Lördag den 19/11 hölls en hearing om Heden i Exercishuset på Heden, arrangerad av Socialdemokraternas miljö och samhällsplaneringsgrupp. Yimby var inbjudna som paneldeltagare tillsammans med Dennis Andersson från Gothia Cup, Gunnar Larsson från Göteborgarnas Heden, Sandra Zetterström från Västsvenska Handelskammaren samt curatorn och konstnären Anna van der Vliet.

Jag fick möjlighet att presentera Yimbys officiella förslag till stadsplan för Heden, utarbetat för tre år sedan av samordnarna Olof Antonson och Jesper Hallén: Det våras för Heden (December 2013), Debatt: Nya Heden (Oktober 2014) och Bilder från vernissagen på Kulturnatta (Oktober 2014).

Här följer huvuddragen i presentationen.

Heden är nästan 12 hektar öppen yta mitt i staden. Två kvarter från Avenyn och nära stadens sk evenemangstråk. På två sidor omgiven av klassisk kvartersstad men på de andra två sidorna av en mycket mera uppsplittrad struktur. 

Omkring Heden finns ett ganska regelbundet, finmaskigt nät av gator - naturligt och lättorienterat, med tydliga stråk. Men när man kommer från Vasastan till Heden tar allting slut. Det man ser är något som liknar en rivningstomt, en baksida. Ett stökigt och ostrukturerat avbrott i stadsväven.

Undersökningar av gångtrafiken i området visar att den tar nästan slut när man kommer till Heden och är i princip helt borta på Bohusgatan öster om Heden.

Även kollektivtrafiken undviker Heden. Det saknas underlag och ingen spårvagnslinje kommer dit.

Man brukar säga att Heden är till för sport, men när man ser på hur ytan används är det en mindre del som är bollplaner och andra liknande ytor. Den största delen av Heden består faktiskt av allt möjligt annat som hotell, dagiscontainers, grusfält och parkeringsplatser.

I Yimbys förslag önskar vi att ge en större del till sport och rekrationen än i nuläget, genom att renodla ytan söder om Vasagatan till ett stort grönt aktivitetsrum.

Därmed kan vi viga delen norr om Vasagatan till tät kvartersstad.

Förslaget betyder att det kan uppföras 1000-1500 bostäder och ungefär 25.000 m2 lokalyta, med parkering i källare eller parkeringshus. Andra möjligheter för byggnationen är att anlägga t.ex. en simhall eller en konsthall i bottenplanet under bostäderna.

Försäljningen av marken kan därmed finansiera en permanent anläggning av ytan söder om Vasagatan. Den föreslås omgärdad av alléer på alla sidor och kan t.ex. innehålla fem fotbollsplaner av full storlek. (Vilket mest illustrerar storleken, det finns många möjligheter med ytan).

En mycket viktig del av förslaget är att det skapar möjlighet att anlägga en riktig stadsgata över Heden med alla trafikslag. Det gäller även spårvagn, som därmed får en ny länk till Skånegatan. På så sätt kan Brunnsparken avlastas och hela spårvagnsnätet bli betydligt mera flexibelt. Bohusgatan får möjlighet att bli en del av ett riktigt stråk, speciellt om man fortsätter den planerade förtätningen av gatan.

Resultatet av detta förslag blir en sammanhållen stad, med klara stadsrum och en tydlig struktur.

Och vi är övertygade om att även Gothia Cup blir nöjda med resultatet. (Obs! bilden är ett montage!)

Yimby Göteborg om: Heden, Stadsplan, Hearing

Bloggar om: Heden, Stadsplan, Hearing

Lucka 6: Kvarteret Bocken

Av Patrik Sjöberg

Dagens lucka tar oss österut

Olskroken har likt många andra stadsdelar sitt ursprung i landerisystemet, och sedan början på 1850-talet har området delats mitt itu av järnvägen, och nu även på senare tid av motorvägar. Området har sedan lång tid dominerats av landsvägen till Alingsås, som idag heter Redbergs- och Härlandavägen, och av den vägkorsning som uppstod vid dagens Redbergsplatsen där den gamla postvägen mellan Norge och Danmark drog fram i nord-sydlig riktning.

Plankarta för 1880 års stadsplan för Olskroken.

Närheten till industrierna i Gårda och Gamlestaden gjorde att staden såg ett behov av att upprätta en stadsplan för området, och 1880 antogs en plan som kom att gälla i nästan hundra år (och som faktiskt fortfarande gäller för några få kvadratmeter). Olskroken bebyggdes snabbt, och i början av 1890-talet var området fullbebyggt. Förutom de stenhus som uppfördes vid korsningen Prästgatan-Olskroksgatan (för järnvägstjänstemän respektive direktionen på Pellerins margarinfabrik) så kom stadsdelen att domineras av landshövdingehuskvarter med gårdshus. Området blev snabbt väldigt tätbefolkat, och då standarden inte var hög, de flesta husen hade toalett på gården, kom Olskroken snabbt att bli känt som något av en arbetarslum. Bostadsbristen i Sverige under de första decennierna av 1900-talet hade lett till en omfattande fastighetsspekulation, och i Göteborg var ett av de tydligaste exemplen på detta just Olskroken, där underhållet helt försummades och fastigheter ofta bytte ägare. Situationen nådde sin kulmen under hösten 1936 då en massvräkningskampanj sattes igång, och först i maj 1937 nåddes en lösning på konflikten trots omfattande medling. Som en del i uppgörelsen så höjdes standarden i husen något, men området höll fortfarande låg standard i förhållande till de områden runt omkring som började bebyggas i början av 30-talet.

1923 års karta visar kvartersindelningen och de tätbebyggda gårdarna.

När planerna på att sanera stadsdelarna med lägst standard tog fart blev Olskroken en av de områden som helt skulle raderas från kartan och ersättas med ny bebyggelse, och antagligen spelade massvräkningarna en stor roll i beslutsfattarnas syn. Man gav Göta Lejon i uppdrag att köpa in alla fastigheter i stadsdelen, och 1975 började rivningarna för att avslutas 1981. I planeringen av området var man nu också tvungen att ta hänsyn till hur omgivningen hade förändrats. Riddaregatan hade ersatts av en motorväg (dagens E20), och i stadsplanen från 1978 tar man upp de problem med buller som förväntas uppstå. Lösningen på det problemet var att bygga parkerings- och kontorshus längs motorvägen för att skapa en bullerskärm, och dessutom begränsade man bostadsbebyggelsen till lameller längs Olskroksgatans norra sida. Bullerskärmsbebyggelsen blev dock aldrig genomförd, och istället för trevåningshus längs motorvägen blev det bara ett mindre parkeringshus och en garagelänga.

1978 års plan för Olskroken innehåller mycket som aldrig blev byggt.

Kvarteret Bocken, som den här luckan handlar om gick ett ännu mer udda öde till mötes. Enligt planen från 1978 så skulle den norra delen bebyggas med ett trevåningskontorshus, och den södra delen skulle bli fotbollsplan. Kontorshuset byggdes aldrig, och även om man faktiskt byggde en fotbollsplan så kom den snabbt att istället användas som parkeringsplats för det närliggande hotellet. Efter att man delat av planen så att två tredjedelar blev vigt åt parkering så används nu resten av den gamla fotbollsplanen som hundrastningsplats.

Dagens Kvarteret Bocken, en sorglig rest av en stadsdel som försvann.

Olskroken är idag en av de stadsdelar som har högst standard på samhällsservicen utanför centrum, man har goda kommunikationer med mycket kollektivtrafik, men ändå är befolkningsunderlaget inte tillräckligt för att stötta det lokala näringslivet som blir allt mer koncentrerat till Olskrokstorget. Bebygger man den södra delen av kvarteret (mot Olskroksgatan) i samma stil som resten av området skulle i storleksordningen 100-150 personer kunna få en bostad här. Då fastigheten ligger i norrläge kommer inte ljusmängden att påverkas något, snarare är det så att en ljus fasad skulle kunna hjälpa till med att göra gatan ljusare än idag. Genom att täppa till gluggen mellan husen skulle man dessutom kunna reducera trafikbullrets påverkan på Olskroksgatan.

Länk till luckans diskussionstråd på Facebook: www.facebook.com/groups/18858735822/permalink/10154069744050823/

Lucka 5: Kvillebäcken

Av Pär Johansson.

Idag förflyttar vi oss till expansiva Lundby på Hisingen.

Precis norr om området Östra Kvillebäcken finns en lucka som kan fyllas med mer levande innehåll än dagens bilparkering.

I området finns flera "anlagda parkeringsytor".

I detaljplanen för Östra Kvillebäcken beskrivs det som "ett område som domineras av storskalig handel. Byggnaderna är överlag välskötta och omges av anlagda parkeringsytor." Här har frimärksplaneringen gjort sig påmind genom att denna lucka lämnats orörd. Platsen passar utmärkt som ett naturligt torg eller handelshus i området, mitt i en vältrafikerad korsning. Istället skapades ett torg inne i östra Kvillebäcken, ett kvarter söder om luckan. Självklart med dålig anslutning till omgivning och utan naturliga stråk.

Från detaljplanen för Östra Kvillebäcken med torget i nedre delen.

Vi har tidigare skrivit om det gömda torget. Redan har verksamheterna vid det nyanlagda torget bytt ägare ett flertal gånger sedan det invigdes 2013/2014. Vi önskar oss en stadsplanering med bättre samordning och anslutning mellan nya och gamla delar av staden.

Lucka 4: Bellevuerondellen

av Alvar Palm.

Dagens lucka innan (t.v.) och efter (t.h.) att den "fylldes".

Dagens lucka finns vid Bellevuerondellen. Denna lucka har den intressanta egenskapen den nyligen blivit fylld med ett innehåll som från stadsplanerarnas synvinkel uppenbarligen bedöms vara adekvat (en ny park). Vi har tidigare skrivit om omdaningen här. Ur ett Yimby-perspektiv är dock platsen alltjämt en ekande tom lucka i stadsväven. I detta kollektivtrafiknära läge ska det naturligtvis finnas bostäder och verksamheter. Läget precis invid rondellen lämpar sig däremot inte alls för en park, och grönytor finns det dessutom redan mycket gott om i området. Yimby önskar sig i julklapp några ordentliga hus på denna plats! 

Till tomten från Yimby. (Vi har varit snälla hela året, vi lovar.)

Lucka 3: Vid Wavrinskys Plats

av Patrik Höstmad.

Idag tar vi oss tillbaka till fastlandet och upp på en av höjderna – Guldheden.

Uppe vid Egnahemsvägen finns ett antal kringbyggda kvarter som byggdes 1929-1935. De bruna villorna och radhusen söder om i Landala Egnahem hade då redan uppförts 1913-1922 med uppehåll under kriget. Vägen mellan Landala och Egnahemsområdet och det som skulle bli Guldheden var då just Egnahemsvägen. Aschebergsgatans koppling till Guldhedsgatan genom bergskärningen kom senare.

Kul kuriosa är att i kartverket från 1923 tycks planen ha varit att låta Guldhedsgatan dra sig något längre norr ut än idag för att i en avslutande båge mot söder nå Sahlgrenska.

Kartverket från 1923 med en intressant sträckning av "Guldhedsgatan".

Mellan Chalmershållplatsen och Wavrinskys Plats tycks det dessutom vara tänkt att låta gatan gå i en tunnel under kvarteren.

Kartverket från 1923 med vad som ser ut som en tunnel under egnahemskvarteren.

Få centrala stadsdelar har så många obebyggda små och stora ytor som Guldheden. En av dessa ytor finns vid Wavrinskys plats mellan Dr Allards Gata och nämnda kvarter vid Egnahemsvägen.

Obebyggd yta.

Trots att Wavrinskys Plats är lite av en knutpunkt för kollektivtrafiken så repellerar bebyggelsen från hållplatsen. Vanligtvis brukar man tala om vikten av att avståndet mellan bostad och hållplats ska vara max några hundra meter för att underlätta resande med kollektivtrafik framför bil. Här verkar strategin ha varit den omvända med en säkerhetszon på 100 meter.

Säkerhetszon mellan hållplatsen och kvarteren.

Mellan Dr Allards Gata och Egnahemsvägen finns plats för ett antal kvarter som kan bygga vidare från den redan befintliga kvartersstrukturen. Det finns även möjlighet att både tighta till Dr Allards Gata och lägga den närmare spårvagnsspåren.

Här finns möjlighet att på ett bättre sätt hushålla med markyta.

När Yimby och arkitektbyrån inobi presenterade Kunskapsstråket Guldhedsstaden så fanns det förtätningsförslag på dessa ytor. Det är betydlig lättare att förtäta med riktiga slutna kvarter här än t.ex. norr om Guldhedsgatan där befintliga lameller gör att det är svårt med något annat än fler lameller.

Kunskapsstråket Guldhedsstaden.

Gräsmattan är enligt uppgifter barnens enda fungerande pulkabacke i området. En lösning på detta kan vara att att låta den gröna "gatan" mellan Egnahemsvägen och Fyrverkaregatan fortsätta hela vägen ner till Dr Allards Gata som en pulkabacke istället för gata mellan de nya kvarten.

Förslaget innebär delvis att bygga på grönyta, men det är något Guldheden har i överflöd. Det Guldheden saknar är boende som kan ge ett kundunderlag till mer än ett fåtal trötta små livsmedelsbutiker och restauranger. Det skulle inte heller skada med nattögon från byggnader ner på hållplatsen. Och framför allt finns Göteborgs finaste mikropark vid dammen där Egnahemsvägen möter Fyrverkaregatan så här kommer det inte att gå nöd på någon.

En fantastiskt liten park som alldeles för ofta är tom.

Lucka 2: Allah ska med! när vi bygger staden

av Jesper Hallén.

Vår julkalender drar vidare över älven och hittar inte mindre än fyra luckor i Hisingens stadsväv omkring stadens moské på Myntgatan som idag ligger som en solitär. Låt oss knyta ihop stan!

Längs med Myntgatan uppenbarar sig flera luckor i Kvillestans lilla stadsväv. Gamla rivningstomter, parkeringsytor och oanvända gräsmattor som skulle kunna förädlas och läka ihop stadsdelen. 

Den första luckan är den märkliga parkeringsytan/överbevuxna parken/gården norr om de två ljusturkosa studenthuslamellerna. Varför inte bygga ut det norra husen till ett helt kvarter?




På västra sidan Myntgatan norr om moskén ligger tomma tomter som idag är parkeringsytor och här finns en förträfflig chans att bebygga längs gatan.




Längst söderut mot Lundbyleden, på platsen kallad Ättestupan, finns en stor grönyta där de sista landshövdingehusen revs på 1990-talet. När jag var liten kallade vi det för "den sista slummen" då deras skick får Gårdas slitna fasader att framstå som närmast nymålade. Ännu står de två ståtliga björkarna kvar på gräsmattan, de som tidigare stod inne på gården.



Här nedan ser vi kvarteret bebyggt.



Notera de två björkarna.




Låt oss återuppbygga dessa ståtliga kvarter! Här en bild från 1980-talet.







För några år sedan fick jag nedanstående förslag skickat till mig från Arkitekturkompaniet. Kul att man vill förtäta här, men kanske inte riktigt så här i sann Porslinsfabriksanda. Notera dock att deras skiss är från 2007, stilen därefter.




Sist men inte minst den kanske mest uppenbara, kvarteret Pallasgatan/Neptunusgatans lucka som stått tom i över 30 år.




 

Lucka 1: Den brända tomten

av Annette Vejen Tellevi.

Vi börjar årets julkalender med en riktig lucka: Den brända tomten i Brunnsparken.


 

För mer än ett decennium sedan härjade en våldsam brand Södra Hamngatan 47. Huset var byggt 1887 av den legendariska familjen Fürstenberg och rymde vid tiden för branden bland annat en skoaffär samt en efterföljare till den välkända krogen Johanna, öppnad på 1970-talet av krögarna Mannerström och Svantesson.

Det var ställets sista krögare som i september 2005 satte eld på sin lokal för att få ut försäkringspengar. Huset brann ned, krögaren och en kumpan dömdes för mordbrand och i Brunnsparken stod bara fasaden kvar som en skärm mot gatan. Den revs ett år senare och ersattes med ett plank.

Det stod genast klart att en så central tomt kunde man inte lämna obebyggd, och i oktober 2009 var planen kvar: Efter ritningar av Gert Wingårdh skulle det byggas ett modernt glashus med fem våningar butiker och kontor samt en sjätte indragen penthousevåning på toppen.

Och sedan hände det som så ofta händer i Göteborg: Ingenting.

Tomten finns kvar. Ibland har det arrangerats mindre evenemang där eller så har man placerat ut en foodtruck. Men mest har den bara legat där och väntat. I många år fanns det en skylt på planket om att Sigillet fastigheter skulle bygga där - klart 2010 (sedan rättat till 2011 och även till 2012(!)) - men Sigillet har numera sålt till fastighetsbolaget Hufvudstaden som enligt uppgift väntar på en ny detaljplan för att få utveckla hela kvarteret. 

 Och under tiden väntar brända tomten på sitt glashus...

