kallar sig akvaprenör.

Hur skulle världen egentligen se ut om det fanns tusentals statslösa flytande städer?

Seasteading (på svenska ungefär ”havsbosättning”) är en idé om att bygga fria samhällen på platser i världshaven som ännu ej blivit paxade av några länder. Denna idé har i åratal presenterats, pratats om och diskuterats av människor i libertära kretsar. Lockande förvisso men samtidigt uppfattad som science fiction, ett skämt eller en ej praktiskt genomförbar önskedröm. En teknoutopi.

Idén förespråkas av en grupp libertarianska idealister som säger sig kunna lösa samhällets problem genom att flytta till samhällen på det öppna havet. Det tycks vara ett enormt projekt. Med sin vilda blandning av filosofi, statistik och vetenskap kräver seasteadingidén bra kommunikatörer för att kunna vinna anhängare.

Seasteadingkonceptet började på allvar med Nobelpristagaren Milton Friedmans barnbarn Patri Friedman. Den tredje generationens Friedman har en stamtavla som även inkluderar den anarkokapitalistiska filosofen David Friedman. Faktum är att den yngre Friedman använder sin far och farfar som inspirationskälla till sina seasteadingidéer. Seasteadinginstitutets grund är nämligen ett avståndstagande till idén att ett samhälle måste vara baserat på en stat.

Medan farfar Milton hoppades på att kunna arbeta inom världens största kapitalistiska system för att driva det mot en ännu friare marknad drog pappa David det logiska resonemangen till sin spets och konstaterade att allt som staten kan göra kan privata frivilliga marknader göra bättre. Patri Friedman i sin tur lessnade på det eviga pratandet och föredrog direkt handling.

Inspirerad av familjens intresse för historia, politik, ekonomi och science fiction svor Patri Friedman att omvandla drömmarna om de flytande städerna till verklighet. Inte science fiction. Inte i den fjärran framtiden. Utan här och nu. Tillsammans med den våghalsige investeraren Peter Thiel grundade han så The Seasteading Institute.
(Den historiska italienska handelsstaden och stadsstaten Venedig, fotograferad av mig våren 2017)

Övergivna oljeplattformar övertogs i institutets namn. Tidningsskribenter hängde gärna upp sig på projektets stridbarhet och militans. Det var också något som passade den frihetliga rörelsens yngre och mer rebelliska segment, men knappast ämnat att locka tunga investerare.

För att seasteading skulle få en bredare acceptans behövde Friedman en seriös talesperson som kunde sälja in det hos den önskade publiken. Herr Quirk mötte David Friedman på av alla platser på Burning Manfestivalen på Nevadas Black Rockplatå. Kanske var det festivalens anarkistiska karaktär som lockade dem?

I en intervju med författaren C. Edward Kelso beskrev Quirk det ödets lyckokast som mötet med Friedman innebar:

”Ett årtionde av att iaktta Burning Man omvandlas har lärt mig att samhällets regler utvecklas i oförutsägbara riktningar utifrån sina initiala parametrar. Min vecka på ett kryssningsfartyg visade mig att de-facto självstyrande kringflytande på havet kan styras bättre än de rikas ländernas städer. När jag lärde mig om seasteading förstod jag genast att permanent flytande städer var tekniskt möjliga och att startup-nanonationer var lagligt möjliga.

Om vi kunde skapa tusentals flytande städer skulle vi kunna släppa fri en evolutionär marknadsprocess bland administrationsleverantörer och tidigare oförutsägbara styrelseformer skulle dyka upp om folk bara kunde välja fritt mellan dem. Jag förstod att de flytande städerna inte skulle karaktäriseras som traditionella nationalstater eftersom de inte skulle vara grundade på regeringsmakt utan på frivilliga val.

Vi har nästan hälften av världens yta att experimentera med nya samhällen och släppa fri innovation och frihet på. Jag bestämde att kommande teknologi var för viktig för att förbli ett obskyrt debattämne bland Silicon Valleybloggare. Vi behövde se till att detta snart blev verklighet. Det behövde bli ett ämne för mainstreammedia. Jag erbjöd därför att skriva en bok om seasteading så att alla kunde bidra med sin egen kreativitet till konceptet.”

(Publicerad på FEE.org 29 mars 2017, min översättning)

Faktum är att deras ödesmättade möte till och med kröp in i Seasteading Institute-logotypen som en hyllning till The Burning Man-figuren. Paret började bygga upp ett ideellt vetenskapsinstitut. Båda männen reste runt jorden, träffade initiativtagare och entreprenörer, höll föreläsningar för alla som ville lyssna och talade regelbundet med pressen. Idén utvecklade sig och institutet organiserade en designertävling för att sporra intresse och locka de bästa ingenjörerna. De ofta spektakulära modellerna och bidragen är i sig en bra anledning att besöka hemsidan.

”Om samhällen flöt och kunde plockas isär och flytta omkring skulle vi ha en variation av styrelseformer”, säger Quirk. ”Så styret som teknologi skulle kunna utvecklas i liknande takt som mobiltelefoner/.../Jag föreställer mig seasteads som flytande iPads. Du kan välja din styrelseapp och hur du vill strukturera samhället.”
(En stad byggd i modulform, författarens illustration. Enligt en studie gjord av Kelvin Ko på TU Delft skulle flytande städer med upp till femton våningar klara orkaner.)

De två huvudargumenten som institutet framför för flytande städer är att; 1) städerna klarar stigande havsnivåer orsakade av klimatförändringar (som lämnar få andra platser kvar att leva på), och 2) befriar invånarna från statens trögrörlighet (i synnerhet vad det gäller innovation). “Seasteading löser båda dessa problem” säger Quirk i en intervju med VICE News.Han tillägger, “enligt min åsikt slår det att resa till Mars.”
 Institutet menar att flytande städer har flera fördelar. De talar om ”åtta stora moraliska imperativ”:

1. ”Att berika de fattiga” - resonemanget bakom detta imperativ är att små önationer i regel tenderar att uppnå högre välstånd när de blir oberoende.
2. ”Att bota de sjuka” - eftersom regeringsbyråkratin hindrar framsteg inom medicinsk forskning. Det förväntas den inte göra i ett frihetligt flytande paradis.
3. ”Att föda de hungriga” - genom att skörda alger som förväntas sprida sig över världshaven då världen blir varmare och koldioxid absorberas av vattnet.
4. ”Att rena atmosfären” - genom att odla nya koldioxidabsorberande alger som blir en ny soldriven energikälla inom den nya ”blå ekonomin”.
5. ”Att tillåta folk leva i balans med naturen” - genom städer byggda med teknologi inspirerad av växter som använder vatten som energikälla.
6. ”Att driva världen” - genom ”ocean-termisk energiomvandling” (en relativt okänd mekanism för att producera energi genom att utnyttja temperaturskillnaderna mellan vattnet vid havsbottnen och -ytan.)
7. ”Stoppa konflikter” - genom att befria människor från statens monopol och i uppsjön av sjöstäder tillåta dem själva att bestämma vilken sorts styre som passar dem bäst.

Det åttonde så kallade ”moraliska imperatiet” är ett projekt som de kallar The Velella Mariculture Research Project. Ett försök att hållbart odla fisk. Detta, hoppas de, ska föda 9 miljarder människor utan att lämna några klimatavtryck. Allt detta kanske låter lite väl optimistiskt och utopiskt. Men inte mer än för att kunna väcka superrika investerares nyfikenhet.

Den Tysklandsfödde mångmiljardären Peter Thiel är en av de tidiga investerarna. Han sköt till 1,25 miljoner dollar i startkapital för att Friedman skulle kunna grunda the Seasteading Institute. I ett samtal på institutets konferens i november 2009 förklarade Thiel varför han trodde att seasteading var viktigt för mänsklighetens framtid. Klippet finns tillgängligt på nätet för den som är intresserad.

Thiel hoppade enligt Business Insider av styrelsen 2011 och Quirk säger att han för närvarande inte har någon aktiv roll i pilotprojektet i Franska Polynesien. Två av hans medarbetare sitter dock i institutets styrelse.

De hoppas även finansiera projektet genom en initial myntkampanj. En sorts crowdfunding som involverar skapandet av en ny digital valuta där det finns ett begränsat antal mynt och där det hela fungerar utanför de reguljära finansiella eller regulatoriska systemen. Lite som Bitcoin. Seasteadarna säger Quirk, har bestämt sig ”att inte enbart decentralisera samhällsstyrningen utan även finanserna”.

Institutet säger sig nu vara redo att påbörja byggandet av sina flytande städer, mikronationer. Idén har tagit språnget från tankeexperiment till riktigt projekt. The Seasteading Institute har undertecknat ett avtal med Franska Polynesien för ett testprojekt i en skyddad lagun. De hoppas att detta försök skall bevisa idéns hållbarhet och förväntar sig att prototypen skall vara inflyttningsklar redan 2020.

”Om gud ger dig citroner, gör saft“, säger ordspråket. ”Om haven stiger, bygg flytande städer”, skulle Friedman och Quirk svara. Eller: om världen ger dig dåliga regeringar, skapa din egen flytande stat. Ditt eget Rapture.

Yimby Göteborg om: Seasteading, utopi, libertarianism

Bloggar om: Seasteading, utopi, libertarianism

Idag publicerar Yimby Göteborg valenkäten 2018. Vi ställde tio avgörande frågor om stadens utveckling till alla de politiska partierna i Göteborg som vi bedömer har en rimlig chans att komma in i kommunfullmäktig. Vi har fått svar från från C, D., F!, L, M, MP, S, SD, V och VV men inte från KD.

Om du vill jämföra med förra valets enkät så finns den här.

1. I stadens översiktsplan beskrivs hur vi i Göteborg ska planera för en blandstad, en attraktiv stadsmiljö och ett rikt stadsliv i alla planer över hela Göteborg. I nära hälften av planerna är funktionsblandning fortfarande inte tillåten och urbana kvaliteter, stadsmiljö, stadsliv, eller stadsrum hanteras sällan i planer utanför Göteborgs mer centrala delar. Vill ert parti under den kommande mandatperioden vidta konkreta åtgärder för att planeringen ska kunna förverkliga denna målsättning? Om 'ja', hur?

“

Centerpartiet
Ja, vi vill att funktionsblandning ska tillåtas i fler detaljplaner. Centerpartiet står upp för en blandstad och menar att ett av Göteborgs största problem är just ensidig bebyggelse, vilket delvis skapat stadens segregering. Det behövs en ökad blandning av bostadsbeståndet, fler butiks- och verksamhetslokaler i markplan och gröna stråk i hela Göteborg. Göteborgs utsatta områden lider idag av dålig stadsplanering från miljonprogrammets dagar och en stadsbyggnadspolitik som lämnat dessa delar åt sitt öde. Här behövs fler arbetsplatser, lokaler anpassade efter småföretag, bostadsrätter och småhus. I Göteborgs resursstarka områden behövs fler prisvärda hyresrätter. Alla stadsdelar ska ha delar som upplevs som en riktig kvartersstad med levande centrum. En viktig del i detta är att förtäta staden på höjden för att öka exploateringsgraden och skapa underlag för fler butiker, restauranger och ökad samhällsservice. För att uppnå detta vill ha en skyskrapebonus i markprissättningen och tillåta höga hus i detaljplanerna.

”

“

Demokraterna
Kort svar ja. Här kommer ett mer utvecklat svar kring de brister som finns i planeringen och det som konkret måste ske om vi skall få en ändamålsenlig planering enligt ställd fråga.

——————————
Översiktsplanens syfte är att göra avväganden mellan olika allmänna intressen och att ange en gemensam målsättning för den långsiktiga markanvändningen i Göteborg. Detta måste vi ta fasta på i den nya Översiktsplanen som håller på att tas fram i detta nu. Vi behöver också tydligare sätta tidsramar från idé till genomförande. Kommunen äger detaljplaneprocessen fram till antagande. Översiktsplanen från 2009 är precis som frågan antyder aningen uddlös, den tar inte hänsyn helhet, sammanhang, genomförbarhet (ekonomi) och fysisk struktur, detaljplaneringen som har utgångspunkt från 2009-års ÖP blir som den blir p.g.a. att hänsyn tas till enskildheter snarare än helhet. Den ekonomiska genomförbarheten inte är belyst med en mening i ÖP:n. Den politiska uppföljningen och styrningen lyser också med sin frånvaro, här behöver politiken styra, leda och följa upp på ett mer systematiskt sätt. Politikens uppgift är att skapa beredskap för det oplanerade och oväntade. Att på riktigt underlätta detaljplanering, bygglov- och annan tillståndsprövning,
inte prata om ”flexibilitet” och funktionsblandning, urbana kvalitéer, stadsmiljö m.m. utan att det finns en genuin vilja. Demokraterna menar att om vi skall uppnå det frågeställningen lyser på behövs en ny översiktsplan och en annan politisk ledning på planmyndigheten, denna ledning måste som sin främsta uppgift tydligare ange de fysiska, ekonomiska, sociala, samt ekologiska nyttorna med översiktsplaneringen. ÖP rätt använt, är ett medel för att forma Göteborgs långsiktiga utveckling på ett hållbart och konkret sätt. Göteborg behöver en förutsägbar kommunal ekonomi men också en konkurrenskraft i förhållande till andra kommuner, där är planmonopolet ett av de viktigaste verktyg.

