I Göteborg finns ett överflöd av stora, inte sällan relativt folktomma parker, förlåt ... grönområden menar jag, som ligger en bit bort. Samtidigt saknar staden i mångt och mycket små rumsliga, inramade och rogivande parker på korta avstånd där man enkelt kan slinka in och ta en paus från stadens larm. Göteborg behöver fler fickparker.

Göteborgstypiskt grönområde.

Definitionen av en fickpark, eller pocket park, är förstås flytande. Men ett viktigt element är att den är en offentlig park som tillgänglig för allmänheten till skillnad från privata gårdsmiljöer. I stora drag tänker jag mig en park som är mindre än ett kvarter, kanske en del av en fastighet som blivit över, byggnader kantar åtminstone ett par av sidorna och parken är tydligt skärmad från gatans ljud.

Ett klassiskt exempel på en liten rogivande fickpark är Centralbadsparken i Stockholm. (Foto från Yimby Stockholm). Se även första fotot.

Paley Park med sitt vattenfall i New York omnämns ofta som en av de finaste fickparkerna i staterna.

White gjorde nyligen en variant av fickpark fyllt med dagens modefluga – ekosystemtjänster.

Vi har tyvärr inte så mycket att komma med i Göteborg. Domkyrkoplan har drag av en pocketpark mitt i stadslivet men är på grund av öppenheten mot omgivningen inte speciellt rogivande. Spårvagnarnas larm och kommersens sorl tränger sig på. Med ett helt kvarter infinner sig inte heller den intima rumligheten trots att kyrkan står mitt i parken. Frågan är om inte Victoriapassagen ger en mer rogivande miljö och tydligare avbrott från gatumiljön.

Victoriapassagen.

Domkyrkoplan hade troligen gjort sig bättre som en integrerad del av omgivningen utan stängsel och med ytan hårdgjord från gata till kyrka. Det skulle ge en ökad koherens mellan ljudmiljö och visuell miljö vilket är ofta är nyckeln till att platser ska upplevas ha hög kvalitet. Den skulle kunna likna en italiensk piazza till utseende och funktion, vilket var hur det en gång började. Det är förklaringen till varför det heter Domkyrkoplan och inte Domkyrkoparken.

Domkyrkoplan ca 1830.

Kronhusparken kan kanske med en portion god vilja klassas som en fickpark. Men samtidigt ligger den i ett område som få besöker och stadslivet på gatorna är mycket dämpat.

I stadsbyggnadskontorets och park och naturförvaltningens rapporter omnämns ofta att Långgateområdet har brist på bostadsnära parker. Även om de ofta missar de vackra och rogivande innergårdarna och programmatiskt efterfrågar grönområde om minst 0,2 ha inom 300 m så ligger det ändå lite bakom detta.

Vacker och rogivande innergård till fastigheter mellan Andra och Tredje Långgatorna.

Lyckligtvis finns redan en plats som har en dragning mot fickpark och det är baksidan av brandstationen / Saluhallen Briggen vid Långgatorna. Ytan kommer hur som helst vara svårbebyggd då brandstationen har en lite speciell form där en stor del av huskroppen ligger där en innergård normalt skulle vara placerad.

I samband med utvecklingen av verkstadstomterna mellan tredje och fjärde långgatorna har park diskuterats som alternativ. (Noterbart är att den gula eterniten på verkstadsbyggnaden nyligen kompletterats med vit korrugerad plåt – så än pågår underhåll). Med tanke på att dessa verkstadstomter är enkla att bebygga med verksamhetslokaler och bostäder är det kanske snarare vid brandsationen som fickparken ska ligga. Dessutom äger staden redan den marken.

Vid brandstationen finns redan idag ett embryo till en fickpark ...

... men sittplatserna känns inte omsorgsfulla och miljön känns överhuvudtaget lite tafflig och nedgången och därmed inte inbjudande.

Mer av den hårdgjorda ytan skulle kunna konverteras till grönt, vatten och sittplatser.

Under hösten erbjuds årets höjdpunkt med ett färgsprakande crescendo.

Parken skulle kunna utökas till den halva av tomten som idag är bilparkering. Eller blir den kanske då för stor?

Det var mitt förslag på en lämplig plats för en fickpark. Göteborg behöver många fler. Vilket är ditt förslag?

YimbyGBG om: göteborg, domkyrkoplan, långgatorna, fickpark, pocket park, park, grönområdet

Bloggar om: göteborg, domkyrkoplan, långgatorna, fickpark, pocket park, park, grönområdet

Den fina helgen, då oktober fortfarande var sommar, tog jag och några gamla studiekamrater en stadsvandring i Köpenhamn. Snart upptäckte jag att det jag fastnade för i stadsbilden var några exempel på hur man kan få in det rekreativa och lekfulla i staden – i kombination med det funktionella och urbana.

Vi kan börja med Dantes Plads – mitt emot Glyptoteket, nära Rådhuspladsen och Tivoli.

Det som skulle kunna vara en ganska ordinär tegelbelagd torgyta har plötsligt blivit kul och kreativ genom upphöjda vågformer.  Rolig för både småbarn, cyklister och skejtare. Dessutom fungerar vågorna som åskådarplatser när torget blir arena för gatuteater på sommaren.

Först trodde jag ytan bildade tak över en källare av något slag och att vågorna fungerade som ventilationsöppningar – så är det inte, men det skulle kunna vara en idé på ett annat ställe.

Ett tak att leka på hittar man vid SEBs nya Köpenhamnska huvudkvarter, ritat av Lene Tranberg. Det utgörs av två vackra kontorsbyggnader vid hamnen, utförda i exklusiva material. Husen är gjorda för att åldras snyggt efterhand som kopparfasaden blir grön och björkarna växer sig större.

Mellan och under husen finns en parkeringskällare, något som vanligtvis skapar avstånd och tråkiga gatumiljöer.

På baksidan kan detta inte undvikas, även här, men på hamnsidan blir det annorlunda. Här börjar taket på parkeringskällaren i gatunivå och fungerar både som trappa till husen, som park (med svenska skogsväxter) och som ramp och lekyta, speciellt för stadens alla skejtare som här har fått en lång konstgjord backe mitt i platta Köpenhamn.

Den täta staden kommer väldigt nära kajerna och mycket relevant som inspiration för Göteborg är sättet man i Köpenhamn har konverterat de centrala delarna från hamn till rekreationsområden och jobbat med olika sätt att låta folk komma ned till – eller ned i – vattnet.

Här bilder på de två centrala utomhusbaden – överst Hamnbadet, nederst Kalvebod Bølge – där man kan bada direkt i hamnens vatten. Och det gjorde folk, även om det var början på oktober.

Och även framför "Den Svarta Diamanten" var det fullt med folk i solen.

Ett mycket omtalat projekt senaste åren är "Superkilen", där BIG har utnyttjat ett nedlagt spårområde till att anlägga ett park- och torgstråk för rekreation. Mitt i täta och lite rufsiga Nørrebro. En genomgående idé är att fylla ytan med 100 olika stadsinventarier från hela världen – en hyllning till den multikulturella stadsdelen. Här hittar man t.ex. en paviljong från Ryssland, en bänk från Brasilien eller en neonskylt från Istanbul...

Den delen av kilen som fungerar bäst är Svarta Marknaden.  Där har man använt vanliga stadsmaterial – svart asfalt och vita "trafikstreck", till att skapa ett torg som även fungerar som en rolig yta för lek.

Träden skall skyddas mot cyklar och bollar, så varför inte placera bänkar runt dem?

Fasta bord för utomhusmåltider lagade på de permanenta grillarna – eller bara för att sätta sig vid och spela spel.

Och en tråkig brandgavel – den kan man låta flyta ut i en yta med röd gummiasfalt - lagom farlig att klättra på för 5 till 85-åringar...

