Image may be NSFW.
Clik here to view.

Ett examensarbete gjordes förra året på KTH där nära 700 överklaganden studerades i detalj. Det finns mycket intressanta fakta i rapporten om vilka som överklagar, vad de överklagar och vad de åberopar i överklagandet. Samtidigt kan man kritisera rapportens förenklade slutsats som förmedlar att de är de starka grupperna i samhället som överklagar. Verkligheten är lite mer komplex och det framgår om man studerar siffrorna som finns i rapporten.

Examensarbetet heter "Överklagande av detaljplaner i praktiken" och är skrivet av Gustaf Davidsson på KTH. Han har gjort en gedigen analys av 689 överklaganden i Stockholmsregionen och visar att 50% av alla planer med bostadsinnehåll överklagades. Det kan jämföras med den uppskattning som vi gjorde i Göteborg som gav att ca 60 % av planerna hade överklagats. Av de 689 överklagandena ledde endast ett till att planen upphävdes.

Vad överklagas?

Enskilda intressen står för 69 procent av besvärsskälen medan allmänna intressen endast står för 8 procent. Enskilda intressen innefattar t.ex. ökad trafik, påverkan på när- och boendemiljö, ändring av områdets karaktär, ekonomiska förluster och konstander, gränsdragningar samt vilka typer av verksamheter som tillåts. I 23 procent av fallen försöker man överklaga för formella brister.

Vilka överklagar?

I rapporten studeras de som överklagar med avseende på ålder, utbildningsnivå, köpkraft och födelseland och gruppen överklagande jämförs med kontrollgruppen alla invånarna i länet. I slutsatsen går att finna att

Studien ger att

• 80 procent av överklagandena görs av enskilda personer och 20 procent av föreningar / intresseorganisationer, partier, brf, företag, mydigheter.

Demografi

• Det är lika många kvinnor som män som överklagar.
• De som överklagar är ganska jämt fördelat mellan 40-talister (18%), 50-talister (23%), 60-talister (24%) och 70-talister (19%), äldre och yngre är underrepresenterade, endast en 90-talist har överklagat.

Utbildning

• Det är något fler med eftergymnasial utbildning i mer än 3 år bland de som överklagar (36%) jämfört med länet i stort (32%).
• Det är något färre med endast förgymnasial utbildning bland de som överklagar (8%) jämfört med länet i stort (12%).

Köpkraft

• Det är fler med hög köpkraft bland de som överklagar (42%) jämfört med länet i stort (34%).
• Det är något färre med låg köpkraft bland de som överklagar (17%) jämfört med länet i stort (22%).
• Samtidigt överklagas inte planer oftare i områden där medelköpkraften är hög än där den är låg. Det finns en (liten) överrepresentation av överklaganden i områden med medellåg köpkraft.

Härkomst

• Det är något fler med Sverige som födelseland bland de som överklagar (83%) jämfört med länet i stort (78%).

Se rapporten för mer detaljer.

Slutsatsen borde snarare vara att överklaganden sker i alla typer av socioekonomiska områden och de som överklagar kommer från alla socioekonomiska förhållanden och bakgrunder, men med en liten tendens till överrepresentation hos välutbildade, höginkomsttagare och/eller födda i Sverige i åldern 35-75 år. Men i grund och botten är alla lika goda kålsupare.

Yimby Göteborg om: stockholm, överklaganden, detaljplaner, bostäder

Bloggar om: stockholm, överklaganden, detaljplaner, bostäder

Image may be NSFW.
Clik here to view.Chalmersfastigheter bjöd förra året i samarbete med Älvstranden Utveckling in fyra arkitektkontor till att komma med förslag på hur Chalmers del av Lindholmen skall utvecklas. Formen var inte en egentlig tävling, utan parallella uppdrag, vilket betyder att alla fyra har fått lika mycket betalt och att beställarna därmed har rätt till att fritt plocka bland förslagen. De färdiga förslagen kom in i december och processen som nu pågår skall bilda grund för den kommande planprocessen för Lindholmen.

Förutsättningarna för uppdraget var att ge förslag till fastighetsutveckling för Chalmersfastigheter sammanknutet med stadsutveckling för Älvstrandens Utveckling. Mycket vikt har lagts på trafik, stråk och mobilitet, med den kommande linbanan som ett viktigt element i området. Även förslag till parkeringslösningar har varit viktiga eftersom det försvinner väldigt många parkeringsplatser när området byggs ut.

Vad fastigheterna skall innehålla är inte helt fastlagt, varför teamen har kunnat vara förhållandevis fria mht explorateringsgrad och funktioner. Det är dock klart att Chalmers behöver bygga ut med både undervisningslokaler och nytt kårhus och att det skall inkluderas både student- och forskarbostäder i området.

Förslagen har varit utställda på Lindholmen och kan numera ses på Chalmersfastigheters kontor, Gibraltagatan 1A, under tiden som processen går vidare.

De fyra förslagen:

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Det danska förslaget står namnkunninga och världskända Henning Larsen Architects för i samarbete med SLA (landskapsarkitekter) och COWI teknikkonsulter.

De har jobbat med en tydligt redovisad analys av förutsättningarna, där Lindholmens topografik, riktningar, stråk och klimatförhållanden binds ihop i ett urbant område med Kuggen som nav.  Resultatet blir en ganska finrutig plan med många snäva stråk och torg.

Team Henning Larsens förslag ses här:

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Fransk-Svenska Erik Giudice har samarbetat med spanska Ecosistema Urbano och Ramböll  om ett förslag som i mycket skilljar sig från alla andra. Även om det paradoxalt nog är det teamet som citerar Jane Jacobs i sitt presentationsmaterial står de för det mest modernistiska och minst tradionellt urbana förslaget. Man skriver om ”Landskapet som en matta”, ”porösa inomhuslandskap” och ”vertikal stad”.

Men husen är riktigt spektakulära!

Team EGAs förslag ses här:

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Stockholmska SMWS – Sofia Westerlund och Mårten Setterblad har samarbetat med Sweco. De har gjort en solid analys, men med resultatet att de arbetar vidare på den storskalighet som redan påbörjats på Lindholmen. Deras gator och stråk bildas således av mellanrummet mellan mycket stora byggnadsblock. Förslaget ger vibbar av amerikansk storstad, och signalerar mera bilstad än gångvänlighet.  Solitt och lite tråkigt kan man tycka.

Team SMWS' förslag ses här:

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Det lokala Göteborgsförslaget står Liljevall, Inobi och Trivector för i samarbete med COWI.  Som man skulle kunna vänta sig framvisar de en större lokalkännedom än de andra teamen och det är därmed det enda förslaget som har med stråket till den eventuellt framtida spårvagnsbron mellan Stigberget och Lindholmen.  Förslaget jobbar även med stråkbildningar till omgivningen, samt mycket vettiga förslag till hur Lindholmen i framtiden skulle kunna utvecklas i stort.

Team Liljevall-Inobis förslag ses här:

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Yimby Göteborg har skickat in ett yttrande över Detaljplan för Bostäder i Fixfabriksområdet inom stadsdelen Sandarna, som är en del av Jubileumssatsningen. Du kan stödja vårt yttrande genom att använda formuläret på Stadsbyggnadskontorets hemsida eller genom att maila sbk@sbk.goteborg.se. Synpunkter behöver vara inne senast onsdag den 15:e februari.

Du kan t.ex. skriva:

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Illustration: gatumiljön i den södra delen, med växelverkan mellan 4-våningshus och högdelar och ett gaturum med bredare förgårdsamark på ena sidan. Bild: What! arkitektur

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Planillustration över området.

Yttrandet följer i sin helhet.

Yttrande över Detaljplan för Bostäder i Fixfabriksområdet inom stadsdelen Sandarna

Diarienummer SBK: BN1578/15

Allmänt

Vi instämmer i planens ambitioner där industrimark ska bli mer tillgänglig med den nya bebyggelsen. Vi hoppas det ska leda till att man kan röra sig genom och i området på nya sätt och även gå tryggt genom området. Vi skrev ett yttrande över programmet för området där vi ville se en högre täthet och ett tydligare fokus på blandstad på kvartersnivå. Det är nu området som beskrevs i programmet som 1. "Fabriksområdet" med fokus på bostäder som nu är aktuellt i detaljplanen. Vi ser att antalet bostäder ökat i området men att det fortfarande saknas lokaler.

Synpunkter

Vi vill gärna börja med att berömma planen för sina höga ambitioner med hänsyn till många av de aspekter som skapar en bra stad. Dessa handlar bland annat om aspekter som täthet, urbanitet, materialverkan och blandstad. Vi ser dock att den inte når ända fram och kan riskera att falla på målsnöret. Därför vill vi rekommendera att en del bestämmelser stramas upp ytterligare.

När det gäller byggnaders utformning hoppas vi ambitionerna behålls genom hela detaljplaneprocessen. Vi tycker det är bra att krav redan här ställs på tegel i fasad och tak som utformas som sadeltak. Det är också positivt att vissa byggnader utformas som två sammanbyggda volymer visuellt.

Det som skulle kunna ställas krav på är en markerad bottenvåning, samt stenfot/sockel. Det hade gjort mycket för intrycket.

Jämförelse med UN-habitat

Planområdet omfattar cirka 6 hektar och ägs av Göteborgs stad, Fixfabriken AB (ägs av HSB och Balder) samt Fastighets AB Sandarna 26:2. Planen medger 1000-1100 bostäder vilket kan ge upp mot 2000-2200 invånare. Utslaget på hela området ger det 333-367 invånare/ha. Med tanke på att befolkningstätheten för de två omkringliggande primärområdena tillsammans är 47 invånare/ha, går upp till 52-54 med den här planen, så behövs det helt klart bostäder också. Men det är iallafall inte ensidiga bostadsområden som behövs i första hand.

Enligt UN-Habitat ska åtminstone 40 % av golvytan i varje stadsdel vara till för verksamheter och monofunktionella kvarter ska täcka mindre än 10 % av marken. I denna detaljplan är det inte specificerat hur stor andel av ytan som är planerad för kontor, verksamheter och handel. De kvarvarande kriterierna som inte heller enkelt går att utvärdera gäller att åtminstone 30 % av marken ska vigas åt ett effektivt gatunät och att 20-50 % av den totala boendeytan ska vara reserverade för billiga bostäder; och varje upplåtelseform inte skall omfatta mer än 50 % av det totala antalet bostäder. Vi rekommenderar att det införs en rutin på Stadsbyggnadskontoret där uppfyllnaden av UN-Habitat kriterier redovisas i varje enskild plan.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Från plankartan. De gröna områden är fastigheter där bostäder förbjuds på bottenplan, lila betyder att lokaler för centrumändamål är tillåtet och rött betyder att lokaler för centrumändamål är förbjudna.

Områdets urbanitet

Vi uppskattar mycket att planen visar så fina urbana ambitioner. Detta kan bli riktigt bra, och en levande blandstad. Men det finns även en risk att så inte händer och att området bara blir ett formexperiment, varför vissa saker bör säkras redan i plan.

1) Området bör inkluderas ordentlig i sin omgivning och inte bli en enklav. 

Det ligger i utkanten av Kungsladugård varför det är oerhört viktigt att det görs insatser för att inkludera det i området. Det händer enbart om varenda möjlighet för stråkbildning utvecklas och stärkas. Speciellt handlar detta om förbindelsen till Mariagatan via Kennedygatan och till Älvsborgsgatan via Ostindiegatan. Speciellt Älvsborgsgatan behöver mera trafik och flera människor för att stärkas som affärsgata, vilket skulle kunna hända om Ostindiegatan utvecklas som blir det naturliga stråket till kollektivtrafik mm från området.

Det är därför förödande att hindra trafik in och ut vid områdets östra hörn, och vidare via den nya gatan genom garageområdet, då man i så fall riskerar att sitta kvar med ett dött torg där.

En konstighet i planen är för övrigt de avbrutna stråken från nordost till sydväst. Vi förstår inte varför gångtrafikanter skall vara tvungna att vika av på det sättet för att ta sig på tvären genom området.

Avbrutna stråk från Planbeskrivningen, sträcken för stråken följer inte gatudragningen (ej del av yttrandet):

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Gatutyper i området: Ljusblå: Gata med trä, kantstensparkering och trottoar. Röd: Gata med träd och parkering, ”ett golv”. Mörkblå: Gränder för gående, trappa/rampning. Gul: Parkgata, biltrafik möjlig men ej prioriterad. Grön: Enkelriktad gata med trottoar. Lila: Gata med kantstensparkering och trottoar. Prickade linjer visar möjliga framtida kopplingar över vagn-hallens område.

2) Det måste in levande bottenvåningar och mer lokaler för verksamheter i området.

Vid första anblicken ser planen bra ut med hänsyn till levande bottenvåningar, men när man undersöker den mer noga är bilden inte lika positiv. Bostadsförbud i bottenplan finns således enbart på oerhört få ställen. Detta kan vara just den detaljen som vältar hela planens urbanitet.

Vi föreslår således lokalkrav på minimum hela den nya nordöstra gatan genom garageområdet samt på alla hörn på samtliga övriga gator.

3) Det måste bli mera blandade funktioner i planen.

Värst är det i HSB/Balders område som innehåller endast en promille verksamhetslokaler. En promille. På 50 000 kvm finns det i dagsläget krav en lokal på 50 kvm samt en del av den gamla fabriken som ska bevaras om ca 140 kvm som utgör 2,8 promille.

Det skulle behövas ca 1100 arbetsplatser inom planområdet för att få till en vettig blandning. Så ett förslag är att höja några hus och reglera andra till enbart kontor i sådana proportioner att antalet bostäder inte minskas. Självförsörjningsgraden i primärområdena idag på knappt 0,5, så det är inte bostäder i första hand som saknas. Så det vore helt klart bra om man kunde få in fler arbetsplatser i den här planen.