Yimby Göteborg om: Julkalender, Brunnsparken, Myntgatan, Wavrinskys Plats, Bellevue, Kvillebäcken

Bloggar om: Julkalender, Brunnsparken, Myntgatan, Wavrinskys Plats, Bellevue, Kvillebäcken

För en dryg månad sedan skrev vi om Länsstyrelsens nitiska bedömningar och orimligt höga krav i de centrala prestigeprojekten Norra Masthugget och RegionCity. Båda projekten avkrävdes en mångfald av nya och allomfattande utredningar och det senare bedömdes behöva sänka exploateringsnivån med hänvisning till påverkan på riksintresset kulturmiljön Inom Vallgraven. Det är planer på gång även på andra sidan älven som drar till sig Länsstyrelsens intresse. Bedömningen av Karlavagnsprojektet och det 266 meter höga Karlatornets påverkan på kulturmlijön och den argumentation som används är om möjligt ännu mer fascinerande.

Kulturmiljöbilagan

Även Karlavagnsprojektet har en lekfullt författad kulturmiljöbilaga som är bifogad miljökonsekvensbeskrivningen (MKBn). Det är samma författare från Stadsbyggnadskontoret som till kulturmiljöbilagan för Region City och språket är sig likt. En garanti utfärdas om att alla som klickar på länken ovan lär finna minst ett ord som de inte visste fanns i det svenska språket. Vad sägs om "alludering"?

Det är för väl att Oldsberg lyckades rädda kranarna så att riksintresset kan fortsätta att framgå med förstärkt tydlighet. Men vad händer när även Karlatornet läggs till berättelsen?

Så till skillnad från de intressanta kranarna så kommer tornet stå i direkt konflikt med riksintresset.

Den som kan avkoda "avsaknad av plasticitet" får gärna berätta vad det innebär. Det hade onekligen varit häftigt om tornet byggdes i bohusgranit.

Kulturmiljöbilagan landar i följande beskrivning av själva tornet.

Tornets påverkan på riksintresset Lindholmen och på riksintresset Inom Vallgraven sett från Rosenlund behandlas på ungefär samma sätt, med samma språk och med ungefär samma slutsatser.

Påverkan på riksintresset vid Rosenlund bedöms som måttlig.

Påverkan på riksintresset Lindholmen bedöms som mycket stor.

Miljökonsekvensbeskrivningen

Trots kulturmiljöunderlagets totala sågning av tornet och dess mycket stora påverkan på riksintresset så landar MKBn förvånande i följande slutsats.

Intressant här är hur en mycket stor påverkan, som t.ex. beskrivs som en gestalt som "skär upp", samtidigt inte bedöms innebära en påtaglig skada av riksintresset. Kulturmiljöbilagan behandlar inte ens begreppet påtaglig skada så hur MKBn kan hitta denna slutsats är inte uppenbart. Det kräver kanske ett mer tränat öga och om någon har det vore det väldigt intressant att hör hur man logiskt kan omtolka texten i kulturmiljöbilagan till denna slutsats. MKBns huvudsakliga resonemang är att tornet förvisso ger en mycket stor påverkan men att detta bara gäller delar av riksintresset. Ändå slängs det in en brasklapp om att tornet kan ha en påverkan även där det inte syns.

Länsstyrelsen

Slutligen, hur reagerar Länsstylresen på detta? Allmänt så kräver de som brukligt är fler och mer omfattande utredningar, t.ex. av påverkan på riksintresset Lundbyleden från projektet inklusive all övrig bebyggelseplanering och luftkvalitetutredningen måste kompletteras med utsläpp från tänkbara diesellok på Hamnbanan. Vad gäller påverkan på riksintresset för kulturmiljövård skriver Länsstyrelsen att:

Det här är en mycket intressant argumentation. Om man bygger en ikonbyggnad som är tänkt att synas på betydligt avstånd och som inte är tänkt att smälta in utan snarare dominera och uttrycka något nytt så får man uppenbarligen kraftigt påverka riksintresset. Detta även om till och med handelsaristokratins självbild står på spel.

Jämför det med omdömet för Region City med samma av typ av beskrivningar i MKBn kompletterat med illustrationer där bebyggelsen knappt syns.

Vilket landande i att Länsstyrelsen menade att påtaglig skada inte kunde uteslutas och att exploateringen bör minskas. Att RegionCity inte syns från stora delar av riksintresset var aldrig med i den bedömningen. Rimligen syns RegionCity från betydligt färre platser i riksintresseområdena än Karlatornet.

Uppenbarligen har RegionCity valt fel strategi då de försökt att sälja in projektet som en fadd knappt förnimbar bebyggelsemassa. De skulle snarare ha gått till plan med de ikonbyggnader som fanns i Kanozis inledande skisser.

Dagens illustrationer av RegionCity.

Kanozis gamla sprakande skisser.

Tyvärr kommer inte heller ikonbyggnader vara en strategi som ger ett förutsägbart utfall – det enda som är konsekvent i Länsstyrelsens bedömningar är oförutsägbarheten. Som vi var varit inne på tidigare är det hög tid att Göteborg och andra större kommuner går samman och pressar på för att få Länsstyrelsens agerande och lagstiftningen förändrad i grunden. Det är redan klarlagt i lag och dom att några skyddszoner utanför själva det angivna riksintresset för kulturmiljövård inte får tillämpas. Ett absolut minimum givet riksintressets otydliga formuleringar är att Länsstyrelsen hänvisar till prejudicerande domar från Regeringsrätten om de gör en bedömning som avviker från stadens.

Med det skrivet, så avslutar vi med stadsbildsanalysens illustrationer om hur byggnaderna kommer ses från olika platser i staden. Karlatornet kommer att bli en del av mångas vardag som med det förhoppningvis blir lite mer intressant, variationsrik och upplyftande. Och gillar man inte tornet får man iallafall något att ständigt förarga sig över. Låt oss passa på att glädjas åt att Länsstyrelsens kastade tärning för Karlatornet har visat ett "Kör på!".

Yimby Göteborg om: göteborg, karlatornet, karlavagnsplatsen, lindholmen, rosenlund, regioncity, länsstyrelsen, riksintresse, kulturmiljövård

Bloggar om: göteborg, karlatornet, karlavagnsplatsen, lindholmen, rosenlund, regioncity, länsstyrelsen, riksintresse, kulturmiljövård

Lucka 7: Kapellplatsen

Av Annette Vejen Tellevi

Idag tar vi oss an en av de stora luckorna i Göteborgs innerstad, nämligen Kapellplatsen - ett område som på många sätt känns som den täta innerstadens södra gräns.

Platsen ligger mitt i ett av de mest integrerade områden som finns i hela Göteborg. Här möter patricierhusen miljonprogrammet och man kan köpa allt från franska ostar till varmkorv. Här ser man både tanten i päls och tiggaren i trasor.

Närområdet är extremt utbildningstätt med ett stort antal skolor som följer hela vägen från förskola till högskola, och det rör sig därmed dagligen väldigt många människor i området, vilket skapar en egen dynamik. När man därtill lägger att kollektivtrafiken på platsen är omfattande är det konstigt att själva torget aldrig riktigt lyfter. Den västra halvan vid Landala torg renoverades förra året, vilket har hjälpt mycket, men den östra halvan ligger fortfarande ganska ovårdad.

Kapellplatsen har sitt namn efter Landala Kapell, som byggdes 1885 på hörnet av Kapellgatan och Erik Dahlbergsgatan. Kapellet flyttades 1919 till sin nuvarande placering för att lämna plats för byggnationen av det vackra gula tegelhuset som sträcker sig längs platsens norra sida och bland annat innehåller en av Göteborgs få kvarvarande bokhandlare, Lohrs Pocket mm.

På torget har man ända sedan starten bedrivit torghandel, något som fortfarande pågår, även om de kvarvarande bodarna med grönsaker, blommor och fisk ger ett ganska trött intryck, spridda som de är runt en oregelbunden asfaltyta och med ryggen mot de omgivande gatorna. Därtill är bodarna omgivna av en lika ovårdad gräsmatta, en transformatorbyggnad, en gjuten betongvägg och ett rostigt järnstaket, element som inte just bidrar till trivseln. Bara en rad beskurna träd och en stenmur längs med Kapellgatan stramar upp platsen en aning.

På andra sidan Aschebergsgatan fortsätter upplösningen med ett lågt parkeringshus på hörnet vid Vasa Vuxengymnasium och hela den stora trafikplatsen blir inte bättre av att man för något decennium sedan rev den bensinmack som låg på den andra sidan Amund Grefwegatan och därmed lämnade plats för ännu en parkeringsyta framför en ganska ointressant miljonprogramsbyggnad.

Det är dessa tre ytor jag skulle vilja bebygga.

På själva Kapellplatsen föreslår jag att det uppförs en hög länga mot trafiken, vilket kan skapa ett vackert torg med en helt ny och mycket intimare inramning för försäljningsbodarna. Längan kan ha dubbelsidiga lokaler i bottenplan och bostäder i fem våningar däröver. På liknande sätt kan man bebygga vinkeln Kapellgatan-Aschebergsgatan med en byggnad av samma höjd, vilket motsvarar befintlig bebyggelse på Kapellgatan.

De två tomterna skulle därmed rymma sammanlagd ca 1600 m2 lokalyta och omkring 80-100 bostäder.

Triangeltomten är på ca 550 m2, och där skulle man t.ex. kunna uppföra en offentlig byggnad eller ett  kontor. Det är bara att komma igång.

Lucka 6: Kvarteret Bocken

Av Patrik Sjöberg

Dagens lucka tar oss österut

Olskroken har likt många andra stadsdelar sitt ursprung i landerisystemet, och sedan början på 1850-talet har området delats mitt itu av järnvägen, och nu även på senare tid av motorvägar. Området har sedan lång tid dominerats av landsvägen till Alingsås, som idag heter Redbergs- och Härlandavägen, och av den vägkorsning som uppstod vid dagens Redbergsplatsen där den gamla postvägen mellan Norge och Danmark drog fram i nord-sydlig riktning.

Plankarta för 1880 års stadsplan för Olskroken.

Närheten till industrierna i Gårda och Gamlestaden gjorde att staden såg ett behov av att upprätta en stadsplan för området, och 1880 antogs en plan som kom att gälla i nästan hundra år (och som faktiskt fortfarande gäller för några få kvadratmeter). Olskroken bebyggdes snabbt, och i början av 1890-talet var området fullbebyggt. Förutom de stenhus som uppfördes vid korsningen Prästgatan-Olskroksgatan (för järnvägstjänstemän respektive direktionen på Pellerins margarinfabrik) så kom stadsdelen att domineras av landshövdingehuskvarter med gårdshus. Området blev snabbt väldigt tätbefolkat, och då standarden inte var hög, de flesta husen hade toalett på gården, kom Olskroken snabbt att bli känt som något av en arbetarslum. Bostadsbristen i Sverige under de första decennierna av 1900-talet hade lett till en omfattande fastighetsspekulation, och i Göteborg var ett av de tydligaste exemplen på detta just Olskroken, där underhållet helt försummades och fastigheter ofta bytte ägare. Situationen nådde sin kulmen under hösten 1936 då en massvräkningskampanj sattes igång, och först i maj 1937 nåddes en lösning på konflikten trots omfattande medling. Som en del i uppgörelsen så höjdes standarden i husen något, men området höll fortfarande låg standard i förhållande till de områden runt omkring som började bebyggas i början av 30-talet.

1923 års karta visar kvartersindelningen och de tätbebyggda gårdarna.

När planerna på att sanera stadsdelarna med lägst standard tog fart blev Olskroken en av de områden som helt skulle raderas från kartan och ersättas med ny bebyggelse, och antagligen spelade massvräkningarna en stor roll i beslutsfattarnas syn. Man gav Göta Lejon i uppdrag att köpa in alla fastigheter i stadsdelen, och 1975 började rivningarna för att avslutas 1981. I planeringen av området var man nu också tvungen att ta hänsyn till hur omgivningen hade förändrats. Riddaregatan hade ersatts av en motorväg (dagens E20), och i stadsplanen från 1978 tar man upp de problem med buller som förväntas uppstå. Lösningen på det problemet var att bygga parkerings- och kontorshus längs motorvägen för att skapa en bullerskärm, och dessutom begränsade man bostadsbebyggelsen till lameller längs Olskroksgatans norra sida. Bullerskärmsbebyggelsen blev dock aldrig genomförd, och istället för trevåningshus längs motorvägen blev det bara ett mindre parkeringshus och en garagelänga.

1978 års plan för Olskroken innehåller mycket som aldrig blev byggt.

Kvarteret Bocken, som den här luckan handlar om gick ett ännu mer udda öde till mötes. Enligt planen från 1978 så skulle den norra delen bebyggas med ett trevåningskontorshus, och den södra delen skulle bli fotbollsplan. Kontorshuset byggdes aldrig, och även om man faktiskt byggde en fotbollsplan så kom den snabbt att istället användas som parkeringsplats för det närliggande hotellet. Efter att man delat av planen så att två tredjedelar blev vigt åt parkering så används nu resten av den gamla fotbollsplanen som hundrastningsplats.

Dagens Kvarteret Bocken, en sorglig rest av en stadsdel som försvann.

Olskroken är idag en av de stadsdelar som har högst standard på samhällsservicen utanför centrum, man har goda kommunikationer med mycket kollektivtrafik, men ändå är befolkningsunderlaget inte tillräckligt för att stötta det lokala näringslivet som blir allt mer koncentrerat till Olskrokstorget. Bebygger man den södra delen av kvarteret (mot Olskroksgatan) i samma stil som resten av området skulle i storleksordningen 100-150 personer kunna få en bostad här. Då fastigheten ligger i norrläge kommer inte ljusmängden att påverkas något, snarare är det så att en ljus fasad skulle kunna hjälpa till med att göra gatan ljusare än idag. Genom att täppa till gluggen mellan husen skulle man dessutom kunna reducera trafikbullrets påverkan på Olskroksgatan.

Länk till luckans diskussionstråd på Facebook: www.facebook.com/groups/18858735822/permalink/10154069744050823/

Lucka 5: Kvillebäcken

Av Pär Johansson.

Idag förflyttar vi oss till expansiva Lundby på Hisingen.

Precis norr om området Östra Kvillebäcken finns en lucka som kan fyllas med mer levande innehåll än dagens bilparkering.

I området finns flera "anlagda parkeringsytor".

I detaljplanen för Östra Kvillebäcken beskrivs det som "ett område som domineras av storskalig handel. Byggnaderna är överlag välskötta och omges av anlagda parkeringsytor." Här har frimärksplaneringen gjort sig påmind genom att denna lucka lämnats orörd. Platsen passar utmärkt som ett naturligt torg eller handelshus i området, mitt i en vältrafikerad korsning. Istället skapades ett torg inne i östra Kvillebäcken, ett kvarter söder om luckan. Självklart med dålig anslutning till omgivning och utan naturliga stråk.

Från detaljplanen för Östra Kvillebäcken med torget i nedre delen.

Vi har tidigare skrivit om det gömda torget. Redan har verksamheterna vid det nyanlagda torget bytt ägare ett flertal gånger sedan det invigdes 2013/2014. Vi önskar oss en stadsplanering med bättre samordning och anslutning mellan nya och gamla delar av staden.

Lucka 4: Bellevuerondellen

av Alvar Palm.

Dagens lucka innan (t.v.) och efter (t.h.) att den "fylldes".

Dagens lucka finns vid Bellevuerondellen. Denna lucka har den intressanta egenskapen den nyligen blivit fylld med ett innehåll som från stadsplanerarnas synvinkel uppenbarligen bedöms vara adekvat (en ny park). Vi har tidigare skrivit om omdaningen här. Ur ett Yimby-perspektiv är dock platsen alltjämt en ekande tom lucka i stadsväven. I detta kollektivtrafiknära läge ska det naturligtvis finnas bostäder och verksamheter. Läget precis invid rondellen lämpar sig däremot inte alls för en park, och grönytor finns det dessutom redan mycket gott om i området. Yimby önskar sig i julklapp några ordentliga hus på denna plats! 

Till tomten från Yimby. (Vi har varit snälla hela året, vi lovar.)

Lucka 3: Vid Wavrinskys Plats

av Patrik Höstmad.

Idag tar vi oss tillbaka till fastlandet och upp på en av höjderna – Guldheden.

Uppe vid Egnahemsvägen finns ett antal kringbyggda kvarter som byggdes 1929-1935. De bruna villorna och radhusen söder om i Landala Egnahem hade då redan uppförts 1913-1922 med uppehåll under kriget. Vägen mellan Landala och Egnahemsområdet och det som skulle bli Guldheden var då just Egnahemsvägen. Aschebergsgatans koppling till Guldhedsgatan genom bergskärningen kom senare.

Kul kuriosa är att i kartverket från 1923 tycks planen ha varit att låta Guldhedsgatan dra sig något längre norr ut än idag för att i en avslutande båge mot söder nå Sahlgrenska.

Kartverket från 1923 med en intressant sträckning av "Guldhedsgatan".

Mellan Chalmershållplatsen och Wavrinskys Plats tycks det dessutom vara tänkt att låta gatan gå i en tunnel under kvarteren.

Kartverket från 1923 med vad som ser ut som en tunnel under egnahemskvarteren.