Till sist en vy från kanalen runt Slottsholmen. Här ligger husbåtarna precis bredvid Christiansborg, där Folketinget hör hemma. En framtid för Stora Hamnkanalen??

YimbyGBG om: köpenhamn, lekplatser, torg, vistelseytor, arkitektur, vatten, kanaler, hamn

Bloggar om: köpenhamn, lekplatser, torg, vistelseytor, arkitektur, vatten, kanaler, hamn

Lördag den 11 oktober, dagen efter vernissagen av vår installation av Nya Heden, anordnade vi en liten lätt stadsvandring i området. En nätt skara nyfikna yimbyiter samlades i Bältespännarparken varifrån vi promenerade bort till våra vepor på Heden.

Storgatans koppling till Heden idag.


Olof visar upp skisserna på vår idé för det nya Heden.


En nyplanterad skogsdunge.








Fredrik och Jesper hänger på Heden 2014.


Fredrik och Jesper hänger på Heden 2021?




Folklivet på Heden är rikare än man tror.




Många stannade för att titta på och diskutera nya Heden.




Olof visar stolt upp den nya staden!










Efter en givande diskussion angående våra idéer om det nya Heden promenerade vi vidare i Vasagatans förlängning i riktning mot Skånegatan.












Mastodontblocken på Bohusgatan.




Ullevi från 1958. Spårvagnen inte mycket yngre.


Vi diskuterade behovet av den här bergsknallen. Vad finns egentligen inuti?


De nya kontorshusen på Skånegatan föll de flesta i smaken med sin rostade varma färg och sina runda former. Men de skulle gärna få vara högre, tyckte någon.














Nya tingsrätten med sin konst. Snyggt?




Gamla ullevi och en märklig nivåskillnad till resten av gatan.




Gunnar Gren.


Vi svängde även förbi ett annat nybygge, Ullevi terasser, om än inte lika långt gånget.




Herr Går-Glenn


Katolska kyrkan




Heden.
 

YimbyGBG om: heden, nya heden, yimby, göteborg, arkitektur, stadsbyggnad

Bloggar om: heden, nya heden, yimby, göteborg, arkitektur, stadsbyggnad

Yimby har begärt ut de yttranden över programplanen för Frihamnen som kommit in till Stadsbyggnadskontoret. Det är både en glädjande och en skrämmande läsning. Det glädjande ligger i det som göteborgarna uttrycker och det skämmande ligger alla i de svagheter i planen som medborgare, företag, föreningar och förvaltningar lyfter fram. Vi kan lugnt säga att vi fått alla farhågor i Yimbys tidigare granskning av programplanen bekräftade. Samtidig är det många inkl. politiker som verkligen förstått vad stad, blandstad och innerstad betyder. Nu gäller det bara att få Stadsbyggnadskontoret och Älvstranden att leverera.

Se det vi skrivit tidigare om Programplanen för Frihamnen:

Frihamnen: Programplanen
Frihamnen: Ett nytt Skeppsbrohaveri
Frihamnen: Blandstad vs Blandstad
Yimbys yttrande
 

Folkets röster

Om vi börjar med privatpersoner så har lite mer än 100 personer skickat in yttranden, vilket måste vara något slags rekord för planer i Göteborg. Det är uppenbart att detta engagerar göteborgare över hela staden och inte bara några upprörda närboende.

Tio personer vill inte att Lundbyhamnen fylls igen, sju vill se lägre och/eller glesare bebyggelse, sex är oroliga för tillgängligheten med bil, sex vill se mer park, träskpark eller naturområde, tre värnar bevarandet av motorbanan och plats för Metal Town, två vill att det byggs någon annanstans.

Men nu till det riktigt glädjande. Hälften av alla som yttrat sig vill se tätare, högre och mer dynamisk stad. Allt från professorer i arkitektur till kända och okända Yimbyiter till närboende i Kvillestan. Inte mindre än 39 personer stödjer Yimbys yttrande och tio av dessa har dessutom utvecklat texten med egna perspektiv. Ytterligare några verkar ha bygg sina synpunkter på Yimbys analyser även om det inte uttryckligen står så. Sammantaget måste även detta vara ett rekord. Ytterligare 13 personer har skrivit egna yttranden med önskan om ökad täthet, högre bebyggelse och/eller mindre Jubileumspark.

Dessutom har 29 konstruktiva förslag inkommit som behandlar allt från stort till smått. Några har förslag på innehåll i Jubileumsparken med t.ex. spår med tak för rullskridskoåkare, skejtpark med inomhusmöjligheter och schack/backgammon-bord. Andra vill att inspirations hämtas från andra städer, t.ex. de flytande restaurangerna vid Aker Brygge i Oslo och aktiviteterna på piren Navy Pier i Chicago.

Aker Brygge i Oslo

Navy Pier i Chicago

Några framhåller vikten av officiella byggnader och en person vill göra hela Bananpiren till ett kulturellt matstråk. Någon vill se ett kanalsystem liknande det som fanns i innerstaden innan de fylldes igen. Någon annan vill att gångbanorna får ett utskjutande tak från husen så man kan gå i området utan att bli genomvåt i ösregn eller snöblask. Några framhåller vikten av att lägga, eller åtminstone att förbereda för, spårtrafik under mark i de tätaste delarna. Några vill se äldreboende med utsikt över älven. Det finns ingen ände på förslagen och de kreativa idéerna.

En person ställer dessutom en mycket relevant fråga som vi låter bli retorisk:

Det kan noteras att i exploateringskalkylen beräknas kostnaden för Jubileumsparken beräknas vara i storleksordningen en halv miljard.

Sammantaget har vi har sju yttranden som förespråkar lägre och glesare bebyggelse och 52 yttaranden som förespråkar mer, tätare och högre bebyggelse. Jag upprepar, resultatet tätare stad vs gleare stad blev 52-7. Det är utklassningssiffror. Göteborgarna har sagt sitt.

Ett stort tack till alla som ansträng sig för att försöka få Frihamnen att bli en levande, dynamisk och hållbar blandstad.

Förvaltningar, företag och föreningar

Lika glädjande som privatpersonernas yttranden är, lika oroande är det att se att flera företag, organisationer och förvaltningar delar den oro för ett nytt Skeppsbrohaveri som vi skrivit om.

Ca 45 yttranden har inkommit. Knappt 20 kommer från kommunala förvaltningar och bolag och dessutom tillkommer sex tilläggsyrkanden från politikerna i olika nämnder. Ytterligare åtta kommer från olika myndigheter och bolag som Trafikverket, Sjöfartsverket och Räddningstjänsten. Åtta yttranden kommer från företag och organisationer kopplade till byggbranschen. Tre ideella föreningar ha lämnat bidrag: Yimby, Stadsplanering Centrala Hisingen och Medborgarkraften. Av dessa yttranden är flertalet snäva och behandlar specifika tekniska detaljer som t.ex. elnät, VA och bredband.

Av de som tar ett helhetsgrepp över området framför ca tio att det behövs högre exploatering, högre täthet och högre bebyggelsehöjder. Fastighetsägarna GFR framför ett rimligt förhållningssätt:

Dessutom framför många kritik dels mot de otydliga, obefintliga och svaga kopplingarna till omgivningen och dels mot att det saknas utredningar och underlag. Kritiken stämmer väl överens med den som Yimby tidigare framfört i inlägg och i yttrandet. Parkeringsbolaget påpekar att eftersom området kommer byggas ut etappvis finns det möjligheter till att nyttja ledig yta för provisoriska markparkeringar. Det blir en ganska skrämmande bild av en enklav längst ut på mittenpiren som inte bara är långt från övrig bebyggelse – den är dessutom omgiven av arealer av markparkering.

Utbyggnadsordningen med en första isolerad enklav i mitten.