”

“

Feministiskt initiativ
Ja, Fi Göteborg vill verka för att visionen om en blandstad genomförs i högre utsträckning än vad som görs idag. Vi delar uppfattningen om att det ligger för mycket fokus på satsningar i de centrala delarna av Göteborg jämfört med andra delar av staden. Rent konkret så sker en del av dessa beslut i nämnder och en del i kommunfullmäktige. Beroende på valresultatet vill vi använda den representation som vi får för att driva på i de beslutsinstanser som vi kan påverka.

”

“

Liberalerna
Ja. I framtagandet av den nya översiktsplanen som pågår så behövs en tydlig koppling till hur den ska omvandlas till verklighet. Det saknas i dag i stor utsträckning och det finns många olika dokument som behöver samordnas till översiktsplanen. Utbyggnadsplaneringen och de andra strategiska dokumenten som exempelvis grönstrategin och trafikstrategin är exempel på sådana. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande men kommunen kan ju själv välja att följa den tydligare, vilket är en politisk fråga.

Det vore bra om den nya översiktsplanen kan utmynna i principer eller nyckeltal för olika områden som sedan kan appliceras i flexibla detaljplaner, det kan också inrymma vilken typ av samhällsservice som behövs i olika områden och i relation till omgivande utbud. Tanken är att underlätta för mer flexibla detaljplaner eller fördjupade översiktsplaner om det finns en tydligare översiktsplan. Det behövs färre detaljerade planbestämmelser till förmån för mer flexibla planer som ger exploatörerna en större frihet.

”

“

Moderaterna
Ja, vi vill att planerna ska präglas av funktionsblandning och framförallt täthet. Samtidigt måste man ta hänsyn till nuvarande bebyggelse och planernas storlek. De går inte alltid att realisera alla politiska mål i en plan utan det är något som man behöver se över tid. I grunden är det viktiga att få bättre fungerande flöden i hela stadsbyggnadsprocessen och en bättre fungerande styrning där fattade politiska beslut också får genomslag i det konkreta arbetet. Här har den rödgröna ledningen i staden misslyckats.

”

“

Miljöpartiet
Ja.
Vi har de senaste åren lyckats få mycket mer blandstad i de planer som påbörjats under den här mandatperioden än tidigare men mycket återstår att göra. Kommunen behöver bli tydligare i sina markanvisningar att lokaler ska finnas i bottenplan. Färdiga detaljplaner innan markanvisning gör att lokaler inte förhandlas bort. Det krävs ett betydligt närmare samarbete mellan fastighetskontoret / fastighetsnämnden och stadsbyggnadskontoret / byggnadsnämnden för att bättre styra mot blandstad.

”

“

Socialdemokraterna
Ja. Det är väldigt viktigt för oss socialdemokrater att se till att vi får blandstadskvaliteter i hela Göteborg. Det finns många anledningar till att det är viktigt, inte minst för göra staden mer socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar. Det finns på flera håll ett motstånd mot att möjliggöra funktionsblandning, ofta beroende på att det ger lägre vinst till exploatören men ibland även på grund av bristande insikter i god stadsplanering. Därför är det viktigt att stärka den översiktliga planeringen så att det enskilda projektets plats och roll i den övergripande stadsväven framgår tydligare. I budgeten för 2019 har vi socialdemokrater sagt att den historiska stadsplaneanalys som Lukas Memborn mfl tagit fram ska integreras i all planering. Det är också viktigt att politiskt prioritera rätt. Med en högre exploateringsgrad så kan projekt behålla sin lönsamhet även med blandstadskvaliteter. Tyvärr har man tidigare ofta gjort tvärtom, prioriterat en låg exploateringsgrad på bekostnad av blandstadskvaliteter. Vi har tagit krafttag under senare år för att få bort detta förlegade tänkande, men det finns fortfarande kvar sådana tendenser. Ett bra sätt att möjliggöra blandstadskvaliteter är också att allmännyttan går före och gör investeringar i god stadsbyggnad först, vilket skapar bättre marknadsmässiga förutsättningar för den privata sektorn att följa efter. Det är en grundtanke i det stora stadsbyggnadslyft för Angered, Biskopsgården och Tynnered som vi går till val på och där Framtiden kommer att ha en ledande roll.

”

“

Sverigedemokraterna
Ja. När det gäller svaren på hur vi ska lösa bostadskrisen hänvisar vi till skriften ”5 fel med bostadspolitiken” utgiven av Svenska Teknik & Designföretagen. Vi måste låta näringslivet hjälpa oss när vi politiker inte förmår lösa problemen. Vi kan dock ge näringslivet i uppdrag att lösa problemen. Vi vill inte ha en segregerad stad: Lös problemet. Vi vill att ungdomar och studenter ska få en bostad som de har råd att bo i: Lös problemet. Vi vill att alla äldre ska få ett äldreboende: Lös problemet. Barnfamiljer flyttar till kranskommunerna: Lös problemet. Göteborg Stad äger enorma arealer. Använd den till folkets bästa. Göteborgs problem är inte världsunika. Ta efter goda exempel från andra städer.

”

“

Vänsterpartiet
Ja. På Vänsterpartiets initiativ har det varit målet redan den här mandatperioden, även om det har uppnåtts i alltför få planer.

Genom mätbara mål för stadskvalitet (t.ex. enligt UN Habitat), tidigare återkoppling från BN till SBK (så ändringar inte påverkar kostnad och tidplan lika mycket) och tätare dialog mellan SBK och BN när målen riskerar att inte uppnås.

”

“

Vägvalet
Jag är inte säker på vad funktionsplanering är men antar att med det menas att man inte bara gör detaljplaner för bostäder utan blandar in andra funktioner också, såsom handel, förskolor, skolor, restauranger kontor, etc. Det stöder vi förstås men de flesta detaljplaner som fullmäktige tar är ju väldigt små och innehåller mest bostäder även om man brukar reservera det första planet till affärer etc. Problemet är nog också att det är ju marknaden som bestämmer vad som byggs och inte kommunen som bara egentligen kan begränsa vad som byggs. Vi gör ju inga egentliga "stadsplaner" dag utan sysslar mest med förtätning, vilket inte samma möjlighet att "funktionsblanda" stadsutvecklingen.

”

2. Från många håll (politiker, förvaltningar, privata aktörer) lyfts problem i samarbetet mellan stadens förvaltningar vilka driver agendor och processer som inte alltid går i synk. Förslag har lyfts, bl.a. genom en utredning inom Göteborg Stad, om att detta skulle avhjälpas genom en omorganisation med ett exploateringskontor som samlar åtminstone fastighetshanteringen, stadsplanering och trafikplanering eller en stadsförvaltning (direkt under kommunstyrelsen) som verkligen tar det samordnande ansvaret. Hur ser ert parti på denna fråga? Bör en omorganisation göras? Om en omorganisation bör göras, hur ska den se ut och när ska den genomföras?
 

“

Centerpartiet
Vi har för närvarande inga förslag på en omorganisation av förvaltningen, men kan konstatera att förvaltningarna i dagsläget inte går i synk och att det krävs en part som har ett övergripande samordningsansvar. Vi är beredd att utreda förutsättningarna för exempelvis ett exploateringskontor som skulle kunna få en sådan roll.

”

“

Demokraterna
Inför den kommande 20-årsperioden står Göteborg inför ett antal stora utmaningar som påverkar våra verksamheter i grunden. Demokraterna ser också att vi politiskt behöver anpassa facknämnderna för bästa service, kvalitet och leverans till medborgarna och näringslivet. Vi saknar i den utredning som stadsledningskontoret sammanställt, systematiska riskanalyser, styrkedjans funktion (politik/tjänstepersoner) planering för ledning och genomförande, effekter av olika vägval samt sist men inte minst arbetsmiljömässiga och ekonomiska konsekvenser av en omorganisation av den digniteten som ligger på bordet. I detta nu ser vi också att översynen av stadsdelarna behöver synkroniseras så att uppgifter som är medborgarnära (t ex park och naturfrågor) istället hanteras och beslutas i de nya stadsdelsnämnderna som vi dessutom har förslag på skall bli fyra regioner i vår förändringsbudget för 2019. Utredningar som rör omorganisationer måste på ett tydligt sätt visa på vilka de administrativa effektiviseringarna blir på kort och på lite längre sikt. Politiskt bör vi i staden bli bättre på att vara tydliga med VAD vi vill med dylika omorganisationer innan uppdrag lyfts och beslutas, politiken måste veta vad en omorganisation skall leda till. Vi ser som exempel att det finns en uppsjö med styrdokument, program, riktlinjer och inriktningar dessa måste samordnas bättre och målkedjor från fullmäktiges samt respektive nämnders budgetar och systematisk uppföljning åstadkommas i en eventuell omorganisation, endast då blir styrkedjan tydlig. Mellan facknämnderna visavi fullmäktige saknas det idag en röd tråd mellan politiska mål och indikatorer för att följa måluppfyllelse. Det har under lång tid varit återkommande kritik mot den verksamhetsmässiga styrningen, i vissa nämnder och förvaltningar. I flertalet av facknämnderna behövs det en fördjupning av ledning och styrning samt en förstärkning av den analytiska kapaciteten. Detta leder till en bättre måluppfyllelse och en tydlig rollfördelning mellan politik och förvaltning.

”

“

Feministiskt initiativ
Den frågan tycker vi behöver utredas ytterligare innan vi kommer med slutsatser. Frågan rymdes i facknämndsöversynen, som i sin tur lett till följdfrågor från kommunstyrelsen.

”

“

Liberalerna
Problemet är delvis politiskt eftersom det saknas politisk styrning och samordning mellan nämnderna. En sak som är säker är att det behöver finnas tydligare mandat och riktlinjer från politiken än vad det gör i dag.

I det beslut som tagits i kommunstyrelsen angående omnämnd utredning så ska en strategisk roll finnas hos stadsledningskontoret, vilket vi står bakom. Vi ser positivt på att kommunstyrelsen får en samordnande roll. Vi kan tänka oss ett exploateringskontor i likhet med Stockholm där kommunstyrelsen får den samordnande rollen, men hur det ska utformas i relation till befintliga nämnder behöver utredas mer. Det pågår nu en stor omorganisation i stadsdelsnämnderna som först ska komma på plats, sedan kan det bli aktuellt med förändringar av facknämnderna.

”

“

Moderaterna
Vi delar bilden av stadsbyggnadsprocesserna inte fungerar i staden. En del av lösningen är nog också att göra en omorganisation av stadens bolag och förvaltningar. Det förslag som lades fram i Facknämndsöversynen innehöll en hel del goda tankar och idéer men innebär också risken att man skulle genomföra en stor omorganisation som i slutändan skulle innebära nya gränsdragningsproblem. Ett första steg som vi nu tar är att skapa en gemensam strategisk planeringsfunktion under kommunstyrelsen.

”

“

Miljöpartiet
Ja, det är helt nödvändigt med en omorganisering. Vi tycker att det förslag som fanns framme var ett bra förslag. Det viktigaste är att ha trafikplanering tillsammans med övrig stadsplanering, i dagsläget går de helt olika spår, både vad gäller tidplan och resurssättning till stadsplanering och vad gäller vilken stadsmiljö vi ska planera för. Det behöver också vara mycket tydligare organiserat vem som bevakar planering av skolor, förskolor, äldreboenden, så att de kommunala verksamheterna blir väl integrerade och får bra plats i staden. Ansvaret för själva stadsrummet i förvaltningsskedet är idag uppdelat på många parter, vi menar att det borde samlas på färre aktörer.

Här kan du läsa mer om vad vi föreslog i kommunstyrelsen (se sid 6): Länk.

”

“

Socialdemokraterna
Vi menar att det behövs en klart starkare koordinering och samverkan i stadsutvecklingen. För att nå dit krävs vissa organisatoriska förändringar. Fastighetsnämnden bör ges ett tydligare fokus och uppdrag i exploateringsfrågorna. Kommunstyrelsen ska ha ett övergripande ansvar för att i den strategiska planeringen hålla ihop helheten och säkra framdrift.

”

“

Sverigedemokraterna
SD röstade för förslagen i utredningen ”Översyn av facknämndsorganisationen” när den var uppe på KF 2018-03-22. Utredningen var väldigt omfattande och grundlig, samt hade bordlagts åtskilliga gånger. Trots detta gick inte utredningens förslag igenom i KF. Det finns vinster att göra när man samlar vissa funktioner under ett tak. Problemet idag är att förvaltningarna genom revirtänkande gör processerna komplicerade och byråkratiska. Detta göra att processerna drar ut på tiden helt i onödan. Partierna borde ha tagit till sig utredningens slutsatser.