4) Ställ krav på slutna kvarter

I planen diskuteras hur gårdarnas sociala funktion ska säkerställas. Bland annat ska den värnas genom kvartersstruktur och gårdsstorlekar som fungerar som plats för möten och vistelse. Vi anser även att det i området bör ställas krav på sluten kvartersbebyggelse. Det är bra men inte tillräckligt att övervägande slutna kvarter visas i illustrationsritningen. Vi har tidigare gått igenom fördelarna med slutna kvarter mot dagens i huvudsak planerade uppbrutna kvartersstrukturer. Vi noterar bland annat att planen att bygga till och sluta gården in mot entrén till Friskis&svettis är bortplockad i denna plan jämfört med en tidigare skiss. Detta var annars något som kunde blivit riktigt bra med koppling till det existerande landshövdingehuset

5) Buskage och förträdgårdar bör tas bort.

På flera ställen på både illustrationsritningar och renderingar finns det oklara fläckar av grönska framför husen. Sådana ytor med oklar halvprivat/halvoffentlig status är med till att skapa osäkerhet mht en gatas karaktär och bör helt undvikas i en stadsmiljö. Grönskan föreslås uppnås med gatuträd, gröna fasader och tydligt avgränsade parkytor.

Idrottshall med bostäder ovanpå

Vi skulle vilja se ett tredje alternativ för de tre kvarteren som gränsar mot spårvagnsdepån. I detta alternativ vill vi se hur idrottshall med bostäder ovanpå kan utformas. Med detta tredje alternativ säkerställs ytterligare 100 bostäder i planområdet som vi anser att det är olyckligt att bygga bort.

Man skulle ett liknande sätt jobba med att integrera skollokalerna i stadsstrukturen för att skapa kvarter med liv alla dygnets timmar.

Stadsradhusen

Vi uppskattar längan med stadsradhus och skulle önska oss att täta enfamiljsbostäder är ett element som kommer att inkluderas i flera framtida planer.

Oscarsleden

Leden borde sänkas och byggas över. Man skulle då få bort barriären och ljudstörningar plus att använda marken där leden finns två gånger. Det vore ju synd att utgå ifrån att leden kommer att finnas där för all framtid. Många begränsningar i fasadens egenskaper, balkonger och entréers placering samt friskluftsintag mot Oscarsleden. Det är dags att ställa krav på och upplysa Trafikverket om vad syftet med en stad är. Staden bör komma överens med Trafikverket om den långsiktiga inriktningen för riksintresset Oscarsleden. Är Göteborg till för oss som bor här, eller ska det vara en plats som det går snabbt att ta sig igenom med farligt gods?

Sammanfattningsvis tycker vi att planen är bra men vi vill se mer integration av området med omgivningen, större krav på blandning (helst i varje kvarter) och krav på levande lokaler på bottenplan.

Yimby Göteborg om: yttrande, detaljplan, Fixfabriken, Majorna, BoStad2021

Bloggar om: yttrande, detaljplan, Fixfabriken, Majorna, BoStad2021

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Äntligen har Göteborgs Stad tagit fram en omfattande analys av vilka kvaliteter i omgivningen till bostaden som göteborgarna efterfrågar. Föga förvånande är det klassiska urbana kvaliteter som efterfrågas, men något förvånande är att värderingen av urbana verksamheter visar sig vara betydligt högre än väntat.

Göteborgs Stad har tillsammans med Mölndals Stad, GR, Fastighetsägarna, Sveriges byggindustrier och GU satt konsulterna SpaceScape och Evidens på att undersöka hur Göteborgarna värderar kvaliteter runt sitt boende. Även Mölndal, Mölnlycke, Ytterby och Älvängen är med i studien. Detta är precis samma typ av analys som tidigare gjorts i Stockholm och som vi har refererat flitigt till, men göteborgsstudien är förbättrad på ett antal punkter.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Studien rapporteras i "Värdeskapande Stadsutveckling - Värdering av stadskvaliteter för bostäder, kontor och handel i Göteborgregionen".

Undersökningen har inte bara studerat vilka kvaliteter i omgivning som folk vill betala för vid köp av bostadsrätter, den har också studerat efterfrågan på hyresrätter (kötider och priser vid andrahandsuthyrning) och vad folk uppger att de värdesätter genom enkätundersökningar. Det visar sig att bostadspriser speglar kötid för hyresrätter och bostadspriser speglar de boendes värderingar av stadsdelen i en stadsmiljöenkät. Allt hänger ihop och det går inte att försöka trolla bort resultaten genom att hävda att det bara är vad välbeställda i bostadsrätter skulle efterfråga, vilket är en invändning ibland som gjordes mot studien i Stockholm.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Hyresgäster visar sig värdera stadskvaliteter på sammasätt som bostadsrättsägare.

Undersökningens resultat visar att urbana kvaliteter och korta avstånd är viktigare än vad som hävdas i traditionella urbanekonomiska teorier. Vi får ännu en spik i regionförstoringsstrategins kista:

För flerbostadshus är det som framförallt värdesätts urbana verksamheter, kvartersstad, närhet till stadskärnan, parkmiljöer och vattenytor. Detta kan förklara 87% av bostadsrättspriserna. Det efterfrågas helt enkelt stad. I det här läget bör man kanske vara lite klädsamt ödmjuk, men det går inte låta bli att utbrista: Det är ju precis det Yimby alltid har framfört!

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Faktorerna viktade som ovan kan tillsammans med socioekonomiskt index avgöra bostadsrättspriserna till 87 procent.

Kvartersstadsindex är en sammanslagning av två mått: hur stor andel av kvarterets ytterkant som är bebyggt (står byggnaderna mot gatan) och hur stor andel av entréerna som finns i denna ytterkant. Ett helt kringbyggt kvarter med entréer mot gatan får högsta indexet och ett punkthus mitt på en gräsplätt utan direkt koppling till gatan får indexet noll.

Precis som i Stockholm så ger inte några av de testade biltillgänglighetsparametrarna (inklusive tillgång till parkering) något utslag för värderingen av flerbostadshusen.

För småhus framstår närheten till havet och biltillgängligheten till arbetsplatser som viktigast. Det senare ska jämföras med stockholmsresultaten där tillgängligheten till spårbunden trafik var viktigare än tillgänglighet med bil. Det är troligen Göteborgsregionens gleshet som gör sig påmind. Ett större avstånd till motorvägar och järnvägar är också önskvärt här och kopplar med all sannolikhet till bullersituationen. Den stations- och kollektivtrafiknära exploateringen har här en utmaning även om det kanske är möjligt att delvis kompensera genom att säkerställa andra efterfrågade kvaliteter.

Men även för småhusägarna är centralitet, täthet, gångavstånd till kollektivtrafik och urban service viktiga faktorer. Rapporten lyfter fram paradoxen att småhusområden inte kan uppbära dessa efterfrågade urbana funktioner själva och konstaterar att de stadsdelar med de högsta småhuspriserna i hög grad är stadsdelar med en blandning av flerbostadshus och småhus.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Faktorerna viktade som ovan kan tillsammans med socioekonomiskt index avgöra småhuspriserna till 81 procent.

I studien har även kontorshyror samt handels- resp. restaurangomsättning studerats. Resultaten följer kortfattat.

Stadskvaliteter för kontor (kontorshyran förklaras till 88 % av):

1. Tillgänglighet med bil eller kollektivtrafik
2. Urbana verksamheter
3. Kontorskluster
4. Modernitet

Stadskvaliteter för handel (omsättningen förklaras till ca 80 % av):

1. Kluster av handel
2. Kvartersstad
3. Antal anställda inom 250 m
4. Antal parkeringsplatser inom 250 m

Stadskvaliteter för restauranger (omsättningen förklaras till ca 80 % av):

1. Kvartersstadsindex
2. Klusterindex
3. Antal kulturverksamheter inom 250 m
4. Antal anställda inom 250 m

Detta var bara ett axplock och inlägget har varken ambitionen eller möjligheten att bli något annat än en ofullständig sammanfattning med målet att väcka intresse. Det finns så många intressanta resultat och perspektiv i rapporten att det finns all anledningen att läsa den från pärm till pärm. Den ger många och goda argument för den typ av urban planering som Yimby alltid har förespråkat.

Framförallt ger den planerarare ett tydligt besked om vilka kvaliteter som efterfrågas och som skapar värden för byggföretagen, fastighetsägarna och inte minst invånarna.

Trevlig läsning!

• Hela rapporten.
• En koncis sammanfattning.
• Ett kort bildspel.

Yimby Göteborg om: göteborg, stadsplanering, stadskvaliteter, urbanitet, spacescape, evidens, värdering, kvartersstad

Bloggar om: göteborg, stadsplanering, stadskvaliteter, urbanitet, spacescape, evidens, värdering, kvartersstad

De två helt oförenliga påståendena "Alla barnfamiljerna flyttar från Göteborg" och "Numera stannar alla barnfamiljerna kvar i Göteborg" lever idag på samma gång. Utflyttningar nämns i bästa fall som någon abstrakt siffra och till stor frustration saknas alltid en djupare analys. Därför är det glädjande att hitta en rapport från Stadsledningskontoret med en massa stats som förvånar en hel del.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

I "Barnfamiljer och deras flyttar" har Stadsledningskontoret följt alla de 35 000 barn som föddes under åren 2000-2005 tills de blev sex år och började skolan.

Den mindre svartvita och lite gråare statistiken ger att hela 65 procent av barnen födda i Göteborg mellan 2000 och 2005 flyttar från sin första fastighet innan sex års ålder. Så det flyttas. Men samtidig är det närmare 73 procent av barnen som bor kvar inom kommunen vid skolstarten och när de väl börjat skolan är det få som vill ta sin Mats ur den.

Det ger att det bara är 27 procent av barnen med familj som lämnar Göteborgs kommun. Med andra ord flyttar knappt tre av tio från Göteborg samtidigt som drygt sju av tio blir kvar. I de 27 procent som flyttar gömmer sig 16 procent som flyttar till övriga Göteborgsregionen, åtta procent som flyttar till övriga Sverige och tre procent som flyttar till utlandet.

Eftersom antalet födda i Göteborg har ökat kraftigt under 2000-talet så har också fler barn flyttat ut i absoluta tal. Men det är också fler som har stannat kvar. Andelen som flyttar ut respektive stannar kvar har varit stabilt under åren. Ökningen av antalet barn i Göteborg beror på fler födslar och inte på en förändrad andel som stannar kvar.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Sex kurvor för barn födda 2000, 2001, 2002, 2003, 2004 respektive 2005 som sammanfaller.

På jakt efter yta

När barnen föds bor en fjärdedel av dem i småhus men när de är sex år gör hälften av dem det. Flyttmönstren kan till stor del förklaras av skillnader i bostadsbeståndet där småhus och stora bostäder främst finns i Göteborgs ytterområden och i kranskommuner. Flest barn föds i Göteborgs centrala delar (vi har tidigare skrivit om att Olivedal är Göteborgs vagga) men där finns få småhus och färre stora lägenheter. Statistiken ger inte svar på i vilken mån familjerna flyttar endast för att de vill ha större bostadsyta eller om de också efterfrågar en annan miljö. Även om många flyttar från ett flerbostadshus till småhus så sker flest flyttar från ett flerbostadshus till ett annat flerbostadshus.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Skillnader i bostadsbeståndet mellan olika delar ger vart barnfamiljerna flyttar.

Etnisk bakgrund och ekonomi spelar en stor roll för flyttmönstren. Var femte (20 procent) barn med svensk bakgrund flyttar ut från Göteborgs kommun mellan noll och sex år men bara en av tjugo (fem procent) av de med utländsk bakgrund. En majoritet av barnen från familjer med låg inkomst (mindre än 60 procent av rikets medianinkomst) bodde i hyresrätt när de var sex år. Barn från familjer med medel- och höginkomster bodde i stor utsträckning i eget ägande och då främst i småhus.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Vid sex års ålder bor hälften av barnen i småhus.

Barnen som går mot strömmen

Det går även en ström åt andra hållet. Mellan 2000 och 2011 flyttade 4300 barn födda 2000-2005 in till Göteborg. Ungefär hälften kom från andra kommuner i Sverige och andra hälften från utlandet. De inflyttade barnen landade relativt jämnt spridda över hela kommunen. Utflyttningen gav att födelsekullarna minskade från 34 900 till 25 400 barn och med inflyttningarna så ökar det till 29 700 barn. Nettoeffekten blev att antalet barn minskade med 15 procent. Eftersom barn med utländsk bakgrund står för hälften av de inflyttade och det framförallt är barn med svensk bakgrund bland de som lämnar så går andelen med utländsk bakgrund upp. Från 23 procent vid födseln till 31 procent vid sex års ålder.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Grafik över flyttmönstren.

Fallet Centrum

Utflyttningen är tydligast i Stadsdelsnämnden Centrum där bara var fjärde barn är kvar vid sex års ålder. Utflyttningen går till övriga Göteborg och ut ur kommunen. Örgryte-Härlanda och Majorna-Linné visar samma mönster men på en lägre nivå. När barnen föds i Centrum bor två procent i småhus och när de är sex år bodde 60 procent av dem i småhus. Det skulle inte skada med en och annan nybyggd stor lägenhet på Heden eller Nordstans tak.

I de tre centrala stadsdelsnämnderna föds idag 50 procent fler barn än i början av 2000-talet. Det gör också att fler barn bor kvar. Inflyttningen av barn har dessutom ökat något under de senaste 10 åren och närmare en tredjedel av sexåringarna är inflyttade.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Barnen som siffror.

Sju av tio barn stannar i Göteborg

Bilden är inte helt enkel. Sju av tio barn är kvar i Göteborgs kommun vid sex års ålder. Vi repeterar: Sju av tio barn stannar i Göteborg. Hälften av barnen bor ett flerbostadshus vid sex års ålder, en tredjedel av barnen i de centrala delarna blir kvar och slutligen finns det en tendens att det är barn till medel- och höginkomsttagare lämnar Göteborg vilka delvis ersätts av barn till låginkomsttagare. Rapporten ger inte svar på om den tendensen är svag eller stark, vilket är synd då det är en av de intressantaste frågorna för stadens ekonomi.