Ett av de mest intressanta yttrandena kommer från det kommunala bolagskoncernen Framtiden som samlar Göteborgs allmännytta. Ett antal citat från denna tunga kommunala remissinstans får stå som beskrivning av den kritik som fler framför. Framtiden skriver

Vidare ser de gärna en mindre Jubileumspark.

De konstaterar precis som vi tidigare gjort att programmet verkar ha forcerats fram utan tillräckliga resurser att utreda det som borde utredas på programnivå.

Framtiden sågar även exploateringsekonomin totalt och visar på felaktigheter och brister i kalkylen.

Det låter onekligen mycket oroande att underlaget inte är bättre och att exploateringsekonomin inte kommer att gå ihop.

Vad gäller exploateringskostnaden gör Wallenstam det intressanta påpekandet att den per kvm är 10 gånger större än i Östra Kvillebäcken. Det understryker de utmaningar Frihamnen står inför. Utrymmet för exploateringsfinansierat lull-lull är troligen kraftigt begränsat, speciellt om intäkterna ska begränsas av hyresregleringar.

Även Fastighetsägarna GFR är tveksamma.

Det kan noteras Älvstranden gillar att programmet varit luddig och inte så konkret.

Konsten att lyssna till kritik

Det är uppenbart att desto mer vi lämnar Vision Älvstaden och desto mer vi närmar oss den konkreta fysiska planeringen desto fler blir de kritiska synpunkterna. Den samsyn som framhållits i visionen finns inte när det kommer till att förverkligandet av visionen. Många medborgare, politiker, förvaltningar, föreningar och företag vill på avgörande punkter vill se något annat än den tolkning av visionen som Stadsbyggnadskontoret och Älvstranden har presenterat i programplanen för Frihamnen.

Vi får hoppas att Visions Älvstadens tal om dialoger, öppenhet och lyhördhet har nått hela vägen fram till den avgörande planeringsprocessen. Än så länge har vi bara ett förslag på en plan. Det blev 52-7 för en tätare blandstad och ett antal förvaltningar, föreningar och företag instämmer. Stadsbyggnadskontoret får lyssna till synpunkterna och skruva upp boendetätheten, stärka kopplingarna, göra utredningarna och få plus i ekonomin innan planen antas av våra politiker.

Slutligen, vad gäller återväxten för stadsplaneringsintresset så kan vi vara lugna. Det kommer finnas de som med engagemang tar över efter oss. Det är helt underbart att se detta yttrande:

YimbyGBG om: göteborg, frihamnen, stadsplanering, arkitektur, programplan, blandstad, yttranden, framtiden, allmännyttan

Bloggar om: göteborg, frihamnen, stadsplanering, arkitektur, programplan, blandstad, yttranden, framtiden, allmännyttan

Under lång tid var Hisingsskylten ett projekt i dvala. De enda som hade varit inne och gillat vår Facebook-sida, som vi skapade i mars i år, var vi själva. Sedan, under loppet av fem dagar i oktober, hade det närmast exploderat till drygt 7000 likes. Därefter planade tillökningen ut, och nu över en månad senare är vi uppe i omkring 8400. Det här inlägget är en dokumentation av projektet hittills.

Väldigt mycket har hänt på den här relativt korta tiden: Vi har träffat skyltmakare, fått förslag om crowdfunding (som vi skall titta närmare på), varit med i tidningar och radio, och de kommande veckorna har vi inbokade möten med folk från kommunen. Det har även grenat ut sig i flera relaterade underprojekt och sammarbeten med olika lokala aktörer. Det är otroligt spännande, och vi får se vad det kan leda till ...

Under måndagen skulle vi få ut debattartikeln om vårt förslag för "Nya Heden", vilket vi sedan skulle ha vernissage för under Kulturnatta. Men redan på fredagen kände vi oss lite otåliga, och väckte därför vårt projekt kring Hisingsskylten till liv ... (förstora genom att klicka på bilden)



Vi hade några år tidigare smugit in bilder på skylten i rapporter från våra stadsvandringar, som här på Lindholmen i augusti 2012.



I rapporten från en stadsvandring året därpå la vi in en bild från Eriksbergs köpcentrum (september 2013).



En av de tidigaste versionerna av vår Hisingsskylt.


Flunsåsstråkets dag 2013.



Hisingsskylten var med på ett hörn när Olof talade om stadsbyggnad på Pecha Kucha på ett fullsatt Park Lane (februari 2014).



Flunsåsstråkets dag 2014.



Inför "lanseringen" av Facebook-sidan hade Jesper gjort en ny profilbild.



Reaktioner

YimbyGBG om: hisingsskylten, hisingen, yimby, ramberget, tidningen hisingen

Bloggar om: hisingsskylten, hisingen, yimby, ramberget, tidningen hisingen

Helgen den 22-23 november hålls Bostadsvrålet 2 i Göteborg. Yimby Göteborg kommer att delta dels med en kort presentation av nätverket, och dels i en workshop om byggemenskaper, som vi annordnar tillsammans med Folkstaden arkitekter. Nedan följer vår beskrivning av varför vi deltar i Bostadsvrålet 2.

Den 22 november börjar programmet kl 11 och håller på så länge man vill på kvällen och den 23 noverber börjar programmet kl 11 och slutar ca kl 16. Vi kommer att vara på Falken vid Redbergsplatsen (Falkgatan 7). Kolla bostadsvrålets sida för alla detaljer.

Vi har fått i uppgift att skriva en kort beskrivning om varför vi deltar i Bostadsvrålet. Såhär lyder den:

Yimby Göteborg deltar i Bostadsvrålet för att vi tycker att det är viktigt att bostadspolitik inte bara blir bostadspolitik utan även omfattar en stadspolitik. Det är när den privata sfären lämnas och vi klivit ut i offentligheten och de offentliga rummen som kontakter knyts, kunskap förmedlas, tankar skärskådas, politiken debatteras, demonstrationer genomförs och de vardagliga behoven av handel, service och förströelse tillgodoses. Lika viktigt som antal bostäder, boendekvaliteter och bostadspriser är stadens utformning eftersom det kommer att påverka vilka möjligheter vi har i det offentliga rummet. Oavsett om vi vill bygga dyrt eller billigt så går det att göra detta bättre eller sämre. Göteborg är idag en extremt gles stad med stora avstånd mellan människor. För att staden ska bli mer socialt, ekonomisk och ekologiskt hållbar behöver vi förtäta staden genom kompletterande bebyggelse. Speciellt behövs mer av den täta blandstaden för att möta den stora efterfrågan, vilken annars kommer att driva upp bostadspriserna och öka segregationen.

Vi ser nu hur det regelverket som är till för att hålla uppe bostadsbyggandes kvaliteter steg för steg luckras upp. Samtidigt talar politiker om byggpakter mellan kommun, stat och stora byggbolag och att varje byggbolag måste få större ytor att bygga på för att få upp kvantiteten. Men varken det politikerna kallar "regelkrångel", avsaknad av pakter eller marktilldelningens storlek är grundproblemet. Det ligger istället i en dysfunktionell plan- och bygglag med så långa och osäkra plantider att bara de riktigt stora byggbolagen kan överleva processen. Dessutom en process där byggbolag och nej-sägare har oproportionerligt stort inflytande jämfört med allmänheten och allmänintresset. Det som måste till är en återgång till något som liknar de stadsplaner vi hade tidigare. Där kommunen tillsammans med medborgarna förhandsplanerar var gemensamma gator, platser och tekniska system ska byggas och vilka ytor som är till byggbolags, allmännyttans och privatpersoners förfogande.

Genom stadsplaner över hela staden skulle vi få ett överskott av byggbar mark. Om dessutom fastighetsindelningen görs småskalig öppnar staden upp sig för många mindre aktörer och sammanslutningar. Vi tror att de många små framför de fåtal stora kan lösa (bo)stadsbehovet – både till antal och till pris. Byggemenskaper där några personer går samman för att skapa sitt eget boende är en av dessa små aktörer. Byggemenskaper och hur vi aktivt arbetar med att engagera medborgare i detta i vårt projekt Nya Heden är temat för den workshop som vi tillsammans med Folkstaden arkitekter anordnar under Bostadsvrålet 2.