”

“

Vänsterpartiet
Vi stödde ett förslag om att samordna dessa funktioner i staden under facknämndsöversynen. Vi ser en stor samordningspotential som kan leda till ett snabbare och mindre resurskrävande arbete. Tyvärr var de stora partierna inte särskilt intresserade av att ta några steg i den riktningen.

”

“

Vägvalet
Vi stödjer tanken på en mera effektiv organisation som hanterar inte bara exploateringsfrågor utan alla frågor inom Göteborg. Tex vill vi avskaffa stadsdelsnämnderna och har arbetat för en gemensam skolnämnd, förskolenämnd och biblioteksnämnd. Huruvida den organisation som har var uppe och behandlats i fullmäktige är den lämpligaste, vet vi ej, men vi stödde beslutet att tidpunkten att genomföra den inte var den lämpligaste.

”

3. Vid förra valet 2014 svarade nästa alla partier att det vore bra med flexibla planer av blandstadskaraktär över större områden (vi kan kalla dem "stadsplaner") från vilka bygglov direkt kan ges. Vi ser inte att något hänt inom detta område? Håller ni med? Varför? Är ni beredda att driva frågan med fokus under nästa mandatperiod? Hur? 

“

Centerpartiet
Vi sitter inte i kommunfullmäktige denna mandatperiod, men har för avsikt att driva detta kommande mandatperiod om vi får göteborgarnas förtroende att representera dem. Så kallade stadsplaner är ett viktigt verktyg för att förtäta staden och skapa en blandstad.

”

“

Demokraterna
Kort svar ja vi håller med i frågeställningen.

Detaljplaneinstrumentet i Göteborg används i allt högre grad för att hantera enstaka projekt, vilket vi ser tagit sig uttryck i överdrivet detaljerade detaljplaner. Bygglovsprövningen underlättas menar många tjänstepersoner och politiker, tvärtom ser vi att extensiva bestämmelser i detaljplaner fördröjer och fördyrar projekt i onödan. Många av de frågor som kommunen behöver ha tolkningsföreträde kring kan regleras i genomförandeavtal respektive exploateringsavtal. Vi behöver arbeta med konceptet med ”stadsplaner” som plan för framtida bebyggelse, där de övergripande strukturerna (trafik, bebyggelsehöjd, gestaltning, ekonomi) framställs varpå byggnation kan påbörjas. Byggnaders estetiska utformning eller byggtekniska egenskaper kan regleras i bygglovskedet, som det är nu blir resultatet av programarbete att en omfattande detaljplan med planbestämmelser. Demokraterna önskar en snabbare och enklare process för att planera och bygga i Göteborg. Trots att processen regleras bland annat i plan- och bygglagen är det förvånansvärt att staden genom sitt planmonompol och stora markinnehav inte tydligare tar taktpinnen och detaljplanerar efter göteborgarnas behov för framtiden. Göteborgs kommun har de överordnande planeringsinstrumenten, organisationen och kunnandet för att få en både rättsäker och snabbare transparent process. Att ha fastställda tider för när beslut ska fattas eller när ärenden ska avslutas kommer under Demokraternas ledning bli den allenarådande principen i kommunen. I de områden som det är möjligt kommer vi ta fram ”stadsplaner” med minsta möjliga reglering, vi ser också att intresserade aktörer kan få möjlighet att ta fram detaljplaner, myndighetsutövningen kommer således ligga kvar hos kommunen. Både vi som beslutsfattare och de sökande skall vara trygga i och planera sina resurser smartare och mer hållbart.

”

“

Feministiskt initiativ
Fi Göteborg har inte någon antagen politik i exakt den här frågan, men vi är beredda att samarbeta med andra partier i alla frågor som har att göra med en hållbarare och mer jämlik stadsplanering.

”

“

Liberalerna
Tyvärr har för lite hänt. Det som saknas är en tydlig strategi för hur det ska ske och att sådana planer ska tas fram. Det är annars lätt att utformningen av planer rullar på i gamla hjulspår. Vi har bland annat föreslagit att gå direkt på bygglov för en del småhustomter i byggnadsnämnden. 2016 fick Liberalerna igenom ett yrkande i fastighetsnämnden (se här) om att ta fram en delstrategi till utbyggnadsplaneringen med fokus på områdesplaner i form av flexibla detaljplaner med mindre detaljstyrning till förmån för principer för bebyggelsens utformning, minimibyggnation i området och trafikförsörjning. Utgångspunkten skulle också vara UN habitats principer för hållbara städer och intentionerna i vår motion om att bygga 150 000 nya bostäder (se här).

I dagsläget görs ett stort arbete även i bygglovsskedet som borde vara tillräckligt med rätt förutsättningar som en tydlig översiktsplan och politisk styrning. I arbetet med översiktsplanen kan riktlinjer också dras upp, se fråga ett.

”

“

Moderaterna
Generellt har det inte hänt särskilt mycket sedan valet 2014. Redan då var bostadsbristen ett enormt problem för Göteborg samtidigt som det redan då fanns både byggaktörer och kapital som ville bygga i staden. Det har inte heller hänt särskilt mycket med de olika politiska förslag som lagts eller antagits i kommunfullmäktige på stadsbyggnadsområdet, vilket är väldigt synd.

Vi tror att det i grunden handlar om bristande politisk styrning – den rödgröna har inte tillräckligt väl prioriterat hur man vill utveckla stadsbyggnadspolitiken utan sprungit på alla bollar samtidigt. Det har också gjort att de tekniska förvaltningarna (Stadsbyggnadskontoret, Fastighetskontoret och Trafikkontoret) har varit tungt belastade med att göra ”mer av allt” samtidigt som man inte fått möjlighet att utveckla nya arbetssätt i den grad som varit önskvärt. Det har bland annat gjort att arbetet med Stadsplaner inte kommit längre.

Vi anser att idén är väl värd att prova och vi vill generellt se mer flexibla detaljplaner som ger större frihet för arkitekter och byggaktörer att utforma byggnaderna efter förutsättningarna. En ökad flexibilitet möjliggör också att man mer effektivt kan utnyttja byggnader över tid i takt med samhällsutveckling och rådande behov. Vi skulle också gärna se en lagändring så att man i större utsträckning kan gå på bygglov direkt från översiktsplanen och hoppa över detaljplaneskedet.

”

“

Miljöpartiet
PBL kräver fortfarande detaljplan men storlekarna har ökat och några större planer har tagits fram under mandatperioden, framför allt Fixfabriken, Olof Asklunds gata (där Högsbo industriområde ska bli blandstad) och Smörgatan i Kallebäck. Det finns även mer konkreta planprogram som gör att de efterkommande detaljplanerna går mycket snabbare att lösa, exempelvis programmen vid just Fixfabriken och Högsbo industriområde samt det planprogram i Frölunda som håller på att tas fram nu. Detaljplanerna är fortfarande för detaljerade när de kommer till nämnden. En anledning är att detaljplaner ofta utgår från allt för detaljerade skisser från exploatörer. Det lockar lätt till detaljstyrning av byggrätten för att inkludera och begränsa planen till förslaget. Vi vill se betydligt fler detaljplaner tas fram innan markanvisning, bland annat eftersom det motverkar husfokus och detaljreglering.

Översiktsplanen behöver precisera stråk och översiktligt innehåll. Fördjupning av översiktsplaner behöver bli så precisa att de snabbt kan översättas i detaljplaner.

”

“

Socialdemokraterna
Denna fråga har den socialdemokratiska styrda regeringen tagit tag i under mandatperioden. En översiktsplaneutredning har tillsatts som har förslagit förändringar i plan- och bygglagen, bland annat när det gäller detaljplanekravet. Regeringen har utifrån detta lagt en proposition om att tydliggöra att kravet på detaljplan för en ny sammanhållen bebyggelse bara gäller bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk och om det finns ett behov av planläggning. Lagstiftningen föreslås träda i kraft vid årsskiftet. Fler reformer kommer att vara nödvändiga men detta är en bra start. Lokalt har vi socialdemokrater drivit på i denna riktning i Byggnadsnämnden och i S-budgeten för 2019 har vi tydligt sagt att den historiska stadsplaneanalysen ska integreras i all planering. Vi kommer naturligtvis att fortsätta driva frågan hårt under nästa mandatperiod.

”

“

Sverigedemokraterna
SD hade ingen ledamot i byggnadsnämnden denna mandatperiod, men när vi kommer in där kommer vi att driva frågan enligt svaret på fråga 1.

”

“

Vänsterpartiet
Ja, vi håller med. Den senaste perioden har vi prioriterat att bygga bort bostadsbristen så fort som möjligt. Så i de stora detaljplaner som tagits fram, har alla ytor kunnat fyllas i redan från början.

Till viss del kommer det nog vara så den kommande mandatperioden också. Men hittar vi lämpliga områden för att ta fram "stadsplaner" eller "skelettplaner" så är det definitivt intressant.

”

“

Vägvalet
Vi kan tänka oss att man gör "stadsplaner" som bas för direkta bygglov, där så är möjligt men vi bygger ju inte staden så idag. Det gör ju en fördjupad översiktsplan för området kring Dag Hammarskjöldsleden och ur den skulle man ju kunna göra "stadsplaner" över delar av. Tyvärr är målet med denna planering dock inte att skapa en fungerande stad utan att skapa en "stadsboulevard".

”

4. Spårväg i markplan har säkert rent teoretiskt tillräcklig kapacitet för kollektivtrafiken under den närmaste framtiden. Den spårväg som idag planeras i centrala Göteborg (Centralenområdet, Frihamnen, Korsvägen, Norra Masthugget, etc.) planeras som separerade trafikkorridorer i markplan med mycket stora hållplatser, täta turer och relativt höga hastigheter, vilket för med sig stora barriäreffekter med stängsel, få korsningspunkter, separering från övrig trafik (som hänvisas till omvägar) och en riklig mängd spår. Följden blir att stadslivet riskerar att bli kraftigt lidande. Håller ni med i beskrivningen? Vilket konkreta förslag inom kollektivtrafik för centrala Göteborg planerar ni lägga under den kommande mandatperioden?

“

Centerpartiet
Vi håller med om att detta skapar barriärer, samtidigt behövs utökad spårvägstrafik med större kapacitet. Eftersom staden inte har tunnelbana och det inte är realistiskt att bygga en inom den närmsta tiden behöver politiken vara tydlig och ge i uppdrag till förvaltningen att försöka motverka de barriäreffekter som en utökad spårvägstrafik skapar. Det är en avvägning och målkonflikt mellan kollektivtrafikkapacitet och ett trivsamt stadsliv som behöver hanteras. Kortsiktigt behövs smarta lösningar med fler korsningspunkter, exempelvis gång- och cykeltunnlar. Långsiktigt kan det vara aktuellt med kollektivtrafik under mark.

”

“

Demokraterna
Tidigarelagd utbyggnad och uppgradering till effektiva stadsbanestråk Angered/Bergsjön-Frölunda/Tynnered samt Länsmansgården/Biskopsården-Mölndal. Båda linjerna passerar Centralen/Åkareplatsen och går därifrån helt eller delvis planskilt via Skånegatan till Korsvägen.

Frölundalinjen går även i ny bergtunnel från Chalmers till station under Medicinareberget med anslutning mot Frölunda samt mot Linnéplatsen och Lindholmsförbindelsen.

Med snabba huvudlinjer som går runt centrala Göteborg så avlastas Brunnsparken betydligt. Detta är den enda realistiska och kostnadseffektiva lösningen för att Göteborg ska få ett heltäckande spårsystem med tunnelbaneliknande standard.

Förslaget bygger på Målbild Koll2035, men med betydande tidigareläggning av satsningar som är beskrivna inom ”utblick 2050”.

”

“

Feministiskt initiativ
Vi vill se tydligare konsekvensanalyser av föreslagna trafikkorridorer, exempelvis i vilken utsträckning barriäreffekter skapas av snabbare transporter med längre mellan hållplatserna och vilka som kommer att gynnas/missgynnas av de föreslagna lösningarna. Vidare bör också de kollektiva satsningarna tydligare kopplas till gångnätet i staden för att fokusera på hela resan för medborgaren. Ingen reser enbart från en hållplats till en annan, eftersom det exempelvis krävs att ta sig till och från en hållplats. Fi Göteborg anser att Göteborgsregionen framförallt behöver se till de hittills mest missgynnade områdena i kommande infrastruktur- och kollektivtrafiksatsningar. Det troligaste, om vi lägger egna förslag, är att de kommer att rikta in sig på det.