Yimby Göteborg om: göteborg, barn, utflyttning, kranskommun, flyttströmmar, statistik

Bloggar om: göteborg, barn, utflyttning, kranskommun, flyttströmmar, statistik

Yimbypriset firar i år femårsjubileum och nu är det dags att utse årets Yimbypristagare. Precis som vanligt består juryn av Yimby Göteborgs alla medlemmar. Samordningsgruppen har tagit fram fyra nominerade som presenteras nedan.

För att rösta går man in på Yimbyprisets webbsida www.yimbypriset.se och
klickar sig fram till röstningsformuläret. För att rösten skall räknas krävs det
förstås att man är medlem.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Image may be NSFW.
Clik here to view.
 

De nominerade är...

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Se även Lukas Memborns hyllade föreläsning Stadsplanens återkomst: 

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

"Göteborg - mellan segregation och kreativitet" och arbetet bakom den ligger i Jane Jacobs anda. De tar vid och sätter fokus på det som hände på nivåerna ovanför gatans balett i Göteborg och Göteborgsregionen under 1900-talet och fram till idag. De visar hur staden länge utbrett sig glest i periferin och hur slutligen den centrala staden slogs sönder med förödande konsekvenser för stadens kraft och beskriver hur staden genomgått en stadskris snarare än en varvskris. Den centrala återhämtningen från 1990-talet sätts i en internationell kontext och de visar att den är svag i Göteborg. Sista kapitlet redogör för nutidshistorien bakom den löst underbyggda regionförstoringsstrategi som nu verkar och som tar investeringsutrymme och ger komplikatoner i den centrala staden. Boken sätter fingret på beroendet av stadens traditionella tillväxtmönster och stora olösta problem från 1960-talets ofullgångna expansionsperiod som måste hanteras för att central mark ska bli tillgänglig för stadsutveckling.
Arbetet är ett mycket viktigt bidrag för förståelsen för vad som krävs om vi med kraft ska kunna göra Göteborg tåligt för framtiden.





Image may be NSFW.
Clik here to view.


Fotnot 
Yimby Göteborgs stora pris till Albert Lilienbergs minne (Yimbypriset) är ett årligt stadsbyggnadspris som går till hen eller dem som bidragit till en bättre stadsutveckling i Göteborg. Vinnaren utses av medlemmarna i nätverket Yimby Göteborg. Ansvariga för Yimbypriset är Yimby Göteborgs samordnare vilka även administrerar tävlingen. 

Lilienberg
Stadsplanefantasten Albert Lilienberg, som vi på detta sätt väljer att hylla eftersom vi älskar stadsplaner, var stadsplanechef i Göteborg 1907-1927 och stod bakom stadsplaner för bland annat Gamlestaden, Brämaregården, Kungsladugård och Bagaregården. 

Yimby Göteborg om: yimby, yimbypriset, arkitektur, stadsplanering, memborn, jörnmark, qvillestaden, palmås, forsemalm, stadsplan, Göteborg, yimby awards

Bloggar om: yimby, yimbypriset, arkitektur, stadsplanering, memborn, jörnmark, qvillestaden, palmås, forsemalm, stadsplan, Göteborg, yimby awards

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Mycket kraft och energi ägnas åt att informera och involvera närboende tidigt i planprocessen. Detta görs för att ta del av synpunkter från närboende om vad som saknas i området. De som vill bygga i området hävdar också att dialogprocessen leder till färre överklaganden om närboende känner att de kan påverka planerna. Frågan som vi ställer oss är hur framgångsrika de här dialogprocesserna egentligen är. Leder de till att närboende får inflytande i planeringen genom en aktiv kommunikation och dialog, eller handlar det om enkelriktad information och monolog? I Nya Hovås har byggherrarna provat en ny utvidgad dialogprocess med närboende. Processen beskrivs som mycket framgångsrik. Ändå ledde den till att båda detaljplanerna överklagades av närboende och en granskning inleddes av Länsstyrelsen. Detta ledde till cirka ett års försening men inga ändringar av planerna.

Normalfallet är att detaljplanen överklagas

Nationellt ligger antalet överklagade detaljplaner relativt stabilt över åren: ”Under 2015 överklagades 359 detaljplaner till länsstyrelsen, vilket motsvarar knappt 24 procent av det totala antalet antagna detaljplaner.” I ett tidigare inlägg konstaterade vi att 60 % av planerna i Göteborg överklagats och av dessa hade drygt 70 % behandlats och vunnit laga kraft inom ett år. Alltså är normalfallet att planen överklagas och att det fördröjer processen med ett år. Att många detaljplaner överklagas leder till att viktiga satsningar på förtätning av Europas glesaste stad försenas.

En mer noggrann genomgång av vilka som överklagar och varför av nära 700 detaljplaner i Stockholm visade att 50% av alla planer med bostadsinnehåll överklagades. Den vanligaste anledningen var enskilda intressen som stod för 69 procent av besvärsskälen medan allmänna intressen endast stod för 8 procent. Enskilda intressen innefattar t.ex. ökad trafik, påverkan på när- och boendemiljö, ändring av områdets karaktär, ekonomiska förluster och kostnader, gränsdragningar samt vilka typer av verksamheter som tillåts. I 23 procent av fallen försökte man överklaga för formella brister. Det är därmed uppenbart att det lönar sig att involvera närboende tidigt i processen, om det leder till färre överklaganden.

Bostäder och handel i Nya Hovås

Utvecklingen av Nya Hovås är logisk på så sätt att det är ett område som saknat ett lokalt kommersiellt centrum. Den glesa villabebyggelse som uppstod kring väg 158 bar helt enkelt inte en tillräcklig köpkraft utan invånarna var hänvisade till närliggande köpcenter. Jan Jörnmark går igenom de processer som ligger bakom utglesningen och varför det på senare år uppstått lokala centrumbildningar som Nya Hovås. Nya Hovås kommer att omfatta 1 300 bostäder och 50 000 kvadratmeter kommersiell fastighetsyta. Valet av de elva butikerna (bland dem Systembolaget) påstås vara ett resultat av medborgardialogen.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Modellen över Nya Hovås.

Projektet Nya Hovås påbörjades redan 2006 då Next Step Group tog över Kodak-huset vid Brottkärrsmotet och började utveckla ett närcentrum i området med bland annat livsmedel, blommor, träning och färdigmat. Under 2010 engagerades HSB som tillsammans med Next Step Group började den ambitiösa dialogprocessen. Företagen gick ut och pratade med boende i närområdet för att testa tankar och idéer om området. Enligt företagen samlades över 8 000 idéer in under dialogprocessen. Ett sätt att samla in synpunkter var att öppna en projektlokal mitt i området. Från våren 2012 var lokalen tillgänglig för närboende där allt från samrådsmöten om trafiken till frukostträffar med senaste nytt för närområdet arrangerades.

Två detaljplaner och dessförinnan ett program

Området planeras genom två separata detaljplaner:

1. ”Närcentrum vid Brottkärrsmotet inom stadsdelen Askim” (SBK BN0453/08) med 650 bostadsrätter, utbyggnad av Origohuset 5 000 m², kontors och handelsfastigheter totalt 15 000 m², kunskapsgalleria med skola åk 4-9, handel och kontor totalt 5 600 m².
2. ”Bostäder norr om Uggledal inom stadsdelen Askim” (SBK BN0975/05) med 221 hyresrätter och 503 bostadsrätter samt en förskola i två plan.

Innan arbetet med detaljplan 2 kunde påbörjas upprättades ett program för området (Program för detaljplan Bostäder norr om Uggledal inom stadsdelen Askim i Göteborg, SBK BN 0975/05) efter att fastighetsägaren begärt detta den 14 april 2008 och byggnadsnämnden beslutat det den 16 december 2008. Denna var ute på samråd 16 december 2009 till 9 februari 2010. I samrådsredogörelsen finns flera yttrande signerade av fastighetsägare i området. Ett par exempel:

Konkretisering av programmet i två detaljplaner

En workshop arrangerades den 23 november 2010 efter att arbetet med programmet avslutats. Den beskrivs som positiv av arrangörerna. Bland annat ville de boende anpassa bebyggelsen efter naturen, behålla de högsta punkterna i landskapet, koncentrera bebyggelsen vid närcentrat, öka kulturellt utbud, satsa på utomhusaktiviteter, som odling, bouleplan etc. och bygga bostäder för äldre. Det här visste vi redan från samrådet varför värdet av workshopen är oklart ur kunskapsinhämtningssyfte.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Här byggs Nya Hovås.

De båda detaljplanerna för Nya Hovås var ute på samråd mellan 8 februari 2012 och 20 mars 2012. Liksom för programmet kan vi i samrådsredogörelsen för detaljplan 1 läsa att de ”allvarligaste invändningarna bland inkomna synpunkter gäller föreslagna hushöjder och dagvattenhantering, buller och ökade trafikflöden samt påverkan på Krogabäcken.” I samrådsredogörelsen  för detaljplan 2 kan vi läsa att de ”allvarligaste invändningarna bland inkomna synpunkter gäller buller, föreslagna hushöjder, dagvattenhantering samt ökade trafikflöden.”. Många inkomna skrivelser berör båda detaljplanerna. Några exempel på de många skrivelserna från fastighetsägare och närboende: 

Korrigering av detaljplanerna inför utställning

Detaljplanerna korrigerades något med hänsyn till synpunkterna och utställningshandlingarna var öppna för synpunkter mellan 19 september till 16 oktober 2012. För detaljplan 1 kan vi läsa i utställningsutlåtandet att ”inkomna yttranden berör i huvudsak trafik väg 158, buller, pendelparkering, Krogabäcken, höga hus, finansiering av allmänna platser. Kvarstående erinringar finns från sakägare och privatpersoner som yttrat sig i ärendet. Dessa erinringar gäller främst trafik, bebyggelsetäthet och hushöjder.” I utställningsutlåtandet för detaljplan 2 står att ”inkomna yttranden berör i huvudsak buller, föreslagna hushöjder, dagvattenhantering samt trafikflöden. Kvarstående erinringar finns från privatpersoner som yttrat sig i ärendet. Dessa erinringar gäller främst bebyggelsetäthet och hushöjder.” Några exempel:

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Urbant, unikt och personligt.

Kommunfullmäktige antar detaljplanerna

Trots att de närboende har kvarstående klagomål antar kommunfullmäktige detaljplan 1 den 25 april 2013 och detaljplan 2 den 23 maj 2013. Den 24 maj 2013, inkommer ett överklagande av detaljplan 1. Ett överklagande av detaljplan 2 inkommer den 25 juni 2013. Sedan tidigare har två överklaganden på planerna inkommit. Det första redan under tiden planerna var utställda, den 19 september 2012, och det andra den 15 januari 2013. Utöver dessa inkom 2 överklaganden på plan 1 som sedan drogs tillbaka innan Länsstyrelsen meddelade sitt beslut. Totalt har vi hittat 7 överklaganden av plan 1 och 3 överklaganden av plan 2.

I överklagandet för detaljplan 1 anförs tre punkter:

I överklagandet för detaljplan 2 anförs också tre punkter:

Även länsstyrelsen själv inledde en granskning av planerna ”då den befarade att det fanns risk för påtaglig skada på område av riksintresse för kommunikationer, länsväg 158, på grund av planens utformning. Dessutom menade länsstyrelsen att det saknades avtal om genomförande, drift, underhåll samt tidsplan för ombyggnaden av Brottkärrsmotet samt att det fanns oklarheter om uppförandet av nödvändiga bullerskydd längs med vägen.”

Alla överklagandena avslås och plan 1 vinner laga kraft den 20 maj 2014. Beslutet av Länsstyrelsen för plan 2 överklagas till Mark- och miljödomstolen den 3 mars 2014. Domstolen ändrar inte besultet i Länsstyrelsen vilket innebär att planen vinner laga kraft den 26 juni 2014. Då har processen fördröjt byggnationen med 12 månader.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Byggnation pågår.

Dialog eller monolog?

Enligt markägarna ledde dialogprocessen till färre överklaganden av detaljplanen och berättar att det viktiga inte är höjden på byggnaderna:

Som vi kan se i texterna från överklagandena instämmer inte alla de som bor i området i ovanstående. Det finns så klart många positiva röster bland de som lämnat in yttranden men det är inte dem som dialogprocessen verkar rikta sig mot, då processen framförallt handlar om att minska antalet överklaganden. Frågan är om det här handlar om dialog eller monolog. Information eller kommunikation.

Ett överklagande är tillräckligt

Två forskare har studerat dialogprocessen i Nya Hovås: ”I rapporten MER DIALOG MED FLER har Chalmersforskaren Johanna Eriksson undersökt stadsbyggnadsdialogen i Hovås och en pågående dialogprocess i Fixfabriken, Majorna, Göteborg. Medförfattare är Ola Nylander, professor, Chalmers Arkitektur.” Forskarna påstår att processen har varit mycket framgångsrik och många säger sig nu använda ”Hovåsmodellen”.

Ola Nylander beskriver även projektet i GP i positiva ordalag: ”Hovås var känt för sina många och långdragna överklaganden. När HSB och NSG, tillsammans med Göteborgs stad, kunde utveckla sin vision genom att ta med medborgarnas förslag fanns inte många protester kvar mot nybyggnadsplanerna. Planarbetet i Nya Hovås blev klart på rekordfart.”

Men som vi redan vet är ett överklagande tillräckligt för att försena planerna. För Nya Hovås kom samma synpunkter in under arbetet med programmet, samrådshandling och utställningshandling av detaljplanerna. Att beskriva dialogprocessen som mycket framgångsrik är tveksamt givet att många i närområdet ändå har klagat i sina yttranden. Evidens saknas helt för att färre överklagat än vad som skulle varit fallet utan dialogen. Evidens skulle kunna tas fram t.ex. genom studier där antalet överklaganden jämförs mellan planer med respektive utan dialoger, men som i övrigt liknar varandra vad gäller själva planen och dess kontext. Forskarna har enbart riktat in sig på de som drivit dialogerna men inte pratat med dem som de riktade in sig mot: 

Fortsättning följer i Fixfabriken

Processen fortsätter i Fixfabriken där HSB tar med sig modellen för dialog för Nya Hovås. Kanske blir det en mer lyckad dialog i det tätbefolkade Majorna än nere i glesa Hovåsområdet. Detaljplanen var just ute på samråd (Yimbys yttrande) så det är ett tag kvar till vi får facit på hur många överklaganden det blir här.