I avsnitt 50 av Pennypodden får vi bland annat följa med till vernissagen av Nya Heden under Kulturnatta. Mattias Axelsson var på plats och intervjuade några av oss som ligger bakom projektet. Han pratade även med förbipasserande göteborgare, och lät dem ge sin syn på förslaget. Vi får även lyssna till Mats Arnsmars (fd ordförande i byggnadsnämnden) tankar kring Heden i allmänhet samt ett reportage om Guldmyntsgatan i Högsbo. Tryck HÄR för att komma till avsnittet.



Två av initiativtagarna till projektet: Arkitekten Tomas Lundberg (Folkstaden) och Olof Antonson (Yimby). Foto: Mattias Axelsson



Tomas berättar om byggemenskaper och vårt projekt med Nya Heden (foto: Jesper Hallén)

YimbyGBG om: pennypodden, nya heden, heden, yimby, yimbygbg, guldmyntsgatan, byggemenskaper

Bloggar om: pennypodden, nya heden, heden, yimby, yimbygbg, guldmyntsgatan, byggemenskaper

I veckan fanns i GP en alldeles för lite uppmärksammad debattartikel, skriven av Västtrafiks ordförande, Leif Blomqvist(S). Artikeln skrevs med anledning av den medborgardialog, Göteborgs Stad precis har genomfört om framtidens kollektivtrafik.  Blomqvists huvudsyfte är att döda myten om att spårvagnarna är dyra och föråldrade. I samband med detta framkom mycket intressant information om kollektivtrafikens lönsamhet.

Leif Blomqvist låter sina argument illustreras av en mycket slående liten tabell:

Den visar att de enda trafikslagen som något så när lönar sig är spårvagn och stombuss. Nettokostnaden för de två tillsammans blir ca 471 mkr pr år, vilket betyder att deras ca 160 milj resor per år klarar sig med en subvention per resa på bara knappt 3 kronor. Och att de här spelar i en helt egen division.

Tåg har en kostnadstäckning på 58 %, trots att de stöds med ca 23 kr per resa på grund av att tågresor är längre och dyrare än alla andra resor. Båtar är rejält dyra, men står bara för 6 milj resor och nettokostnaden för båttrafiken blir därför bara 171 milj kr.

Nej, den riktigt stora boven i dramat är alla de andra bussarna. De som inte är stombussar. De är billigare per resa än båtarna, men på grund av att det är ett så mycket större trafikslag blir kostnanden för att driva dem så otroligt mycket större. Det kostar samhället ca 2 miljarder varje år att se till det finns bussar som går överallt.

Och varför är det så? Blomqvists svar är självklart: Det saknas kundunderlag. Han berättar att på vissa destinationer blir anropsstyrd busstrafik eller till och med taxi billigare än att upprätthålla tidtabellstyrd busstrafik.

Och sedan slutar han med att vi bör utveckla spårvagnstrafiken även i framtiden.

Så långt så bra. Blomqvist hade dock kunnat gå steget vidare:

Om man skall kunna utveckla spårvagnstrafiken och kanske i framtiden få en kollektivtrafik som helt kan betala sig själv måste man bygga staden så att det lönar sig att anlägga spårvagnslinjer. Man brukar säga att det finns en magisk gräns på 400 meter från hållplats till bostad. Längre avstånd resulterar i att folk väljer bilen istället.

Det vore intressant att se en siffra på hur stort ”kundunderlag” Göteborgs Spårvägar behöver för att få en hållplats med 400 meters nya spårvagnsspår att löna sig. Krävs det en täthet på 20, 50, 100 eller kanske rent av de magiska 150 invånare per hektar(1) i varje av de 50 hektar som en radie på 400 m ger? Eller behövs ännu högre täthet i en bilstad som Göteborg? 150 invånare per hektar skulle motsvara 7500 invånare och potentiella kollektivtrafikresenärer inom 400 meter från hållplatsen.

Vi måste se till att de människor som skall använda vagnarna (eller stombussarna) bor nära hållplatserna och att de är många. Det vill säga vi behöver bygga tät stad.

(1) 150 inv/ha är FN;s stadsbyggnadsorgan UN-Habitats minimi-gräns för fungerande urbanitet

YimbyGBG om: göteborg, kollektivtrafik, spårvagn, täthet, befolkningstäthet

Bloggar om: göteborg, kollektivtrafik, spårvagn, täthet, befolkningstäthet

DirektPress Göteborg skrev i söndags om Bostadsbolagets planer med Radiotorget. Bostadsbolaget vill riva två av torgets lokalbyggnader för att bygga nya bostadshus med ett fåtal nya lokaler. Som ett brev på posten anser Kulturnämnden att det från från kulturhistorisk synpunkt är olämpligt att förändra det "tidstypiska" Radiotorgets bebyggelse. Där står vi igen och väger det kortsiktigt affärsmässiga mot det långsiktigt kulturhistoriska samtidigt som ingen tänker på morgondagens funktioner eller stads- och kulturliv.

Varken Radiotorget eller det närliggande bostadsområdet Bildradiogatan är del av länsstyrelsens utpekade områden med riksintresse för kulturmiljövård så det borde vara enkelt att stadsutveckla. Men Göteborg har med ett självpåtaget bevarandeprogram lyckats lägga en hel del av övrig bebyggelse under beskydd. Dessa områdens och byggnaders värden är i programmet beskrivna på samma svepande sätt som länsstyrelsens riksintresseskrivningar.

Bildradiogatan med Radiotorget längst ner till vänster och Marconigatan till höger. Flatås är inte byggt. (Källa: Facebookgruppen Det Gamla Göteborg).

Radiotorgets historia

I bevarandeprogrammet går följande läsa om Bildradiogatan:

Kenneth M. Linton ger mer information i fanzinet På plats i väster. Radiotorget är den första handelsplats i Sverige, och en av de första i Europa, som byggdes utanför stadskärnan. Det benämndes "satellittorg" och det var så nytt inom stadsplaneringen att stadsplanerare från andra länder kom för att studera konceptet i praktiken. Arkitekterna till själva torget var Sven Brolid och Jan Wallinder. Torget har haft fullt av verksamheter som bageri, två speceributiker, manufakturaffär, parfymeri, herr- och damfriseringar, fiskaffär, fruktaffär, blomsteraffär, tobaksaffär, urmakeri, bilskola, skoaffär, sportaffär med mera. Det har varit ett mycket livligt köpcentrum.

Radiotorget innan Dag Hammarskjöldsleden. (Källa: Facebookgruppen Det Gamla Göteborg).

Efterhand har handelsmönster ändrats, boendetätheten sjunkit och efter att torget tappade sin enda kvarvarande livsmedelsbutik har det blivit kämpigt. Hemmafruar (eller husmödrar som de benämndes då) som går och handlar vid det lokala centrat har ersatts av förvärvsarbetande och studerande som handlar någonstans på vägen hem. Det är förståeligt att torget som ligger omgivet av en glesbebyggelse och drar sig undan från huvudstråket Marconigatan har svårt att locka till sig kunder utifrån. Konkurrensen har säkert kommit från Frölunda torg och 421 och Lidls etablering vid Marconimotet måste ha blivit dödsstöten för livmedelshandeln.

Radiotorget idag.