”

“

Liberalerna
Ja, till stor del. Liberalerna lade 2013 en motion om trafikseparering (se mer här och här) för att utreda hur det kunde utformas på bästa sätt. Det kan ju gå att förbättra en del genom smart utformning med stadsmässiga kvaliteter som lägre hastigheter och möjlighet att röra sig över spåren, men det vore bättre med separering. Vi hade gärna sett mer planskild spårväg för att kollektivtrafiken ska kunna konkurrera med bilen och ge mer yta för cykel och gång. Liberalerna har lämnat in en motion nyligen (se här och här) om att ta fram en finansieringsplan för att kunna realisera kollektivtrafiksatsningarna i koll2035 för att bygga hela stadsbanan, el-bussar och spårväg inom 8 år. Det finns behov av att höja ambitionsnivån jämfört med målbilden när det gäller satsningarna på stadsbanan. Vi vill utöka ramen med 6 miljarder kronor. Satsningar på kollektivtrafik är ofta mycket lönsamt för en stad så vi vill därför sälja delar av tillgångar som en del kommunala bolag har för att satsa medlen på kollektivtrafiken i stället. De satsningar som görs på kollektivtrafiken kommer möjliggöra ett ökat byggande i attraktiva lägen nära stationer och hållplatser. En ökning av markvärden och exploateringsvinster kan också vara en del i finansiering av en utbyggd kollektivtrafik.

”

“

Moderaterna
När man utformar kollektivtrafikstråk, oavsett om den är spårbunden, buss eller annat, måste man väga ett antal faktorer mot varandra. Det handlar framförallt om kostnader, hastighet och turtäthet på fordonen samt faktorer som hur det påverkar stadsbilden genom utrymme, buller etc.

Vi tycker avvägningen av planeringen med ny kollektivtrafik i grunden är bra i Göteborg. Den största satsningen sker genom att vi nu bygger ut pendeltågstrafiken under mark genom Västlänken – vilket både skapar ökade möjligheter att röra sig i regionen och avlastar övriga kollektivtrafiken i Göteborg. Staden planerar också satsningar på kollektivtrafiken genom det som kallas Koll2035 och Sverigeförhandlingen som innehåller utbyggnad av kollektivtrafiken i Göteborg med ett antal spårvagns- och stombusslinjer.

Då vi vet att hög turtäthet, komfort och korta restider är viktiga faktorer för att kollektivtrafiken ska kunna attrahera många passagerare tvingas vi prioritera de faktorerna mot att man delvis tvingas acceptera vissa barriäreffekter. Vi delar dock inte bilden av att dessa barriäreffekter är av sådan grad att stadslivet kommer bli kraftigt lidande i Göteborg.

Parallellt med satsningar på utbyggnad av kollektivtrafiken vill vi satsa på ökad trygghet genom bland annat trygghetsvärdar, ordningsvakter och införandet av en trygghetscentral likt den som finns i Stockholms tunnelbana. Vi vill också underlätta att byta mellan cykel och kollektivtrafik genom säkrare cykelparkeringar i närheten av kollektivtrafiknoder och genom fler pendelparkeringar för bilar utanför Göteborg för att underlätta att göra åtminstone delar av resan med kollektivtrafik.

”

“

Miljöpartiet
Ja, vi håller med om beskrivningen, trafikkorridorer kan visserligen göra kollektivtrafiken snabbare och effektivare men fel utformat riskerar det skapa barriärer i staden. Vi tror inte att man kan klämma in all trafik i markplan och samtidigt ha en trivsam stad. I Miljöpartiets budget för Göteborgs Stad skriver vi: “Kollektivtrafiken ska stärkas som stomme i stadstrafiken. Genom centrala staden är planskild stadsbana nödvändig på flera sträckor.” Det innebär att vi vill att kommunen börjar planera för planskildhet som ett alternativ till de stora trafikbarriärer som riskerar skapas med nuvarande planering. Gällande specifika platser så ser vi redan nu att det är nödvändigt med planskildhet för spårvagn i Frihamnen. Vi ser att Korsvägen i framtiden kommer ha begränsat med biltrafik (har redan minskat med nästan en tredjedel sedan 90-talet), och därför har Miljöpartiet lyckats få bort den tidigare planerade biltunneln som hade inneburit mer biltrafik och en minskad stadsmässighet. Korsvägen får istället planskildhet för tåg i och med Västlänken.

”

“

Socialdemokraterna
Ja, det är ett problem med tung och snabb kollektivtrafik i samma plan som övrig trafik. Därför är det viktigt att öka planskildheten för kollektivtrafiken där det är möjligt. Det finns intressanta förslag på detta i ”Målbild Koll2035 - Kollektivtrafikprogram för stomnätet i Göteborg, Mölndal och Partille” som är viktiga att fortsätta utreda. Ett konkret exempel på planskild kollektivtrafik som vi satsar på är linbanan från Järntorget till Wieselgrensplatsen.

”

“

Sverigedemokraterna
SD vill tidigarelägga en fast spårvägsförbindelse mellan Lindholmen och Masthugget. Samtidigt är vi motståndare till linbanan. Den fasta spårvägsförbindelsen är mycket viktigt för att knyta samman Hisingen med övriga staden. En linbana är en relativt oprövad lösning som nästan inga andra städer har. Det innebär en stor risk och slöseri med skattepengar att bygga en linbana.   Separata trafikkorridorer kan vara nödvändigt, men planskildhet är att föredra. Kan man lösa det med planskildhet har man ju inte problemet med barriäreffekter. I övrigt har vi röstat mot västlänken i alla instanser och under alla mandatperioder. Västlänken är ett dyrt projekt med tveksam samhällsnytta.

”

“

Vänsterpartiet
Ja, så länge kollektivtrafiken går i markplan finns det en intressekonflikt mellan snabba resor och stadsmiljö. Där behöver vi hitta lämpliga kompromisser. Nästa mandatperiod kommer vi att driva att linbanorna ska bli fler. Vi tror på trafikslaget och vill i nuläget se ytterligare två sträckningar. En mellan Svingeln och Brunnsbo samt en mellan Kortedala och Backa. Utöver detta behöver den spårbundna trafiken i de mest centrala delarna göras planskild från övrig trafik.

”

“

Vägvalet
Vi håller med i beskrivningar under denna punkt och stödjer inte 45 m spårvagnståg som rusar fram på stadens gator. Det kan vi tänka oss på det yttre bansystemet, men inte inne i staden. Vi ser inte att tex Dag Hammarskjöldsboulevarden kan ha långa spårvagnståg i ytplanet utan förutsätter att de grävs ner. Denna nergrävda spårväg vill vi förlänga från Linnéplatsen under Naturhistoriska museet via Stigbergstorget över/under älven fram till Lindholmen och sedan vidare till Frihamnen och Biskopsgården och dessutom via Gropegårdsgatan till Biskopsgården. Det skulle kunna bli en slags stadsbana med långa spårvagnar som kanske också kan sträckas ut via snabbspåret till Angered och även Kortedala/Bergsjön.

”

5. Vilka konkreta planer har ert parti för till kommunikation, publika transporter och rumslig integration kopplat till ytterområden? Vilka kommunikativa satsningar är viktigast?

“

Centerpartiet
Vi vill se en kraftfull utbyggnad av kommunikationen till ytterområdena med fler stombusslinjer, utreda pendeltåg på hamnbanan till Eriksberg, Sannegården och Lindholmen. Viktigast är att förtäta ytterområdena för att skapa ett tillräckligt underlag för utökade kollektivtrafiksatsningar.

”

“

Demokraterna
Alla förorter ska kunna nå city på 15 min restid. Vid sidan av stadsbanesatsningen så införs nya effektiva expressbussar för snabba resor till centrum samt som tvärförbindelser.

”

“

Feministiskt initiativ
Den viktigaste satsningen som vi går till val på, nationellt såväl som lokalt, är att införa gratis kollektivtrafik oavsett trafikslag. Det är inte riktigt ett svar på frågan, men behöver nämnas i sammanhanget. Att förbinda ytterområdena i högre utsträckning med varandra, utan att tvinga in resenärer till centrum för byte, är en annan viktig fråga.

”

“

Liberalerna
Förutom det som nämns i svaret ovan där vi vill satsa på kollektivtrafiken och exempelvis tåg på spårreservatet till Billdal (se här och här), så vill vi också satsa stort på att bygga ihop Göteborg. Det vill vi göra genom 150 000 nya bostäder i områden med god kollektivtrafik men som saknar stadsmässighet med service och annat, även det i enlighet med en motion vi tidigare lagt (se här). Det handlar om att förtäta i glesa områden, använda befintlig infrastruktur bättre och skapa stadsliv och service. Vi vill också möjliggöra för fler att kunna friköpa sin lägenhet eftersom det i många av dessa områden helt domineras av hyresrätter, vilket gör att utflyttningen av familjer som söker bostadsrätt eller radhus blir hög (se mer här och här). De medel som kommer från försäljningar ska sedan återinvesteras i samma område genom att renovera skolor, idrottshallar, torg, parker och kommunala bostäder.

”

“

 

Moderaterna
Mest prioriterat vad gäller infrastruktur till ytterområden för oss är att få satsningarna i Sverigeförhandlingen d v s stombusslinje till Vårväderstorget respektive Selma Lagerlöfs torg på plats. Det är de satsningar som staden har kommit längst med och som kombineras med planer på fler bostäder för att bygga ihop staden.

I ett längre perspektiv står vi bakom programmet Koll2035 som bland annat prioriterar att knyta ihop stadens ytterområden ”på tvären” för att minska restiderna mellan olika delar av staden.

För att stärka den rumsliga integrationen behövs det framförallt förtätas i ytterområden och skapa bättre blandning av olika typer av bostäder och verksamheter. Vi har bland annat drivit på för att skapa fler småhus och ombildningar i områden som domineras av hyresbostäder för att möjliggöra en bostadskarriär i det egna området.

”

“

 

Miljöpartiet
Det finns många satsningar som behöver göras för att knyta ihop staden. All kollektivtrafik behöver inte gå genom centrum. För att få ett effektivt resande och för att koppla samman olika delar av staden behöver vi fler tvärförbindelser. Bland dessa finns en spårvagnstunnel mellan Kortedala och Alelyckan och bättre kopplingar mellan Bergsjön och Utby. I områden med utmanande topografi som tex Bergsjön och Angered kan linbanan vara ett bra alternativ. Trafiknämnden har under mandatperioden misslyckats med arbetet med att bygga ut cykelvägar och förbättra för cykeltrafiken i Göteborg, att detta arbetet kommer igång är också viktigt för att knyta ihop staden på ett hållbart sätt.

Vi behöver också bygga ihop olika delar av staden för att skapa fler sammanhängande stråk. Vi har bland annat arbetat med detta genom BoStad 2021 i t.ex. Gårdsten där man omvandlar vägen mellan Gårdsten och Rannebergen till en mer stadsmässig gata med bostäder och verksamheter. Andra detaljplaner som syftar till att förtäta och bygga ihop områden är Utby/Bergsjön, kring Selma Lagerlöfs torg och att omvandla Dag Hammarskjöldsleden, Långströmsgatan och Kortedalavägen till stadsmässiga boulevarder.

”

“

Socialdemokraterna
Vi socialdemokrater har lagt en rad skarpa förslag om detta. Bland annat vill vi att en utredning ska påbörjas för spårtunnel mellan Kortedala– Alelyckan för att ansluta till snabbspåret Angeredsbanan. Vi vill också utreda en slinga för elbussar Angered – Lövgärdet – Gårdsten och vi vill ta fram en handlingsplan för att realisera målen i Koll2035. I grunden finns uppgörelsen i Sverigeförhandlingen, som vi tog ledningen i att förhandla fram, om fyra viktiga satsningar: spårvägs- och citybusstråk Brunnsbo-Lindholmen-Linnéplatsen, linbana Järntorget-Wieselgrensplatsen, citybuss på Norra Älvstranden till Biskopsgården samt citybuss från Brunnsbo till Backa.

”

“

Sverigedemokraterna
Som nämnts tidigare vill vi tidigarelägga en fast förbindelse mellan Lindholmen och Masthugget. Vi per positivt på elektrifieringen av stadens bussar. Vi vill satsa på planskildhet för cykelbanor och ett fungerande cykelnätverk. Vi stödjet Älvsnabben och Älvsnabbare. Rumslig integration med ytterområden låter vi experter inom näringslivet lösa genom kreativa förslag.

”

“

Vänsterpartiet
Vi vill se en satsning på utbyggnad av fossilfri kollektivtrafik. Koll2035 ska förverkligas. Metrobuss, stadsbana, spårvagn, citybuss och linbana med t.ex. tvärförbindelser som avlastar centrum Brunnsparken/Drottningtorget och gör resor till förorten snabbare.  Vi vill se en elbusslinje Gårdsten- Angereds C-Bergsjön så att de knyts ihop. En ny spårvagnstunnel mellan Kortedala–Alelyckan för att ansluta till snabbspåret Angeredsbanan är intressant. Ytterligare spårförbindelse över älven är viktigt för att knyta ytterområdena närmare centrum genom snabbare och effektivare kollektivtrafik. Fortsatt utbyggnad av staden bör ske utmed kollektivtrafikstråk för att bygga ihop ytterområdena med staden.