Få centrala stadsdelar har så många obebyggda små och stora ytor som Guldheden. En av dessa ytor finns vid Wavrinskys plats mellan Dr Allards Gata och nämnda kvarter vid Egnahemsvägen.

Obebyggd yta.

Trots att Wavrinskys Plats är lite av en knutpunkt för kollektivtrafiken så repellerar bebyggelsen från hållplatsen. Vanligtvis brukar man tala om vikten av att avståndet mellan bostad och hållplats ska vara max några hundra meter för att underlätta resande med kollektivtrafik framför bil. Här verkar strategin ha varit den omvända med en säkerhetszon på 100 meter.

Säkerhetszon mellan hållplatsen och kvarteren.

Mellan Dr Allards Gata och Egnahemsvägen finns plats för ett antal kvarter som kan bygga vidare från den redan befintliga kvartersstrukturen. Det finns även möjlighet att både tighta till Dr Allards Gata och lägga den närmare spårvagnsspåren.

Här finns möjlighet att på ett bättre sätt hushålla med markyta.

När Yimby och arkitektbyrån inobi presenterade Kunskapsstråket Guldhedsstaden så fanns det förtätningsförslag på dessa ytor. Det är betydlig lättare att förtäta med riktiga slutna kvarter här än t.ex. norr om Guldhedsgatan där befintliga lameller gör att det är svårt med något annat än fler lameller.

Kunskapsstråket Guldhedsstaden.

Gräsmattan är enligt uppgifter barnens enda fungerande pulkabacke i området. En lösning på detta kan vara att att låta den gröna "gatan" mellan Egnahemsvägen och Fyrverkaregatan fortsätta hela vägen ner till Dr Allards Gata som en pulkabacke istället för gata mellan de nya kvarten.

Förslaget innebär delvis att bygga på grönyta, men det är något Guldheden har i överflöd. Det Guldheden saknar är boende som kan ge ett kundunderlag till mer än ett fåtal trötta små livsmedelsbutiker och restauranger. Det skulle inte heller skada med nattögon från byggnader ner på hållplatsen. Och framför allt finns Göteborgs finaste mikropark vid dammen där Egnahemsvägen möter Fyrverkaregatan så här kommer det inte att gå nöd på någon.

En fantastiskt liten park som alldeles för ofta är tom.

Lucka 2: Allah ska med! när vi bygger staden

av Jesper Hallén.

Vår julkalender drar vidare över älven och hittar inte mindre än fyra luckor i Hisingens stadsväv omkring stadens moské på Myntgatan som idag ligger som en solitär. Låt oss knyta ihop stan!

Längs med Myntgatan uppenbarar sig flera luckor i Kvillestans lilla stadsväv. Gamla rivningstomter, parkeringsytor och oanvända gräsmattor som skulle kunna förädlas och läka ihop stadsdelen. 

Den första luckan är den märkliga parkeringsytan/överbevuxna parken/gården norr om de två ljusturkosa studenthuslamellerna. Varför inte bygga ut det norra husen till ett helt kvarter?




På västra sidan Myntgatan norr om moskén ligger tomma tomter som idag är parkeringsytor och här finns en förträfflig chans att bebygga längs gatan.




Längst söderut mot Lundbyleden, på platsen kallad Ättestupan, finns en stor grönyta där de sista landshövdingehusen revs på 1990-talet. När jag var liten kallade vi det för "den sista slummen" då deras skick får Gårdas slitna fasader att framstå som närmast nymålade. Ännu står de två ståtliga björkarna kvar på gräsmattan, de som tidigare stod inne på gården.



Här nedan ser vi kvarteret bebyggt.



Notera de två björkarna.




Låt oss återuppbygga dessa ståtliga kvarter! Här en bild från 1980-talet.







För några år sedan fick jag nedanstående förslag skickat till mig från Arkitekturkompaniet. Kul att man vill förtäta här, men kanske inte riktigt så här i sann Porslinsfabriksanda. Notera dock att deras skiss är från 2007, stilen därefter.




Sist men inte minst den kanske mest uppenbara, kvarteret Pallasgatan/Neptunusgatans lucka som stått tom i över 30 år.




 

Lucka 1: Den brända tomten

av Annette Vejen Tellevi.

Vi börjar årets julkalender med en riktig lucka: Den brända tomten i Brunnsparken.


 

För mer än ett decennium sedan härjade en våldsam brand Södra Hamngatan 47. Huset var byggt 1887 av den legendariska familjen Fürstenberg och rymde vid tiden för branden bland annat en skoaffär samt en efterföljare till den välkända krogen Johanna, öppnad på 1970-talet av krögarna Mannerström och Svantesson.

Det var ställets sista krögare som i september 2005 satte eld på sin lokal för att få ut försäkringspengar. Huset brann ned, krögaren och en kumpan dömdes för mordbrand och i Brunnsparken stod bara fasaden kvar som en skärm mot gatan. Den revs ett år senare och ersattes med ett plank.

Det stod genast klart att en så central tomt kunde man inte lämna obebyggd, och i oktober 2009 var planen kvar: Efter ritningar av Gert Wingårdh skulle det byggas ett modernt glashus med fem våningar butiker och kontor samt en sjätte indragen penthousevåning på toppen.

Och sedan hände det som så ofta händer i Göteborg: Ingenting.

Tomten finns kvar. Ibland har det arrangerats mindre evenemang där eller så har man placerat ut en foodtruck. Men mest har den bara legat där och väntat. I många år fanns det en skylt på planket om att Sigillet fastigheter skulle bygga där - klart 2010 (sedan rättat till 2011 och även till 2012(!)) - men Sigillet har numera sålt till fastighetsbolaget Hufvudstaden som enligt uppgift väntar på en ny detaljplan för att få utveckla hela kvarteret. 

 Och under tiden väntar brända tomten på sitt glashus...

Yimby Göteborg om: Julkalender, Brunnsparken, Myntgatan, Wavrinskys Plats, Bellevue, Kvillebäcken

Bloggar om: Julkalender, Brunnsparken, Myntgatan, Wavrinskys Plats, Bellevue, Kvillebäcken

Området från Packhusplatsen till Operan har legat i träda sedan Götaleden försvann till Götatunneln för 10 år sedan. Delar av området måste vänta på Västlänken – men långt från all mark. Staden har på Trafikverkets begäran tagit fram en rapport över vad som ska hända i området. Rapporten är intressant dels för att den smärtsamt tydliggör stadens låga ambitionsnivå och dels för att den visar hur Vision Älvstaden används i praktiken. Vi avslutar med att presentera ett förslag på vad området skulle behöva för att visionen ska kunna uppfyllas.

Information från Trafikverket 2005 med hopp om en "levande kontakt med vattnet" då Götaleden försvann till Götatunneln.

Vision Älvstaden antogs 2012 och har nu fått verka i drygt fyra år så det går inte längre att hänvisa till att idéer från tiden innan är med i processen. Det talades om att det genom visionen har skapats en "samsyn" och att "göteborgarna har sagt sitt", vilket förstås är något som bara kan hävdas om uttolkningsmöjligheterna är oändliga. Vi har därför ofta påpekat att Vision Älvstaden är verkningslös och ingen garant för bra stadsutveckling så länge den inte konkretiseras. Eftersom förtydligande strategier och mätbara målformuleringar aldrig följt på visionen så får vi helt utvärdera visionen genom hur den praktiskt används i stadsutvecklingsprocesserna.

Trafikverket har efterfrågat information om stadsutveckling på Packhuskajen för att det kan komma att påverka hur Västlänken ska byggas. Stadsbyggnadskontoret, Trafikkontoret, Fastighetskontoret och Älvstranden Utveckling AB har tillsammans tagit fram målbilder vilket resulterat i rapporten Studie Packhuskajen. Det är för övrigt arkitektbyrån White och inte Göteborgs stad som satt sin logga på rapporten.

I inledningen konstateras att

Go figure vad som fattas. Bostäder? Stadskvarter? Nej, ... trumvirvel ...

En rumslighet som förbinder!

Tre olika scenarier för området presenteras.

Scenario 1. Ett fyravåningshus vid Kanaltorget, två friliggande byggnader i 2-3 våningar på Packhuskajen och två lamellbyggnader på upp till tre våningar i anslutning till Kvarnberget.

Scenario 2. Ett fyravåningshus vid Kanaltorget, två kvartskvarter i tre våningar på Packhuskajen och två lamellbyggnader på upp till tre våningar i anslutning till Kvarnberget.

Scenario 3. Ett fyravåningshus vid Kanaltorget, tillbyggnad av Göteborgsoperan och två lamellbyggnader på upp till tre våningar i anslutning till Kvarnberget.

De tre scenarier som tagits fram har alla mycket plats för fria volymer av luft. Hela Packhusplatsen ska förbli obebyggd samtidig som tre olika grader av gleshet testas på Packhuskajen. Där ska det finnas en markparkeringsplats som vid behov kan användas till evenemang. Som ett Heden i miniatyr.

Hur kan man landa i detta trots Vision Älvstadens mål om att hela staden, möta vattnet och stärka kärnan? Det är här de oändliga uttolkningsmöjligheterna kommer till användning.

"Hela staden" tolkas uttryckligen till att skapa vistelseytor, inte att bygga staden kontinuerligt. "Möta vattnet" tolkas som att det behövs ytor vid vattnet, inte att bebyggelse ska möta vattnet. "Stärka kärnan" tolkas inte som fler bostäder och arbetsplatser i kärnan utan som att...

Jaha, så nu ska folk vallfärda från Grästorp (nybliven medlem i Göteborgs lokala arbetsmarknadsregion tack vare pendeltågen till Trollhättan!) med Västlänken till Station Centralen för att med en kort promenad nå Packhuskajen där det finns en markparkering reserverad för evenemang. Tillåt mig att tvivla en aning på att detta är rätt strategi.

Här verkar någon utomstående (någon av våra kunniga politiker?) ha agerat för det har tillkommit ett tilläggsscenario. Rapporten låter oss veta att det sent i processen uppkommit en önskan om en visualisering av området med en tätare bebyggelse. Det påpekas att scenariot ska

Tilläggsscenario 4 bara för att visa hur fel det blir med tre slutna kvarter på Packhuskajen och två lameller vid Packhusplatsen.

Rapportens slutsatser om tilläggsscenario 4 blir

• Ändrar stadens siluett.
• Inget flexibelt utrymme för evenemang på kajen.
• Förutsättningarna för Packhusplatsen som sammanhang för kulturhistoriskt intressant bebyggelse förändras.
• Detta scenario skapar få parkeringsplatser för bilar.

Skärskådar man slutsatserna för de fyra scenarierna blir det tydligt att kravspecifikationen har varit att:

1. Inte förändra siluett, siktlinjer eller kulturmiljön.
2. Säkerställa flexibla ytor på kajen.
3. Säkerställa parkeringsplatser.

Det är ett otroligt torftigt och begränsat sätt att se på stadsutveckling.

Rapportens huvudsyfte är egentligen att ge Trafikverket svar på om tunneltaket ska förstärkas för att möjliggöra framtida stadsbyggnad. En enkel fråga kan tyckas... Det är nästan så att man får känslan att Trafikverket frågat "är ni verkligen säkra på att ni inte ska bygga stad ovanpå tunneln?" och svaret blir "nej, absolut inte - vi tänker inte bygga stad i detta centrala läge, inte nu och inte i framtiden".

Med tanke på rapportens rikliga hänvisningar till siktlinjer och kulturmiljö så kan det vara på sin plats att lyfta fram att Packhuskajen har varit bebyggd med kvarter.

Kvarteret Magasinet med Kvartersgatan(!) som förpliktigar tillsammans med ett antal andra byggnader på Packhuskajen i 1923 års jubileumskarta. (Klicka för större.)

Delar av kvarteret fångat på foto med bland annat med ett kafferosteri som enligt uppgift ska ha gett från sig en doft av nyrostat kaffe så sent som in på 1980-talet. Foto: Carlotta.

Lyckligtvis har Yimby-medlemmen Christian Röhss skissat på ett bättre förslag som genom att skapa stadsstråk och lokalbefolkning har en reell möjlighet att generera stadsliv. Dessutom förhåller sig förslaget till det kulturhistoriska arvet av kvarterstad på kajen. För de som tycker att siktlinjer är viktigt i en stad så kan de alltid fås från längs kvarterens gator.

Christian Röhss förslag för Packhuskajen från 2014.

Christian Röhss skriver:

Yimby Göteborg om: göteborg, stadsplanering, packhuskajen, packhusplatsen, kasinot, götaleden, götatunneln, operan, vision älvsstaden

Bloggar om: göteborg, stadsplanering, packhuskajen, packhusplatsen, kasinot, götaleden, götatunneln, operan, vision älvsstaden

Biologisk mångfald är något som prioriteras i varje stadsutvecklingsprojekt med hållbarhetsambitioner. Jag har dock gått och stört mig på att endast biologisk mångfald inom själva staden tycks beaktas då hållbar stadsutveckling diskuteras. Biologisk mångfald är i mångt och mycket en global angelägenhet och borde behandlas därefter. Undantaget är sådan biologisk mångfald som skapar värden just genom sin direkta närvaro i staden – vackra växter, till exempel.

Frågan är viktig eftersom djur och växter i staden kräver yta. En ökad prioritering av biologisk mångfald i staden ger därmed ofta en glesare bebyggelse – och staden stjäl då istället yta från djur och växter i periferin. Detta spel med tillgänglig yta är dessutom sämre än ett nollsummespel – en glesare stad kräver nämligen mer hårdgjord yta per capita än en tät stad, vilket leder till mindre total yta åt den biologiska mångfalden. Dessutom trivs de flesta arter allra troligast bättre ute i den ”riktiga” spenaten än bland hus-i-park. (För att nyansera mig en smula finns givetvis även arter som kan finnas i staden utan att ta särskilt mycket produktiv stadsyta i anspråk, t.ex. pollinatörer och murgröna, och för dessa arter föreligger inte ovan beskrivna problematik.)

När biologisk mångfald diskuteras i samband med stadsbyggnad lyser dock helhetsperspektivet oftast med sin frånvaro. Istället förutsätts att målet är att gynna biologisk mångfald inom det geografiska område som omfattas av varje enskilt projekt, snarare än ur ett regionalt eller globalt perspektiv.

Som tur är finns akademiker som kavlat upp ärmarna på manchesterkavajen, lyft blicken och greppat pennan. Till sin hjälp har de myntat termerna land sharing och land sparing, där sharing innebär att mänsklig aktivitet spatialt blandas med biologisk mångfald, medan sparing innebär att den mänskliga aktiviteten koncentreras till en mindre yta medan den biologiska mångfalden istället får mer (välbevarad) yta att husera i på annat håll. Diskussionen har främst koncentrerats på jordbruk, men även stadsbyggnad har berörts.

Principskiss för land sparing och land sharing – i detta fall för jordbruk, men principen är densamma för stadsbyggnad.

Även om den empiriska forskningen hittills varit skral vad gäller sharing och sparing i stadsmiljö visar de resultat som finns (inte helt överraskande) att sparing generellt är att föredra. En metastudie* (d.v.s. en genomgång av det befintliga kunskapsläget) från 2015 visar att sparing (tät bebyggelse vid sidan av mer välbevarad natur) generellt gynnar den biologiska mångfalden, även om vissa inslag av sharing är gynnsamt (inte minst för att gynna mänskligt välbefinnande). En tidigare studie** har visat att sparing starkt gynnar den biologiska mångfalden bland fåglar (i alla fall i Brisbane). Litteraturen betonar vikten av att lyfta blicken och ta större områden i beaktande snarare än att bara se till ett begränsat geografiskt område.

Slutsats: Ytkrävande arter som är värdefulla ur ett globalt perspektiv, men vars närvaro i staden inte ger några särskilda mervärden, borde värnas utanför staden snarare än i den. Detta förhållningssätt skulle kunna ge täta (och därmed mer resurseffektiva) städer med mycket vackra växter och pollinatörer, men med färre gröna kilar, harar och rådjur – vilka i gengäld får mer omkringliggande naturmark att vara glada i.

*Stott et al., 2015, Land sparing is crucial for urban ecosystem services, Front. Ecol. Environ. 13, 387-393, doi:10.1890/140286.

**Sushinsky et al., 2013, How should we grow cities to minimize their biodiversity impacts?, Global Change Biology 19, 401-410, doi: 10.1111/gcb.12055.

Yimby Göteborg har skickat in ett yttrande över granskningshandlingen för Ändring av detaljplaner för Västlänkens uppgång vid Johannebergs- och Olof Wijksgatan, inom stadsdelen Lorensberg. En stationsuppgång till Västlänkens station Korsvägen har flyttats från Fågelsången/Artisten till en plats vid Johannebergsgatan som ger sämre kopplingar till stråk och framförallt omvägar för gångtrafikanter. Liksom i vårt samrådsyttrande avstyrker vi de föreslagna förändringarna och upprepar våra redan framförda synpunkter som lämnats obesvarade i samrådsredogörelsen. Se även vad vi skrivit tidigare om en annan föreslagen flytt till Götaplatsen för att få mer bakgrundsinformation till frågan. Du kan stödja vårt yttrande genom att använda formuläret på Stadsbyggnadskontorets hemsida eller genom att maila sbk@sbk.goteborg.se. Synpunkter behöver vara inne senast imorgon onsdag den 21:a december.