Yimby Göteborg om: Dialog, Nya Hovås, Fixfabriken

Bloggar om: Dialog, Nya Hovås, Fixfabriken

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Kort notis: Emmali Jansson (MP) blir ny ordförande i Byggnadsnämnden efter Ulf Kamne. Hon har tidigare erfarenhet från Byggnadsnämnden och hon var aktiv i yimbygruppen senast när hon satt i nämnden. Hon skrev bl.a. en fin krönika om vikten av funktionsblandning.

Källan är Ulf Kamne som låter meddela på sin facebooksida:

Image may be NSFW.
Clik here to view.

YIMBY är med i tankesmedjan levande staden, vi har publicerat följande debattinlägg i Svenska Dagbladet:

Miljöbalkens regelverk rörande riksintressen är ett av de största hindren för att uppnå ett omfattande bostadsbyggande över tid. Trots detta har riksintresseproblematiken lyst med sin frånvaro i den politiska debatten. Regeringen bör reformera denna lagstiftning omgående eftersom risken är överhängande att inga andra åtgärder kommer att ge någon märkbar effekt om inte denna lagstiftning förbättras. Ett omtag inom vissa delar av miljöbalken skulle möjliggöra en enhetlig och transparent rättskipning, vilket i sin tur är avgörande för att Sverige ska kunna bygga attraktiva och levande städer.

Enligt Boverkets senaste behovsanalys behöver det byggas 710 000 bostäder de kommande tio åren. Behoven finns framför allt i tillväxtregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö, men även på andra orter runt om i landet som vill växa. Dessa områden är knappast så förtätade att det inte längre finns en fysisk plats att bygga på och det saknas heller inte kapital eller investeringsvilja att bygga där bristen är som störst. Regeringar från båda blocken har länge fokuserat på att förenkla och reformera plan- och bygglagstiftningen, men det finns en blind fläck i politikens reformistiska synfält. Miljöbalkens hinder för stadsutveckling och nybyggnation har nästan helt saknats bland åtgärdsförslag.

Det finns flera exempel på hur hänvisningar till riksintresset inneburit att hus aldrig byggts. År 2013 genomförde Riksrevisionen en studie bland Sveriges kommuner med bostadsbrist och i undersökningen svarade 60 procent att statens hantering av riksintressen hindrat nya bostäder minst en gång de senaste tre åren. Ett aktuellt exempel är Länsstyrelsen i Stockholms län som nyligen har yttrat sig huvudsakligen kritiskt mot samrådsförslaget till Stockholms stads nya översiktsplan som söker skapa förutsättningar för 140 000 nya bostäder. I yttrandet anmärker de bland annat att “Stockholms översiktsplan tar för lite hänsyn till nya och gamla kulturhistoriska miljöer” och att “ett riksintresse inte får vägas mot ett annat om detta medför påtaglig skada på riksintresset”.

Regeringar genom mandatperiodernas lopp har lämnat tolkningsutrymme i riksintressefrågor som Länsstyrelser tvingats ta. Det här innebär en stor oförutsägbarhet i beslut rörande exempelvis översiktsplaner. Exemplet ovan visar på ett av de många problemen med nuvarande lagstiftning, nämligen att det varken finns tydliga definitioner eller ett samstämmigt regelverk rörande de tusentals mer eller mindre olika riksintressena.

Det rättsosäkra läget innebär att kommuner och näringsliv ofta avstår helt från att ens påbörja arbetet för nya bostäder i områden där riksintressen gäller. De flesta har varken tid eller råd med att fastna i långa och dyra processer. Konsekvensen är att man inte bygger alls eller bygger någon annanstans, vilket på sikt leder till ökad bostadsbrist och utglesning av våra städer. Glesa städer leder till långa transportsträckor och större bilberoende. Politikernas visioner om hållbara städer där det är enkelt att ta sig fram till fots, med cykel eller kollektivt grusas om det inte går att bygga en sådan stad utan att det strider mot miljöbalken.

Staten som ska bevaka riksintressena har också ett ansvar att bevaka kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Något sådant intresse verkar däremot inte finnas. Fortsatt tillväxt och hållbar stadsutveckling ligger också i statens intresse och det är här den stora paradoxen uppstår. För vilket mål är överordnat och vad får dessa avvägningar för konsekvenser? Och vem avgör prioriteringarna? Här finns inga tydliga svar i vare sig plan- och bygglagen eller i miljöbalken, men facit visar att ett ”bevarandeperspektiv” gång på gång trumfar stadsutveckling när frågan ställs på sin spets. Trots en skriande bostadsbrist så styr alltså rådande lagstiftning mot ett status quo.

Att riksintressen spelar en viktig roll i att värna särskilt värdefulla områden i Sverige är inget kontroversiellt. Men hur kan det vara legitimt att mer än halva Sveriges yta anses vara särskilt värdefull och i behov av att skyddas från exploatering när vi står inför en bostadskris och fler än 700 000 nya hem behöver byggas i närtid? Regeringen borde säkerställa att Länsstyrelsernas uppdrag blir att driva på den hållbara stadsutvecklingen och bostadsbyggandet. Vidare ska regeringen se till att kommunerna ges möjlighet att verkställa sitt bostadsförsörjningsansvar, snarare än att staten ska lägga krokben för både kommuner och byggherrar som har viljan och möjligheten att bygga och utveckla städer.

För att säkerställa att Sverige ska kunna bygga bostäder i en större omfattning än i dag föreslår därför tankesmedjan Levande Staden att regeringen:

1. Gör en aktualitetsprövning av samtliga riksintressen, med uttalat syfte att minska dessa.

2. Införa rätten att överklaga ett riksintresse.

3. Ge kommunerna mandat att ställa en åtgärd mot ett riksintresse genom att en generell avvägningsbestämmelse införs i miljöbalken.

Vill Sverige kunna stå sig i den internationella konkurrensen behöver vi skapa förutsättningar för människor att leva, verka och kunna utveckla städer i en hållbar riktning.

Levande Staden

Gustav Svärd, Yimby Stockholm

Veronica Sällemark, Stockholms studentkårers centralorganisation

Aidin Zandian, Jagvillhabostad.nu

Patrik Höstmad, Yimby Göteborg

Johan Deremar, Sveriges byggindustrier

Rikard Ljunggren, Fastighetsägarna GFR

Jan Jörnmark, författare och docent

Yimby Göteborg om: levande staden, riksintresse, riksintressen, miljöbalken, lagstiftning

Bloggar om: levande staden, riksintresse, riksintressen, miljöbalken, lagstiftning

Yimby Göteborgs stora pris till Albert Lilienbergs minne går 2017 till...

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Lukas Memborn och Josefin Westerlund Stadsbyggnadskontoret

för sitt arbete med Göteborgs försvunna eller framtida innerstad.


Motiveringen lyder: 

Här är ett urval av de otroligt många och fina motiveringar vi fått in från våra medlemmar: 

Hedersomnämnanden

Sist men inte minst vill vi passa på att lyfta fram våra övriga nominerade i år som även de har gjort betydande insatser för stadsutvecklingen i Göteborg.
 

Trafikkontoret, Avenyfamiljen AB samt fastighetsägare kring Tredje Långgatan  
för omvandlingen av Tredje Långgatan till gångfartsgata.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Ett par motiveringar från våra medlemmar: 

"För att ha utvecklat Tredje Långgatan från en intetsägande gata till en livlig och sprudlande del av centrum som kommer att få positiva efterdyningar i området framöver"

"Vilket lyft, inte bara för Tredje Lång utan för hela Haga-Linné!" 

Stadsbyggnadskontoret, PEAB, Bornstein Lyckefors, Sydväst Arkitektur och Landskap, Fastighetskontoret samt Trafikkontoret 
för Kvarteret Qvillestaden, förtätning i Brämaregården.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Ett par motiveringar från våra medlemmar:

"Äntligen ett riktigt kvarter i en riktig kvartersstad!" 

"Huset är snyggt anpassat till omgivningen och visar att man utan problem kan bygga högre än befintliga landshövdingehus"

"Projektet ger lokaler i bottenvåningen och ett slutet kvarter. Stad helt enkelt!"

Jan Jörnmark, Joakim Forsemalm samt Karl Palmås 
för boken "Göteborg - mellan segregation och kreativitet".

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Ett par motiveringar från våra medlemmar: 

"Forskningen tillsammans med de föreläsningar och mediala uppmärksamhet har betytt en hel del för Göteborgs framtida diskussion om Göteborg"

"Bra och intressant bok! Visar kompetens för samhällsplanering ur flera perspektiv" 

 
Tidigare års Yimbypristagare: 

2016:
Rickard Stark, Maja Ivarsson 
& Johan Navjord, OkiDoki! Arkitekter 
Cathrine Gerle, AB Poseidon
Annika Carlsson, Egnahemsbolaget 
Carolina Högvall, Stadsbyggnadskontoret för Backa grön, plan för stadsmässig bebyggelse längs Litteraturgatan i Backa 
2015:
Ola Serneke för Karlastaden, blandstad på Lindholmen 
2014: 
Gustav Appel, Joakim Häggström, Emma Hedenryd och Roland Sundell för Kville saluhall.
2013: 
Håkan Cullberg och Tomas Lundberg för initiativet Viking Green City - stadsplan för Frihamnen. 

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Fotnot 
Yimby Göteborgs stora pris till Albert Lilienbergs minne (Yimbypriset) är ett årligt stadsbyggnadspris som går till hen eller dem som bidragit till en bättre stadsutveckling i Göteborg. Vinnaren utses av medlemmarna i nätverket Yimby Göteborg. Ansvariga för Yimbypriset är Yimby Göteborgs samordnare vilka även administrerar tävlingen. 

Lilienberg
Stadsplanefantasten Albert Lilienberg, som vi på detta sätt väljer att hylla eftersom vi älskar stadsplaner, var stadsplanechef i Göteborg 1907-1927 och stod bakom stadsplaner för bland annat Gamlestaden, Brämaregården, Kungsladugård, Bagaregården. Många av hans planer och idéer blev tyvärr aldrig genomförda. Vi ser honom som en förebild och en inspirationskälla när vi tar fram dagens och framtidens stadsplaner för Göteborg.

Yimby Göteborg om: yimby, yimbypriset, arkitektur, stadsplanering, memborn, stadsplan, Göteborg

Bloggar om: yimby, yimbypriset, arkitektur, stadsplanering, memborn, stadsplan, Göteborg

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Skanska Fastigheter m.fl. har överklagat länsstyrelsens beslut att upphäva bostadsbebyggelsen i detaljplanen för Tändsticksfabriken. Detta fall är principiellt viktigt då utgången kan komma att påverka möjligheterna att bygga stad på många platser i centrala Göteborg, t.ex. Norra Masthugget och RegionCity står på tur att på samma sätt fällas av länsstyrelsen. Överklagandet till regeringen målar bilden av en länsstyrelse varken följer lagar eller rättspraxis. Inlägget botaniserar i hur Skanska argumenterar för detta och inte minst sammanställningen av rättsläget är mycket intressant.

I början av året gjordes en sammanställning av turerna kring Tändsticksfabriken under planprocessen fram till det fullbordade haveriet. Där framträdde hur länsstyrelsen genom konservativa tolkningar drev linjen att luftkvaliteten inte kunde säkerställas på ett acceptabelt sätt inom området. Göteborgs Stad gjorde dock bedömningen att miljökvalitetsnormerna uppfylls och att det därför gick bra att anta planen. Det slutade med att länsstyrelsen i december 2016 upphävde den antagna planen och det är det upphävandet som Skanska nu överklagar till regeringen.

Länsstyrelsens bedömning vid upphävande av planen var följande:

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Illustrationsritning från planhandlingarna. 

Noterbart är att de 200-240 bostäderna i projektet som tidigare nämnts har ökat till 376 bostäder. De tidigare siffrorna kom från en tidig uppskattning med en schablon om 100 m² per bostad men nu har Skanska gjort planlösningarna och landat på den senare siffran. Förmodligen har det blivit en stor andel små lägenheter. Så Länsstyrelsen stoppar ännu fler bostäder än vad som tidigare angivits här på bloggen.

Team Skanska som står bakom överklagan består av formellt av Skanska Fastigheter Göteborg AB, Kallebäck Alet AB, Remulus Kallebäck 4 AB, Kallebäck Plånet AB och Kallebäck Stickan 2 AB och det juridiska ombudet är advokatfirman Stangdell & Wennerqvst. Även Göteborgs Stad har överklagat i separata handlingar, vilket tydliggör att även kommunen ställer sig bakom den aktuella planläggningen och överprövningen av ärendet hos regeringen.

Bakgrund

Skanskas överklagande börjar med att beskriva detaljplanen och konstatera att den är i enlighet med kommunens översiktsplan från 2009 och också med den fördjupade översiktsplanen för Mölndalsåns dalgång från 2016. Båda anger att här är det lämpligt med bostäder blandade med annat som arbetsplatser, verksamheter, handel och service.

Därefter sammanfattas utredningsläget och det

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Gällande miljökvalitetsnormer (MKN) och aktuella miljömål vilka inte ska överskridas 2030 (ej lagkrav).

Dessutom kommenteras att det miljömedicinska yttrande från Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (VMC) som länsstyrelsen tog in och använde i beslutet att upphäva detaljplanen. Det noteras att VMC inte haft tillgång till samtliga luftutredningar som skickats in till Länsstyrelsen och att VMCs yttrande varken har diarieförts i ärendet eller kommunicerats som sig bör till de berörda.

VMC har pekat ut en plats där det finns risk för överskridande av miljökvalitetsnormen utanför planområdet, men har inte redovisat vilka beräkningar eller indata som detta uttalande baseras på. Det finns även metodfel i VMCs rapport då de slutsatser som VMC dragit inte går att göra för ett så litet område som det aktuella planområdet.