”

“

Vägvalet
Flera ytterområden försörjs med spårvagnar på ett bra sätt där staden är utbyggd med hänsyn till detta. Förtätning kan stödja detta men också försämra tillgängligheten om den sker på otillgängliga platser. Vidare så hänvisas ofta till bra befintlig spårvagnstrafik vid förtätning men vart tar alla vagnar vägen när de kommer till stadens centrum? Utvecklingen inom busstrafiken med självgående elbussar kommer att ge helt nya förutsättningar för stadsplanering i framtiden. Dessa kan knyta an alla områden till närliggande kollektivtrafikhubbar med stor utbud. Det fordrar dock att man förser områdena med bussgator.

”

6. I våras ingicks en politisk överenskommelse om att bygga tre nya arenor samt ett köpcentrum i Evenemangsområdet. Det beslutades även att uppföra en ersättning för Vallhalla IP på Heden.
Hur ställer ni er till detta initiativ? Hur ska arenorna finansieras? Hur ser ni på Hedens och Evenemangsområdets framtida utveckling?

“

Centerpartiet
Centerpartiet är i grunden positiv till nya arenor. Göteborgs tillväxt som en turist- och eventstad är beroende av att vi har kapacitet att stå värd för sport- och musikarrangemang i världsklass. Vi ställer oss dock kritiska till delar av det förslag som kommunstyrelsen klubbat igenom.

Förslaget riskerar att evenemangsområdet fortsatt kommer vara för ensidigt i sin bebyggelse. I kommunens egen utredning står det att ”området [är] "dött" och otryggt på kvällstid om det inte pågår evenemang.” Samtidigt saknas åtgärder, såsom större satsningar på bostäder i anslutning till arenorna. Detta motiverar stadsledningskontoret med att man bedömer efterfrågan på bostäder i området som låg. Centerpartiet tror tvärtemot kommunens analys att nya bostäder längs exempelvis Mölndalsån skulle vara högt eftertraktade och bidra till en mer levande stadsbild med möjlighet till butiker och restauranger i anslutning.

Det finns ett antal alternativa förslag som Centerpartiet menar bör upp på förhandlingsbordet. Representanter från YIMBY har föreslagit att evenemangsstråket rivs för att ge plats för en ny kvartersstad, liknande Linnéstaden. Ny arena föreslås i stället byggas i Gamlestaden med närhet till järnväg och E20. Plats för Göteborg (med bland andra Gert Wingårdh) har föreslagit ett alternativ där ny arena, i stället för norr om, placeras söder om Valhallagatan samt innefattar höga bostadshus och levande markplan. Dessa förslag har förkastats för snabbt av politiken.

Vad gäller Heden vill Centerpartiet bebygga området där det idag är parkeringar och grusplaner. Vi tycker att det är slöseri att ett så centralt och attraktivt område står tomt och öde, särskilt vintertid. Exakt hur bebyggelsen ska se ut bör utredas men det bör byggas i samma arkitektoniska och planmässiga stil som området i övrigt, med både hyres- och bostadsrätter. För att kompensera för parkeringsplatserna som finns där idag kan ett p-hus under marken vara aktuellt. I området bör det finnas fortsatt möjlighet för spontanidrott.

”

“

Demokraterna
Stadsledningskontoret föreslog i maj 2018 att kommunstyrelsen ska slå fast att de nya arenorna ska ligga norr om Valhallagatan trots underlag som pekar på bättre placering och genomförande. I de skisser som presenterades i utredningen ligger arenorna på rad längs Mölndalsån, där Valhalla IP ligger idag. Förslaget är både bedrövligt och ogenomtänkt, på intet sätt innovativt. Demokraterna är förvånade över att förslaget kom upp för beslut överhuvudtaget.

Demokraterna menar att om Göteborg ska behålla en tätposition inom upplevelseindustrin krävs fortsatt noggrann och genomtänkt utveckling i detta viktiga område, där behöver vi ta hjälp av de privata aktörer som ha både kapacitet och kunnandet. Det är viktigt att den nya arenorna kan användas för många ändamål och därigenom bidra till att evenemangsområdet får mer av vardagsliv och aktiviteter även mellan de större arrangemangen. Vidare anser Demokraterna att vi som stad är i ett sådant läge att vi måste prioritera vad som görs och hur det görs.

Att placera arenorna vid Valhalla IP låser stadsutvecklingen och även intäktsmässigt låser man enorma värden som ytterst måste finansiera nya arenor. Demokraterna kommer vara tydliga med att staden måste prioritera en utveckling som skapar liv och rörelse på riktigt, göteborgarnas tillgångar under dygnets alla timmar dessutom. Då det inte pågår evenemang skall skolor och andra intressenter tillgängliggöras anläggningarna. Vi kan inte bygga in oss i en en-funktionell ”arenastad”, vi behöver en områdesanalys som innebär att vi lockar andra än ishockeypublik och konsertbesökare. Området behöver också bostäder, kontor och annan kommunal service som är viktiga pusselbitar för att finansiera stadsutvecklingen. Elefanten i området måste också upp på dagordningen, genom att riva Nya Ullevi får vi möjlighet att ta ett helhetsgrepp som nödgas för området. När det gäller Hedens framtid har vi inte en officiell politisk linje mer än att Heden alldeles oavsett framtida användning måste underhållas och bli tryggare än vad som är fallet för närvarande.

”

“

Feministiskt initiativ
Fi Göteborg är i allmänhet mycket kritiskt till den obalanserade fokuseringen på Evenemangsområdet, jämfört med att göra staden tillgängligare i andra områden.

”

“

Liberalerna
Vi stod bakom överenskommelsen. För evenemangsområdet vill vi se blandstad med liv under större delar av dygnet än i dag. Den kritik som kommit från Yimby ser vi som värdefull och vår målsättning är att skapa ett evenemangsområde med en annorlunda karaktär än det typiska arenaområdet där området runt om blir dött. Det är också tveksamt om det är ett traditionellt köpcentrum som är rätt för evenemangsområdet. Fokus bör snarare vara på nöjen och upplevelser i kombination med handel och bostäder. Det är en förutsättning för att komma vidare i projektet. Finansieringen av arenorna får till viss del komma från försäljning av byggrätter.

Vi ser gärna en del bebyggelse på Heden, något vi motionerade om redan 2002 (hittas via denna länk). Vi ser gärna att det finns idrottsytor kvar i storleksordning med i dag men det finns mycket yta som används till markparkering och bussuppställning och tillfälligt bygglov för hotell som gått ut för längesen, dessa ytor kan användas på bättre sätt.

”

“

Moderaterna
Vi är ett av partierna som skrivit fram förslaget om en ersättning för Scandinavium, Lisebergshallen och Valhallabadet samt sporthallarna i Valhalla.

Vi moderater vill att arenorna i möjligaste mån finansieras via exploatering av området samt genom hyresintäkter etcetera i arenan. Med det sagt kommer en sådan här anläggning alltid behöva visst kommunalt stöd.

Vi tror att nuvarande förslag med nya arenor, möjlighet att bygga handelsyta i anslutning till arenan och möjlighet för svenska mässan att expandera kommer innebära ett lyft för området kring Skånegatan och Korsvägen genom ökad täthet och flera besöksmål i området.

”

“

Miljöpartiet
Miljöpartiet är mycket kritiska till uppgörelsen om ny arena i Göteborg och vill istället göra om evenemangsområdet som idag mest rymmer arenor och tomma ytor till en grön, hållbar och levande stadsdel. Vi anser att det behövs mer handelsytor i centrala Göteborg men tycker inte att ett nytt köpcentrum är det som Göteborg behöver. Vi vill istället satsa på affärer i centrum och i stadsdelarna, främst stadsdelstorgen.
        
Den stora arenan och nya Lisebergshallen och ersättningen av Vallhallabadet beräknas kosta omkring 4 miljarder kronor, förmodligen betydligt mer. Dessutom kommer arenan gå med ett driftunderskott, dvs arenan kommer gå ekonomiskt back under hela den tid som den finns. Det finns inget som pekar på att någon annan aktör än Göteborgs stad kommer täcka de kostnaderna. Vi tycker att det är ett oansvarigt sätt att hantera kommunens pengar.

Evenemangsområdet, som arenan föreslås ligga i, bygger på en föråldrad idé i linje med miljonprogrammets utdömda tanke om att bygga separata områden för boende, arbete och kommers. Vi vet idag att det förde med sig problem i form av ytor med begränsad rörlighet och otrygghet. Därför är det mycket märkligt att övriga partier vill fortsätta på den inslagna vägen, Miljöpartiet är dessvärre det enda partiet som tydligt har tagit ställning mot att den stora arenan ska ligga evenemangsområdet. Vi vill att det istället byggs en blandstad i evenemangsområdet med bostäder, service och handel. Sträckningen längs Mölndalsån har potential för bostäder och att bli ett fantastiskt promenad- och grönstråk, men är idag tyvärr undanskymd och bortglömd. Burgårdsparken med kulturhistoriskt värdefulla Katrinelunds landeri kan lyftas fram och bli en ännu mer uppskattad plats i området. På så sätt blir platsen ett ställe som lever hela tiden, inte bara när det är stora evenemang. Om man ska bygga en ny arena så vill vi istället bygga den i ett område där arenan kan bidra till det lokala näringslivet och stadsdelen i stort.

Läs gärna vårt yrkande som vi lade i kommunstyrelsen (sid 1-5): Länk.

”

“

Socialdemokraterna
Vi tycker det är väldigt bra att det äntligen har gått att enas om utvecklingen av Evenemangsområdet. Det är oerhört viktigt för Göteborgs fortsatta attraktivitet som evenemangsstad. Det stämmer att det finns intresse från investerare att göra en handelsetablering i området men något beslut om detta har inte tagits. Vi socialdemokrater har tagit ett stort ansvar för att få ihop en lösning som en majoritet kan ställa sig bakom och som är bra för Göteborg och göteborgarna. En längre beskrivning av förslaget och bakgrunden till det finns här: Länk.

”

“

Sverigedemokraterna
SD stödde förstaget med tre arenor. Detta har utretts under väldigt lång tid och det var dags att komma till beslut.

”

“

Vänsterpartiet
Vänsterpartiet ledde det blocköverskridande arbetet med att ta fram ett förslag på ersättningsarenor för Scandinavium samt Lisebergshallen. Under arbetets gång blev det mer och mer tydligt att S sökte en samsyn med Alliansen snarare än med sin samarbetspartner i kommunen. Vi stödjer inte överenskommelsen som är gjort mellan S och Allianspartierna då den kommer att innebära färre bostäder och ökad bilism i området jämfört med det som vi förespråkar. Dessutom innebär S och Alliansens överenskommelse att samtliga arenor ska privatiseras, så väl nya som befintliga. Vi vill se nya kommunala arenor som svarar upp mot idrottens och göteborgarnas behov snarare än näringslivets. S och Alliansen är dessutom överens om att klämma in ett nytt centralbad i arenaområdet. Det tror vi är en dålig idé som kommer leda till platsbrist, problem vid utrymning samt samordningsproblematik. Vi vill bygga ett nytt centralbad på Heden tillsammans med en ersättning för Valhalla IP för att befästa Hedens position som idrottens plats i Göteborg. Vi är övertygade om att det går att göra samtidigt som blandstad byggs.

”

“

Vägvalet
Frågan är svår. Vi stödjer att man ersätter Scandinavium med en mera moderna anläggning. Lisebergshallen behövs inte ersättas eftersom vi går till val på att Västlänken inte byggs. Vi stödjer dock inte att man bygger ett shoppingcentrum där Valhallabadet ligger. Det är svårt nog för befintliga butiker i Göteborg centrum att överleva som det är idag. Det finns förslag att utlokalisera evenemangsstråket och bara bygga bostäder i området för att kommunen skulle tjäna massa pengar på byggrätter. Vi stödjer inte att man bara bygger bostäder i centrum för centrum omvandlas då till en sovstad. Scandinavium är en anläggning som lockar publik från hela regionen och bör förläggas centralt i regionen. Vi bör väna om evenemangsstråket och utveckla det och placera Scandinavium där. För att finansiera bygget av Scandinavium kan vi tänka oss att man bygger ett antal bostäder i området och en del kontor, dock ej shoppingcenter. Vi har inget emot att man ersätter Valhalla IP på Heden, men vi vill bebygga norra delen av Heden med bostäder och kontor och handel etc i täthet som motsvarar Vasastaden och förlänga Vasagatans allé över Heden fram till Skånegatan. Där vill vi förlägga en spårväg för 30 m spårvagnar som avlastar Brunnsparken. På så sätt för vi ihop evenemangsstråket ännu bättre med övriga staden och fördubblar nästan Vasagatans fina boulevard. Södra delen av Heden vill Vi utveckla till ett fotbollsmecka.

”

7. På vilket sätt och genom vilka principer vill ni att det ackumulerade underskottet av samhällsservice (förskolor, skolor, bibliotek, badhus, vårdlokaler, ishallar, äldreboenden, kulturlokaler, idrottshallar, BmSS) skall få påverka planerna framöver?