Du kan t.ex. skriva:

Det inledande fotot i yttrandet nedan visar stationsläget och uppgångarna enligt järnvägsplanen. Uppgången till vänster i plattformens ände är den som nu föreslås flyttas norrut till Johannebergsgatan. Därefter följer två bilder ur granskningshandlingen på nuläget av det obefintliga stadslivet på Johannebergsgatan och Olof Wijksgatan.

Yttrandet följer i sin helhet.

Yttrande över Ändring av detaljplaner för Västlänkens uppgång vid Johannebergs- och Olof Wijksgatan, inom stadsdelen Lorensberg i Göteborg

Diarienummer SBK: BN1619/15

Allmänt

Yimby Göteborg förordar en lösning som bidrar till ett levande stadsrum och bättre utnyttjande av Renströmsparken. Ur dessa båda perspektiv framstår det alternativ som tidigare presenterats, alternativ (x) vid Fågelsången, som det överlägset bästa. Vi upprepar de synpunkter vi hade under samrådet och som till stor del lämnats obesvarade. Yimby Göteborg avstyrker planens föreslagna förändring av stationens uppgång vid Korsvägen.

Synpunkter

I svaret på vårt yttrande på samrådshandlingen har SBK valt att ta med ombyggnad av gator som överhuvudtaget inte berörs av planen. Vi tycker det är märkligt att förhålla sig till en eventuell framtida omdaning av omkringliggande ytor. Det är framförallt otroligt att det skulle kunna gå att genomföra de förändringar som krävs för måluppfyllnad med tanke på de högljudda klagomål som reses så fort något planeras i området kring Renströmsparken. Yimby Göteborg anser inte att enskilda närboende ska ha mer makt att påverka och riskera ett regionalt och nationellt överenskommet infrastrukturprojekt på något annat sätt än andra grupper. Till de grupper räknar vi andra göteborgare, de som nyttjar parken men inte bor där samt pendlare och andra som kommer att nyttja station Korsvägen. Detta är dålig frimärksplanering som missar att lyfta upp frågan till stadsdelsperspektivet och regionperspektivet där den också hör hemma. Hänsynen sträcker sig inte mycket längre än till de närboende som självmant höjt rösten.

Olof Wijksgatan norrut mot Johannebergsgatan som SBK vill omdana till en levande stadsgata. Gatan berörs inte av nuvarande detaljplan.

Öde vägkorsning mellan Johannebergsgatan i mitten av bilden och Olof Wijksgatan som fortsätter ner till höger i bilden. Gatan berörs inte av nuvarande detaljplan.

Intressant i sammanhanget är också yttrandet från Trafikverket som "påtalar vikten av cykelparkering då uppgången främst riktar sig till resenärer som tar sig dit med cykel, eller till fots." Samtidigt som planen och SBK till stor del diskuterar angöring med bil. Om cyklister och gående ska röra sig längs det framtida stråket längs Johannebergsgatan så vill vi se en konsekvensanalys av vad som händer om detta stråk inte kommer att etableras.

Vi tycker det är allvarligt att SBK tycks tro att alla som reser till station Korsvägen ska till Götaplatsen. Trots att vi i vårt yttrande knappt ens nämner Götaplatsen som målpunkt så är det bara den målpunkten som SBK valt att adressera i sitt svar på vårt yttrande som här upprepas i sin helhet:

Vi ifrågasätter motivet till att flytta den tidigare föreslagna uppgången till ny plats. Är det meningen att människor som använder sig av stationen (för tågresor) ska få en gen, snabb och trygg väg till sina målpunkter, eller är det framförallt för att "liva upp" befintliga obefolkade platser? Med den nu föreslagna lösningen riskerar kollektivtrafikresenären och gångtrafikanten att få en markant ökad gångväg till flera målpunkter i området. Det  handlar inte om ett litet avstånd för den som går av tåget i perrongänden och sedan ska upp mot till exempel nedre Johanneberg och Chalmers Vasaområdet. En skillnad på cirka 170 meter gör att vi frågar oss på viken plats i prioriteringsordningen som gångtrafikanterna är placerade.

I detaljplanen hävdas att "orienterbarheten och sammanhanget till den omgivande stadsväven och det framtida universitetsområdet blir också bättre." Vi ifrågasätter detta påstående då stationens placering helt missar det starka stråk som idag går från Götaplatsen, via Fågelsången, genom Renströmsparken till Carlandersplatsen med både gång- och cykelväg. Sammanhanget blir inte bättre av att ytterligare ett stråk bildas utan riskerar tvärtemot att försvaga båda stråken och minska tryggheten i området. Just för att Renströmsparken är en välbesökt park är en uppgång centralt vid de trafikerade stråken att föredra för att undvika att skapa otrygga platser med lite stadsliv och rörelse.

När det gäller kopplingen till Götaplatsen och Avenyn är det klart att uppgången vid Fågelsången även här är överlägsen den nu föreslagna uppgången i korsningen. Genom att utveckla stråket Fågelsången mellan Renströmsparken, via Artisten, till Götaplatsen finns stor potential att lyfta hela området och tillföra ny bebyggelse i parkens mindre attraktiva delar. Till exempel vid de cykelställ som så ofta är tomma vid Artistens entré.

Slutligen efterlyser vi en genomlysning av de tänkta målpunkter för alternativen och vilka gångavstånden blir till dessa målpunkter med de olika alternativen som presenterats. Det är en stor brist att dokumentet enbart förmedlar fördelar med det nya förslaget, men inte nämner en enda nackdel. Båda förslagen kommer att ha i princip samma påverkan på parkmark och grönområde. Ingreppet flyttas enbart från en plats till en annan. Därmed bör förslagen vara jämlika ur det perspektivet.

Yimby Göteborg om: yttrande, detaljplan, göteborg, västlänken, renströmsparken, fågelsången

Bloggar om: yttrande, detaljplan, göteborg, västlänken, renströmsparken, fågelsången

Stadsbyggnadsåret är till ända och det är dags att göra bokslut för Yimby Göteborg år 2016. Under året har vi hörts och synts i media, publicerat 60 inlägg på hemsidan, skrivit 12 yttranden på stadsbyggnadskontorets planförslag, genomfört två stadsvandringar, deltagit i debatter, seminarier, evenemang och delat ut Yimbypriset.

Medlemsstatistik

Under året har antalet registeringar på hemsidan ökat med ca 425 nya medlemmar, från 4300 till 4725. För första gången sedan Yimby Göteborg drog igång så har Facebookgruppen ökat ännu mer, med 520 nya medlemmar, från 3650 till nära 4170. Det är också tydligt hur diskussionerna helt flyttat från här på hemsidan till facebookgruppen.

Vi hälsar alla nya medlemmar välkomna!

Yimby Göteborg i media

Här är några exempel på där vi har debetterat i media under året:

Replik till de rödgröna: Adressera Hedens problem
GP-debatt: Fyll området runt Centralen med liv!
GP-debatt: Bostäder behövs i centralenområdet
Västtrafiks podcast "Nästa Hållplats" om Blandstaden
GP-debatt: Vi älskar förtätning (länk till facebookgruppen)

Dessutom blev vi omnämnda i tidsskriften Arkitektur i samband med att Kasper Salin-priset kommenterades av redaktionen. En milstolpe. Samtidigt känns tidskriften allt mer i otakt med samtiden – både vad gäller ståndpunkterna och tonläget.

Inlägg

Vi har skrivit 60 inlägg på hemsidan under året, några av de mest diskuterade och spridda var:

Tid för slutstrid: Staden vs Länsstyrelsen
Myten om byggbranschens maskande
Var är stråken i Älvstaden?
Vad Yimby vill med Heden
Generationernas roll för bostadsbristen - en personlig betraktelse.

Trafikkontoret är Göteborgs bromskloss
Land sparing/sharing: hur bör städer byggas för att gynna biologisk mångfald?
Olivedal är Göteborgs vagga
Ett torg i Aix-en-Provence
Yimbypriset 2016 går till...
 

Yttranden

Under året har vi lämnat in 12 yttranden vilket är något färre än rekordåret 2015.

Stadsvandringar

Vi har gjort två stadsvandringarar under året: Stråket till Stampen och Från Mossen till cirkustomten (ännu inte rapporterad).

Yimby Göteborgs stora pris till Albert Lilienbergs minne 2016

För fjärde gången delade vi ut Yimby Göteborgs stora pris till Albert Lilienbergs minne. Det är ett årligt pris som delas ut till den eller dem som gjort något bra för utvecklingen av staden Göteborg. Nomineringar och vinnare röstas fram bland våra medlemmar och bloggläsare.

Yimbypriset år 2016 gick till

Rickard Stark, Maja Ivarsson & Johan Navjord, OkiDoki! Arkitekter
Cathrine Gerle, AB Poseidon
Annika Carlsson, Egnahemsbolaget
Carolina Högvall och Arvid Törnqvist, Stadsbyggnadskontoret

för projektet Backa Grön.

Övrigt

Peter Nilsson, student vid Chalmers Arkitektur, har på hemsidan publicerat sina studentarbeten JUBELeum #199 vid Flatås och Ullevi 3.0 mellan Kortedala och Bergsjön. Den senare tillsammans med Adrian Pihl Spahiu.

I samband med att Jörmark, Forsemalm och Palmås släppe boken "Göteborg - mellan segregation och kreativitet" så skrev Jan Jörnmark en omfattande krönika om studien av den svenska bostadsmarknaden i allmänhet och Göteborgs utveckling i synnerlighet som publicerades på hemsidan (del 1, del 2, och del 3).

Vi filmade och publicerade Lukas Memborns fantastiska dragning Stadsplanens återkomst på FFS årmöte.

Årets julkalender "24 luckor i Stadsväven" blev en succé och vi kommer fortsätta på det temat under 2017, om än i något lugnare takt.

...med detta önskar Yimby Göteborg alla ett riktigt

Gott Nytt År!

Yimby Göteborg om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, blandstad, yimby, 2016

Bloggar om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, blandstad, yimby, 2016

Vid den tid då det nya året inleds så påbjuder traditionen att det fullbordade årets detaljplaner ovillkorligen skola sammanställas och granskas. För år 2016 har vi hittat hela 39 detaljplaner med bostadsinnehåll och sammanlagt 14500 bostäder som gått ut på samråd! En respektingivnade siffra. Frågan är om kvaliteterna läge och utförande är lika imponerande som kvaniteten?

Årets planer som gått ut på samråd (de flesta av dem).

Som vanligt filtrerar vi bort övergripande program, planer utan bostäder, enstaka villor, serviceboenden och andra specialfall. Det som studeras är planerna så som de ser ut efter att stadsbyggnadskontoret och fastighetsägarna har gjort sitt jobb och byggnadsnämnden har godkänt att planen går ut på samråd till allmän beskådan. Därför är detta ungefär vad stadsbyggnadskontoret och byggnadsnämnden vill se byggt i Göteborg i framtiden. Vissa planer justeras något i efterhand efter inkomna synpunkter men i huvudsak är det som går ut på samråd också det som byggs.

Kvantitet

Redan i ingressen framgick att det är många bostäder i planerna. Sedan 2011 har vi årligen gjort denna typ av sammanställning och det kvantitativa utfallet har varit:
2011: 14 detaljplaner ca 1000 bostäder
2012: 23 detaljplaner och över 4000 bostäder
2013: 9 detaljplaner och ca 1150 bostäder
2014: 18 detaljplaner och 4500 bostäder
2015: 26 detaljplaner och 6700–9300 bostäder
2016: 39 detaljplaner och ca 14500 bostäder

Av bostäderna år 2016 fanns ca 8200 i ordinarie processer och ytterligare ca 6300 i BoStad20201 / Jubileumssatsningen. Trenden ser onekligen bra ut!

Det ska samtidigt påpekas att även om Stadsbyggnadskontoret är bra på att starta planer och ta dem till samråd, så är de betydligt sämre på att lyckas ta dem i mål så att de kan bli antagna. Målet på 5000 bostäder i antagana planer under året uppfylldes inte - det landlade på 3586 bostäder.

Det svaga utfallet kan delvis förklaras med att den enskilda planen för Frihamnen har fördröjts. Men bakom detta finns även mer allmänna och genomgående problem i projekt- och planeringsprocesserna som är mycket oroande. Från Byggnadsnämndens Uppföljningsrapport 2, 2016 som presenterades i september:

Förutom att planer inte blir klara så påvekar resursbristen även framtida projekt.

Planeringen av Gullbergvass har "satts i väntläge" och vilket leder till att underlag för området inte levereras som tänkt till Västlänken-projektet. Västlänkens sträckning och utformning kommer därför att planeras utan input om kommande bebyggelse i Gullbergvass, vilken ensidigt får anpassas till hur länken behagar landa.

Trafikverket och Länsstyrelsen anser att den omfattande planeringen av nya bostäder centralt och i mellanstaden kan hota riksintresset för trafik och transporter. Vilket utgör en mycket stor risk i de flesta projekt nära trafiklederna och i Uppföljningsrapporten uttrycks även risk att målet i BoStad 2021 aldrig nås på grund av detta.

Det verkar onekligen som att staden tänker ta en nödvändig strid och stå upp för sitt bostadsförsörjningsansvar. Här borde rimligen Trafikverket och Länsstyrelsen lyfta blicken och inse att om inte bostäderna byggs i centrala Göteborg kommer de hamna i periferin av Alingsås med ett garanterat bilberoende ända in till arbetsplatserna i regionkärnan – dvs samma leder belastas men med regional trafik.

Läge

En intressant aspekt att studera är var bostäderna kommer att byggas. Var har vi den dynamiska stadsutvecklingen i Göteborg? Ligger tygndpunkten i periferin, i mellanstaden eller centralt?

Planer som gått ut på samråd under 2016 med antalet bostäder angivna. Röda punkter och gröntext är Jubileumssatsningens planer.

Planverksamheten är spridd över ett stort område med tygndpunkten i Älvstaden samt i två sydliga utlöpare ner mot Frölunda torg respektive längs Mölndalsåns dalgång. Jämfört med förra året har fler av projekten hamnat norr än söder om Söderleden och betydligt fler projekt återfinns centralt, speciellt på Hisingen.

Planer i centrala Göteborg som gått ut på samråd under 2015 med antalet bostäder angivna.

Samtidigt är det stora områden som helt är utan planer på samråd, t.ex. Kortedala, Gamlestaden, Guldheden, Linnéstaden, Lunden, Kålltorp och Björkekärr och inte minst Inom Vallgraven – det sista precis som förra året. Inom Vallgraven verkar allt mer ta karaktären av Göteborgs variant av Stockholms Gamlastan. RegionCity var förvisso med men Jernhusen är en enskild aktör som kommer att få en monopolliknande ställning i anslutning till stationen. Det är lite skrämmande att den kärna som ska driva hela regionen visar så lite diversitet och dynamik, ...men vi får kanske förlita oss på utvecklingen i Gårda och på Lindholmen.

Urbana kvaliteter

Hur ser det då utförandet ut? Finns det några urbana kvaliteter? Granskningen av planerna har gjorts utifrån tre kriterier:

• "Funktionsblandning tillåten" som får ett "Ja" om funktionsblandning med verksamhetslokaler i bottenplan finns inom huvuddelen av husen som inrymmer bostäder.
• "Krav på funktionsblandning" som får ett "Ja" om funktionsblandning med verksamhetslokaler i bottenplan krävs inom en märkbar andel av byggnaderna som inrymmer bostäder. Olika funktioner i olika kvarter blir ett "Nej".
• "Slutna kvarter" som får ett "Ja" om slutna kvarter av innerstadskaraktär, eller åtminstone en sluten gatuvåning, krävs i planen eller visas i illustrationsritningen.

Av de 39 planerna är det 27, eller ca 70%, som tillåter funktionsplandning i större delen av planen. Det är endast åtta planer som uttryckligen kräver funktionsblandning, antingen genom ett uttryckligt krav eller genom att tillåta centrumverksamhet men inte bostäder i bottenplan.

För att öka dynamiken och möjligheten till framtida anpassning av byggnaderna så är det troligt en vettig strategi att vara väldigt tillåtande i flexibla planer. Men om detta ska leda till de verksamhetslokaler som genererar ett lokalat utbud och stadsliv så behöver en hög befolkningstäthet och starka stråk säkerställas. Det görs tyvärr inte. Dessutom, om funktionskraven ska vara flexibla och tillåtande så behöver även exploateringsgraden vara det. Det är den som regel inte.

Helt slutna kvarter av innerstadsmodell finns endast i tre av de 39 planerna: Backaplan 1, Karlavagnsplatsen och Kv Röda Bryggan vid Pustervik / Rosenlundskanalen. Ett 10-tal planer har kvartersliknande strukturer men med mindre eller större öppningar. Tyvärr är fortfarande den stora majoriteten av planerna av lamellhus och punkthus. Det vekar som att BoStad 2021 / Jubileumssatsningen är en starkt bidragande orsak till detta med sitt fokus på snabbt och enkelt.