Bostadsbolagets förslag

Bostadsbolaget vill nu på goda grunder se över sina fastigheter och har lämnat in en ansökan om planbesked hos Stadsbyggnadskontoret. Lokaler står tomma och byggnaderna i är renoveringsbehov. Bostadsbolaget vill därför riva två byggnader med lokaler och bygga 50 nya lägenheter och samt ett fåtal nya lokaler. Bostadsbolaget är trots detta tveksamma till om det kommer att finnas kundunderlag till lokalerna. Eftersom vi talar om nyproduktion blir hyrorna högre och det kan sättas ett frågetecken för om det finns någon som helst efterfrågan på nyproducerade lokaler i området om inte tätheten och kundunderlaget blir väsentligt högre.

Nu behöver vi kanske inte bry oss för som vanligt är området inte helt historielös och då måste uppenbarligen hänsyn tas till planeringsideal från svunna tider. Kulturnämnden är kritisk till Bostadsbolagets förslag och enligt tjänsteutlåtandet är

Så vad står det om Radiotorgets kulturhistoria i bevarandeprogrammet. Det finns en skrivelse om Bildradiogatans bebyggelse och som skäl för bevarande anges

Det intressanta när man läser i Göteborgs bevarandeprogram är att det inte finns någon egentlig motivering till varför det ska bevaras. Det framgår inte vad som är så speciellt "tidstypiskt" med detta när all bebyggelse från denna tid är precis lika tidstypisk. Varför "samordningen" i detta område utmärker sig framför samordningen i alla andra områden framgår inte heller och varför byggnaderna har "ett stort byggnadshistoriskt värde" går inte att läsa sig till. Den enda komplement som finns är en beskrivning av hur området ser ut – men själva värderingen är helt omotiverad.

(Källa: Facebookgruppen Det Gamla Göteborg)

Nu visar det sig att själva Radiotorget egentligen inte är med i beskrivningen men för att helgardera har man på slutet lagt till en rubrik med "Övrigt – utanför programmet" där det omnämns bl.a.

Tjänsteutlåtandet hänvisar istället till projektet Moderna planeringsunderlag som framhåller att

Vilket tydligen är tillräckligt för att Kulturnämnden ska ha starka synpunkter. Noterbart är också att det inte står omnämnt någonstans i bevarandeprogrammet att Radiotorget var Sveriges första satellittorg som de då benämndes. En hypotes är att bevarandeprogrammet snarare handlar om ett antal tjänstemäns subjektiva arkitektoniska preferenser än att bebyggelse och stadsutveckling har värderats i ett sammantaget historiskt perspektiv utanför det rent arkitektoniska.

Morgondagens funktion och kulturliv

Så hur löser vi knuten? Alexanderhugget är att komplettera istället för att riva och bygga nytt. Det finns enorma förtätningsmöjligheter i närområdet. Marken är förhållandevis flack med några få bergsknallar som går att bemästra med dynamit. Se följande schematiska förslag som även skapar gatukopplingar mellan Bildradiogatan och Antenngatan på båda sidor om torget för att öka tillgängligheten.

Till vänster nuläge och till höger schematiskt förslag för förtätning i Radiotorgets närhet.

Inom området så har byggnadsarean mer än fördubblats och med bara tre våningar är befolkningstätheten fördubblad. Med ännu högre där lämpligt går det nog t.o.m. att göra underverk för både torget och en rikligt lokaler i bottenvåningarna på de nya byggnaderna. Och då har vi inte ens börjat tala om Dag Hammarskjölds Boulevard.

Dag Hammarskjölds boulevard.

Men det är lite brottom. För medan vi väntar på att planera för att förtäta dessa områden så kommer lokal för lokal att försvinna och med det försämras radikalt invånarnas tillgänglighet till handel och service. Det är en fråga om grundläggande nödtorft som försvinner för invånarna i stadsdelen.

YimbyGBG om: göteborg, järnbortt, radiotorget, bildradiogatan, stadsplanering, förtätning

Bloggar om: göteborg, järnbortt, radiotorget, bildradiogatan, stadsplanering, förtätning

Under Bostadsvrålet i helgen höll vi en workshop tillsammans med Folkstaden utifrån vårt gemensamma Heden-projekt. Fokus låg på byggemenskaper, och att fylla kvarteren i förslaget med ett innehåll. När vi hade vernissage för projektet under Kulturnatta tog vi även upp intresseanmälningar från dem som ville ingå i (än så länge fiktiva) byggemenskapsgrupper på Heden. Workshoppen var en sorts fortsättning på detta, och en övning i matchmaking.

Vernissage med byggvepan på Heden under Kulturnatta.



Workshoppen som en fortsättning på vårt "kulturprojekt".


I en kort introduktion berättade vi om vad byggemenskaper är för något. Vi beskrev även våra tankar kring Nya Heden, och hur byggemenskaper skulle kunna passa in där. Detta väckte blandade reaktioner: En deltagare ifrågasatte huruvida vi som samlats i rummet alls var från Göteborg, och konstaterade att "Heden är helig mark för göteborgare!". Efter en kort diskussion lämnade han sedan abrupt lokalen.



Utifrån "Nya Heden" som given kontext skissade de kvarvarande deltagarna ner sina tankar kring ett idealt boende.



Stadsbebyggelse





Många uttryckte önskemål om gemensamma verkstäder, ateljéer och odlingsmöjligheter.



Jesper berättar om sin skiss av tät kvartersbebyggelse på Heden.



Många kloka tankar kring upplåtesleformer.







Damen i mitten såg byggemenskaper som ett möjligt sätt att skapa lägenheter med en högre rumshöjd än vad som är standard idag.





"Inte bara fotboll på Heden".


Workshoppandet gav många tankar och idéer att arbeta vidare med. Troligtvis kommer materialet att ingå i en utställning i framtiden. Särskilt intressant är dock det faktum att vi faktiskt ägnade oss åt en aktivitet som vi själva så ofta kritiserar ...

YimbyGBG om: Heden, Nya Heden, Bostadsvrålet, Yimby, YimbyGBG, Göteborg, byggemenskaper, Folkstaden

Bloggar om: Heden, Nya Heden, Bostadsvrålet, Yimby, YimbyGBG, Göteborg, byggemenskaper, Folkstaden

Yimby Göteborg har skickat in ett yttrande över detaljplanen för Västlänkens Station Centralen. Du kan stödja vårt yttrande genom att använda formuläret på Stadsbyggnadskontorets hemsida eller genom att maila sbk@sbk.goteborg.se. Synpunkter behöver vara inne senast idag tisdagen den 25:e november.

Du kan t.ex. skriva:

Det går även att anväda formuläret på hemsidan för programmet.

Illustrationsritning

Bergslagsparken

Yttrandet följer i sin helhet:

Allmänt

Yimby Göteborg ser mycket positivt på utvecklingsmöjligheterna i Gullbergsvass och ambitionerna att möjliggöra för innerstaden att växa med en ny stadsdel. Området domineras idag av en trafikapparat för bilar och logistikstrukturer som hindrar framväxten av en attraktiv funktionsblandad stadsdel med bostäder, handel och verksamheter. Det är av avgörande betydelse att integrera trafiken bättre i den framväxande staden.

Synpunkter

Blandstad, befolkningstäthet och bebyggelsehöjder

Den östra uppgången ska fungera som entré mot Jernhusens kommande projekt Region City. Här är det möjligt att bygga högt och markera stadens närvaro för stationens besökare. Planen som tillåter tre, tre, fem, sju respektive tre våningar borde vara mycket mer tillåtande för högre byggnader. Om det är någonstans i staden som det finns underlag för riktigt höga byggnader så är det här. Dessutom bör staden utnyttja det fantastiska läget och se till att skapa möjligheter för så mycket bostäder och arbetsplatser som möjligt med tillgång så god kollektivtrafik som det finns här.

Planklartan med höjdbegränsningarna i romerska siffror (klicka för större).