“

Centerpartiet
Utbyggnaden av exempelvis Eriksberg visar att kommunen under en lång tid planerat felaktigt vad gäller samhällsservice, med kraftig brist på inte minst förskoleplatser. Vi behöver komma i kapp, men ser inte kommunens strategi med tillfälliga modulbyggnader av exempelvis förskolor som bra lösning. Detaljplanerna framöver måste helt enkelt ta höjd för att det finns ett ackumulerat underskott.

”

“

Demokraterna
Vi har ett ackumulerat underskott av kommunal service på agregerad nivå, här behöver vi på många platser ta hjälp av privata aktörer för att råda bot på den mest akuta situationen.

Göteborgs kommun behöver ta fram en plan för kommunal service. Vi har på nära håll fått erfara hur det inte skall fungera när det gäller att skapa bättre förutsättningar för den fysiska planeringen. Nuvarande och framtida göteborgares behov av samhällservice på 5-10 års perspektiv. Göteborg behöver ha en bättre framförhållning och beredskap i planeringen av samhällservice, här behöver stadens organisationer börja samverka under ledning av kommunstyrelsen, endast så kan vi optimera stadens kommunala serviceplanering. En plan för utbyggnadskapacitet och genomförande behöver gå hand i hand med den fysiska planeringen för kommunal service. Inga frågor kommer hamna ”mellan stolarna” i en stad som styrs av Demokraterna. Med dessa förändringar tror vi att den fysiska planeringen långsiktigt och strukturerat ska kunna tillgodose markbehovet för kommunal service. Efter valet kommer stadsledningkontoret att tillsammans med fastighetskontoret samt Stadsbyggnadskontoret få i uppdrag att föreslå löningar för en mer välfungerande och strukturerad planeringsprocess för kommunal service.

”

“

Feministiskt initiativ
Feministiskt initiativs politik bygger på att återställa en del av den skattekraft som försvunnit det senaste decenniet, för att kunna bygga ut samhällsservice och välfärd. Det gäller inte minst landsbygd (som ju även finns i Göteborgsområdet) och tätortsbebyggelse utanför den absoluta mitten i storstäderna.

”

“

Liberalerna
Här behövs en rejäl bakläxa. I den nya översiktsplanen måste dessa frågor hanteras så att det är tydligt vad som ska inrymmas av samhällsservice i ett område av viss storlek. Det behöver självklart göras i samklang med omgivande område så att det inte bara ses inom detaljplaneområdet. Se även fråga ett och två. Vi har också fått igenom i fastighetsnämnden att det ska finnas med principer för social infrastruktur som förskolor och skolor i en delstrategi till utbyggnadsplaneringen (se här).

Privata aktörer måste få bidra mer till lösningar utifrån givna förutsättningar. Så fungerar det i de flesta kommuner men i Göteborg vågar man inte politiskt släppa ifrån sig ansvaret och resultatet har då blivit att lokaler för samhällsservice inte blir av (se motion om det här).

”

“

Moderaterna
Grundprincipen måste vara att varje större enskild plan måste inkludera den samhällsservice som planen kommer skapa behov av. Hittills har det fungerat så att man prioriterat bostäder i planerna till priset av att man rullat ett stort behov av verksamhetslokaler framför sig.

Parallellt med den principen vill vi prioritera mark till välfärdsaktörer som är beredda att själva investera och bygga olika typer av välfärdsverksamheter till exempel skolor och äldreboenden för att på så sätt ytterligare avlasta kommunen.

”

“

Miljöpartiet
Det borde finnas mycket tydligare nyckeltal för hur mycket yta som behövs för samhällsservice så den mark som behövs kan reserveras eller köpas in. Dessa ska naturligtvis också med i detaljplanerna, i god tid, så lokalerna kan vara färdiga när behovet väl uppstår. Miljöpartiet har drivit på för att samordna nämnder och styrelser för gemensam planering och prioritering. Rödgröna i byggnadsnämnden har på Miljöpartiets initiativ dragit igång ett uppdrag som ska säkra lokalisering för nutida och framtida skolbehov.

”

“

Socialdemokraterna
Situationen ser olika ut i olika delar av staden när det gäller tillgång till samhällsservice. För oss socialdemokrater är det självklart att komplettera områden med det som saknas när vi förtätar och utvecklar staden. Strategier för detta har tagits fram och tillämpas av de planerande nämnderna. Under den senaste mandatperioden har vi skärpt kraven på detta avsevärt för att säkerställa att de underskott som finns betas av.

”

“

Sverigedemokraterna
Detta är ett känt problem sedan länge, och har varit uppe för debatt i KF åtskilliga gånger. Man måste ge tydligare styrning av detaljplaner så att inte framförallt skolor, förskolor och äldreboenden blir åsidosatta. Övrig samhällsservice är också viktig men dessa 3 måste prioriteras.

”

“

Vänsterpartiet
På initiativ från de rödgröna partierna så jobbar Stadsbyggnadskontoret fr.o.m. 2017 med att systematisk kartlägga behovet av förskolor, skolor, äldreboenden och BmSS, samt lämpliga platser för dessa.

När det gäller nya badhus antogs för ett par år sedan ”Strategi för Göteborgs sim- och badanläggningar” som pekar ut lämpliga stadsdelar för detta. Vänsterpartiet finansierar tre nya simhallar i nordost, centrum/väster samt på Hisingen i vår budget för 2019. När det gäller idrottshallar är det vår fasta övertygelse att varje gång vi bygger en skolidrottshall behöver den vara  av fullmått för att klara idrottens behov i en växande stad.. För bibliotek, vårdlokaler, ishallar, kulturlokaler, behöver vi ta liknande helhetsgrepp.

”

“

Vägvalet
Vi har i fullmäktige motsatt och detaljplaner som inte anordnar skolor, förskolor, äldreboende etc. Återigen är det det små förtätningsplanerna och marknaden som ställer till det. Byggarna vill bygga tätt och högt med bostäder som de kan sälja dyrt. Genom att skolan och förskolan nu är centraliserade hoppas vi på ett mera kraftfullt agerande från deras sida som tvingar kommunen att ta hänsyn till dem i detaljplaneringen.

”

8. Idag produceras planer årligen med ca 350-400 lägenheter i småhus och ca 1500-2000 lägenheter i flerbostadshus. Hur ser ni på denna fördelning mellan småhus och flerbostadshus? Är den rimlig? Vad bör styra fördelningen?

“

Centerpartiet
Centerpartiet anser att ett övergripande mål med bostadsbyggandet i Göteborg är att få till en mer blandad stad. Vi anser därför att det behöver byggas fler småhus. De rödgröna har haft ett ointresse av småhus, vilket inneburit att personer i familjebildande ålder flyttat till kranskommunerna istället, med lägre skatteintäkter och ökad biltrafik som följd. Vi vill dock inte bygga 70-tals villamattor. Vår vision för småhus är snarare trädgårdsstad med en blandning av småhus och flerbostadshus.

”

“

Demokraterna
Byggandet av flerbostadshus har ökat kraftigt och vi är nu uppe i nivåer som motsvarar miljonprogrammet på 1970-talet, detta tycker vi är bra, det räcker dock inte till för behovet. Stadens planer för stadsutvecklingen är storslagna, genomförandet haltar dock. Vi behöver på samma sätt som utvecklingen varit vad gäller flerbostadshus få till en markant högre nyproduktionstakt av villor och småhus, detta är fullt möjligt då den industriella småhusbranschen har ett stort kapacitetsutrymme och potential. Vi tror att det kan byggas ca 1000 småhus per år om planmyndigheten ges tydliga direktiv om detta. Det som skall styra fördelningen är efterfrågan. Fler stadsmässiga och blandade områden med nära till service och rekreation.

”

“

Feministiskt initiativ
Fi Göteborg har inte någon antagen politik som besvarar den specifika frågan. Däremot låter vi gärna hänsyn till forskning och fackkunskap om t ex hälso- och trygghetseffekter få utrymme i framtagning av nya planer.

”

“

Liberalerna
Vi hade gärna sett en större blandning av olika typer av bostäder. Vi kan gärna tänka oss fler småhus eftersom utbudet är ganska litet och efterfrågan relativt stor hos exempelvis barnfamiljer. De för då gärna finnas i former som i dag saknas och som passar in i en blandstad, så som stadsradhus. Samtidigt är efterfrågan på flerbostadshus mycket stor och vi vill bygga fler av det också. När det gäller upplåtelseformer så behövs det fler hyresrätter där det främst är småhusområden för att fler ska kunna använda sig av den flexibilitet som hyresrätten ger. Det behövs också fler bostadsrätter i områden som helt domineras av hyresrätter eftersom det ofta lyfter områden som annars tenderar vara ”transitområden” som de flesta flyttar från om de får möjlighet. Liberalerna har lagt förslag (se här) om att omvandla en del hyresrätter till bostadsrätter i allmännyttans bestånd i områden som helt domineras av hyresrätter. Vi vill då också att de pengarna som genereras ska investeras i samma område.

”

“

Moderaterna
Efterfrågan på marknaden bör styra fördelningen av olika typer av bostäder. I grunden tycker vi att bostadsproduktionen totalt i Göteborg är för låg, varför alla typer av bostäder bör öka.   

Vi får dock signaler från marknaden att det finns en särskild brist på småhus, vilket gjort att många människor som vill bo i småhus inte kunnat göra sin bostadskarriär inte kunnat göra det i Göteborg utan tvingats flytta till kranskommunerna. Det gör att Storgöteborg växer på ytan och fler och fler människor blir beroende av att pendla allt längre.

Då huvuddelen av de småhus som byggs i Göteborg idag byggs på privat mark har vi lagt en motion, som bifallits av fullmäktige, om att staden genom fastighetskontoret och stadsbyggnadskontoret ska upplåta 250 tomter för småhus från kommunal mark årligen.

”

“

Miljöpartiet
Det planeras redan för betydligt många fler bostäder än så! Förra året antogs detaljplaner för drygt 11 000 bostäder. Det staden behöver bli bättre på är att planera för fler urbana småhus, t ex stadsradhus på samma gata eller område som flerbostadshus. Det finns också en potential i att bygga fler hyresrätter i småhus. Fördelningen mellan småhus och flerbostadshus är rimlig är men det viktiga är bostäder och då är bostäder i flerfamiljshus effektivare.

”

“

Socialdemokraterna
Det är en rimlig fördelning även om vi socialdemokrater naturligtvis vill ha mer av såväl småhus och flerbostadshus. Fördelningen är ett resultat av den politiska prioriteringen, som naturligtvis hänger samman med samhällsutvecklingen i stort. I en situation med väldigt stor bostadsbrist så måste planer med stort bostadsinnehåll prioriteras. Vi socialdemokrater har lagt ett mål om 60.000 bostäder fram till 2028, varav minst 30.000 hyresrätter, vilket är en viss ambitionshöjning i förhållande till den prognosticerade bostadsproduktionen. Detta bör ge förutsättningar att nå en bostadsmarknad i balans, vilket Fastighetskontoret bedömt vara möjligt.

”

“

Sverigedemokraterna
SD ser ett problem med att barnfamiljer flyttar från Göteborg till kranskommunerna för att det inte går att köpa småhus till rimliga priser. Göteborg måste upplåta mer mark till småhusbyggnation. Inte lyxhus utan hus med enkel standard som medelinkomsttagare har råd att köpa. Det finns enorma arealer på bland annat Hisingen som skulle passa till småhus.

”

“

Vänsterpartiet
Vi ser gärna en ännu större andel flerbostadshus och främst i form av billiga hyresrätter. Fördelningen bör styras av behovet och det är billiga hyresrätter som behövs mest.

”

“

Vägvalet
Vi ser gärna att man bygger fler hyresrätter men tror inte att vi politiker är lämpligast att avgöra detta. Det får efterfrågan göra. Man talar om rätten till en bostad men det är en dröm som inte är sann. Bostäder erbjuds på marknaden som vilken produkt som helst och den som bjuder högst får den. Skillnaden är att ingen annan produkt är så genomreglerad och utsatt för så mycket politiskt inflytande. Därför råder det också en ständig brist på denna vara. Vi tror dock att det finns en stor efterfrågan på småhus och vill att det byggs fler sådana. Det kan kommunen medverka till genom att göra detaljplaner för detta och stimulera byggemenskaper och egnahemsinitiativ.

”

9. En ny parkeringsstrategi är framtagen. Men var ska de kommunala parkeringsplatserna finnas? Hur många och hur ska de utformas? Ska anläggningarna subventioneras av det allmänna eller ska de stå för sina egna kostnader? Hur ser ni på kommunala vs. privata parkeringsaktörer i staden? För att minimera störningar på trafikflöden längs gator i centrala Göteborg har Trafikkontoret vid flera tillfället prioriterat bort möjligheten till kantstensparkering. Hur ser ni på kantstensparkering längs gator i centrala Göteborg?