Årets illustration

Utmärkelsen årets illustration måste ges till Nyréns för projektet vid Smörgatan i Kallebäck. Här har vi kommit så långt från stadsplanering och så nära reklambranschen att resultatet blir alltigenom komiskt. Det blir full bricka på arkitektskissbingon: Fjärill, cykel, motljus, kreativa klassen, överdriven grönska, ballonger, ...

Rio de Kalle.

Årets bästa plan

Av de tre planer planer som har slutna kvarter tillåter alla funktionsblandning och två av dem kräver det. Av dessa är Karlavagnsprojektet det mest konsekvent genomförda med hög täthet, genomgående funktionsblandning, tydliga gaturum och stråk samt verksamhetslokaler i alla bottenplan. Här märks det att blandstad har varit en utgångspunkt och att planeringen har genomförts inom den tydligt satta ramen. 

Ola Serneke fick Yimbypriset 2015 för initiativet med Karlavagnsprojektet och dessa högt ställda amitioner med blandstad.

Årets bästa plan är Bostäder och verksamheter vid Karlavagnsplatsen. 

Sammanfattning

Sammanfattningvis har planeringen av bostäder kommit igång ordentligt. Om planerna också avslutas så ser framtiden ljus ut vad gäller kvantiteten av planer. Det är ännu en lång väg att gå innan kvarterstaden har slagit igenom fullt ut och arbetet med att skapa starka stråk och gaturum är som regel bristfälligt. Funktionsblandningen tillåts i allt fler projekt, men det är förstås högst oklart om byggföretagen kommer att utnyttja den möjligheten, speciellt som exploateringsgraden samtidigt ofta hålls nere av Stadsbyggnadkontoret. Förhoppningsvis kan Karlavagnsprojektet bli en förebild för framtida blandstadsambitioner, och då talar vi inte om tornet.

Appendix: Sähär ville man bygga 2016

Vi avslutar med att lista alla 2016 års planer och vi börjar ute i yttersta periferin och drar oss allt mer in mot centrum. Vi avslutar med BoStad2021s / Jubileumssatsningens planer som åter tar oss tillbaka till utanför de centrala delarna av Göteborg.

Hisingens utmarker / Torslanda

Torslanda - Bostäder vid Majvik
30 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Nej
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 1-3

Askim

Askim - Bostäder vid Hovåsterassen
85 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Nej
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 3-6

Nordost

Gårdsten - Bostäder och föreningslokaler öster om Kaneltorget
40 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Nej
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 3-5

Hammarkullen - Bostäder vid Hammarkullegatan
40 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Nej
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 2

Älvsborg

Toredammen - Förtätning av bostadsbebyggelse
240 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Nej
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 4-6

Högsbo

Högsbo - Bostäder vid Nickelmyntsgatan
150 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 3-8

Hisingens framsida / Kyrkbyn

Kyrkbyn - Bebyggelse vid södra Vårvindsgatan
70 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 4-5

Norra Älvstranden

Eriksberg - Bostäder och verksamheter vid Celsiusgatan
500 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 3-14
Yimby Göteborgs yttrande

Mölndalsvägen / Krokslätt

Skår - Blandad stadsbebyggelse vid Almedals fabriker
225 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 5-25

Krokslätt – Studentbostäder och mötesplats vid Mölndalsvägen
100 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Ja
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 12-12

Lunden

Lunden - Bostäder och verksamheter vid Prästgårdsängen
440 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 3-16

Gårda

Gårda - Förtätning vid Prospect Hillgatan
5 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Nej
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 1-3

Gårda - Kontor vid Ullevigatan
? bostäder (medges i planen men oklart om det kommer att utnyttjas)
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Ja
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 7-30

Centrala Hisingen

Backaplan - detaljplan 1: Handel mm vid Backavägen
ca 220 bostäder (22000 m2 BTA)
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Ja
Slutna kvarter: Ja
Våningar: 5-18

Lindholmen - Bostäder vid Theres Svenssons gata (Smedjan)
85 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 5-5

Lindholmen - Bostäder och verksamheter vid Karlavagnsplatsen
1880 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Ja
Slutna kvarter: Ja
Våningar: 1-86
Yimby Göteborgs yttrande

Lundby - Bostäder och verksamheter i Frihamnen etapp 1
3750 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 2-18
Yimby Göteborgs yttrande

Just utom Vallgraven

Centralenområdet - Verksamheter, handel och bostäder norr om centralstationen
250 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: upp till 30 (bostäder från våning 12 och uppåt)

Pustervik - Bostäder vid Brogatan (Kv Röda Bryggan)
130 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Ja
Våningar: 6-8
Yimby Göteborgs yttrande

Inom Vallgraven

Inget.

BoStad2021 / Jubileumssatsningen

Bergsjön - Bostäder och förskola vid Merkuriusgatan
320 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 2-10

Bergsjön - Bostäder vid Zenitgatan och Kosmosgatan
170 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Nej
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 3-10

Sävenäs - Bostäder vid Hagforsgatan
150 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Ja
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 5

Tynnered - Bostäder vid Briljant- och Smaragdgatan
250 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 5-7

Järnbrott - Bostäder vid Briljantgatan
70 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Nej
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 10

Järnbrott - Bostäder vid Mandolingatan
600 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 3-10

Järnbrott - Bostäder vid Distansgatan/Marconigatan
450 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 4-6

Järnbrott - Bostäder och förskola vid Nymilsgatan
300 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Nej
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 6-10

Järnbrott - Bostäder i Kaverös
180 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Nej
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 6

Järnbrott - Bostäder i Högsbohöjd
500 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 4-6

Biskopsgården - Bostäder vid Norra Fjädermolnsgatan
190 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Ja
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 4-8

Biskopsgården - Bostäder vid Långströmsgatan
400 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 4-8

Tolered - Bostäder vid Fyrklöversgatan
230 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Nej
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 5-7

Sannegården - Bostäder vid Valskvarnsgatan
250 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Ja
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 23

Kallebäck - Bostäder vid Smörgatan
1500 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Nej (tillåts i ungefär halva området)
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 3-18

Krokslätt - Bostäder väster om Ebbe Lieberathsgatan Katrinedalsgatan
180 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 7

Krokslätt - Studentbostäder på Olofshöjd
100 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Nej
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 7

Johanneberg - Studentbostäder vid Volrat Thamsgatan
55 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 8

Sandarna - Förskola och studentbostäder vid Sven Brolids väg
225 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Nej
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 6

Majorna - Bostäder på Godhemsberget
200 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Ja
Slutna kvarter: Nej
Våningar: 5-7

Yimby Göteborg om: 2016, göteborg, stadsbyggnadskontoret, stadsplanering, arkitektur, yimby, blandstad

Bloggar om: 2016, göteborg, stadsbyggnadskontoret, stadsplanering, arkitektur, yimby, blandstad

Man måste gå långt tillbaka i tiden för att förstå varför vi blev så Rochesterifierade som vi blev i Göteborg. Men då hittar man å andra sidan också ett tydligt mönster i dagens kraftfulla byggande som starkt karaktäriseras av de obalanser i stadsrummet som uppstod under 1960-, 70- och 80-talet. Precis som i Rochester (se Del 1) fanns det då en tydlig dualism i byggandet och ett av de viktigaste strukturella dragen i dubbelheten var att den gav upphov till en stark utspriddhet som både drev på och underlättade segregationen. Även i Göteborg hade bilen den ena huvudrollen, medan hyresregleringen och det perifera hyreshusbyggande hade den andra.

Den stadsbyggnadsmässiga dualismen

Dualismen mellan det planerade och oplanerade går som en röd tråd genom Göteborgs efterkrigshistoria. De båda tendenserna delar också stadsrummet i en sydvästlig del där det spontanbyggda billandskapet dominerar och en nordostlig där centralplaneringen slog igenom på motsvarande sätt. Mellan dessa ligger stadens centrala distrikt, som ironiskt nog drabbades nästan lika hårt av båda tendenserna, när hyresregleringen tvingade fram förödande rivningar, samtidigt som befolkningen helt enkelt tog bilen och flyttade.

Sisjön i juli 2005. Galonfabriken på väg att förvandlas till 421.

Logiskt sett är därför sydvästra Göteborg den självklara utgångspunkten för att analysera vår variant av stadsupplösningen. På samma sätt som jag kände igen mig i Sisjön när jag satt på en Subway i Rochesters upplösta trafiklandskap, fick jag första gången känslan av hur amerikanskt Göteborg var när jag en gång körde runt på måfå i Askim. Väg 158 till pendlarparadisen på Onsalahalvön skär rakt genom den gamla kommunen och i Hovås ligger golfbanan centralt mitt bland bebyggelsen. Ska man hitta Long Island i Sverige är det här.

Stadsdelen exploaterades med amerikanska förebilder, av de Wallenbergskretsar som samtidigt byggde Saltsjöbaden. Särö- och Saltsjöbanorna var medel som röjde väg för storskalig tomtexploatering. Det tidiga 1900-talets stadsbyggnad var en funktion av de infrastrukturella investeringar som genomfördes när järnvägen och spårvägen utvecklades. I den södra och västra delen av Göteborgsområdet försköts kommunikationerna från ångbåt till mycket snabbare rälsbundna alternativ, vilket öppnade mycket stora landytorna fram till de gamla kustsamhällena för exploatering.

Ett halvsekel senare fick bilismens genombrott på 1950- och 60-talet exakt samma roll. Priset på bilar och bensin föll kraftigt vilket gjorde den tidigare övre medelklassprodukten tillgänglig för snart sagt alla svenskar. Alla dessa bilar köptes medan vägsystemet höll en rent usel nivå, vilket ledde till olyckor, köer och starka politiska krav på vägutbyggnaden. I Göteborg inföll den helt avgörande tidpunkten 1956, när det beslutades att den redan projekterade spårvagnstunneln mellan Masthugget och Lundby skulle strykas, för att ersättas med det som skulle bli Älvsborgsbron och Tingstadstunneln. Likheterna med Rochesters vägplan 1929 är hundraprocentiga.

I snittet av 1950- och 60-talen pågår därför två samtidiga processer, som har präglat Göteborg sedan dess. Den ena är det starka och marknadsledda genombrottet för bilismen, det andra är att det hyresreglerade och centralplanerade byggandet gick mot sin kulmen. Precis som rälsen öppnat för en ny typ av bosättning öppnade bilarna och de kontinuerligt utbyggda vägarna för samma möjlighet. För de av Göteborgs grannkommuner som såg dynamiken i kombinationen av ”bostadsbrist” och ”bilöverskott” var det bara att börja bygga villor som framförallt yngre medelklasshushåll efterfrågade. Bostadsmässigt existerade det helt enkelt inga attraktiva alternativ till villorna under de dynamiska rekordårsdecennierna.

Det var i Lerum som framtidsstaden byggdes på 1960-talet. Dessutom hade Lego sin svenska centralgrossist i kommunen. Bilden från sommaren 2014, strax innan rivningen.

Det var där som vår Rochesterifiering började och verklig fart tog villabyggandet i självständiga kommuner som Lerum, Torslanda och för den delen Angered. Allra snabbast växte Askim, som var på väg att utvecklas till vårt Djursholm-Lidingö. För Göteborgs stad var förorternas tillväxt en nagel i ögat eftersom skatteunderlaget försvann. Det var en betydelsefull orsak till den imperalistiska strategi som kommunen genomförde under 1960-talet.

Kombinationen av att driva ett expansivt bostadsbyggande i nordost och omsorgen om skatteunderlaget drev därför fram rekordinkorporeringar av grannkommuner 1966-74. Att det inte förmådde skydda bostäderna i Angered från konkurrens stod klart redan 1970-71, när befolkningen i kommunen började minska trots den enorma territoriella utvidgningen.

I det här läget introducerades ytterligare ett starkt kontrollerade drag i utvecklingen genom de byggkvoter som Göteborg kom överens om med grannkommunerna i mitten av 1970-talet. De var en reaktion på de stora mängderna tomma lägenheter som fanns i huvudkommunen, samt de påfrestningar det utsatte Göteborg för.

Motorvägen som produktionsfaktor – frysningen och den nya handelsringen

Men när kvoterna introducerades hade redan utspridningen skett och efterhand genomfördes dessutom de viktigaste vägbyggena. I mitten av 1980-talet var både E6an och Söderleden färdigbyggda. Eftersom Kungsbacka dessutom i princip struntade i de byggbegänsingar som resten av kommunerna kommit överens om försköts hela Göteborgsregionens tyngdpunkt mot söder och mot det nya billandskapet. Hårdraget kan man säga att bilen fram till dess varit ett pendlingsmedel, men att det nya motorvägslandskapet nu blev en ekonomisk produktionsfaktor i sig självt.

När bilismen slog igenom var vägsystemet dimensionerat för hästskjutsarnas tid. På enstaka platser kan man hitta spår av det som försvann.

Lederna band framförallt ihop det som idag är Göteborgs två västra SDNer med Mölndal och Kungsbacka. Idag bor mer än en kvarts miljon invånare i området och mellan dem har en av Skandinaviens mest amerikaniserade väg- och samhällsmiljöer växt fram de sista fyra-fem decennierna. Hur det har byggts i det här området präglas starkt av motsättningarna mellan det kontrollerade och spontana. Effekten har blivit att politiska beslut mycket ofta fått andra konsekvenser än de man önskat sig.

En generell aspekt på det som hände har stor betydelse idag när de sista resterna från den kontrollerade kvottiden till sist försvunnit: alla de sex kommuner som inkorporerades 1966-74 frystes i hög grad i det tillstånd de befann sig i vid 70-talets mitt och en effekt av det var att de förlorade sina naturliga centrum. Hela deras ekonomiska liv –affärsliv, sysselsättning- riktades istället mot den nya motorvägsringen.

I betydande grad gäller det här också Lundby och Örgrytes gamla kommuner: de utvecklade aldrig sina centrum utan fick efterhand samma inritning mot den stora trafikringen runt staden.  Till sist kan man konstatera att även Mölndal är präglat av denna tendens: köpkraftens och befolkningens spontana utspriddhet längs ringen gjorde under flera decennier att alla försök att utveckla stadscentrumet hade drag av att vara ett dåligt skämt.

Köpcentrumens utbredning i den västra regiondelen speglar både den västra regiondelens avgörande betydelse men också Askims djupfrysning. Omsättningsmässigt ligger idag sex av Göteborgsregionens tio största handelsplatserna det sydvästra området. Betar man av dem i turordning kan man börja längs E6an där det var uppenbart att köpkraften fanns i Kungsbacka snarare än i det långsamt växande Mölndal. Det gjorde Kållered till en mer dynamisk marknadsplats än det ständigt lika bortglömda Mölndals centrum. Längre söderut längs gamla E6an i Hede skapade Willy Schlee ett så innovativt livsmedelskoncept att det inte bara påverkade hela landets detaljhandel. I valet 1991 var slagkraften i Willys Cash konceptet till och med en av huvudförklarungarna till Ny Demokratis intåg i riksdagen. När Schlee till sist sålde butiken till Axfood 1994 var den Västsveriges största. Inne i själva huvudorten förvandlades en gammal textilfabrik till Kungsmässan.

Idag är det svårt att tro att det här under ett helt decennium var Sveriges näst största matbutik. Det unika lågpriskonceptet blev till och med ett av Bert Carlssons starkaste slagnummer i 1991års valrörelse.

Tittar man mot Söderleden hittar man först en av de överlevande delarna av det planerade 1960-tals konceptet. Frölunda torg är en idealtyp av de 1960-tals gallerior som skapades enligt det mönster som Victor Gruen var pionjären för. Det har dessutom klarat av att moderniseras på ett attraktivt sätt. Det oplanerade kommer däremot tillbaka när vi rör oss mot sydväst, där Söderleden och väg 158 till Onsala möter varandra. Korsningen av de två dynamiska trafikflödena gjorde att inget läge i hela Västsverige kunde varit ett mer öppet mål för ett spontanetablerat externcenter på 1980-talet. Trots upprepade försök kunde politikerna inte heller förbjuda de allt talrikare butikerna i Sisjökorsningen. Försöken att ”skydda” cityhandeln var dessutom kontraproduktiva, för de drog in onödig trafik i stadskärnan och dessutom blockerade till exempel möbelhandeln i sekelskifteshusen på Linnégatan nyutvecklingen av den delen av stan.

När försöken att frysa utvecklingen i Sisjön släpptes på 1990-talet fick de olika delarna växa i fred, vilket både ledde till en uppblomstring i centrum och motsvarande utveckling runt Sisjön. I närheten av det stora motorvägskorset byggdes Eklanda Hage, som var perfekt anpassat till den nya avreglerade svenska byggmarknaden. På den kommersiella sidan startades allt fler byggen av bilhandlare och gör-det-själv köplador, innan utvecklingen kulminerade med att den gamla galonfabriken totalombyggdes och förvandlades till köpcentret 421. Tillsammans är 421, Frölunda och Sisjön idag betydligt större än Östra Nordstan.

Kodakhuset, Nya Hovås och de återuppväckta centrumen

Askim är sannolikt den plats som påverkades mest av 1970-talsfrysningen. Efter inkorporeringen till Göteborg bromsades områdets tillväxt kraftigt och medvetet. På ett nästan absurt sätt förvandlade istället Kungsbacka till Göteborgs södraförstad. Från slutet av 1970-talet fram till 2010 växte Hallandskommunen med 40 000 invånare mot gamla Askims drygt 4000. Mer än något annat var det den utvecklingen som gjorde Göteborg till en utspridd Rochestervariant och som en effekt av det blev dessutom Hovås hängande i luften.