Rättsläget

Därefter går överklagandet över till att beskriva rättsläget och praxis.

Först konstateras att en detaljplan inte får antas om den medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds. Länsstyrelsens egen redovisning av praxis ger att detta ska tolkas som att formuleringarna om att miljökvalitetsnormerna ska "följas" innebär att en överträdelse sker endast om utsläppen på grund av planen ytterligare försämrar de befintliga förhållandena inom och runt detaljplanen.

Det konstateras att i de fall som varit uppe hos regeringen och i Mark- och miljööverdomstolen (MMÖD) så sätts förhållandena i ett större helhetsperspektiv. I flera fall har planerna medverkat till något ytterligare överskridande av miljökvalitetsnormerna på grund av ny biltrafik till de nya bostäderna men planerna har ändå godtagits av regering eller domstol. T.ex. anförde MMÖD i en dom att bostadsbyggande i centralt läge med god kollektivtrafikstandard på ett övergripande plan kan bidra till att minska biltrafiken och utsläppen.

Det framgår också i en dom från MMÖD att det är tillräcklig att göra någon form av sannolikhetsbedömning vad det gäller den ytterligare trafik som kan komma att alstras på grund av den planerade bebyggelsen.

Planen för Friggagatans 500 bostäder var uppe hos regeringen år 2008 och miljökvalitetsnormerna för luft avseende kvävedioxid och partiklar överskreds samtidigt som planen medverkade till ytterligare överskridande. Men trots detta så gick regeringen emot länsstyrelsen och godtog planen då kommunen planerade att genomföra en rad åtgärder som på sikt förväntades få ner utsläppen inom det aktuella området

Av en av Naturvårdsverkets handböcker framgår det att de anser att miljökvalitetsnormerna till skydd för människors hälsa inte ska tillämpas på följande platser:

• luften på vägbanan som enbart fordonsresenärer exponeras för
• där människor normalt inte vistas (t.ex. inom vägområdet längs med större vägar förutsatt att gång- och cykelbanor ej är lokaliserade där)
• i belastade mikromiljöer, t.ex. i direkt anslutning till korsning eller vid stationär förorenad frånluft. I gatumiljö bör därför luften där normer tillämpas vara representativ för en gatusträcka på minst 100 meter.

Det framgår också att det är den kommun eller myndighet som ska tillämpa regelverket om miljökvalitetsnormer som själv ytterst måste avgöra var normerna ska gälla.

Förbudet mot kommunala särkrav ger sannolikt att mer skärpta krav på luftkvalitet än vad som anges i lagar och förordningar inte får tillämpas, även om detta inte är explicit klargjort i en dom. Även Boverket har tolkat det så att mer skärpta krav än vad som ges i normerna inte får användas vid myndighetsutövning.

Sammanfattningsvis, för att länsstyrelsen ska kunna upphäva en detaljplan så krävs både att miljökvalitetsnormen överskrids och att detaljplanen medför en försämring jämfört med nuläget. Även om någon miljökvalitetsnorm för luft överskrids och även om en detaljplan på vissa lokala platser försämrar luftkvaliteten kan ändå en detaljplan antas om den medför en sammantagen förbättring i och kring planområdet. Det går även att hänvisa till större helhetsperspektiv och framtida förändringar och åtgärder. Vissa platser så som mitt på E6 är undantagna från kraven. Det är tillräckligt att en vedertagen mätmetod och modell används samt att det görs sannolikt att indata är rimliga.

Utredningarna

Sammanfattningen av utförda luftutredningar för kvarteret ger att luftkvaliteten år 2020 och 2030 ligger under eller klart under miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid enligt gällande lagstiftning i alla framtida scenarier. Miljökvalitetsnormerna underskrids med god marginal även i detaljplanens närområden och tillskotten från masstransporter från byggprojektet Västlänken beräknas inte heller ge risk för överskridande.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Exempel på simuleringar av 98-percenilen för dygnsmedelvärdet för dagsläget och för den föreslagna bebyggelsen år 2030. Miljökvalitetsnormen ligger på 60 mikrogram/m³, dvs röd färg innebär ett överskridande, vilket i det senare fallet bara sker utanför planområdet på E6 Kungsbackaleden.

Utredningarna understryker med all önskvärd tydlighet att även vid ett "worst case-scenario" riskerar inte miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid att överskridas (med säkerhetsmarginal) i eller i anslutning till planområdet, varken i dagsläget eller i framtiden.

Varken VMC eller Länsstyrelsen har uppgett vilka andra källor som skulle kunna vara relevanta för inhämtande av indata (trafikmängder, emissioner m.m.) om inte data från Trafikverket, Trafikkontoret i Göteborgs Stad och SMHI används. Dessa måste anses vara vedertagna källor på respektive område.

Vedertagna prognoser används för att uppskatta framtidens emissioner. Att använda sig av dagens emissionsfaktor även för framtida beräkningar kan inte anses riktigt, utan i likhet med vad Trafikverket anför vore det orimligt eftersom det sker en kontinuerlig förbättring av förbränningsmotorer (framförallt tung trafik) samt ett allt snabbare utbyte (snabbare än prognosen) till eldrift.

VMC har uppgett att hälsoeffekter kan förekomma vid nivåer under miljökvalitetsnormerna och att det därför är önskvärt att istället utgå från de lägre nivåer som anges i miljökvalitetsmålet "Frisk luft". Överklagandet ifrågasätter inte att så kan vara fallet med hälsoeffekterna men menar att det hursomhelst inte utgör grund för att upphäva en detaljplan. Regeringen har genom miljökvalitetsnormerna redan fastställt vad människor får anses tåla. I dessa normer ingår redan en säkerhetsmarginal och dessutom utgår de från den känsligaste delen av befolkningen.

Dessutom kommer den tillförda bebyggelsen förbättra luftkvaliteten över stora delar av planområdet.

Sedan lyfts blicken till det större sammanhanget:

Så sammantaget överskrids inte miljökvalitetsnormerna och bebyggelsen ger t.o.m. en bättre luftkvalitet. Team Skanska och kommunen har visat att planområdet kommer att utgöra en lämplig boendemiljö – i lagens mening.

Överklagandet nämner även hur länsstyrelsen godtagit liknande utredningar av luftkvalitetsnormerna vid närliggande planer och att ingen av dem har upphävts.

Varken saklig grund eller lagliga skäl

Efter att ha läst överklagandet är det inte svårt att inte instämma i dess grundläggande slutsats:

Tidigare inlägg om spänningarna mellan kommunen och länsstyrelsen:
Tid för slutstrid: Staden vs Länsstyrelsen (Norra Masthugget, RegionCity)
Länsstyrelsen, riksintresset och Karlatornet
Länsstyrelsen stoppar 240 bostäder vid Tändsticksfabriken

Yimby Göteborg om: göteborg, mölndalsån, mölndalsvägen, tändsticksfabriken, stadsplanering, länsstyrelsen, luftkvalitetsnormer, upphävande, överklagande, regeringen, skanska

Bloggar om: göteborg, mölndalsån, mölndalsvägen, tändsticksfabriken, stadsplanering, länsstyrelsen, luftkvalitetsnormer, upphävande, överklagande, regeringen, skanska

Image may be NSFW.
Clik here to view.

I Björkekärr har under senare tid ett klassiskt "jättebra, men inte här"-fall eskalerat. En grupp närboende försöker stoppa bostäder, verksamhetslokaler, förskoleavdelningar och en grundskola genom att föreslå att Delsjöns naturreservat ska utökas och leta sig in som en kil bland de befintliga bostäderna. I Göteborgsförslaget där medborgare kan lägga förslag och få "gilla" har de dessutom hittat ett verktyg att få upp detta till de politiska församlingarna.

Planförslaget

Där Smöslottsgatan möter Roberthöljdsgatan i Björkekärr planeras för ca 340 lägenheter, ett antal förskoleavdelningar och en grundskola för 550 barn. Lägenheterna hittas i punkthus, lamellhus, par- och fyrbohus och som ett BmSS-boende (Boende med särskild service).

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Den planerade bebyggelsen i olika nyanser av beige. Skolan syns längst till vänster.

Ska man hitta något positivt i planen så är det att lamellhusen och två av punkthusen följer gatorna och att verksamhetslokaler tillåts överallt (entréplanen längs Smörslottsgatan ska vara minst 2,7 meter). Området får dessutom en nödvändig befolkningsökning som kan hjälpa de ansträngda verksamheterna vid Trä- och Spåntorgen att överleva och kan kanske till och med att utvecklas.

Planbeskrivning lyfter även fram att befolkningsunderlaget här bör kunna ge kollektivtrafik, vilket idag saknas i området. Det innebär att Delsjöområdet skulle kunna göras mer tillgängligt med en hållplats som ligger 300 meter närmare Härlanda tjärn.

Planen gör verkligen allt för att ställa sig in hos de närboende. Området ligger mellan två befintliga bostadsområden, följer den nuvarande gatustrukturen och nyttjar en övergiven grusplan. Tilläggen fortsätter i samma anda som den befintliga bebyggelsen och planen möjliggör en efterfrågad grundskola. Dessutom har höjderna dragits ner, t.ex. till två våningar mot Robertshöjdsgatan för att byggnaderna lite räddhågset ska möta radhusen på andra sidan gatan.

What could possibly go wrong?

En hel del. Som vi har konstaterat så många gånger förr: Det hjälper inte hur mycket man än anpassar, tassar försiktigt och försöker skapa nya mervärden – det kommer alltid att finnas en grupp närboende som är kategoriskt emot förslaget och som tycker att det är bättre att byggs på en annan plats.

Riksintresset för friluftsliv

Området som ska planläggas är inte klassat som riksintresse för kulturmiljövård och inte heller som något av de många kreativa skyddsformerna för natur (nationalpark, naturreservat, kommunalt naturreservat, naturvårdsområde, djur- och växtskyddsområde, kulturreservat, landskapsbildsskyddsområde, skogligt biotopskyddsområde, övrigt biotopskyddsområde, naturminne, natura 2000-område, naturvårdsavtal, nationalstadspark, skyddade vattendrag, ...). Gränsen för Delsjöarnas vattenskyddsområde ligger på behörigt avstånd i höjd med Brudaremossen.

Det enda riksintresse som berör en liten del av planområdet är riksintresset för friluftsliv. Det finns ett område som täcker hela Delsjöområdet och det täcker även platsen för den planerade grundskolan, men berör inte några av de övriga byggnaderna.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Riksintresset för friluftsliv i blått raster. Grundskolan planeras där det är märkt "Fotbl.pl." och ligger således inom riksintresset för friluftsliv.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Riksintresset för friluftsliv är väl tilltaget och omfattar hela Delsjöområdet från Björkekärr ner till Rv40 och från Örgryte hela vägen bort till Öjersjö.

I beskrivningen av riksintresset går att finna att

Just ett orört och förstklassigt strövområde är inte det första som poppar upp i tanken när man ser några mörkbruna parkeringslängor och en övergiven grusplan på platsen där grundskolan planeras. Stadsbyggnadskontoret menar till och med att planen förbättrar tillgängligheten till friluftsliv:

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Planområdet idag. Skolan placeras på grusplanen mitt i bild och resten av byggnaderna norr därom.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Parkeringslängor och en övergiven grusplan där grundskolan är planerad.

Göteborgsförslaget

Med införande av det nya digitala förslags-systemet "Göteborgsförslaget" så har de negativa närboendegrupperna fått ett nytt verktyg att driva sin kamp. Gå in på sidan för Göteborgsförslaget och sök på "Härlanda tjärn" för att hitta förslaget "Utöka naturskyddsområdet vid Härlanda Tjärn,stoppa averkning". Förslaget har fått drygt 500 "gilla" vilket är mer än tillräckligt för att det nu ska behandlas av ansvarig politisk nämnd.

Idag går gränsen för naturreservatet (egentligen två naturreservat, Delsjöns och Knipeflågsbergens, på var sida om kommungränsen) på behörigt avstånd från Härlanda tjärn och planområdet.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Naturreservatet håller sig på behörigt avstånd från Härlanda tjärn.

År 2007 föreslog Länsstyrelsen en ordentlig utvidgning av naturreservatet hela vägen fram till bebyggelsen i Kärralund och Örgryte. Göteborgs stad tackade vänligt men bestämt nej till detta, troligen för att behålla en viss handlingsfrihet att utveckla det välbesökta motionsområdet Skatås.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Länsstyrelsens förslag till utvidgat naturreservatet inom röda linjer ända fram till bebyggelsen i Kärralund och Örgryte.

Med utgångspunkt i detta förslag till utvidgat naturreservat föreslår närboendegruppen att naturreservatet ska utvidgas, inte bara som länsstyrelsen föreslagit, utan också med en blindtarm som sticker in i Björkekärr så att det nu planerade området inkluderas i naturreservatet.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Närboendegruppens förslag till ytterligare utvidgning av Länsstyrelsens förslag till utvidgning.

Lite kul i sammanhanget är att platsen för grundskolan och bilparkeringen vid Härlanda tjärn inte var med i Länsstyrelsens förslag till utvidgning och egentligen missar även protestförslaget att täcka denna yta.

Skola + skog = sant

Det är bara att konstatera att det inte är lätt att göra rätt. Kritik framförs då och då om att barnen inte får tillgång till tillräckligt med yta och grönområden i stadsplaneringen, men när väl en skola planeras i anslutning till ett fantastiskt grönområde, ja då kommer det som ett brev på posten att det måste stoppas för att det påverkar tillgången till grönområdet.

Generellt måste det vara en mycket bra idé att lägga grundskolor just på gränsen mellan staden och den obebyggda naturen. Det ger barnen bra miljöer för stärkande idrott, studiebesök i biologin och fysik samt inte minst utvecklande spontana lekar (som t.ex. de klassiska "med grupptryck ut på tunn is" och "lura andra gänget in i Rambo-fällor").

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Lyfter man perspektivet så finns det mycket grönt att göra hyss i för både stora och små.