“

Centerpartiet
Det ska finnas god tillgång på parkeringsplatser i hela Göteborg. Prissättningen på parkeringar bör vara marknadsmässig. Sätter man ett för lågt pris i förhållande till efterfrågan kommer det att vara ständig brist på parkeringar. Vi tycker att parkeringar i grunden ska stå för sina egna kostnader och inte subventioneras. Undantagsvis om det handlar om el-, vätgas- eller biogasbilar där vi vill se över lägre avgifter en begränsad tid på långtidsparkeringarna. Vi ser positivt på privata parkeringsaktörer. Kommunen behöver inte göra allt, utan snarare komplettera och se till att helheten blir bra. Vad gäller kantstensparkering vill vi få bort den i centrala staden och i stället satsa på fler p-hus. Vi vill se fler gågator.  Gångtrafikanter, cyklister och exempelvis food trucks ska få ett större företräde framför parkerade bilar i Göteborgs gatubild.

”

“

Demokraterna
Parkeringsbolagets verksamhet samordnas med Trafikkontoret. Bättre samverkan med privata p-hus och p-platser i gemensamma app-tjänster kring tillgänglighet mm. Bättre samverkan med både privata och kommunala p-hus för samutnyttjande över dygnet för boendeparkering.

Kantstensparkering är lämpligt på många gator i centrala staden. I likhet med gratis parkering för i P-hus Nordstan så kan även vissa kommunala parkering ha riktade parkeringspriserbjudande då nyttjandet är lågt. Stoppad Västlänk ger bibehållna p-platser i centrum. Stor satsning på fler bilpoolplatser. Stor satsning på laddmöjligheter för elfordon.

”

“

Feministiskt initiativ
Fi Göteborg vill se flera olika åtgärder för att minska bilismen i centrala Göteborg, och vi anser att det är där fokus för politiken bör ligga. Specifika frågor om t ex olika typer av parkering bör Trafikkontoret och P-bolaget avgöra i första ledet.

”

“

Liberalerna
Kommunen behöver ha en viss del parkeringsplatser men inte fler än nödvändigt. Vi vill inte ha stora parkeringsanläggningar centralt likt Socialdemokraterna föreslagit utan ser hellre pendelparkeringar längre ut. Prissättningen mellan privata alternativ och kommunala ska vara likvärdiga, det vill säga mer marknadsmässiga än i dag. Vi säger ja till kantstensparkering för att det också ger mer liv och rörelse och är bra för exempelvis cityhandeln när det går att snabbt stanna till för att uträtta ett ärende. Det finns däremot också behov av att bygga ut cykelbanor i staden och det innebär ibland att kantstensparkering kan behöva tas bort.

”

“

Moderaterna
Trots att de rödgröna 2014 antog en trafikstrategi med målet att biltrafiken skulle minska med 25% har trafiken sedan dess årligen ökat med ca 2% - vilket också följer befolkningsökningen. Vi tror inte att det går att med politiska beslut minska biltrafiken – många människor är idag av olika skäl beroende av bil för att få sitt livspussel att gå ihop.

Det som vi tror är möjligt, men som kommer kräva stora satsningar, är att bygga ut kollektivtrafik så att trafikökningarna på grund av befolkningsökningen kan tas där och att biltrafiken hålls konstant.

Det innebär också att vi anser att antalet kommunala parkeringsplatser inte kan minskas i centrala staden, även om parkeringsplatser givetvis kan flyttas om i takt med stadsutvecklingen och delvis användas mer effektivt. Vi tror det behöver tillföras en del kommunala parkeringsplatser kring bland annat Korsvägen, Lindholmen och Järntorget som kan fungera som parkeringshubbar. Dessa ska främst byggas i flexibla parkeringsdäck. Grundprincipen är att parkeringshus och anläggningar ska finansiera sina egna kostnader.

Vi tycker det är viktigt att inte prioritera bort kantstensparkering längs gator då tillgänglighet med bil är en viktig faktor för att öka attraktiviteten i en stadsdel, däremot ska kantstensparkering i centrala staden framförallt rikta sig mot kortare besöksparkering.

”

“

Miljöpartiet
Miljöpartiet driver att parkeringskostnaderna helt ska täckas av de parkerande. Så är inte fallet idag utan kostnaden för parkering är subventionerad av dem som inte har bilparkeringsbehov. Som en inledning på minskningen av denna subvention skriver vi i vår budget för Göteborg 2019 “Parkeringsavgifterna ska höjas med i snitt 10 procent.” Idag räknas parkeringstaxan upp med bara 1,25% per år. På några års sikt ska boendeparkeringstaxan vara på ickesubventionerad nivå.

Parkeringar ska läggas i kvartersparkeringshus och i anslutning till leder. Fler pendelparkeringar behöver upprättas vid kollektivtrafikknutpunkter. Parkeringarna ska i huvudsak läggs på tomtmark i p-hus eller p-garage i centrumnära lägen. Mer gatuutrymme behövs för gång- och cykel, i tex Majorna hindrar idag parkeringar utbyggnaden av cykelvägar. I mer perifera lägen kan markparkering vara en bra lösning.

”

“

Socialdemokraterna
I en växande storstad måste vi alltid använda stadens yta så effektivt som möjligt. Vi ser positivt på att man maximerar parkeringsanläggningar i större grad och har föreslagit en sådan reform som vi kallar stadsnära parkeringsentréer. Dessa ska ligga i kollektivtrafiknära lägen för vidare färd in mot staden. Allt eftersom staden växer påverkar detta också möjligheten till exempelvis kantstensparkering. Du ska kunna ta dig in till staden med bil, men funktionen där man kunde parkera rakt utanför skyltfönstret kommer på sikt bli ersatt med funktionen att en parkeringsanläggning kan försörja ett område med parkeringsplatser men då mer koncentrerat.

”

“

Sverigedemokraterna
SD anser att p-talen för nybyggda lägenheter är för låga. Framtidens bilar drivs inte med fossila bränslen och är inte ett miljöproblem. P-hus i flera våningar är att föredra, eftersom det är mer yteffektivt. Boendeparkering till rimlig kostnad sk. kantstensparkering bör finnas kvar tills det arbetats fram alternativa lösningar. Elbilar skulle kunna vara befriade från p-avgift, vilket skulle få positiva effekter på miljön. SD har motionerat om att elbilar ska vara befriade från trängselskatt och p-avgifter. Om man vill att folk ska åka kollektivtrafik måste man erbjuda billigare och snabbare kollektivtrafik, då blir det ett naturligt alternativ till bilen.

”

“

Vänsterpartiet
Vi vill bygga ut cykelparkeringar för vanliga cyklar, el- och lastcyklar genom en omprioritering av gatuparkeringen mellan bil och cykel. Prioritering av bilpooler minskar behovet av P-platser.
Avgiften för bilparkering inte subventioneras utan utgå från marknadspris kopplat till fastighetsvärde och pris i kommersiella parkeringsanläggningar i aktuellt område.

Istället för många asfaltytor med P-platser kan parkeringsgarage som betjänar större områden planeras vid leder och områden och bli barriär mot buller. Parkering ska i högre grad lokaliseras utanför centrum där pendlare och besökare enkelt byter till kollektivtrafik, lånecykel eller speciella busskyttlar. Inflyttning av gatuparkering till P-anläggningar minskar belastning på gatumiljön.
För tillgängligheten är det viktigt att kommunen har ansvaret för parkering så att det utgår från alla medborgares behov och nyttotrafik, handel och service. Den får inte vara reserverad för ett fåtal privatbilar. Vi vill bygga ut elladdningsmöjligheten.

Vi vill skapa fler attraktiva miljöer i staden genomomvandling av gatuparkering till gång- och cykelstråk, grönytor och serveringar.

Kollektivtrafikens framkomlighet ska prioriteras och då kan kantstensparkering ibland behöva tas i anspråk. Inflyttning av gatuparkering till P-anläggningar gör att mindre gatuyta låses upp till långvarig parkering.

”

“

Vägvalet
Vi är ett parkeringsvänligt parti och vill behålla boendeparkering på gatorna och inte genomföra "marknadsanpassning" av parkeringstaxorna. Vi nybyggnation kan man dock inte räkna med att kunna utnyttja gatuparkering utan måste bygga p-anläggningar. Kantstensparkering måste man nog ha om det skall bli någon som hyr verksamhetslokalerna i bottenvåningarna på de funktionsblandade husen.

”

10. Vill ert parti se fler förbindelser över Göta Älv i Göteborg. När, var och hur? 

“

Centerpartiet
Ja, förutom den nya Hisingsbron och den planerade linbanan anser vi att det främst behövs cykel- och gångbroar. I första hand ser vi ett behov av broar mellan Lindholmen och Stenpiren samt Eriksberg och Rosenlund/Röda Sten. Innan dessa broar blir verklighet vill vi utöka Älvsnabben med tätare turer längre tid på dygnet.

”

“

Demokraterna
Ja. Lindholmsförbindelse tidigarelagd så mycket som möjligt, och nedprioriterad linbana. Nya lågbroar Casinot-Cityvarvet samt till Frihamnen för gång, cykel och elbuss, färdigställda ca 2025.

”

“

Feministiskt initiativ
Fi Göteborg är positiva till fler förbindelser, speciellt sådana som ökar kollektivresandet och minskar bilismen. T ex linbana kan vara positivt, men vi vill även där trycka på att det gäller att göra en jämlik fördelning av resurser och satsningar mellan stadsdelarna. Den sträckning som inkluderar att binda ihop Backa och Hjällbo kan därför vara intressantare än den planerade första etappen mellan Järntorget och Hisingen ur det perspektivet.

”

“

Liberalerna
Ja, verkligen! Det saknas kopplingar över älven. Nu kommer det Västsvenska paketet med en ny Hisingsbro och Marieholmstunneln. Med koll2035, som behöver en finansieringsplan (se fråga fyra och fem och bifogad motion) så får vi också en koppling till från Stigberget till Lindholmen och linbana över älven. Det behövs en överfart till för spårvagn, speciellt med tanke på att spårvagnslinjerna ska byggas ut på Lindholmen och till Backa. Nära till hands ligger också att planera för den gång- och cykelbro som länge diskuterats vid Operan, fler elfärjor och fler linbanekopplingar. Det behöver också samordnas med finansiering så klart för att det ska vara möjligt.

”

“

 

Moderaterna
Ja, att brygga över den barriär som älven innebär är en av de viktigaste stadsbyggnadsutmaningarna i Göteborg. Därför är det positivt att vi nu genom Västsvenska paketet får en ny Hisingsbro och Marieholmstunneln. Vi står också bakom utredningarna av bland annat linbanan mellan Järntorget och Lindholmen, samt spårförbindelsen mellan Stigbergstorget och Lindholmen. Vi är inte heller främmande för att fortsätta utreda en gång- och cykelbro mellan Lundbykajen och Packhuskajen.

”

“

 

Miljöpartiet
Ja, snarast. Miljöpartiet drev redan för tio år sedan igenom en gång- och cykelbro över älven, som hade varit fantastisk om den hade byggts. Den stoppades då av domstolen, men nu när båttrafiken till Frihamnen är avvecklad så kan planerna återupptas, Vi behöver flera broar som kopplar ihop staden över älven. I första hand är det broar mellan Älvsborgsbron och Göta älvbron som behövs, men även förbindelser uppströms Göta älvbron kan vara behövligt. Den spårvägsförbindelse som planeras mellan Lindholmen och Stigberget borde naturligtvis vara en bro, så det går att gå och cykla över den också.

Miljöpartiet jobbar just nu för tre olika nya förbindelser över älven. Alla tre mellan Hisingsbron och Älvsborgsbron.
1.    Gång- och cykelbro mellan Operan och Frihamnen
2.    Gång- och cykelbro från Kasinot/Skeppsbron tvärs över till Lundbyvassen
3.    Spårvagns-, gång- och cykelbro från Masthuggskajen till Lindholmen.

”

“

Socialdemokraterna
Ja, det är en mycket viktig fråga för stadens framtid. Utöver befintlig färjetrafik, som säkert kan förstärkas, den nya Hisingsbron och Marieholmsförbindelsen så planerar vi ju även för en linbana och en spårvagnsförbindelse mellan Stigberget och Lindholmen. Det finns förutsättningar för ännu fler förbindelser, bland annat diskuteras en GC-bro mellan operan och Frihamnen, men det är för tidigt att säga när detta kan bli aktuellt.

”

“

Sverigedemokraterna
Enligt tidigare svar:  SD vill tidigarelägga en fast spårvägsförbindelse mellan Lindholmen och Masthugget. Samtidigt är vi motståndare till linbanan. Den fasta spårvägsförbindelsen är mycket viktigt för att knyta samman Hisingen med övriga staden. SD stödjet även Älvsnabben och Älvsnabbare. Vi ser positivt på fler färjelinjer och en elektrifiering av dessa färjor.

”

“

Vänsterpartiet
Ja. Fler färjeförbindelser, spårvagnsbro/tunnel från Stigbergstorget, gång- och cykelbro och linbana. Staden behöver byggas ihop i takt med att den växer på båda sidor av älven. I dagsläget saknas flera viktiga passager.