Den plats som hängde allra mest i luften är den som nu håller på att förvandlas till Nya Hovås. Kodakhuset är ett stort gult fästningsliknande kontorshus som byggdes i början av 1980-talet. Det låg isolerat vid 158an, i kanten på den utbredda villabebyggelsen. Under en tid när ytterst få byggen skulle släppts fram i den nyinkorporerade kommundelen var det här ett undantag eftersom det innebar hundratals arbetsplatser hos ett prestigefyllt multinationellt företag. Det betydde också att det garanterat skulle uppstå problem om verksamheten någonsin förändrades.

De flesta byggnader är lätta att förstå om man tänker på mänskliga handlingar som resultatet av rationella beslut. Det gör att fastigheterna går att analysera och att de är enkla att återanvända när den första ägaren lämnar. Sedan finns undantagen, där någon går mot strömmen och bygger där ingen aning gör det. I en del fall kommer resultatet att bli lyckat när någon förutsett en ny trend. Men den andra typen av undantag är lika vanliga, och det är de jag ofta mött i mitt fotograferande av Övergivna Platser. Det är hus som byggdes utifrån människors speciella egna preferenser under förhållanden som inte kan beskrivas som helt normala.

Kodakhuset var i grunden ett sådant hus. Rötterna låg i att Kodak 1967 köpte loss sin egen huvudagentur från Hasselblad. Egentligen hade agenturen varit ryggraden i Hasselbaldskonceren, men dåliga affärer tvingade Victor H att sälja. Efter köpet blev Kodak sittande med sin svenska verksamhet i Hasselblads lokaler i Västra Nordstan, vilket inte var en helt lyckad lösning.

Beslutet att satsa på ett stort huvudkontor togs några år in på 1970-talet och bygget Hovås var en högoddsare. Två tredjedelar av försäljningen låg redan då i östra Sverige, men eftersom den svenske chefen var göteborgare föll Stockholmsalternativet bort. Att det dessutom blev Hovås har aldrig kunnat förklaras på annat sätt än att han dessutom var bosatt i Askim. Men direkt vid invigningen fanns det många som var tveksamma. När jag pratade med Hasselblads legendariske VD Jerry Öster sa han att ”Jag stod där med några snittar och ett champagneglas och tyckte att alltihop kändes fel”. 

Känslan var riktig och eftersom Kodak i början av 1980-talet kände av den nya japanska semi-digitala utmaningen skulle inte huset få många år i livet. I ett försök att få kontroll över de obehagliga konkurrenterna satsade Kodak 1982 på en ny disc-kamera som blev ett totalt misslyckande och som ledde till det otänkbara: för första gången i mannaminne permitterade man i Rochester. Nedskärningarna var globala och i Sverige tillsattes inte bara en ny chef – bland det första han gjorde var att stänga det felplacerade huvudkontoret. Det hade då bara varit öppet i fyra år.

Efter det blev huset en lokal variant av Svarte Petter i göteborgska fastighetskretsar. Det fallande värdet på huset öppnade å andra sidan möjligheten för helt andra verksamheter. Det gjorde att ett medicinskt företag under tid en drev en framgångsrik verksamhet i fatstigheten, inte minst tack vare att de gamla filmlaboratorierna var så välbyggda.

Arkitekten Elizabeth Hatz som ritade Kodakhuset berättade för mig om sin starka inspiration från Louis Kahn. Ursprunget till hans byggnader finns hans uppväxtstad Arensburg/Kuresaare. Där hittar man till sist också den borg som är Kodakhusets andliga ursprung.

När man istället ser till helhetsbilden i sydvästra Göteborg, med mer eller mindre spontana handels- och kontorsområden som växte fram med jämna mellanrum framstår stilleståndet runt Kodakhuset som en allt större anakronism för varje år som gick. När de politiska hindren för stadsdelens fortsatta utveckling försvann eller åtminstone lindrades var den åldrande kontorsbyggnaden egentligen det naturliga centrumet för Göteborgs absolut mest välmående stadsdel. Det är också i den rollen som Nya Hovås är ett mycket starkt bidrag till Göteborgsregionens framtida utveckling.

Projektet som nu snabbt har tagit med sig hela området kring den gamla byggnaden visar inte bara tydligt på var hålen finns i stadsbyggnaden från 1960- och 70-talen. Det pekar mot hur betydelsefullt det är att den typ av entreprenörskap och samarbeten som präglat projektet stärks. Det vore ytterst önskvärt att Göteborg hade en större flora av den typ av projektutvecklingsföretag som växt fram i Stockholm. Men då krävs det att transparansen, säkerheten och snabbheten i planeringsprocesserna ökar ordentligt.

Till slut för Hovås/Askim ett centrum.

Den större bilden

Ser man Nya Hovås i ett större regionperspektiv återkommer bilden av bortemot tio kommuner som aldrig utvecklade sina centrum. I ljuset av det blir det inte bara tydligt att vi sedan åtminstone tio år tillbaka befinner oss i en kvalitativt annorlunda utveckling jämfört med den vi sett tidigare. Projektens mer varierande utseende och nödvändigheten av riskspridning gör också att behovet av en större flora av projektutvecklingsföretag blir tydligt.

För vi ser inte bara samma tendens i den starka utvecklingen av centrala Kungsbacka. Som ännu mer oväntat framstår det som händer i Mölndal, där det nu byggs en verklig stadskärna på ett sätt som ingen kunnat drömma om tidigare. Från Mölndal sträcker sig den dynamiken dessutom hela vägen upp längs gamla E6an fram till Almedal. Längs Söderleden befinner sig Åby travbana mitt uppe i den omstrukturering som Göteborgs idrottsarenor inte klarar av och den nya utbyggnaden av Sisjön också i full gång. Längre upp finns till slut förutsättningarna att lyckas med Tynnered. Slutligen når man också fram till Lundby som växt snabbare än både Solna och Sundbyberg sedan tunneln blev klar lagom till millennieskiftet.

Det som inte kunde hända händer: Mölndal får ett city.

Det har tagit tid för mig att inse dynamiken i det som händer, inte minst för att jag tillbringat för mycket tid i den långsamt växande stadskärnan. Eftersom det är lätt att bli hemmablind har det gjort att jag hängt upp mig på den centrala stadens tydliga uppbromsning efter 2000. Det som i verkligheten är mycket mer intressant och lovande idag är hur den stad som ligger mellan 1980-talets spontanbälte och Göteborg växer.

Det är inte den välordnade ”mellanstad” som politikerna talar om som växer. Det vi ser är mycket mer spontana centrumbildningar på platser som skulle blivit centrum för länge sedan, om inte inkorporeringarna och byggkvoterna hade lagt hinder i vägen. Med all sannolikhet är det också en bra utveckling, för den kommer att skapa tätare och mer spänningsfyllda stads- och centrumbildningar på en rad platser i Göteborsregionen. Men utmaningarna är också stora, både i att skapa kompetensen för att se till projekten blir verklighet – och inte minst för att definiera kärnans roll i den nya helheten

Yimby Göteborg om: jörnmark, göteborg, hovås, rochester, kodak, stadsplanering, förtätning

Bloggar om: jörnmark, göteborg, hovås, rochester, kodak, stadsplanering, förtätning

Trots att mycket talar för att slutna kvarter är bättre än dagens uppbrutna kvartersstruktur är det framförallt de senare som planeras. Yimby Göteborg har problematiserat de uppbrutna kvarteren upprepade gånger genom åren både i debattartiklar och i yttranden på diverse planer och program. Nu har vi också ett flertal empiriska resultat som visat på nedslående resultat gång efter gång. De goda intentionerna med uppbrutna kvarter, passager mellan husen och otydliga gränser mellan offentliga och privata rum uppfylls inte. Stora delar av rekordårens, miljonprogrammets områden med flerbostadshus byggde på dessa principer, liksom senare områden som Eriksberg, Sannegårdshamnen och Kvillebäcken. Alla är de exempel på en funktionalistisk stadsplanering som inte fungerar i praktiken. Räcker det inte nu?

Halvprivat gård i Kvillebäcken. Obehöriga äga ej tillträde. Rastning av hundar förbjuden.

Nya forskningsresultat

Som tur är har vi inte bara våra egna observationer att luta oss mot utan även modern forskning. I forskningsprojektet Suburbia in Territorial Transformation på KTH studerade Eva Minoura, arkitekt på Spacescape och teknologie doktor i stadsbyggnad, olika bostadsgårdars form och innehåll. Genom en enkätundersökning omfattande 28 bostadsgårdar tillhörande flerbostadshus i Malmö och Stockholm med cirka 1 000 svar finns ett stort underlag om hur olika bostadsgårdars utformning påverkar upplevelsen av den. Resultaten publicerades våren 2016 i avhandlingen Uncommon Ground: Urban Form and Social Territory.

Genomgång eller öppning i kvarter i Kvillebäcken.

I Kvillebäcken är de boende oroliga för intrång på sin öppna gård. Motion inlämnad till årsstämma i en av bostadsrättsföreningarna i Kvillebäcken.

Uppbrutna kvarter i 100 år

I snart 100 år har den funktionalistiska stadsplanering varit i princip allena rådande. Det var i slutet av 1920-talet som den uppbrutna stadsstrukturen slog igenom på allvar. Här kunde ljus och luft få fritt tillträde enligt de nya funktionalistiska stadsbyggnadsprinciperna. Idéerna såldes in med argumentet att boende behöver ha tillgång till direkt solljus i lägenheten. Detta är något som ifrågasätts eftersom det saknar rimlig empirisk grund. Trots det fortsätter Boverket ställa krav på solljus och dagsljus i sina krav, råd och rekommendationer.

Illustrationsritning för Detaljplan för Blandstadsbebyggelse i Frihamnen, etapp 1 med karakteristiska uppbrutna kvarter.

Samtidigt som vi ser konsekvenserna av den uppbrutna kvartersstrukturen finns det fortfarande yrkesmän som tar den i försvar. Ingemar Mattsson m.fl. från Föreningen Arkitekturens Hus skrev på GP debatt med anledning av att Älvstaden visualiseras med slutna kvarter.

Varför skulle den slutna kvartersstaden enbart fungera i de centrala delarna av Göteborg? I Yimbys svar konstateras att Göteborgs täta kvartersstad är den mest populära typen av bebyggelse för både rik och fattig, att döma av både bostadspriserna och söktryck på Boplats Göteborg. 

Vision Älvstaden i praktiken

I direkt närhet till centrala Göteborg finner vi området där Synvillan tidigare låg, området Stora Torp, som vi kritiserat för dess bristande integration med övriga staden. Stora Torp (inte planen) hyllades tidigare i år med Kasper Salin-priset och området kommenteras i Dagens Nyheter: "Tack vare den natursköna omgivningen ligger [husen] fristående i park och är inte formade som slutna kvarter.” Att detta gör att parken antagligen inte kommer användas nämns inte. Samma kritik har vi framfört mot bland annat Götaverksgatan på Lindholmen, Celsiusgatan på Eriksberg och Fixfabriksområdet i Majorna. I samrådsredogörelsen för planen vid Säterigatan i Lundby fick Yimby Göteborg detta svar från SBK när det gäller vårt förslag om att kräva slutna kvarter.

Vad finns det för motiv mot att kräva slutna kvarter undrar jag. Frågan är var den täta kvartersstaden ska ligga. För inte verkar det vara i Älvstaden.

Kvarteret Venus i Gårda. PRIVAT OMRÅDE. Rastning av husdjur inom bostadsområdet förbjudet. (Foto: Patrik Höstmad)

Ytterligare ett exempel. Brf Alfa i Johanneberg. Genomfart undanbedes. (Foto: Patrik Höstmad)

Kvillebäcken

Området Kvillebäcken är ännu ett område som sällar sig till raden av områden med uppbrutna kvarter. I detaljplanen från 2009 anges att

Ändå är resultatet något annat:

Planen för Kvillebäcken med uppbrutna strukturer som vi kritiserat.

Vidare anges att:

Trots detta anges det senare i samma handling att:

Garagenedfarter får inte anordnas i ”släpp” mellan byggnader i Kvillebäcken.

Nya Hovås

Ett annat aktuellt exempel är hyllade Nya hovås i sydvästra Göteborg. Inte heller här tillåts slutna kvarter. Tvärtom framhävs öppningarna i kvarteren som något positivt.

Spännande smitväg i Nya Hovås. Varje kvartersgård kommer att präglas av de val som gjorts avseende arkitektur, material, grönska och liknande. Genom att ta den informella vägen får man möjlighet att uppleva denna variation.

Trånga passager som ger upphov till en god boendemiljö i Nya Hovås.

Kvartersstaden är död, länge leve slutna kvarter!

Trots allt finns det indikationer på att empirin börjat få genomslag i stadsplaneringen. Förhoppningsvis kommer våra stadsplanerare att ta till sig av de erfarenheter och dra lärdom av de resultat som gång efter gång upprepas med den uppbrutna stadsstrukturen. Så att vi får se fler planer som denna från Brämaregården.

Äntligen ett slutet kvarter i Brämaregården!

Fem fördelar med slutna kvarter

Vi avslutar med några av fördelarna med sluten kvartersbebyggelse från vår medlem Albert Svensson.

1. Luft - Luften i ett kringbyggt kvarter är bättre än luften på kringliggande gator.

2. Ljud - Bullernivåerna i ett kringbyggt kvarter är lägre än på kringliggande gator. Bullernivåerna på trånga tvärgator med små öppningar är lägre än med en ”öppen” stadsplan med punkthus.

3. Social trygghet - Våld och vandalism är vanligast på platser som känns som att de inte är omhändertagna och ianspråkstagna av någon. Med kringbyggda kvarter undviker man att det uppstår sådana ytor. Ingenstans uppstår det ”vaga” platser, dvs platser vars tillhörighet är oklar. Det finns bara definierade platser, antingen gatans helt offentliga eller gårdens, enbart tillhörig de boende.

4. Energi - Slutna kvarter ger en mindre omslutande area på byggnaderna som möter den kalla utomhusluften. Det drar ner energiförbrukningen i byggnaderna. Hus i park är ur den synvinkeln en dålig idé.

5. Bättre vindskydd - Slutna kvarter hindrar vinden från att ta sig in på gården och ger därför fler högt eftertraktade vindskyddade lägen.

Yimby Göteborg om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, funkis, funktionalism, sol, solljus, dagsljus, älvstaden, älvstranden utveckling, kvartersstad, blandstad, slutna kvarter

Bloggar om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, funkis, funktionalism, sol, solljus, dagsljus, älvstaden, älvstranden utveckling, kvartersstad, blandstad, slutna kvarter

I början av december satte Länsstyrelsen effektivt stopp för 200 till 240 bostäder i planen för Tändsticksfabriken som efter en flerårig planprocess hade antagits av Byggnadsnämnden. Fallet är intressant för det ger en fingervisning om svårigheterna att överhuvudtaget få igenom de bostäder som är planerade i Mölndalsåns dalgång och troligen även vid Norra Masthugget. När man studerar Länsstyrelsens invändningar och Stadsbyggnadskontorets svar genom samråd, granskning och utställning så framträder två envisa myndigheter som håller på sitt perspektiv och sin tolkning. Följ med på den fascinerande resa som oundvikligen slutar i ett haveri.

Vi har tidigare i två inlägg tittat på Länsstyrelsens yttranden under samråden för Norra Masthugget, RegionCity och Karlastaden med tornet och visat på spänningen mellan det kommunala och det statliga perspektivet. Vi har efterfrågat en ökad förutsägbarhet och bättre motiveringar i Länsstyrelsens beslut. Vi har föreslagit att staden står på sig och lyfter fallen till Regeringen för att få fram prejudicerande avgörande för en ökad tydlighet och att de går tillsamman med andra kommuner för att på längre sikt få lagstiftningen förändrad i grunden.

Illustrationsritning från planhandlingarna.  

Tändsticksfabriken ligger mellan Mölndalsån och trafikkorridoren med E6 Kungsbackaleden, Västkustbanan och Kust till kust-banan söder om Kallebäcksmotet och jämte ÅF:s kontorsstubbe. Planen bygger på konceptet tätt placerade lameller som får forma ett "kvarter" där släppen mellan byggnaderna har glasats in. Byggnadsnämnden la sig i och säkerställde åtminstone viss funktionsblandning med verksamhetslokaler i gatuplan. Samtidigt uppvisar alla illustrationer en enformighet där alla lamellerna får samma form, gestaltning och uttryck. Så det är ett av alla de kvartersstora projekten som lämnar efter sig en lätt känsla av standardiserad monotoni. Men det är förstås inte med hänvisning till att bebyggelsen blir för tråkigt som Länsstyrelsen upphävt planen.

Illustration från Skanska Nya Hems hemsida.