Om Västlänken skapar byggnadstekniska begränsningar för byggnadshöjderna behöver inte det skrivas in i detaljplanen. Det är bara att lämna fritt åt exploatörerna att bygga så högt som är byggnadstekniskt möjligt. Om staden redan nu planerar för riktigt höga byggnader så borde det dessutom finnas möjlighet att dimensionera Västlänken för det. De eventuella extra kostnaderna för det borde kunna täckas av intäkter för den extra exploateringen.

Exchange House, Broadgate, London av SOM är byggt över järnvägsspåren genom att lasten förs via en bågar till stöd vid byggnadens sidor.

Förutom att möjliggöra Västlänkens station och dess tre stationsuppgångar så är planen framtagen för byggnader med centrumändamål medan bara kontor och bostäder bara "medges" och detta bara i vissa av fastigheterna. Vi vill återigen understryka att väl fungerande blandstad kräver funktionsblandning på kvartersnivå. Tre av UN-habitats principer för hållbar stadsutveckling är att endast mellan 40% och 60% av totala våningsarean bör vara vikt för verksamheter, att befolkningstätheten bör vara minst 150 inv/ha och att mindre än 10% av kvartersytan ska vara monofunktionell. Rikligt med bostäder bör krävas i planen för att inte riskera att detta blir en ödslig plats på dygnets senare timmar när butiker och verksamheter stängt.

Bytesstråk, orienterbarhet och Nils Ericssonterminalen

Då den nya stationen får ett längre avstånd till spårvagnshållplatserna på Drottningtorget är det viktigt att skapa goda kopplingar till de nya hållplatser som kommer ligga närmre. Detta blir en utmaning framförallt vid den västra uppgången som ingår i en kommande detaljplan. I de bifogande illustrationerna för omgivningen till planförslaget verkar centralstationskomplexet tillsammans med ett antal byggnader och spårvagnsrampen bilda en visuell och orienterbarhetsmässig barriär mellan Drottningtorget/Nils Ericssongatan och det nya Gullbergsvass. För att få till en bra övergripande struktur i området är det viktigt att redan nu se utanför den liggande detaljplanen och studera hur den kopplar till omgivande struktur.

Dagvattenhantering

Synlig dagvattenhantering föreslås i området, frågetecken på skötsel och underhåll. Samtidigt är det positivt att befintlig park mittemot Bergslagsbanans stationshus blir kvar. För översvämningsrisken i området är det positivt med lägre liggande områden som tillåts att bli översvämmade. Det föreslås även att minst en tredjedel av takytorna ska användas för fördröjning av dagvatten, till exempel gröna tak. Varför inte hälften eller ännu mer? Kanske prova utveckla allmänna parker på vissa tak.

YimbyGBG om: yttrande, detaljplan, stadsplanering, göteborg, Västlänken, centralen

Bloggar om: yttrande, detaljplan, stadsplanering, göteborg, Västlänken, centralen

Yimby Göteborg har skickat in ett yttrande över detaljplanen för Västlänkens Station Haga. Du kan stödja vårt yttrande genom att använda formuläret på Stadsbyggnadskontorets hemsida eller genom att maila sbk@sbk.goteborg.se. Synpunkter behöver vara inne senast idag tisdagen den 25:e november.

Du kan t.ex. skriva:

Det går även att anväda formuläret på hemsidan för programmet.

Illusrationsritning.

Yttrandet följer i sin helhet

Allmänt

Yimby Göteborg är i huvudsak positivt till den föreslagna planen även om det finns en del förändringar som behöver göras och några frågor som bör utredas vidare.

Synpunkter

Det är viktigt att en underjordisk järnvägsstation byggs på ett sätt så att den blir trygg och populär. Entréhallen ska ha kaféer och kiosker, helst många. Det ska vara många uppgångar i ett flertal riktningar med korta avstånd emellan som ansluter direkt till kvartersstaden. Helst ska det vara uppgångar i flera hörn i samma korsning och dessutom integrerade i bottenvåningarna på befintliga äldre hörnhus. Det är därför med glädje Yimby ser att staden tar till vara på fördelarna med en samlokalisering av en uppgång i Handelshögskolans nya byggnad.

Uppgång i Handelshögskolan

Att integrera en uppgång i Handels nya kommande hus ter sig fullt naturligt och lämpligt. Dock är kopplingen till spårvagnshållplatsen vid Handelshögskolan inte nämnd alls i planbeskrivningen. Idag ligger hållplatsen ganska långt upp i backen söderut. Är denna hållplats ointressant ur bytesperspektiv? Antagligen kommer Hagakyrkan att ha högre turtäthet i de flesta riktningar, men för vissa destinationer bör det vara intressant att byta här.

Pusterviksplatsen

Den lilla stationskiosken vid Pusterviksplatsen

Stråket mellan Haga station och Järntorget för gående och cyklister bör tydliggöras i planen. Att uppgången ligger som en solitär enplansbyggnad vid Pusterviksplatsen beror enligt planen framförallt på att angöring/parkering med bil för rörelsehindrade samt hämta/lämna behöver finnas där och inte minst möjlighet för räddningstjänsten att nyttja den uppgången som en räddningsväg. Vid kommande exploatering där så bör stationsbyggnaden integreras i kvartersbebyggelse (se fig. nedan). Söder om Vallgraven, mitt emot Feskekôrka, saknas idag bebyggelse. I samrådshandlingen står att "Entrébyggnad samt angöringsytan kan integreras i en framtida större byggrätt och/eller bli del av en framtida utökning av Kungsparken". Yimby föreslår att "kan" i sista meningen byts mot "ska" och att "och/eller bli del av en framtida utökning av Kungsparken" stryks. Det tydliggör att det "ska" byggas mer på platsen. Utökning av Kungsparken bör inte vara aktuellt med tanke på "Stadslivsanalys för Västlänken, För tillgängligare och tryggare mötesplatser kring uppgångarna", daterad 2014-02-21, där området är listat som stor utbyggnadspotential och dagens situation med stor efterfrågan på bostäder och lokaler i området.

Möjlig utbyggnad Pusterviksplatsen (Ill. Lukas Memborn något modifierad)

Vi ser gärna att planen knyts an till trästaden Göteborg. Bygg exempelvis efter befintliga ritningar några täta kvarter med landshövdingehus där ett får fungera som stationsuppgång och med servicefunktion. Kvarteren kan ha tighta smala gator och höga arkitektoniska värden likt de bästa från de som revs i Haga samt Annedal med tinnar, torn, burspråk, tegel-, puts-, stendetaljer, resten trä.

Det är med glädje Yimby följt upprustningen och det lyft som Rosenlund fått. Vi vill därför påtala vikten av att knyta samman Haga och Rosenlund, inte minst med tanke på kopplingen från Haga till Skeppsbron för cyklister och fotgängare.

Bytespunkt Haga samt entrébyggnaden i Kungsparken

Ambitionen att öppna upp mot Kungsparken och att skapa ett nytt stråk i förlängningen av Haga kyrkogata är mycket positivt. Om det blir lyckat skulle det kunna lätta på barriäreffekten i den här delen av Allén. Dock finns det risk att platsen blir en otrygg plats och därför bör stor vikt läggas vid olika trygghetsskapande installationer runt stationen, exempelvis bra ljus- och siktförhållanden. Huvuduppgången bör även integreras i bebyggelse. Även hållplatsintegration i staden bör utvecklas vidare här.

"Cykelparkering för cirka 50-70 cyklar kan anordnas i marknivå i närheten av uppgången. Ett antal platser för cykelparkering planeras även på Smyrnatorget". Räcker det för en station och område av denna storlek? Vad baseras siffrorna på? Hur många cykelparkeringar finns där idag?

Trafik

Det är positivt att ytorna för trafikapparaten minskas genom att genomfartstrafik över Alléstråket tas bort så att två trevägskorsningar ersätter dagens korsning. Det kommer dock bli trångt framför kyrkan, när bil ska samsas med hållplatser för spårvagn och buss. Yimby föreslår att alléns södra trafikstråk reserveras för kollektivtrafik (+ ev. lokalgata i mån av utrymme) och att det norra trafikstråket dubbelriktas istället.