Närboendegruppen har varit snäll nog att presentera ett förslag på hur planen kan förbättras. Förslaget innebär att inget byggs och att istället utnyttjas ytorna för ökad rekreation.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

"Förbättringsförslaget."

De skriver att

Men vi ska kanske snarare tolka stadsodling som att det är staden som ska odlas och få växa? 

Yimby Göteborg om: göteborg, björkekärr, härlanda tjärn, delsjöområdet, skola, protester, nimby, riksintressen

Bloggar om: göteborg, björkekärr, härlanda tjärn, delsjöområdet, skola, protester, nimby, riksintressen

Yimby har fått lov att publicera ett utkast till förslag till stadsplan för Göteborgs återuppbyggda och utvidgade innerstad utarbetat av 2017 års Yimbypristagare Lukas Memborn och Josefin Westerlund. De vill jättegärna ha respons och idéer så kommentera gärna!

Copyright: Göteborgs stad

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Yimby Göteborg om: stadsplan, Göteborg, Memborn, arkitektur

Bloggar om: stadsplan, Göteborg, Memborn, arkitektur

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Den lokala Naturskyddsföreningen i Stockholms län tillsammans med Svenska byggnadsvårdsföreningen och Samfundet S:t Erik är oroliga för att Stockholms översiktsplan ska leda till att oersättliga stads- och naturmiljövärden går förlorade. Vi hävdar tvärtom att en förtätning av Stockholm är nödvändigt för att bygga vidare på det hållbara attraktiva Stockholm. I sin slutreplik ger skribenterna oss delvis rätt då de menar att strävan efter ökad täthet, närhet och marknadspotential är vällovlig men slänger samtidigt in några brasklappar.

Den 28:e april skrev den lokala Naturskyddsföreningen i Stockholms län tillsammans med Svenska byggnadsvårdsföreningen och Samfundet S:t Erik i Svenska Dagbladet och krävde att staden arbetar om Stockholms översiktsplan. De hävdade att tillväxten i Stockholm sker på bekostnad av oersättliga stads- och naturmiljövärden, att återstående obebyggda hamnområden måste behållas och att bebyggelsekoncentrationen till de centrala delarna leder till ökad segregation. Yimby har tidigare lämnat in ett yttrande om översiktsplanen som i korthet innebär att Stockholm ska växa med mer blandad bebyggelse och bli mer sammanhängande.

Yimbys replik och slutrepliken från Naturskyddsföreningen

Yimby svarade med en replik i samma tidning där vi pekade på bristerna i debattörernas resonemang där alternativet till förtätning är att folk bor någon annanstans med många negativa ekologiska, ekonomiska och sociala effekter som följd. Faktum är att Stockholm utanför tullarna är långt ifrån UN-habitats rekommenderade täthet om minst 150 boende per hektar för att uppnå en hållbar stadsplanering.

Vi fick svar på vår replik i en slutreplik där lokala Naturskyddsföreningen i Stockholms län tillsammans med Svenska byggnadsvårdsföreningen och Samfundet S:t Erik inleder med att föraktfullt kalla det politiskt och ekonomiskt oberoende nätverket Yimby för ”lobbyorganisationen Yimby”. Det sätter tonen för slutrepliken som i alla fall delvis ger oss rätt då de skriver att ”strävan efter ökad täthet, närhet och marknadspotential är vällovlig men inte tillräcklig”.

Skribenterna hävdar att ”flerkärniga strukturer blir mera robusta och att resandet totalt sett minskar i en flerkärnig struktur” med hänvisning till en rapport från Skåne. Svenska Naturskyddsföreningen har själva tagit fram en rapport om stadsutglesning som författarna av debattartikeln varmt rekommenderas att läsa. Där står bland annat att ”utsläppen från hushåll i perifera lägen är [] mer än dubbelt så stora som utsläppen från hushåll i centrala lägen. Skillnaderna beror i huvudsak [] på […] förutsättningar för familjerna att använda sig av kollektivtrafik.”

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Naturskyddsföreningen ifrågasätter 4 huvudpunkter

I slutrepliken har skribenterna försökt ifrågasätta 4 punkter:

Yimby: Förtätning är viktig som klimatåtgärd.

Yimby: En tät stad sparar jordbruks- och naturmark i stadens omgivning.

Yimby: Förtätning skapar inte oattraktiva boendemiljöer.

Yimby: Stockholm består av enorma mängder grönyta utan egentligt värde.

De skriver bland annat att rivning av hus (30-40 år gamla) som ersätts av nya (mer ändamålsenliga) leder till helt onödiga och avsevärda klimatpåfrestningar. Faktum är att inte ett enda hus behöver rivas för att ge plats åt fler människor i centrum. Det är ingenting vi tagit upp i vår artikel och därmed en retorisk halmgubbe. Däremot är det helt sant att cirka 50 % av en ny byggnads energianvändning över sin livscykel uppstår vid byggnationen och cirka 50 % under driftsfasen. Med å andra sidan, för gamla hus gäller att cirka 85 % av energin går åt under driftsfasen. Moderna hus är ofta utrustade med moderna material och tekniska lösningar som leder till lägre koldioxidutsläpp orsakade av husets uppvärmning och drift. Det är alltså inte självklart att ett gammalt hus som ersätts med ett nytt behöver leda till större klimatpåfrestningar än ett som bevaras samtidigt som ett nytt hus byggs någonstans långt utanför staden. Däremot kan det finnas andra skäl, som kulturmiljöhänsyn, till att inte riva äldre byggnader.

De hävdar också att stockholmarnas bilresor inte minskar i den täta staden. I Göteborg pekar i alla fall bilinnehavet i den riktningen. Varför stockholmare och göteborgare skulle skilja sig i det avseendet är oklart. I den täta staden finns stormarknaden inom räckhåll med kollektivtrafik och lastcykel. Det är märkligt att företrädare för Naturskyddsföreningen i Stockholms län propagerar för att ta bilen till stormarknader, rekreation och barnens aktiviteter.

De försöker även med en märklig argumentation där de påstår att jordbruks- och naturmark visst har tagits i anspråk vid förtätning. Där har det ju byggts glest planerade handelsområden med stora asfaltsytor och utan stadsbyggnadsmässiga ambitioner. Vad det har med något i vår replik att göra överhuvudtaget får någon gärna förklara för oss. Det är just sådana områden Yimby mycket aktivt arbetar för att vi ska sluta bygga.

Innerstaden är inte mest populär

De långa bostadsköerna och höga bostadspriserna i centrala Stockholm beror inte på att centrala Stockholm är en attraktiv och populär plats att bo på utan tvärtom hävdar de det beror på att stadens kärna är överhettad. Vi måste lära oss skilja på trivsel och trängsel menar de. De menar också att de allra mest populära områden varken har de längsta bostadsköerna eller högsta bostadspriserna. Tvärtom vill de flesta stockholmare bo i äldre, välplanerade områden med god arkitektur. Men nu är det så att bostadsmarknaden är just en marknad och där gäller tillgång och efterfrågan. Överstiger efterfrågan tillgången blir priserna höga. Det händer bara i populära områden. Och det är inte de områdena som Naturskyddsföreningen i Stockholms län väljer att ta upp som exempel.

Slutligen drämmer de till med stora släggan och försvarar de tomma gräsfält, slydungar, impediment längs vägar som vi inte ser något vidare värde i att bevara. Naturskyddsföreningen i Stockholms län anser att detta är ytor för rekreation som rymmer en stor biologisk mångfald. De ytorna är alltså viktigare att bevara än den orörda naturen som en smart förtätning kan skydda och bevara för framtida generationer. Inte en enda park skulle heller behöva offras. Det finns tillräckligt med obebyggd tomtmark och bullerzoner runt våra stadsmotorvägar för att hundratusentals lägenheter skulle få plats i de större städerna direkta närhet.

Det sista stycket i slutrepliken handlar om att klistra diverse etiketter på ”lobbyorganisationen Yimby” vilket väl är en god sammanfattning av slutreplikens innehåll. I stora drag tunt på fakta och rikt på floskler. Den slutliga frågan blir var Naturskyddsföreningen vill bygga någonstans. På jungfrulig mark, eller kanske inte alls? Vi hoppas Naturskyddsföreningen i Stockholms län besinnar sig och lyfter blicken så att även de börjar omfamna vår strävan efter ökad täthet och närhet för hög livskvalité för alla som lever i Stockholm, idag och imorgon.

Yimby Göteborg om: Stockholm, översiktplan, förtätning, SvD Debatt, Debatt, Svenska Dagbladet, Naturskyddsföreningen, Svenska byggnadsvårdsföreningen, Samfundet S:t Erik

Bloggar om: Stockholm, översiktplan, förtätning, SvD Debatt, Debatt, Svenska Dagbladet, Naturskyddsföreningen, Svenska byggnadsvårdsföreningen, Samfundet S:t Erik

Göteborg & Co har fått uppdraget att för Göteborg Stads räkning skriva ett program för besöksnäringens utveckling fram till 2030. Därmed har getabocken satts till trädgårdsmästare och de centrala markytorna är mumsiga. Yimby Göteborg skissar grovt på en förbättrad strategi som kopplar samman besöksnäringen, stadsplaneringen och staden till en helhet.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

"Stadens program för besöksnäringens utveckling fram till 2030" som tagits fram av Göteborg & Co är ute på remiss fram till den 19:e maj 2017. Den ska senare klubbas i kommunfullmäktige. Det är förstås en rapport med programmens obligatoriska floskler och snömos, men också med konkreta strategier som kan komma att påverka möjligheterna till stadsutveckling i centrala Göteborg.

Arbetet har genomförts med ca 150 av besöksnäringens intressenter och att dialogen inte har varit bredare genomsyrar rapporten. Det hela har mynnat ut i den övergripande målbilden att

Fastighetskontoret översätter fördubblingen av antalet gästnätter till ett byggande av hotell med 300–400 rum per år och då framförallt i centrala lägen. Clarion Hotel Post har ca 500 rum, Hotell Opalen har ca 350 rum och Hotell Liseberg på Heden har knappt 200 rum så drygt tio nya hotell behöver byggas i centrala Göteborg fram till 2030.

För att nå målsättningen har fem strategier tagits fram och strategi nummer fyra har en direkt koppling till stadsplaneringen i centrala Göteborg.

Så långt låter det oförargligt. Besöksnäringen och besökare ska beaktas tidigt i planeringen, den kommande förtätningen ger positiva effekter för utbudet samt gammalt och nytt får samsas i en blandning. Men sedan blir det mer offensivt:

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Härliga Heden!

Göteborg & Co här mutar in de centrala obebyggda ytorna för evenemang. Här finns en rejäl intressekonflikt mellan det uttryckta behovet av de öppna ytorna för besöksnäringen och den centrala förtätning som kan hela staden. Men de lystna blickarna stannar inte bara vid de ytor som idag används.

Det är svårt att avgöra vad detta innebär i praktiken. Är den potentiellt byggbar mark som avses eller är det de ytor som blir över? Fastighetskontoret skickar i sitt remissvar en uppmaning till Göteborg & Co att konkretisera behovet av ytor för att relevanta avväganden mellan eventuella intressekonflikter ska kunna göras.

Slutligen avslutas strategi nummer fyra med att lista fyra tillhörande nyckelfrågor.

Det är mycket fokus på att anpassa staden till evenemangen, snarare än tvärt om, eller att mötas på halva vägen. Den sista nyckelfrågan ska nog dessutom tolkas som att de anser att boende inte ska placeras så nära att de hindrar evenemang, snarare än att evenemang ska placeras där de inte stör boende. I klarspråk att Hedens evenemang behöver en buffertzon.

En promenad längs Skånegatan ger en bra bild av vad denna typ av prioritering landar i. Vi kan förvisso få intressanta platser för aktiviteter men de blir placerade i ett så ointressant sammanhang att man inte spontant hamnar där utan en förköpt biljett. Och när väl evenemanget är över, eller snarare när klockan står på 16:42 i tredje perioden, så rusar inte besökarna mot de närliggande stadsmiljöerna utan mot bilen för att hinna före kön hem.

Att ta sig mellan Scandinavium och Nya Ullevi är en mödosam marsch trots att avståndet inte är längre än Andra Långgatan mellan Järntorget och Masthuggstorget eller Haga Nygata mellan Sprängkullsgatan och Linnégatan.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Stadsliv Skånegatan!

I rapporten går det att ana en viss tillnyktring om att evenemang inte bygger en stad och en viss förståelse för vad som är attraktivt i en stad, men detta kommer inte ut i de konkreta nyckelfrågorna.

Göteborg & Co, och i förlängningen kommunfullmäktige, behöver bli bättre på att se den sammanhängande staden, dess boende och det stadsliv de genererar som en grundsten i besöksnäringen. Annars kan arenorna och hotellen lika gärna vara placerade i ett kluster på en lättillgänglig åker utanför staden. Alternativkostnaden för att behålla många stora ytor öppna i centrala Göteborg måste analyseras. Vad kan en sammanhängande attraktiv stadsmiljö med många boende och därmed arbetstagare tänkas vara värt i termer av attraktivitet och ekonomi, t.ex.relation till ytor som används till evenemang ett par gånger under ett år?

Ett annat perspektiv som saknas är att målpunkter kan användas för att fördela besöksströmmar över fler än ett område. Inte minst Jane Jacobs var inne på att målpunkter bör förläggas så att de understöder stadsdelar. Om man istället väljer att lägga dem koncentrerat i ett reservat så slösar man bort ett av de få verktyg som finns för att skapa en välfungerande stad.

En skiss på en bättre strategi skulle kunna vara att:

Yimby Göteborg om: göteborg, göteborg & co, evenemangsstråket, stadslanering, heden

Bloggar om: göteborg, göteborg & co, evenemangsstråket, stadslanering, heden

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Vi har fått möjlighet att återpublicera en presentation från Infill- och äldre stadsplanerprojekten som drivs av Lukas Memborn och Sophia Älfvåg. Den här presentationen sätter specifikt fokus på området kring Lindholmen, Lundby och Karlastaden och hur stråken och strukturen skulle kunna formas med hjälp av kunskap från äldre stadsplaner och skisser. (Klicka på bilderna för större.)