Samrådet

I början på 2015 var planen för Tändsticksfabriken ute på samråd. Länsstyrelsens yttrande var gediget och krävde förbättringar inom en räcka av områden: riksintresse för kommunikation, mellan-kommunal samordning, miljökvalitetsnormer för luft och vatten, samt hälsa och säkerhet med avseende på buller, vibration, förorenad mark, översvämning, farligt gods och geoteknik. De landade i den samlade bedömningen att

Under processen fram till antagen plan så släpper Länsstyrelsen en efter en av de ovan nämnda invändningarna och till slut återstår endast den om miljökvalitetsnormer (MKN) för luft som grund för att upphäva planen. I samrådsskedet lyfter Länsstyrelsen fram brister i Stadsbyggnadskontorets Luftkvalitetsutredning.

Granskning

När planen sedan går ut på granskning hösten 2015 så svarar Göteborgs Stad i samrådsredogörelsen.

Här kan det vara läge att stanna upp och nämna några rader om skillnaden mellan miljökvalitetsnormer (MKN) och miljömålen vilka båda nämns ovan. Miljökvalitetsnormerna är krav idag och miljömålen är ett mål om tillståndet 2030. Miljökvalitetsnormerna är absoluta men tillåter ett antal överskridande där 90%-il dygn motsvarar överskridande 35 gånger per år, 98%-il dygn motsvarar överskridande 7 gånger per år och 98%-il timme motsvarar överskridande 175 gånger per år. Miljömålen å andra sida är inte absoluta krav utan beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till.

Gällande miljökvalitetsnormer (MKN) och aktuella miljömål vilka inte ska överskridas 2030.

Länsstyrelsens svar på granskningshandlingarna kom i november 2015.

Utställning

När sedan planen ställs ut inför antagandet har Stadsbyggnadskontoret arbetat vidare med luftkvalitetsutredningen och bifogar följande svar till Länsstyrelsen i granskningsutlåtandet:

I planbeskrivningen vid antagandet stod det dessutom att läsa att

Upphävande av del av detaljplanen

Planen antogs av Byggnadsnämnden i maj 2016. Inom några veckor inkom Länsstyrelsen med information om att de tar in den antagna planen för prövning, vilket betyder att planen inte vinner laga kraft utan måste vänta på Länsstyrelsens utredning och bedömning. I början av december kom beslutet att Länsstyrelsen upphäver delar av detaljplanen:

Vidare går det att läsa att

Och för att riktigt slå sista spiken i kistan så tar Länsstyrelsen fram ett tidigare gömt ess ur rockärmen: Västlänkens masstransporter.

Länsstyrelsen är vänligt nog att bara upphäva de delar som innehåller bostäder. De bifogar därför en detaljplanen med överstrykningar och det går bra att söka bygglov på de delar som inte är överstrukna.

Nu gällande detaljplan (klicka för större).

Ovisshet i väntan på Regeringen

Det går inte att anklaga Länsstyrelsen för att ha varit otydliga eller inkonsekventa i sin kommunikation. De har genomgående fört linjen att området är olämpligt för bostäder eftersom Stadsbyggnadskontoret genom sina utredningar inte kan säkerställa luftkvalitetsnormerna.

Det går också att konstatera att Stadsbyggnadskontoret inte har haft utredningar klara i förhand utan de har stegvis uppdaterat och kompletterad dessa efter Länsstyrelsen förmaningar. Den sista rapporten om luftkvalitet kom in i slutet på november bara någon vecka innan Länsstyrelsen beslutade att upphäva planen.

Båda intressenterna förhåller sig till samma luftkvalitetsnormer men där den ena gör en extremt konservativ tolkning gör den andra en extremt liberal. Länsstyrelsen vill att det ska bevisas att miljökvalitetsnormer uppfylls framöver och i hela närområdet och tar höjd för mindre gynsamma framtidsscenarier. Stadsbyggnadskontoret tycker å sin sida att de visat att miljökvalitetsnormer troligen uppfylls över en relevant del av området i den framtidsutveckling som ges av stadens strategier.

På kommunens hemsida står det att läsa att

Det är rimligt att flytta frågan från de lokala tjänstemännen och låta Regeringen avgöra hur konservativt eller liberalt säkerställandet av miljökvalitetsnormerna ska hanteras. Det blir samtidigt intressant att se hur regeringen principiellt ställer behovet av och strategin med fler centrala bostäder mot tolkningen och säkerställandet av uppsatta luftkvalitetsmål. Bedömning kommer att vara betydelsefull för det avgör sannolikt även framtiden för åtminstone Wallenstams 1500 bostäder vid Smörgatan, Kallebäck, och 225 bostäder vid Almedals Fabriker. Det påverkar säkert också många fler centrala utvecklingsprojekt som t.ex. Norra Masthugget där länsstyrelsen på samma sätt har lyft luftkvaliteten i samrådsskedet.

För några dagar sedan upphävde Regeringen ett beslut av Länsstyrelsen i Stockholm om att upphäva planen för Väbeln vid Gärdet. Det tog 18 månader för Regeringen att komma fram till det så räkna med att ovissheten kommer att bestå under året och ha en effektivt dämpande effekt på investeringsviljan i centrala Göteborg.

Yimby Göteborg om: göteborg, mölndalsån, mölndalsvägen, tändsticksfabriken, stadsplanering, länsstyrelsen, luftkvalitetsnormer, upphävande

Bloggar om: göteborg, mölndalsån, mölndalsvägen, tändsticksfabriken, stadsplanering, länsstyrelsen, luftkvalitetsnormer, upphävande

I mitten på december publicerade vi ett inlägg med en kritisk analys av skisserna i rapporten Studie Packhuskajen från februari 2016 och konstaterade att tre av förslagen var mycket glesa och att det fjärde med några kvarter beskrevs i negativa ordalag. Vi har nu fått ett svar från Magdalena Hedman, projektledare Stadsbyggnadskontoret Centralenområdet och Simon Wallqvist, planarkitekt Stadsbyggnadskontoret Centralenområdet. Till stor glädje så har de arbetat vidare med området och nu börjar det i stora drag likna något riktigt trevligt. Detaljerna måste vi förstås fortsätta att diskutera.

Svaret från Stadsbyggnadskontoret följer i sin helhet:

Packhusplatsen ska omvandlas till en levande stadsmiljö med attraktiva stråk som ger upplevelser i ögonhöjd!

Packhusplatsen har en stor utvecklingspotential till att omvandlas till attraktiv stadsmiljö för boende verksamma och besökare med stora vistelsekvaliteter men det måste göras utifrån platsen specifika förutsättningar så att inte kvaliteter går förlorade!

Området sträcker sig från Stora Hamnkanalen i söder till Operan i norr och kommer de närmaste åren att genomgå stora förändringar.
Hur ser då målbilden för området ut?

Beslutad planeringsinriktning för Packhusplatsen

För området finns ett antal beslutade planeringsunderlag. Program för detaljplaner Södra Älvstranden, Delen Rosenlund – Lilla Bommen, antogs av kommunfullmäktige 2006. Där slås bl.a. fast: Den fortsatta planeringen med Södra Älvstranden, delen Järntorget-Lilla Bommen ska utgå från områdets stora kulturhistoriska värden. Södra Älvstranden ska vara en väl integrerad del av Göteborgs innerstad och tillgänglig för alla och särskild uppmärksamhet ska ägnas åt de offentliga rummen mm.

Vision Älvstaden antogs av kommunfullmäktige 2012 och pekar på tre huvudstrategier för planeringen inom Älvstaden: stärka kärnan, hela staden, möta vattnet.

Stadsutvecklingsprogram för Centralenområdet 2.0 togs fram 2016. Programmet utgår från den gemensamma målbilden enligt visionen för Älvstadens utveckling samt de beslutade och planerade infrastrukturprojekten. Stadsutvecklingsprogrammet visar en planstruktur och en samlad idé om utformning av ny bebyggelse och offentliga rum i Centralenområdet. Stadsutvecklingsprogrammet har varit på remiss och kommunicerats brett, och finns att läsa i sin helhet på Göteborgs stads hemsida.

Detaljplan för en tillbyggnad av Göteborgsoperan har tagits fram, godkänts i byggnadsnämnden 2014, inför antagande i kommunfullmäktige.

Fördjupade studier pågår

Inom arbetet med stadsutvecklingsprogrammet för Centralenområdet initierades ett övergripande arbete specifikt för Packhusplatsen under 2015. Som ett led i detta togs en förstudie fram som belyste planeringsförutsättningar och resulterade i fyra alternativa scenarier. Planeringen fortsätter nu med att ta fram ytterligare förslag till utveckling av området. Ett fördjupat skiss- och analysarbete pågår med tydligare koppling till målbilden i Vision Älvstaden och stadsutvecklingsprogrammet.

Arbetet har följande utgångspunkter som grundar sig i områdets kvaliteter:

• Etablera ny bebyggelsestruktur på Packhuskajen / Packhusplatsen som understödjer stadsliv, trygga stråk och attraktiv miljö i ögonhöjd.
   
• Etablera Boulevarden; ett nytt grönt huvudstråk för kollektivtrafik, cykel, gående och lokal biltrafik.
   
• Möta vattnet: Minska områdets barriäreffekter och göra det lättare att nå Älven och Stora Hamnkanalen.
   
• Lyfta fram områdets kulturhistoriska spår. Området har varit en central del i Göteborgs historiska utveckling och det finns spår och lager från olika tidsepoker som spelar in på kommande utveckling av området. Att synliggöra dessa för såväl invånare som besökare är en potential som lyfts fram från flera håll. Stadsmuren från den befästa staden, Masthamnen, Tullpackhuset och Emigranternas hus, Tårarnas trappa och stora hamnkanalen, bron till Skeppsbron och Kajskjul 8 mm är element som är tillgångar i utvecklingen av området.
   
• Etablera nytt innehåll: Skola/förskola och bostäder inom Centralenområdet. När Centralenområdet förtätas och kompletteras med fler bostäder är det viktigt att det även planeras för offentlig service. Det finns ett stort behov av skolor och förskolor i stadsdelen och Packhusplatsen utreds som en möjlig plats för detta. Med detta kommer krav på friytor.

Med dessa utgångspunkter tillsammans med övriga planeringsförutsättningar har SBK tagit fram en grov inriktning för området. Nästa steg är att vidare utreda området utifrån riksintresset kulturmiljö och att pröva områdets utveckling i detaljplan, och då särskilt området som berörs av Västlänken. Beslut om start av detaljplan finns inte nuläget.

Bebyggelsestrukturen i vår nuvarande inriktning har tagit fram tar fasta på ovanstående utgångspunkter. Viktigt att poängtera är att strukturen inte är beslutad.

Skiss december 2016 (Klicka på skissen för större).
Boulevarden skapar en ryggrad genom området. Bebyggelse utmed Boulevarden hjälper till att stärka och definiera stråket. Postgatans siktlinje bevaras och en plats skapas framför hovrätten. Operans tillbyggnad betraktar vi som en given förutsättning då den är godkänd i byggnadsnämnden.

Det finns en mängd kvarstående frågor att behandla och utreda som till exempel, parkering, kajens utformning och utveckling, kulturmiljö, höjd och gestaltning av bebyggelse, inslag av grönska och vatten etc.

Magdalena Hedman, projektledare Stadsbyggnadskontoret Centralenområdet
Simon Wallqvist, planarkitekt Stadsbyggnadskontoret Centralenområdet.

Yimby Göteborg om: göteborg, stadsplanering, stadsbyggnadskontoret, packhuskajen, packhusplatsen

Bloggar om: göteborg, stadsplanering, stadsbyggnadskontoret, packhuskajen, packhusplatsen

Det har då och då framförts lätt uppgivna berättelser från driftiga handlare, fastighetsägare, tjänstemän och politiker om hur Stadsbyggnadskontoret aktivt förhindrar nya verksamhetslokaler för att värna handeln vid de befintliga stadsdelstorgen. Det är sällan (aldrig?) som det nämns öppet, men i samrådet för detaljplanen för Bostäder och förskola vid Nymilsgatan kom resonemanget ut i dagsljuset. Av misstag? För formuleringarna försvinner sedan i granskningsversionen av planbeskrivningen. Frågan är inte bara om detta är inom lagens och moralens rågång, utan också om strategin alls får den förväntade effekten.

Den aktuella detaljplanen möjliggör 300 bostäder och en förskola inom området för fd Motortekniska Gymnasiet i Flatås. På planhemsidan står angivet att "Detaljplanen ska även medge verksamheter i bottenplan där det är lämpligt.", vilket indikerar att Stadsbyggnadskontoret har snappat upp de politiska direktiven. Programmet för området talar om spårvagnshållplatsen Nymilsgatan i direkt anslutning som en av de nya målpunkterna i området.

Planförslaget i vitt enligt devisen att lamellhus görs sig bäst bland lamellhus.

I planenbeskrivningen resonerar Stadsbyggnadskontoret kring behovet av lokaler för handel.

Illustration av planområdet inkl yta där en verksamhetslokal för handel (s.k. centrumändamål) tillåts i grönt.

Yta där detaljplanen förbjuder verksamhetslokaler för handel i rött.

Här kan några invändningar vara på sin plats.

För det första är det högst tveksamt att använda planmonopolet för att förhindra konkurrens inom handel. Plan och bygglagen har en paragraf som är tydlig:

För det andra kan man fundera på vad staden tar sig för rätt över området när de aktivt begränsar en underifrån växande konkurrens som skulle kunna driva fram billigare priser och/eller ett bättre utbud för de närboende. Istället för att få nya möjligheter ska de boende tvingas till de butiker och lokaler som de redan ratat. Devisen tycks vara "Flatås Torg - skyddat av oss för dig". Det är som att modernismens totalitära ovanifrånperspektiv fortfarande finns kvar så fort tillägg diskuteras i ett modernistiskt planerat område.

För det tredje kan man fundera på lokaliseringen av lokalerna. I flygfotot nedan är planområdet, spårvagnshållplatsen och Flatås Torg markerat.

Planområdet.

Vi följer nu flatåsbon boende på Sjömilsgatan 18 på väg hem från arbetet med vagnen som tänker köpa med sig några råvaror som saknas till middagen.

Om Flatås Torg är det som erbjuds så har flatåsaren ca 1 km hem från vagnen via torget.

Om handelslokalerna inklusive en ordentlig livsmedelsbutik hade legat i det nya området i närheten av hållplatsen hade gångavståndet varit några hundra meter.

Faktum är att alla som går av vid hållplatsen och som bor öster om spåren hade haft handelslokalerna i det nya området "på vägen hem".

Här missar man en chans att ställa om området till att vara kollektivtrafikorienterat och nära. I Yimbys julkalender behandlade Lucka 15 just vikten av att ta tillvara kollektivtrafikens hållplatser genom att erbjuda samhällsservice i dess absoluta närhet. Vi har också skrivit om vikten av att ställa om stadsstrukturen i de gamla grannskapsenheterna så att handeln ligger utmed stråk där boende och besökande rör sig. Flatås Torg ligger som så många av modernismens stadsdelstorg vid en återvändsplats.

Slutligen är det troligen en helt felaktig tanke att befintliga verksamheter i lokaler mår bäst av att skyddas från nyetablering av lokaler och verksamheter i närområdet. Det kan lika gärna vara så att när en kritisk massa av kvalitativt och prisvärt utbud väl uppnåtts i ett område så börjar de boende göra de vardagliga inköpen i närområdet, vilket även gynnar befintliga verksamheter. Hur det står till i Flatås vet jag inte, men jag känner flera som säger att de undviker Axel Dalströms Torg på grund av det finns för få funktioner och de som finns har för dålig kvalitet. Istället tar de cykel, vagn och bil till andra torg och köpcentra.

Här hade man kunnat tänka sig att Byggnadsnämnden eller någon annan borde ha reagerat mellan samrådet och granskningen. Det som händer är istället att ytan som lokalen på 30 kvm får placeras inom minskar något och att ytan där handelslokaler är förbjudna i motsvarande grad ökar något. Samtidigt har någon (inom Stadsbyggnadskontoret?) reagerat på att skrivningarna om att skydda Flatås Torg från konkurrens inte gör sig så bra i offentlighetens ljus. De försvinner även om detaljplanens förbud av handelslokaler består.

Mellan samråd och granskning har ytan för verksamhetslokal för handel (s.k. centrumändamål) minskat något.

Avslutningsvis, i planen kräver Stadsbyggnadskontoret 186 parkeringsplatser för bilar och under hela området får det anläggas garage.

Yta där parkeringsgarage tillåts för de 186 parkeringsplatser som planen kräver.

Det blir tydligt hur absurt planeringen landar när 186 parkeringsplatser krävs samtidigt som lokaler för handel förbjuds i hela detaljplaneområdet sånär som på en liten hörnlokal. Hanteringen sätter också fingret på ett genomgående strukturellt problem i Göteborg. Planeringen saknar ett helhetsperspektiv och det ersätts med en extrem detaljstyrning av ett fåtal tjänstemän ur ett snävt lokalt perspektiv utan tanke på systemeffekterna. Den nära staden blir här att ha nära till bilen i garaget och därmed också till 421.