Yimby vill även att möjligheten att gräva ner spårvagnsspåren i tunnel under Nya Allén/Parkgatan säkerställs i planen. Även möjligheten att förbereda stationen för en eventuell framtida planskild spårvagnstrafik i Allén bör utredas närmare. En möjlig utformning av en nedgrävd sträckning är den av Patrik Sterky tidigare föreslagna Allélänken (Nyström, 2012). Förslaget utreddes mer i detalj i ett examensarbete på Chalmers (Rudolphi, 2012). "Vid station Haga anläggs stationen öster om korridoren för Västlänken, helst på ett sådant sätt att området där stationerna ligger på varandra minimeras men att man ändå kan få till en bra koppling mellan plattformarna. Själva Västlänkens tak måste förstärkas för att hantera den framtida ökade vikten på konstruktionen, ungefär på samma sätt som Göta tunnelns tak vid Operan är förstärk för att klara tyngden av att Västlänken anläggs ovanpå. Västlänken kommer att anläggas ca 25 meter under dagens nivå för Parkgatan, så det finns plats att bygga ovanpå." (Sterky, 2012). Det vore väldigt olyckligt om man byggde bort den möjligheten.

Referenser

Nyström, U. (2012). Vagnar under jord - snabbare och billigare. 4 Juni 2012. Länk: http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.962510-vagnar-under-jord-snabbare-och-billigare

Rudolphi, M. (2012) Allélänken: A study of the possibility and the potential effects of a tramway tunnel construction in Gothenburg city. Göteborg: Chalmers tekniska högskola (Examensarbete - Institutionen för bygg- och miljöteknik, Chalmers tekniska högskola, nr: 2012:11). Länk: http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/161322.pdf

Sterky, P. (2012). Allélänken under luppen. 23 Augusti 2012. Länk: http://gbg.yimby.se/2012/08/allelanken-under-luppen_3174.html

YimbyGBG om: yttrande, detaljplan, stadsplanering, göteborg, västlänken, haga, pustervik

Bloggar om: yttrande, detaljplan, stadsplanering, göteborg, västlänken, haga, pustervik

Pågående gentrifieringsprocess: Fastigheter som under 2000-talet sålts till brf (Foto: Jan Jörnmark).

Nu är det återigen dags för Archileaks live på Korsettfabriken. Temat för kvällen är gentrifiering, och i synnerhet huruvida den typen av stadsomvandlingsprocesser kan verka som en positiv kraft. Det kommer bland annat att hållas en föreläsning på ämnet samt en efterföljande paneldebatt, där Yimbys Patrik Andersson är en av deltagarna. Så här beskrivs tillställningen på Archileaks:

YimbyGBG om: Archileaks, Archileaks live, Catharina Thörn, Björn Siesjö, debatt, gentrifiering, Korsettfabriken, Yimby, YimbyGbg, Göteborg

Bloggar om: Archileaks, Archileaks live, Catharina Thörn, Björn Siesjö, debatt, gentrifiering, Korsettfabriken, Yimby, YimbyGbg, Göteborg

Gammalt möter nytt.

En invändning som ibland dyker upp i samband med förtätning är att nybyggnationerna kan föra med sig statushöjning, höjda hyror och undanträngning av befintliga resurssvaga grupper i de områden där de genomförs. Att sådana effekter kan förekomma och har förekommit lokalt är nog inte så mycket att orda om, framförallt i de fall förtätningen och de upprustningar som ofta genomförs i samband med denna koncentreras till enstaka områden medan andra områden med liknande karakteristik lämnas orörda. För staden som helhet är dock förtätning avgörande för att motverka sådana undanträngningsffekter, givet att stadens befolkning växer.

Vad som glöms bort av dem som av gentrifieringskritiska skäl generellt motsätter sig förtätning och upprustning av den yttre miljön i låginkomstområden är att status i huvudsak är ett nollsummespel. Så snart en ny iPhone släppts är den tidigare modellen inte längre lika häftig, och en statushöjning orsakad av förändringar i stadslandskapet kommer på samma sätt att leda till att resten av staden blir lite mindre flärdfull än den annars skulle ha varit (om förändringen gör hela staden mer flärdfull kommer någon annan stad att tappa i flärd). Att statusen höjs på område efter område utan att andra områden tappar beror helt enkelt på att stadens befolkning ökar, och inte på upprustningarna. Att motverka undanträngning genom att stoppa upprustningar är alltså ett ”race to the bottom” som på sin höjd fungerar på det mycket lokala planet; de uteblivna upprustningarna kommer istället leda till att statusen blir högre någon annan stans i systemet, vilket (om utgångspunkten är att statusökningar är något negativt) borde leda till slutsatsen att stoppandet av upprustningar är en osolidarisk handling. Den som tycker att det satsas för mycket på ett område borde istället argumentera för att satsningarna ska spridas mer jämnt över staden, så att inte vissa områden ska rusa i status relativt andra. En upprustning av Gamlestaden bör t.ex. genomföras parallellt med en upprustning av centrala hisingen (vilket också görs). Vi vill naturligvis att alla områden ska vara så trivsamma som möjligt – allt annat vore absurt.

Om ett generellt motverkande av upprustningar är verkningslöst ur ett undanträngingsperspektiv så är ett generellt motverkande av förtätning rent kontraproduktivt. Förtätning bidrar på det stora hela till att dämpa prisökningarna eftersom det ökade utbudet av bostäder som förtätningen för med sig gör att konkurrensen om bostäderna minskar. Även om flyttkedjor inte alltid löper så väloljat som ibland förespeglas så kommer varje person som flyttar in i det nybyggda att hålla fingrarna borta från det gamla. Förtätning minskar alltså risken för undanträngning av resursvagare grupper i staden som helhet. I en stad med växande befolkning men utan nybyggnation kommer, däremot, resurssvaga grupper successivt att helt trängas ut ur staden.

YimbyGBG om: förtätning, upprustning, gentrifiering, undanträngning

Bloggar om: förtätning, upprustning, gentrifiering, undanträngning

Efter över 230 år som äng och odlingsmark, 50 år som salutorg med en Saluhall som till slut inte bar sig och över 50 år som parkeringsplats är det hög tid att igen fundera på hur den yta som idag benämns Skanstorget bäst kan tillgodose våra behov. Yimby Göteborg har skickat in ett yttrande över programplanen för Skanstorget. Du kan stödja vårt yttrande genom att använda formuläret på Stadsbyggnadskontorets hemsida eller genom att maila sbk@sbk.goteborg.se. Synpunkter behöver vara inne senast på tisdag, den 16:e december.

Du kan t.ex. skriva:

Det går även att anväda formuläret på hemsidan för programmet.

Planöversikt.