”

“

Vägvalet
Vi vill i första hand bygger en förbindelse över/under älven mellan Stigbergstorget och Lindholmen för spårvagnar. Om det kan bil över älven bör naturligtvis även bussar kunna använda den och eventuellt cyklar. Sedan vill ve se en lågbro mellan Lilla Bommen och Frihamnen/Lindholmsallén för bussar och cyklar. Det skulle knyta ihop City med Hisingen på ett fantastiskt sätt och skapa en helt ny stadsupplevelse. Den skulle naturligtvis var öppningsbar och ha samma restriktioner på sjötrafiken som blivande Hisingsbron. Därmed innebär det ingen extra belastning för sjötrafiken. Eftersom den är lägre än Hisingsbron kommer den dock att få öppna lite oftare. Det är smällar man få ta, men av debatten att döma är det ju få båtar som klarar sig under Hisingsbron så det kanske inte blir så mycket oftare. Finasiering kan tas från Linbanan som ej bör byggas. En sådan bro skulle göra mycket mera nyttan än en linbana.

”

Vi ses vid valurnorna den 9:e september!
 

Yimby Göteborg om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, blandstad, val, val 2014, centerpartiet, liberalerna, miljöpartiet, moderaterna, socialdemokraterna, vägvalet, vänsterpartiet, demokratern, sverigedemokratenra, feministisk initiativ

Bloggar om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, blandstad, val, val 2014, centerpartiet, liberalerna, miljöpartiet, moderaterna, socialdemokraterna, vägvalet, vänsterpartiet, demokratern, sverigedemokratenra, feministisk initiativ

Regeringen beslutade i juni 2017 om en utredning att öka kommunernas möjlighet att se till att byggrätter i detaljplan tas i anspråk snabbare. Nu är utredningen klar. Ladda ner den här Utredningen föreslår följande lagändringar:

• Tillåt kortare genomförandetid och olika genomförandetid för olika områden i samma detaljplan
• Ta bort begränsning för exploateringsavtal att byggherrar finansierar byggnadsverk för vård, utbildning eller omsorg
• Förtydliga möjligheten ha med tidplan för genomförandet i exploateringsavtal
• Återinför explatörsbestämmelserna

Utöver lagförslagen så rekommenderar utredningen fler åtgärder för att snabba på genomförandet:

• Kommunerna bör köpa mark i större omfattning för att kunna planera och bygga bostäder själva
• En utredning bör göras av expropriationslagen och andra relaterade lagar för att öka kommuners möjlighet att köpa mark
• Kommuner bör bli bättre på att kartlägga outnyttjade byggrätter och följa upp genomförande av detaljplaner

Kortare genomförandetid
Idag tillåter lagen en genomförandetid på 5-15 år. Utredningen föreslår att kommuner ska kunna sätta så korta genomförandetider som 3 år, för bebyggelse som är avsedd att uppföras på den tiden. En kortare genomförandetid ska också kunna sättas på delar av ett planområde som kan bebyggas snabbare än resten.

Det är inte tydligt i utredningen vad en kortare genomförandetid skulle ha för betydelse för byggandet i praktiken. Det som genomförandetiden garanterar är att kommunen inte kan upphäva eller ändra av plan under genomförandetiden, om någon sakägare motsätter sig det. Utredningen menar att en kortare genomförandetid därför sätter press på byggherrar eftersom kommunen kan upphäva planen när tiden gått ut. I praktiken händer det här mycket sällan, vilket utredningen också konstaterar. Resonemanget är att det trots allt är ett möjligt verktyg för kommuner, sedan är det upp till dem att avgöra om de vill använda det.

Reglering av exploateringsavtal
Exploateringsavtal är ett avtal som tecknas mellan kommunen och en byggherre i samband med framtagande av detaljplan. Avtalet reglerar åtaganden från kommunen och byggherren om genomförandet av detaljplanen. Byggherren kan åtas att tex finansiera utbyggnad av allmän plats som behövs för att kunna bygga på kvartersmarken. Oftast är signering av avtalet från byggherren ett villkor från kommunen för antagande av detaljplanen.

Historiskt har det inte funnits någon reglering av vad sånna avtal fick innehålla, men 2015 gjordes preciseringar. Motiveringen till begränsningarna var att byggherren sågs stå in en stark beroendeställning till kommunen, eftersom den har monopol på att besluta om detaljplaner. Det är idag inte tillåtet att avtala om att byggherren ska finansiera uppförande av byggnader för vård, skola eller omsorg. Utredningen menar att dessa regleringar inte är motiverade eftersom maktförhållande mellan kommun och byggherre kan se olika ut och bero på flera olika faktorer, som bristen på bostäder och kommunens resurser. Utredningen konstaterar också att både kommunen och byggherren har skydd mot oskäliga avtalsvillkor genom avtalslagen och att ytterligare reglering bara begränsar möjligheten till överenskommelser.

Utredningen föreslår även att plan- och bygglagen förtydligar möjligheten att inkludera tidplan för genomförande i exploateringsavtalet. Kommunerna har möjlighet att avtala om detta, vilket skulle ge dem möjlighet att ta ut böter om byggherren inte bygger klart efter överenskommen tid. Många kommuner och byggherrar tror att nuvarande lagstiftning inte tillåter avtal om tidplan men enligt utredningen finns det inga juridiska hinder för det.

Exploatörsbestämmelserna
Vid lagändringen 2015 togs även de sk exploatörsbestämmelserna bort. De innebar att kommunerna hade rätt att vid vissa förutsättningar lösa in privat mark utan ersättning. Inlösning krävde beslut av länsstyrelsen och att marken skulle användas för allmän platsmark eller för allmänna byggnader som tex skola. Rätten användes mycket sällan men utredningen bedömer att de fyllde en viktig funktion som möjlig yttersta lösning i avtalsförhandling. Utredningen föreslår därför att de återinförs.

Min slutsats
Sammanfattningsvis verkar det som att utredningen mest föreslår återinförande av lagar som togs bort 2015. Det kommer troligen inte att ha någon revolutionerande påverkan på stadsplaneringen. Det är synd att utredningen av riksintressen 2015 var en sån katastrof. En översyn av dessa intressen med syfte att öka kommunens inflytande i hur de ska tillgodoses vore intressant. Att jämka kommuners och byggherrars ställning mot varandra fram och tillbaka är att ignorera elefanten i rummet.

Yimby Göteborg om: utredning, förslag, regeringen, exploateringsavtal, genomförandetid, detaljplan, plan- och bygglagen

Bloggar om: utredning, förslag, regeringen, exploateringsavtal, genomförandetid, detaljplan, plan- och bygglagen

Johannes Hulter analyserar förslaget om att flytta station Haga till Skanstorget som lanseras av två välrenommerade Göteborgsarkitekter på GP debatt 5/10.

Johan Lundins och Anna-Johanna Klasanders debattinlägg om att flytta station Haga till Skanstorget är väldigt intressant. Det ställer ett grundläggande problem för svensk stadsplaneringsdebatt i blixtbelysning. För det första är det viktigt att komma ihåg att dessa debattörer inte är några perifera kufar. Johan Lundin är kontorschef på White i Göteborg och en av stadens mest framträdande arkitekter. Anna-Johanna Klasander är ansvarig för forskning och utveckling på White, forskarutbildad arkitekt och lektor på Chalmers. Det är riktiga tungviktare. Båda är dessutom trevliga, intelligenta och kunniga personer. Det stora mysteriet är hur dessa två personer kan lägga fram ett sådant här förslag. Hur är det ens möjligt?

Låt oss titta närmare på förslaget. I all enkelhet går det ut på att flytta station Haga till Skanstorget och göra Skanstorget till en stor, öppen, offentlig plats. Den andra delen av detta förslag, att göra Skanstorget till ett stort torg är ju inget konstigt. Det har också föreslagits tidigare av bl.a. Claes Caldenby. Det må förvisso vara ekonomiskt orimligt, särskilt om parkeringen ska flytta under jord, men rent praktiskt är det ju uppenbart möjligt att genomföra. Extremt dyrt för oklar nytta, men definitivt görbart.

Men att flytta station Haga till Skanstorget? Vad betyder det ens? Rimligen betyder det en av två saker. Antingen att det ska anläggas en väldigt lång gång under mark från Skanstorget till station Haga och att övriga utgångar ska blockeras. Detta vore naturligtvis såväl dyrt som fullständigt meningslöst. Eller så betyder det att själva stationen de facto ska flyttas till ett läge under Skanstorget. Det finns dock flera problem med ett sådant förslag. Det mest uppenbara är att Västlänken inte går under Skanstorget. Den går inte ens i närheten. Man skulle behöva dra om tunneln rejält med allt vad det innebär. Om det ens skulle gå med tanke på omgivande geologi etc. Som alla förhoppningsvis förstår är detta helt orimligt.

Den intressanta frågan är istället hur i all världen två högt meriterade och kunniga arkitekter ens får för sig att föreslå detta och sätta sina goda namn på spel. Det enkla och uppenbara svaret är att detta inte har något med Västlänken att göra utan bara handlar om att till varje pris försvara Skanstorget som öppen plats. Man drar sig osökt till minnes Jane Jacobs kommentar om ortodoxa (modernistiska) planerare och deras fixering vid öppna platser (open spaces):

Denna tes stärks av ett liknande absurt förslag som Johan Lundin lanserade för några år sedan,  då tillsammans med Ulla Antonsson (även hon från White). Det handlade om Heden och förslaget var att bevara Heden som öppen plats och istället bygga massor av nya hus på gårdar och ovanpå (sic!) befintliga hus runt Heden. Detta illustrerades med en volymskiss där uppemot 10-15 våningar lagts ovanpå befintliga hus. Något som naturligtvis är fysiskt omöjligt.

Som jag inledde med att säga så avslöjar detta en del intressanta saker om svensk stadsbyggnadsdebatt.

1. Man kan påstå vad som helst när det gäller stadsbyggnad. Det finns inga som helst spärrar för vilka knasigheter som kan läggas fram som seriösa debattinlägg. Uppenbarligen är den allmänna kunskapsnivån så låg när det gäller dessa frågor, att vad som helst accepteras som möjligt, vilket är ett stort problem eftersom det samtidigt rör så fruktansvärt viktiga samhällsfrågor. Det handlar naturligtvis inte om att gemene man ska kunna ta ställning till komplicerade, tekniska detaljfrågor. Det är orimligt att begära. Men här handlar det om extremt enkla geometriska, fysikaliska och ekonomiska förhållanden som vem som helst borde kunna genomskåda.
2. De som borde kunna hjälper inte till. Det finns trots allt personer som besitter sakkunskap (experter) eller har som yrke att kritiskt granska och ifrågasätta sakpåståenden (journalister). Av olika anledningar är dessa i stor utsträckning tysta eller, i värsta fall, utnyttjar den utbredda okunskapen. Det kan handla om en ovilja att ge sig in i infekterade debatter, kollegial hänsyn eller ointresse. Oavsett vilket så är det ett problem. Förslag som ingen professionell någonsin skulle ha mage att presentera inför sina kollegor slås upp stort på debattsidorna för kreti och pleti. Och ingen säger något. Det är som att man har accepterat att de vanliga naturlagarna inte gäller i offentligheten.
3. De som borde kunna kan inte. Ibland drabbas man av misstanken att det också kan handla om en grundläggande okunskap bland de professionella själva. Stadsbyggande är en komplex process som involverar många olika disparata fält, allt från arkitektur, ekonomi och juridik till politik, teknik och mycket annat. Med den långt gångna arbetsdelning och specialisering som utmärker ett komplext samhälle som vårt så innebär det att den som är expert på en sak kan vara fullständigt okunnig om en annan sak. Ur det perspektivet är det förståeligt att framstående arkitekter, på fullt allvar, kan lägga fram förslag som är såväl juridiskt, ekonomiskt som tekniskt orealistiska och absurda. Detta kan också vara en orsak till de brister vi så ofta ser i stadsbyggnadsprocessen. Suboptimeringen är långt gången. Helheten bli lidande av att de specialiserade delarna inte kommunicerar - inte kan kommunicera - med varandra.

Allt detta gör tvärvetenskapliga forum som Yimby fullständigt avgörande. Offentligheter där specialiserad kunskap från olika fält kan konfronteras och prövas mot varandra och slutligen smälta samman som en starkare och mer generell kunskap. Utmaningen framöver är att hitta sätt att implementera den generaliserade kunskap som skapas i sådana noder i den praktiska planeringen. Parallellt med detta så måste ribban höjas i stadsbyggnadsdebatten. Där har vi alla ett ansvar men särskilt tungt faller det förstås på de professionellt verksamma. För så här kan vi ju inte ha det.

Johannes Hulter, socialdemokrat, stadsutvecklingsdebattör och fd samordnare för Yimby Göteborg

Yimby Göteborg om: göteborg, stadsplanering, skanstorget, GP-debatt

Bloggar om: göteborg, stadsplanering, skanstorget, GP-debatt