Yimby Göteborg om: stadsplanering, göteborg, flatås, nymilsgatan, verksamhetslokaler, lokaler, handel, blandstad, moderinism

Bloggar om: stadsplanering, göteborg, flatås, nymilsgatan, verksamhetslokaler, lokaler, handel, blandstad, moderinism

Yimby Göteborg har skickat in ett yttrande över Detaljplan för Handel mm vid Backavägen inom stadsdelen Backa i Göteborg eller med andra ord den första delen i omdaningen av Backaplan. Du kan stödja vårt yttrande genom att använda formuläret på Stadsbyggnadskontorets hemsida eller genom att maila sbk@sbk.goteborg.se. Synpunkter behöver vara inne senast tisdag den 31:a januari.

Du kan t.ex. skriva:

Området idag. (Modifierad med namn av Jesper Hallén)

Illustrationsritning.

Vy över Backagatan från norr. (White arkitekter.)

Torg och hållplats i detaljplanens norra del. (White arkitekter)

Vy från Lundbyleden. (White arkitekter)

Yttrandet följer i sin helhet.

Yttrande över Detaljplan för Handel mm vid Backavägen inom stadsdelen Backa i Göteborg 

Diarienummer SBK: BN0589/15

Allmänt

Yimby Göteborg anser att planen är ett gott exempel på hur stadsbyggnad ska genomföras i staden. Planen svarar på ett bra sätt upp mot ambitionerna i översiktsplanen och de dokument som ligger till grund för Backaplans omvandling från ett glesbebyggt handelsområde till en attraktiv levande blandstadsmiljö. Vi instämmer i många av planens ambitiösa målsättningar och tycker det är mycket positivt med en så flexibel detaljplan. Vi har ändå några förbättringsförslag.

Synpunkter

Vi förordar "Alternativ 1 – Byggnad i fastighetsgräns" som vi anser ger en mer stadsmässig och levande upplevelse av gaturummet. Speciellt är detta önskvärt längs med Backagatan som kommer bli områdets huvudsakliga stråk. Här är det bra att planen ställer krav på att byggnader inte ska vara längre än 70 meter samt att fritt mått till överliggande bjälklag ska vara minst 4,2 m i entréplan för att säkerställa lokaler i bottenvåningarna. Därutöver anser vi det är viktigt att kraven på att två likadana byggnadskroppar inte får uppföras bredvid varandra behålls. Liksom kraven på en markerad sockel och brutet tak med fönsterkupor mot gata liksom indragna övre våningsplan anser vi också ska behållas.

Jämförelse med UN-habitats fem principer för en hållbar stadsplanering

Detaljplanen syftar till att ge plats åt en livsmedelsbutik som ersätter dagens Coopbutik på Backaplan. Planen ska även inrymma en viss andel bostäder, kontor och annan handelsverksamhet. Totalt planeras 110 000 kvm som fördelas på cirka 22 000 kvm BTA bostäder, cirka 35 000 kvm BTA kontor och verksamheter, cirka 21 000 kvm BTA handel samt cirka 21 000 kvm BTA parkering. I tabellen nedan jämförs UN-habitats fem principer för en hållbar stadsplanering med planen.

Planen jämfört med UN-habitats fem principer.

För de planerade 22 000 kvm bostäder kan med en genomsnittlig lägenhetsyta på 100 kvm och 2 boende per lägenhet ge hem åt total 440 personer. Planområdet är 3,6 ha vilket ger en boendetäthet på 122 boende/ha. Detta är under UN-habitats rekommendation om minst 150 boende/ha. I jämförelse med dagens populäraste stadsdelar i Göteborg är detta undermåligt för att skapa en attraktiv stadsmiljö. I till exempel Linnestaden ligger tätheten nära eller över 400 invånare/ha i 6 av 29 basområden och på över 300 invånare/ha i ytterligare 3 basområden. En större andel av den planerade bebyggelsen bör vigas åt bostäder.

Vidare bör, enligt UN-Habitat, åtminstone 40 % av golvytan i varje stadsdel vara till för verksamheter och monofunktionella kvarter ska täcka mindre än 10 % av marken. I denna detaljplan är 51 % av ytan planerad för kontor, verksamheter och handel. Samtliga kvarter ska innehålla blandad verksamhet och bostäder vilket gör att dessa krav uppfylls i planen.

De kvarvarande kriterierna som inte enkelt går att utvärdera gäller att åtminstone 30 % av marken ska vigas åt ett effektivt gatunät och att 20-50 % av den totala boendeytan ska vara reserverade för billiga bostäder; och varje upplåtelseform ska inte omfatta mer än 50 % av det totala antalet bostäder.

Koppling mot omgivningen

Norr om planområdet ligger Biltema och Blomsterlandet. Här tycker vi det är viktigt att kopplingen mellan aktuell plan och detta område tydliggörs. Dessutom kommer direkt norr om det området detaljplanen för Gator vid Backaplan inom stadsdelen Backa i Göteborg som vi är mycket kritiska till. I vårt yttrande över den detaljplanen avstyrker vi planen och föreslår att mer småskaliga lösningar för biltrafiken utreds. Denna plan riskerar att förstöra vidare stadsbebyggelse i området då en storskalig biltrafiklösning med uselt markutnyttjande har föreslagits. 

Yimby Göteborg har flera gånger påtalat risken med dagens frimärksplanering som riskerar att ge dålig koppling mellan befintliga områden och nybyggnadsområden. Vi tycker det är önskvärt att i aktuell plan diskutera kopplingen även till omkringliggande aktuella och kommande detaljplaner mer i detalj. Detta för att kunna svara upp mot Stadsbyggnadskontorets stadsbyggnadsstudie för Backaplan-Brunnsbo i vilken vikten av en bra koppling mellan Brunnsbo och Backaplan poängteras. Mycket av rekommendationerna rör i första hand Brunnsbo och Backaplan, men bland annat pekar man på vikten att skapa en kontinuitet av stad genom ett stadsmässigt stråk som löper genom Backaplan.

För trafik i öst-västlig riktning skulle en gång- eller cykelbana över Leråkersmotet till GC-banan mot Brunnsbo eller en möjlig framtida bro över järnvägen mot Hisingsbron kunna ge större tillgänglighet. 

Torget

Torget i anslutningen till livsmedelsbutiken borde placeras där Leråkersmotet möter "Backagatan" och sedan fortsätter vidare in i "Backastan". Detta är ett mer naturligt läge där flera stråk korsas. Torget planeras att utformas som någon form av ”shared space” där fotgängare och övriga trafikanter delar på samma yta. Vi hoppas att lärdom dras av de senaste årens liknande utformning som lett till risk för olyckor och konflikter mellan de olika trafikslagen gående och cyklister. Bland annat bör resultaten av resecentrum Stenpirens utformning studeras noga. Här har ytan avvikande färg och markering för de ytor som vikts för gående och cyklister men ändå är det otydligt var respektive stråk går.

Sektion Backagatan

Utformningen av gatumiljön ger ett storskaligt intryck. Det påminner mycket om Övre husargatan med dess stora asfaltsytor och minimalt med grönt. Dagvattenhanteringen ser ut att vara ett av problemen i området varför mer grönt, permeabla ytbeläggningar och andra åtgärder för att hantera skyfall som gröna tak borde undersökas.

Parkering och eventuell framtida överdäckning av Lundbyleden

Det är positivt att parkeringsanläggningarna inte får placeras mot Backagatan. Det är också positivt att samla bilparkeringsplatserna i parkeringshus som i framtiden kan få annan användning. När det gäller den eventuella överdäckningen av närliggande Lundbyleden bör denna betalas av de som använder vägen och inte de som ska bo på överdäckningen. Staden går miste om inkomsten från försäljningen av byggrätter om den istället läggs på överdäckning. Dessutom subventionerar vi i så fall ett mer transportintensivt samhälle än vad som är samhällsekonomiskt önskvärt.

Yimby Göteborg om: yttrande, detaljplan, Backaplan, Brunnsbo, un-habitat

Bloggar om: yttrande, detaljplan, Backaplan, Brunnsbo, un-habitat

Yimby Göteborg har skickat in ett yttrande över Detaljplan för bostäder vid Gunnestorpsvägen inom stadsdelen Tuve, en del av BoStad2021. Du kan stödja vårt yttrande genom att använda formuläret på Stadsbyggnadskontorets hemsida eller genom att maila sbk@sbk.goteborg.se. Synpunkter behöver vara inne senast onsdag den 1:a februari.

Du kan t.ex. skriva:

Dagens funktionalistiska område.

Dagens bebyggelse i anslutning till området.

Yttrandet följer i sin helhet.

Yttrande över Detaljplan för bostäder vid Gunnestorpsvägen inom stadsdelen Tuve

Diarienummer SBK: BN0233/16

Allmänt

Detaljplanen syftar till att omvandla Gunnestorpsvägen till en gata med högre stadsmässiga kvaliteter. Genom att bygga bort befintliga planskilda korsningar och ge tillkommande bebyggelse aktiva bottenvåningar i en kvarterstuktur bryts områdets funktionalistiska utformning. Yimby Göteborg tycker det är oerhört positivt att tillkommande bebyggelse tillåts utformas i en struktur som så starkt avviker från vad som redan finns på platsen. Vi vill med detta yttrande peka på det positiva i planen men vi har också några förslag på hur den kan bli ännu bättre.

Synpunkter

Det är glädjande att detaljplanen avviker från programmet (antaget 2008) på så sätt att antalet bostäder i planen är mer än dubblerat. Planen innehåller 350 lägenheter vilka kan ge cirka 700 nya invånare i området. Utslaget på planområdets 4 hektar ger det 175 boende/ha vilket är godkänt jämfört med riktlinjerna enligt UN-habitat. Dock är området idag ytterst glest bebyggt och invånarantalet i stadsdelen Tuve har minskat med 740 personer sedan 1984.

Verksamhetslokaler saknas

Bestämmelse finns om att lokaler för centrumändamål ska placeras i minst hälften av byggnadsarean på markplan ut mot Gunnestorpsvägen. Detta är positivt men för att uppnå blandstad måste andelen yta där verksamhetslokaler är tillåtet ökas i området.

Verksamhetslokaler är förbjudna i de rödmarkerade delarna.

Slutna kvarter

Buller anses vara ett problem i området. En sänkning av hastigheten på Gunnestorpsvägen från 50 km/h till 40 km/h kan ge lägre bullernivåer. Med slutna kvarter kan bullret minska ytterligare och ge upphov till en mer tyst miljö för de boende.

Parkering

Markparkering bör kunna minska i omfattning, men inte klart hur mycket då ingen mobilitetsutredning gjorts. Det är bra med flexibilitet mellan parkering som antingen anordnas i underjordiskt garage eller parkeringsdäck. Det kan vara mer lämpligt i en övergångsperiod att bygga parkeringsdäck för att ge lägre byggkostnad och mer flexibilitet inför framtiden. Dagens andel bilanvändare i området är betydligt högre, ca 350 av 1000 invånare jämfört med snittet för Göteborgs Stad som ligger på ca 285 per 1000 invånare. Bilberoendet i Göteborg avses minska i framtiden och området är välförsörjt med kollektivtrafik då stombuss 17 trafikerar området med fyraminuterstrafik i högtrafik.

Anslutning till Västra Gunnesgärde

En anslutning mellan Västra Gunnesgärde från Gunnestorpsvägen även för biltrafik skulle kunna vara positivt. I dagsläget är det den funktionalistiska stadsplaneringen med matning i en punkt utifrån som råder i området vilket leder till stora omvägar för dem som ska till området vid Västra Gunnesgärde. En struktur med fler genomgående gator skulle kunna ge en minskad trafiklast på Gunnestorpsvägen och Finlandsvägen som idag har mer av en ledkaraktär.

Yimby Göteborg om: yttrande, detaljplan, Gunnestorpsvägen, Tuve, BoStad2021

Bloggar om: yttrande, detaljplan, Gunnestorpsvägen, Tuve, BoStad2021

Vi har fått möjlighet att återpublicera en presentation från Infill- och äldre stadsplanerprojekten som drivs av Lukas Memborn och Josefin Westerlund. Den här presentationen sätter specifikt fokus på Norra Masthugget och hur stråken och strukturen skulle kunna formas med hjälp av kunskap från äldre stadsplaner och skisser. (Klicka på bilderna för större.)

Yimby Göteborg om: göteborg, stadsplanering, memborn, westerlund, norra masthugget, infill

Bloggar om: göteborg, stadsplanering, memborn, westerlund, norra masthugget, infill

Vi har fått möjlighet att återpublicera en presentation från Infill- och äldre stadsplanerprojekten som drivs av Lukas Memborn och Josefin Westerlund. Den här presentationen sätter specifikt fokus på Frihamnen och hur stråken och strukturen skulle kunna formas med hjälp av kunskap från äldre stadsplaner och skisser. (Klicka på bilderna för större.)

Yimby Göteborg om: göteborg, stadsplanering, memborn, westerlund, frihamnen, infill

Bloggar om: göteborg, stadsplanering, memborn, westerlund, frihamnen, infill

Stadsbyggnadskontoret har svarat oss med anledning av vårt inlägg "Förbjuden Verksamhet". Där problematiserades, med en detaljplan från Flatås som exempel, att verksamhetslokaler inte tillåts i stora delar av detaljplanerna, t.ex. med hänvisning till att skydda befintliga verksamheter vid tynande stadsdelstorg, samtidigt som rikligt med parkeringsplatser krävs.

Skiss från projektet i Flatås. Arkitekt: Arkitektbyrån Design AB.

Stadsbyggnadskontorets svar följer här i sin helhet.

Stadsbyggnadskontoret arbetar strategiskt för aktiva bottenvåningar

Yimby pekar på en viktig och komplex fråga i sitt inlägg "Förbjuden verksamhet". Det handlar om hur vi kan planera för aktiva bottenvåningar i bostadshus för att skapa en levande stadsmiljö både under dag- och kvällstid. Stadsbyggnadskontoret välkomnar diskussionen.

Olika verksamheter i bottenvåningar på bostadshus är ett mål i stadsplaneringen av Göteborg. Det handlar om såväl handel som andra tjänster och verksamheter som passar bra i bostadsnära lägen, till exempel föreningslokaler, frisör, butiker och så vidare.

En strategi för mer aktiva bottenvåningar är att förtäta staden och att kraftsamla ny bebyggelse i kollektivtrafiknära områden. Då skapas ett större lokalt underlag som gör att handel och andra verksamheter kan växa fram i människors närmiljöer. Men täthet räcker oftast inte för att handeln ska bli bärkraftig i nybyggda områden, något som exploatörer ofta beskriver. Därför arbetar stadsbyggnadskontoret aktivt med att bygga kunskap om hur man med den fysiska planeringen som verktyg kan skapa goda förutsättningar för handel i anslutning till bostäder. Övergripande handelsutredning för Göteborg Stad är till exempel ett underlag som tagits fram för att bygga strategier för handelns utbyggnad i Göteborg.

Vad gäller detaljplanen för bostäder och förskola vid Nymilsgatan som kommenteras i inlägget vill vi tydliggöra att förslaget medger följande:

• Centrumändamål i entréplan om 300 kvm, byggnadsarea med en våningshöjd om minst 3,6 meter, inkluderar krav på lokal för centrumändamål om minst 30 kvm.
• Bostadsanknuten verksamhet medges inom hela planområdet, huvudsyftet ska vara boende men enstaka mindre lokal kan inredas för kontor, fotvård, frisör etc.
• Skola, så som förskola med fyra avdelningar, medges inom planområdet.

Varför centrumändamål inte medges i hela området:

• Närheten till skola och planerad förskola kommer i konflikt med trafik till och från verksamheter vid centrumändamål.
• Centrumändamål genererar trafik och behovet av parkeringar vid centrumändamål har inte kunnat säkerställas samt att riktvärdena för trafikbuller överskrids för befintliga bostäder längs Nymilsgatan.

Birgitta Lööf

Tf chef planavdelningen, stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad

I Runeberg-arkivet finns en text från 1919 som beskriver delar av dagens Linné som byggts ut 40 till 20 år tidigare. Texten är intressant för den beskriver Linnéstadens snabba utbyggnad och inte minst för att den beskriver det som hände i negativa ordalag. Arkitekturen sågas med lätt poetiska rader: "Vid anblicken av de höga husen, av vilka det ena i arkitektoniskt hänseende slår ihjäl det andra, kommer man att tänka på en iakttagares utgjutelse, när han såg en annan stads nybyggnader, vilka han kallade geometriska mardrömmar och tomma abstraktioner." Trevlig läsning.

"På ritningarna offrade man endast en spottstyver och därför blev hela denna stadsdel så smaklös i arkitektoniskt avseende som den är." Källa Carlotta.

"Ett litet torn här, några krumelurer där, allt i cement eller plåt, voro gudi nog."  Källa Carlotta.

Texten om Djupedalen kommer från Carl Rudolf A:son Fredberg skrift "Det gamla Göteborg - Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag" från 1919, vilken går att hitta i Runeberg arkivet. Om man klickar sig vidare till de följande sidorna går det att läsa en beskrivning om området innan det byggdes ut och vilka människor som bebodde det (beskrivet i tidstypiskt förenklade och fördomsfulla ordalag). Det går att nå hela boken, och dess tre delar, finna texter om fler områden i Göteborg genom att klicka på rubriken högst upp.

Yimby Göteborg om: göteborg, historia, linné, linnégatan, djupedal, djupedalsgatan

Bloggar om: göteborg, historia, linné, linnégatan, djupedal, djupedalsgatan