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Yimby Göteborg om: göteborg, stadsplanering, memborn, älfvåg, lindholmen, lundby, karlastaden, infill

Bloggar om: göteborg, stadsplanering, memborn, älfvåg, lindholmen, lundby, karlastaden, infill

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Processen för detaljplaneringen av Skanstorget har utvecklats till en intressant kamp mellan å ena sidan stadsbyggnadskontorets tjänstemän och å andra sidan de styrande politikerna med hjälp av fastighetskontorets tjänstemän. Vi tar en kort genomgång av turerna innan vi avslutar med det resoluta agerande som kom igår från Jahja Zeqiraj, ordförande i fastighetsnämnden.

År 2009 gavs ett uppdrag till stadsbyggnadskontoret att ta fram ett förslag till program för Skanstorget. Efter drygt fem år, i november 2014, var förslaget moget för samråd. Det bestod av en liten förskrämd lamell med ca 40 bostäder, ett underjordiskt garage i två våningar och en väl tilltagen "piazza".

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Illustration i stadsbyggnadskontorets program.

I vårt yttrande var vi kritiska till mycket och förespråkade fler bostäder och en något mindre, tightare torgyta (dvs. i mänsklig skala...). Inte minst lyfte vi fram att det måste vara helt omöjligt att få ihop ekonomin med så få bostäder och så stort garage. I det tjänsteutlåtande som senare kom från fastighetskontoret fick vi rätt på den punkten:

Programarbetet innefattade inte mindre än tio underlagsrapporter

• Underlag och fördjupning,
• Solstudier,
• Trafikbullerberäkning,
• Konsekvensbeskrivning,
• Kulturmiljöunderlag,
• Geoteknisk översikt,
• Trafikutredning,
• Fallet Skanstorget,
• Torg och platser,
• Förutsättningar

samt rapporterna

• Förslag och
• Genomförande.

Allt detta arbete och ändå hade stadsbyggnadskontoret tagit fram ett förslag utan ekonomiska hänsyn. Verkligheten kom ifatt och programmet fick statusen "Planarbetet har avbrutits".

Parallellt hade yimbyiten Paul Göransson från Urbanivation arbetat med en idé om hur Skanstorget skulle kunna utvecklas genom att ett helt kvarter med betydligt fler bostäder (och ett torg, och en mer tillgängliggjord park, och en förskola och verksamhetslokaler). Genom att få med både arkitekter och fastighetsägare på tåget så växte ett helt genomförbart förslag fram.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Tidiga illustrationer av kvarter på Skanstorget.

Så i december 2016 inkommer fastighetskontoret, efter beslut i fastighetsnämnden, till stadsbyggnadskontoret med en ansökan om planbesked för bostäder med mera vid Skanstorget.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Illustration från ansökan med mer genomarbetad utformning (ill. OkiDoki! Arkitekter).

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Illustration från ansökan.

Stadsbyggnadskontoret skickar ärendet på remiss till några förvaltningar och länsstyrelsen. De senare lyfter att förslaget innebär risk för påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljövård och hotar med att en framtida detaljplan kan komma att upphävas. För att riktigt understryka att det är allvar så hänvsas det till att länsstyrelsen år 2008 upphävde en detaljplan antagen av kommunfullmäktige för bostäder på de gamla tomterna längs Risåsgatan vid Skansbergets fot.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

I beslutsunderlaget bifogas något märkligt den detaljplan som upphävdes 2008.

I stadsbyggnadskontorets summerande förprövning vänds precis allt i förslaget till något negativt:

• "Förslaget bedöms inte bidra speciellt till att biltrafiken minskar."
• "Förslaget bidrar inte till nya kontorsytor."
• "Förslaget bidrar inte till att öka funktionsblandningen i området."
• "Förslaget bidrar inte till komplettering med sådant som saknas i området."
• mm, mm

eller sammanfattat

• "Förslaget bidrar inte till Göteborgs utveckling som helhet."

Ett av de få kriterier som beskrivs positivt är att

• "Förslaget bedöms vara i ekonomisk balans."

Sammantaget leder detta till rekommendationen att det inte finns skäl att starta ett planarbete...

Detta var vad som gick till byggnadsnämnden och allvarligt var att planbeställningen från stadens markägare (fastighetsnämnden / fastighetskontoret) saknades i beslutsunderlaget. Politikerna i byggnadsnämnden återremitterade därför ärendet och bad att få med fastighetsnämndens redan politiskt tagna beslut, underlag och ytterligare synpunkter.

Här ska påpekas att det införts en ny, eller förtydligad, ordning vad gäller initiering av utveckling på stadens mark. Tidigare har stadsbyggnadskontoret och byggnadsnämnden relativt fritt kunnat initiera planer på markanvändning. Inte sällan har det slutat som med programplanen ovan: Planer utan ekonomisk realism som landar i ett avbrutet arbete. Därför har det förtydligats att det är fastighetsnämnden, genom fastighetskontoret, som markägare, och med ett uppdrag om bostadsförsörjning, som numera ska initiera planer på användning av stadens egen mark. Detta förtydligande verkar vara genomdrivet av Fastighetsdriektören Martin Öbo med stöd av framförallt fastighetsnämndens ordförande Jahja Zeqiraj.

Återremissen ledde till att fastighetskontoret i mitten på förra veckan snabbt hade skrivit ett tjänsteutlåtande med sina synpunkter. De understryker att fastighetsnämnden borde fått möjlighet att yttra sig eftersom det är de som ansökt (efter ett politiskt beslut). Fastighetsnämnden har ett tydligt uppdrag vad gäller bostadsförsörjningen och kommunfullmäktiges mål om att bostadsbristen ska byggas bort. De menar att därför kan inte nämnden ses som vilken exploatör som helst i staden.

Fastighetskontoret vill att eventuella intressekonflikter och nödvändiga avvägningar vid Skanstorget ska hanteras i en detaljplaneprocess där det finns möjlighet till fördjupning och inflytande från fler intressenter, snarare än av ett fåtal intressenter och tjänstemän.

Därefter kommer konkreta invändningar, för att inte säga effektiva sågningar, av stadsbyggnadskontorets bedömningar:

Fastighetsnämndens ordförande förspiller inte någon tid och igår kom ett ordförandebeslut:

Det är bra att stadens demokratiskt valda politiker tar över taktpinnen från tjänstemännen på stadsbyggnadskontoret när det gäller att sätta inriktningar och ramar. Vi har tidigare baserat på stadsrevisionens rapportering konstaterat att stadsbyggnadskontoret fått för fria tyglar och att tjänstemännen inte följer politisk beslutade viljeinriktningar på ett systematiskt sätt. Det ser onekligen ut som att politikerna håller på att styra upp det hela!

To be continued...

Yimby Göteborg om: göteborg, stadsplanering, programplan, detaljplan, skanstorget, fastighetsnämnden, byggnadsnämnden, fastighetskontoret, stadsbyggnadskontoret, länsstyrelsen

Bloggar om: göteborg, stadsplanering, programplan, detaljplan, skanstorget, fastighetsnämnden, byggnadsnämnden, fastighetskontoret, stadsbyggnadskontoret, länsstyrelsen

Image may be NSFW.
Clik here to view.


Idag den 7 juni fyller vårt kära nätverk nio år. På dessa år har vi etablerat oss som en stark aktör i den göteborgska stadsbyggnadsprocessen. Framtiden ser ljus ut, vi växer så det knakar. Det strömmar till nya medlemmar dagligen, alla med sina olika erfarenheter och kunskaper och från samhällets i stort sett alla branscher. Tillsammans bildar vi stadens skarpaste expertis. 5338 yimbyiter kan inte ha fel!

Nästa år fyller vi 10 år och självklart ska detta firas ordentligt på lämpligt vis. Tills dess fortsätter vi att tillsammans kämpa för att få staden och stadsbyggandet i rätt riktning. Vi har en tuff men spännande tid framför oss. 

May the force be Yimby!


Image may be NSFW.
Clik here to view.
Ur arkivet: Somrig Yimbyvandring på Lindholmen, juli 2012.

 

Yimby Göteborg om: yimby, stadsplanering, arkitektur, Göteborg

Bloggar om: yimby, stadsplanering, arkitektur, Göteborg

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Under senvintern och våren har Ebba Eliasson, Dan Larsson, Mauritz Philipson, Evelina Pihl, Linn Sönnerholm och Martin Zetterlund arbetat i sitt kandidatarbete vid Chalmers med målet att ta fram ett lugnt promenadstråk, en så kallad Tranquility Trail, i centrala Göteborg. De har identifierat lämpliga stråk och platser för rekreation och återhämtning i stadsmiljön med hänsyn till ljudmiljö och till viss del visuell upplevelse. Genom att informera invånare och besökare var dessa finns så kan stadens redan befintliga kvaliteter nå fler. Följ med på en promenad genom arbetet och upptäck stråket och platserna.

Enligt uppskattningar av miljöförvaltningen förloras varje år ca 1200 friska levnadsår i Göteborg på grund av trafikbuller (dvs. i WHO-måttet DALYs disability-adjusted life-years). Motsvarande samhällskostnader i Göteborg utifrån betalningsvilja för bostäder (förlorade värden på fastigheter), sjukvårdskostnader och produktionsbortfall är i storleksordningen en miljard per år. Särskilt bullerutsatta är människor i centrala Göteborg där många tunga trafikstråk för bil, buss och spårvagn går kors och tvärs i markplan genom den byggda miljön. Möjlighet till återhämtning och rekreation är viktigt för att kunna minska stresshormon i kroppen, och därigenom minska risken för hjärt-kärlsjukdomar, och öka livskvaliteten.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Bullerkarta över ekvivalent ljudnivå (ett slags medelvärde) under dagtid i centrala Göteborg.

I stadsplaneringsprocessen är det ofta fokus på rekreativa ytors storlek och avstånden till dessa. Men ytorna har lite värde för de boende så länge de sitter kvar i soffan. Särskilt i Göteborg finns det en stor mängd offentliga ytor, planerade och oplanerade, av varierande kvalitet. Det kan också vara intressant att tänka mer i termer av sammanhängande stråk som kan erbjuda en promenad, snarare än avgränsade platser som är isolerade från varandra. Vad är bra platser och stråk? Var finns de? Går det att identifiera befintliga platser och stråk med hög kvalitet och göra dem mer kända och använda? Bra information kan kanske få en och annan att masa sig ur den där soffan och hitta till de rekreativa miljöerna.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Ett stråk längs Domkyrkoplan. Foto: Ebba Eliasson.

Tranquility Trails i England

Idén om Tranquility Trails kommer ursprungligen från England och Greg Watts, professor i miljöakustik vid Bradfords universitet, som studerat gångstråk som tagits fram i Bradford och Kingsbridge. Bradford med 500.000 invånare är inte helt olik Göteborg till storleken medan Kingsbrige är ett litet samhället på 6.000 invånare. Bradfords Tranquility Trail finns illustrerad här. Watts fokuserade på ljudnivå, vegetation, naturljud och renlighet för att bedöma den rekreativa kvaliteten. Gångstråket blir en fysisk aktivitet som kan bidra till återhämtning och minskad stress.

Maria Holmes från Miljöförvaltningen tog idén till Göteborg. Det bör kanske också redovisas att min egen roll i arbetet har varit att utifrån Miljöförvaltningens idé skissa på ett lämpligt förslag till kandidatarbete och att verka som examinator för arbetet. Min kollega Jens Forssén har hjälpt till med handledning och Park- och naturförvaltningen har varit engagerade då deras park- och rekreationsytor är viktiga i arbetet.

Studenterna har arbetat med bullerkartor, ljudnivåmätningar, egenbedömning av arkitektoniska och estetiska kvaliteter, inslag av grönska, upplevd trygghet samt enkätundersökningar på fyra utvalda platser för att identifiera och utvärdera ett stråk. Låga ljudnivåer har varit huvudfokus när stråket har tagits fram, men om man vill ha lite längd på stråket och nå ett antal intressanta platser så går det inte att undvika att passera över barriärer med höga ljudnivåer som t.ex. Nya Allén/Parkgatan, Sprängskullsgatan och Södra Hamngatan.

Estetikens inverkan på rekreation och återhämtning

Till skillnad från Watts studier som bara fokuserar på parkmiljöer, gröna inslag, naturljud och renlighet som kvaliteter så behandlade studenterna även om attraktiva gaturum och stadsmiljöer skulle kunna vara kvaliteter med en positiv inverkan. Framförallt jämfört med monotona och ödsliga gaturum. De hittade inte allmängiltiga studier eller resultat för gaturum och urbana platser. Däremot finns det många studier inom vården och vårdmiljöer där de generella aspekterna sägs gå att applicera även på utomhusmiljöer. Från kandidatarbetsrapporten:

T.ex. Heden och uppe på Stora Otterhällan valdes bort på grund på grund av att de bedömdes för dåligt utformade och dystra.

Göteborgs första Tranquility Trail

Resultatet av arbetet med att studera bullerkartor, ljudnivåer och visuella intryck blev följande Tranquility Trail. (Mycket mer om metod, resultat och gjorda val är redovisat i rapporten.)

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Förslag på en Tranquility Trail i centrala Göteborg.

Ljudnivåer* har mätts på 64 platser längs stråket.

* Ljudnivå i det följande avser ekvivalenta ljudnivå för mättingar under 2 till 10 minuter beroende på omständigheter.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Uppmätta ljudnivåer längs sträckan (blå cirklar) och ekvivalentnivån för hela sträckan (röd linje).

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Uppmätta ljudnivåer längs sträckan med intressanta platser markerade.

För att få en känsla för ljudnivåerna kan man förenklat tänka att vid en ljudnivå på 45 dBA ligger trafikbullret helt i bakgrunden och det går att tala obehindrat med varandra. Vid en ljudnivå på 55 dBA börjar trafikbullret då och då komma upp i samma ljudnivåer som tal och då påverkar det hur vi talar, rösten måste höjas lite ibland, vi kan missa ett och annat ord med hörseln. Vid en ljudnivå på 65 dBA måste man höja rösten ordentligt, tala med myndig stämma och dra sig närmare varandra för att kunna konversera, ofta tystnar man efter ett tag för det är jobbigt att samtala en längre tid med förhöjt röstläge. Vid en ljudnivå på 75 dBA är det svårt att överrösta trafikbullret, man måste i princip skrika och många försöker inte ens göra sig hörda.

Studerar man ljudnivåerna ovan så finns det många platser med lägre ljudnivåer, t.ex. vid Övre Fogelbergsgatan och i Fogelbergsparken, i Haga, på Kungsgatan upp från Esperantoplatsen, längs Packhuskajen och inne i Östra Nordstan och Kronhusparken. Den lägsta ljudnivån uppmättes på grusplanen uppe vid Skansen kronan, 47 dBA. Ljudniåverna är även lite lägre vid Feskekyrka, Magasinsgatan, även längs Korsgatan med anslutande Domkyrkan, Kungsparken och Bazarbron. Huvudgatorna för trafiken har riktigt höga nivåer och högst ljudnivå uppmättes i allén i hörnet av Raoul Wallenbergs gata och Parkgatan, 73 dBA.

Går man sträckan i promenadtakt så utsätts man för en ekvivalent ljudnivå på 62 dBA. Genom att stanna lite extra länge på platser med lägre ljudnivåer och gröna kvaliteter så kan ljudbelastningen minska under promenaden som helhet. Stannar man och vilar 10 min i Fogelbergsparken, vid Skansen Kronan, i Kronhusparken, vid Domkyrkan samt i Kungsparken vid Bazarbron så blir den ekvivalenta ljudnivån för hela promenaden 60 dBA.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

De fem rekreativa miljöerna med lägre ljudnivåer och gröna kvaliteter där brukaren uppmanas att stanna.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Vid Domkyrkan kan man gärna stanna lite längre. Foto: Ebba Eliasson.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

...liksom i Kronhusparken vid Kronhusbodarna. Foto: Ebba Eliasson.

Platser med förbättringspotential

Studenterna har även funderat på hur olika platser med enkla medel kan förbättras. T.ex. Fisktorget vid Feskekyrka saknar vanliga bänkar och skulle kunna kompletteras med mer planteringar och grönt. I Haga nedanför Skansberget finns en vacker plats med låg bullernivå där den enda förskrämda bänken kunde få omges av fler.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

En lugn grön miljö där fler och mer inbjudande sittplatser skulle kunna göra skillnad.

På Skansbergets östra sida en bit upp finns en grön avsats som idag är outnyttjad som skulle kunna iordningställas till en mindre park för vila, picknick eller liknande aktivitet. Det skulle behöva röjas sly på platsen och nedanför den. I och runt parken vid Övre Fogelbergsgatan ses möjligheter till fler bänkar, röjning av vegetation och omvårdnad av den leriga marken. Särskilt den östra delen upplevs som skräpig och otrygg.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Fogelbergsparken är en gömd, glömd och oslipad pärla. Foto: Ebba Eliasson.

Framtiden

Resultatet av arbetat har lämnats över till Park- och naturförvaltningen som förhoppningsvis kan göra något av detta IRL. Invånare och besökare skulle kunna få information via informationstavlor, ledmarkering, hemsida, kartfunktion (google?) och/eller en app? Det finns säkert ännu bättre idéer?

Om detta faller bra ut kan det förhoppningsvis följas av fler Tranquility Trails i andra delar av Göteborg. Eftersom det framförallt handlar om att utnyttja befintliga kvaliteter på ett smart sätt, snarare än att anlägga nya publika ytor, så kan investeringskostnaden hållas låg.

Yimby Göteborg om: göteborg, stadsplanering, buller, tranqulity trail, ljud, ljudmiljö, park, grönt

Bloggar om: göteborg, stadsplanering, buller, tranqulity trail, ljud, ljudmiljö, park, grönt

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Med jämna mellanrum skrivs det i media om stadsbyggnadsprojekt som berör bilens roll i staden och hur den påverkar människorna som lever i den. Exempel i Göteborg är boulevardiseringen av Dag Hammarsköldsleden, byggnationen i Frihamnen och hur många parkeringsplatser som ska finnas och vad dessa ska kosta. I en tid då många önskar en tät, sammanhållen stad samtidigt som bilen utvecklas mot att bli mer miljövänlig (eldrift) och effektiv i sitt användande (autonoma fordon), vilka möjligheter har vi att skapa en stad där bil, cykel och fotgängare har en naturlig plats?

En levande, dynamisk stad har plats för samtliga trafikslag

En snabb titt i litteraturen visar att det finns ett antal grundparametrar för att skapa en trivsam och levande stad. Jane Jacobs menar att en effektiv stadsplanering bland annat måste främja levande och intressanta gator samtidigt som dessa gator bildar ett så sammanhängande nätverk som möjligt i en hel stadsdel. Men den bästa lösningen är inte nödvändigtvis att arbeta utifrån trafiksepareringens principer. Det gäller att skapa så få onödiga gränser som möjligt. Gågator kan exempelvis skapa fler problem än de löser om de skapar barriärer för rullande och parkerade bilar i området. En av farorna med att leda om trafikströmmarna i staden är detta kan skapa ändlösa barriärer och vacuumzoner på ställen där de gör mest skada. Men samtidigt som framkomlighet för bilen är möjlig och eftersträvansvärd i en i stad så menar Jacobs att en alltför stor privatbilism inte är förenlig men mångfald i variation och utbud. Blir trafikmängden för stor så börjar fordonen i allt större utsträckning konkurrera med sig själva om utrymme med ineffektivitet som följd.

Jan Gehl i sin tur poängterar vikten av att utveckla städer som är livfulla, hälsosamma och hållbara och att man för att uppnå detta behöver bygga mer småskaligt. Den urbana miljön behöver upplevas genom promenadhastighet snarare än genom motorledshastighet.

Det Jacobs och Gehl skriver innebär inte att bilen behöver förbjudas i städerna, men det krävs eftertanke när gator och trafiklösningar planeras in i stadsmiljön så att det sker på människornas villkor. Hastigheten för fordon behöver också hållas nere så att de på ett naturligt sätt integreras i stadsbilden.

Att bilen kan ha en plats i en hållbar stad kan också återses i de principer som UN Habitat lagt fast för att säkra en hållbar utveckling och bra boendeförhållanden i världens städer. Yimby har tidigare skrivit om dessa. De fem principerna ska leda till tre nyckelegenskaper som hållbara stadsdelar och städer har: kompakta, integrerade och sammanhängande. Av dessa principer är det främst fyra stycken som påverkar trafiklösningarna i en stad:

• Tillräckligt utrymme för gator och ett effektivt gatunät. Gatunätet ska täcka åtminstone 30 % av marken och åtminstone 18 km gatulängd per kvadratkilometer.
• Hög täthet. Åtminstone 15.000 invånare per kvadratkilometer, vilket är det samma som 150 inv/ha.
• Funktionsblandning. Åtminstone 40 % av golvytan i varje stadsdel ska vara till för verksamheter.
• Begränsad markanvändningsspecialisering. Detta för att begränsa monofunktionella kvarter eller stadsdelar; monofunktionella kvarter ska täcka mindre än 10 % av marken i alla stadsdelar.

För att möta dessa principer är det tydligt att man ser en fungerande gatustruktur som en grundkomponent för en fungerande stad. Det är viktigt att detta gatunät utformas inte bara för fordon och kollektivtrafik, utan också med målet att attrahera gående och cyklister. På så sätt optimeras markanvändning och ger ett sammanhängande nätverk av gator som underlättar ett säkert, effektivt och trevligt gående, cyklande och bilkörande som främjar lokal sysselsättning, lokal produktion och lokal konsumtion. Inte heller i dessa principer talas det om att på något sätt göra städerna oåtkomliga för bilen. Det handlar om att planera på ett sätt som skapar framkomlighet för samtliga trafikslag men i detta fokusera mer på småskalig stadsplanering.

Ett sätt att bygga stad som på ett snyggt sätt möter de principer som UN Habitat anger men samtidigt också kan öka tillgängligheten för bilen är att bygga stad enligt den klassiska kvartersstadsmodellen. Då undviks bland annat de utmaningar som dagens zonerade stadsdelar skapar och som Johannes Westlund tidigare skrivit om på Yimby, exempelvis onödigt långa transportvägar och barriäreffekter.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Trafiklösningar anpassade för höga hastigheter leder ofta till barriäreffekter och svårigheter att nå målpunkter.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Kvartersstrukturen är betydligt flexiblare och ger fler alternativ.

En kvartersstad byggd utan zonering och återvändsgränder ger istället fler och närmare möjligheter att ta sig från A till B, oavsett trafikslag. En utmaning att bygga tätt är dock gällande regler för buller och emissioner som i många fall sätter stopp för byggnation nära områden med mycket biltrafik. Den utveckling vi nu ser kopplat till eldrift och förarlösa fordon borde bidra till att kunna lösa detta.

Pågående utveckling kan underlätta för bilen

På elbilssidan pågår det en intressant kamp på global nivå mellan olika biltillverkare för att få fram en elbil som kan matcha dagens fossildrivna fordon. En stor utmaning är att få fram batterier som ger bilarna en lång räckvidd. Mycket pekar på att vi inom de närmaste åren kommer att få se en fortsatt snabb utveckling inom detta område. Inte minst kommer de kortare distanser som krävs i stadsmiljö i allt större utsträckning att kunna köras med eldrift.

Vad utvecklingen av förarlösa fordon beträffar är framtiden mer osäker. Det verkar råda konsensus om att fordon kommer att kunna assistera föraren mer i framtiden, men det är oklart om detta innebär helt autonoma fordon eller fordon som endast stöttar i vissa situationer.

Pierre-Jean Rigole vid KTH:s centrum för trafikforskning har med hjälp av simuleringar kommit fram till att de 136 000 bilar som varje dag trafikerar Stockholmsområdets gator skulle kunna ersättas av 9 700 självkörande bilar. Alltså en förarlös bil i stället för 14 vanliga. Men det förutsätter att människor går med på att samåka och accepterar lite längre restid.

Även Anders Gullberg, som forskar om hållbar mobilitet och tillgänglighet vid KTH, delar denna uppfattning. I en artikel i Svenska Dagbladet i november 2016 menar han att med den plattformsteknik som internetföretagen använder skulle en bråkdel av dagens fordon och vägnät klara transportarbetet, och det med förhöjd kvalitet. Beroendet av bilen kan minska.

Alla är dock inte lika optimistiska. Tomas Svensson, forskningsdirektör vid Statens väg- och transportforskningsinstitut VTI, är övertygad om att en viss automatisering kommer slå stort men är tveksam till att städerna fylls med helt självkörande bilar. Tomas Svensson förklarar att dagens biltransportsystem är ineffektivt eftersom det tar upp så mycket plats. Och i takt med urbaniseringen ökar kraven på att utnyttja vägytan bättre. Men det är långt ifrån säkert att just självkörande bilar löser problemet i konkurrens med smarta kollektivtrafiklösningar och ett förbättrat cykeltransportsystem.

Det finns helt klart spännande och intressanta möjligheter för framtidens fordon vad gäller eldrift och autonom körning och det får anses högst troligt att den rådande utvecklingen ger tystare fordon med mindre utsläpp och möjligheter till ett bättre nyttjande av fordonsflottan. Rätt använda kan dessa framsteg ge oss möjligheter att bygga en stad mer enligt UN Habitats principer som inkluderar både människor och fordon. Men det kommer inte att ske av sig självt.

En aktiv stadsplanering är nödvändig

Hur integrerar vi förarlösa bilar i en kvartersstad där fokus ligger på människans behov? Hur undviker vi ytterligare zonering/avstängningar för att inte fotgängare ska "störa" de förarlösa bilarna? Det är viktigt att städerna tar kommandot för att hitta en lösning där bilen och människor kan agera tillsammans och möta de utmaningar som detta innebär. Det behöver skapas en målbild för en stads framtida utbyggnad som även inkluderar mobilitet.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Självkörande fordon ska på egen hand kunna identifiera faror i omgivningen och undvika dessa, men stöder dagens städer detta på ett tillräckligt bra sätt eller krävs ombyggnader?

Denna målbild skulle för Göteborgs del med fördel kunna inspireras av det arbete som Lukas Memborn genomför. Genom att utgå från detta arbete och skapa en kvartersstad med rutnätsmönster så skapar vi god framkomlighet för både fordon och fotgängare. Sänker vi sedan hastigheten i gatunätet till 30-40 km/h kommer vi tillsammans med fler elbilar också åt mycket av utmaningen med buller. Parallellt med detta fokuserar man lämpligen på ett antal större trafikleder som kan boulevardiseras alternativt grävas ner (Dag Hammarsköldsleden, Oscarsleden, E6 Liseberg-Olskroksmotet, Lundbyleden) för att på så sätt läka ihop staden och minska barriäreffekterna.

En stad som Göteborg kan med fördel inkludera fordonsindustrin i detta målbildsarbete. Snarare än att bara undersöka hur självkörande bilar fungerar på större, tungt trafikerade leder borde stad och näringsliv skapa en plats där förarlösa elfordon får visa upp sig i en mer urban, tät stadsmiljö som möter UN Habitats principer. Lämpligtvis görs detta genom att hitta områden i staden där man gör tester av typen "självkörande fordon i tät kvartersstad, fokus tillgänglighet för samtliga trafikslag". Med ett sådant initiativ skulle det äntligen kännas som att Göteborg på allvar tar sikte på framtiden genom att skapa en attraktiv stad på människornas villkor men där även morgondagens fordon har en naturlig plats.

Yimby Göteborg om: stadsplanering, bil, göteborg, boulevardisering, gångtrafik, cykel, kvartersstad, struktur

Bloggar om: stadsplanering, bil, göteborg, boulevardisering, gångtrafik, cykel, kvartersstad, struktur