Yttrandet följer i sin helhet (biler och bildtexter är infogade i efterhand och är inte en del av det inskickade yttrandet):

Allmänt

Yimby Göteborg är mycket positivt till att Skanstorget äntligen får en välbehövlig upprustning. Det är positivt att grönytorna vi Skansbergets fot görs mer tillgängliga. Däremot är vi ytterst kritiska till övriga delar i programförslaget som nu är ute på samråd. I Göteborgs Översiktsplan föreskrivs en tät och attraktiv blandstadsmiljö, vilket också understryks av den nyligen antagna utbyggnadsplaneringen. Vi tycker inte att det här programförslaget föreställer en tät och attraktiv blandstad, utan snarare motsatsen. Istället för att bli en plats fylld av liv och rörelse, en länk mellan populära Haga och Linné, riskerar Skanstorget att cementeras som ett vakuum i stadsrummet. Lyckade torg ligger oftast där flera stora stråk möts och är inbjudande för folk som passerar från alla dessa håll. Med placeringen av den nya byggnaden finns det en stor risk att ett nytt Chapmans Torg eller Axel Dahlströms Torg skapas. Dessa platser blir öde för att de saknar naturlig genomströmning. Det saknas utredningsunderlag för vilka som ska befolka torget i framtiden. Närheten till naturliga mötesplatser som Haga kyrkoplan, Sveaplan och Linnéplatsen gör att vi ifrågasätter behovet av ytterligare en öppen plats i området. Genom att istället göra plats för fler boende och blandade verksamheter i ett slutet kvarter kan Skanstorgets attraktivitet ökas, samtidigt som problemen med buller reduceras. Yimby föreslår att stadsbyggnadskontoret fullständigt arbetar om programförslaget från grunden. Det behövs framförallt högre exploatering för ekonomin och stadslivet och ett slutet kvarter och funktionsblandning på grund av trafikbuller. T.ex. kan förslaget "Kvarteret Skansbron" (Hulter, 2013; Göransson, 2014) stå som förebild – gärna utan nedtrappningen av byggnadshöjden mot Haga vilket skulle innebära att många bostäder uteblir.

Många bostäder, verksamheter och förskola uteblir eftersom siktlinjer från en punkt på Spränkullsgatan till Skansberget och en nedtrappning mot Haga värderas högre.

Den speciella siktlinjespunkten.

Synpunkter

Parkeringsanläggningen, exploateringsgrad och ekonomi

Huvudsyftet med programförslaget verkar vara att bereda plats för parkeringsgaraget. Även om förslaget försöker fokusera på torgytan, terrassen och lamellen är merparten av bebyggelsen, drygt 8000 kvm (om varje plats kräver 25 kvm inkl. tillfarter och ramper), dedikerad till bilparkering. Yimby anser att det är oroande att förslaget inte problematiserar detta. Att skrivningen "rationellt" används är också oroande. Vad skiljer ett "rationellt" parkeringsgarage från ett "irrationellt"? Vi vill peka på ytterligare några frågetecken som finns i planen:

• Parkeringen påstås avlasta gatuparkering som sedan kan bli någonting annat. Hur säkerställer man att gatuparkering tas bort och blir till något annat? Vad är något annat?
• Var kommer entrén till garaget att hamna och vad blir den visuella upplevelsen av den? Hur kommer det påverka upplevelsen av torget och terrassen?
• Hur är tillgången av parkeringsplatser på Nilssonsberg och i Annedal? Det påverkar i högsta grad det ekonomiskt rimliga i att bygga ett nytt parkeringsgarage under Skanstorget.

Planen handlar till stor del om ett parkeringsgarage under torgytan.

För programförslaget saknas en diarieförd ekonomisk uppskattning vilket Yimby anser är en allvarlig brist med tanke på kostnaderna för att anlägga ett underjordiskt parkeringsgarage. För att allmänheten, myndigheter och företag ska kunna ge relevant återkoppling på programförslaget behöver en genomgående ekonomisk analys bifogas programhandlingarna. Det är ett demokratiskt problem om inte samhället får insyn i den ekonomiska genomförbarheten av förslaget och vem som ska ta kostnaderna för garaget. Dessa frågor har en avgörande påverkan på förståelsen för vilken exploatering som kan vara lämplig och i vilken grad kommunens invånare måste täcka kostnaderna. Yimby anser att dagens utformning (med mindre miljöupprustningar) är att föredra framför att bygga ett olönsamt parkeringsgarage med en lamell ovanpå.

Det finns möjlighet att samutnyttja grundläggningen för garaget med byggnaderna ovanpå. För att få en sammantagen god ekonomi behöver därför en omfattande exploatering ske ovanpå garaget. Förslaget skapar färre bostäder än vad som är möjligt genom att bygga ett smart kvarter – ca 40 bostäder istället för ordentligt över 100. Bostadsbristen i Göteborg är akut och Översiktsplanen anger att vi ska förtäta staden. Det här bör vara ett av de absolut viktigaste målen med omdaningen av platsen; att tillföra fler bostäder för att uppnå målet om 5 000 bostäder per år. I nuvarande utformning går staden miste om ca 100 central bostäder nära befintlig kollektivtrafik samt kommersiella ytor. Att låta kvarteret få en låg exploatering leder dessutom till att staden måste skjuta till resurser ur en ansträngd budget, alternativt att markpriset för den lamell som byggs drivs upp så mycket att bara bostäder med priser i det övre segmentet är möjligt. En högre exploatering än den föreslagna skulle avsevärt förbättra kalkylen och genomförbarheten.

En parkeringsanläggning ska i grunden vara självfinansierande. År 2013 uppskattade Göteborg Stads Parkeringsaktiebolag i "Förslag till prioriteringsprinciper för investeringar för Parkeringsbolaget 2014-2023" kostnaden för parkeringsgaraget till 156 miljoner kronor. De kom till slutsatsen att "... inte (genomföra) byggnation av parkeringslösning på Skanstorget, då lönsamheten är osäker för ett sådant underjordiskt garage som föreslås i alla alternativa förslag som hittills presenterats för området." Förändrade levnadsvanor och resmönster gör att flexibla lösningar som enkelt kan få nya användningsområden om behovsbilden ändras bör premieras. Med sin närhet till framtida Station Haga är detta extra framträdande för Skanstorget där de boendes behov av bil drastiskt bör minska inom 10-15 år. Detta är ett ypperligt tillfälle att utveckla stadens planer på ”bilfritt boende”.

Flyttad busshållplats från Pilgatan

Dagens busshållplats vid Pilgatan föreslås flyttas söderut till nordöstra delen av Skanstorget. En hållplats bör ligga där det finns goda förbindelser åt många håll. Vid Skanstorget ligger Nilssonsberg som en vägg på ena sidan gatan. Yimby anser att det är bättre att lägga hållplatsen vid, eller strax norr om, Brunnsgatan.

Trafikbuller

Övre Husargatan och Sprängkullsgatan är ur trafikbullerhänseende mycket utsatta gator. Studenter vid Chalmers har genomfört en bullerstudie för Skanstorget vilket har rapporterats i "Förutsättningar för ett gott ljudlandskap - En studie av Skanstorget" (Andersson et al., 2012). Resultatet visade att allt annat än kvartersbebyggelse vid platsen riskerar ge bullernivåer som inte uppfyller riktvärdena.

Intressant i sammanhanget är även (Arnesson et al. 2013) där hälsoeffekter och samhällskostnader till följd av trafikbuller vid öppna respektive slutna kvarter i stadsmiljö uppskattas. Slutsatsen i det studerade fallet är att "en kvartersstruktur istället för en öppen skulle enligt rapportens analyser minska andelen personer med störd sömn, andelen störda personer samt risken att drabbas av hjärtinfarkt. Det skulle även, som minst, innebära halverade samhällsekonomiska konsekvenser, både kortsiktigt och långsiktigt. För att åstadkomma så små konsekvenser som möjligt, både hälsomässigt och samhällsekonomiskt, vore därför det bästa alternativet att bygga slutna istället för öppna kvartersstrukturer."

Kandidatarbeten som behandlar Skanstorget och effekten av slutna och öppna kvarter.

Om fasader och tak kläds med bullerreducerande material, t.ex. växtlighet i form av s.k. gröna väggar, och åtgärder görs på gatan med bland annat tyst asfalt kan de framtida bullernivåerna i området dessutom reduceras. Detta har studerats för just Skanstorget i kandidatarbetet "Akustiska åtgärder vid förtätning av staden. En studie av gröna lösningar och tyst asfalt för en förbättrad bullermiljö vid Kvarteret Skansbron." (Blomkvist et al., 2014).

Den bifogade trafikbullerberäkningen är bristfällig i sin dokumentation. Det framgår ej vilken beräkningsmodell och programvara som använts. Det är ej heller dokumenterat vilka byggnadskroppar som är med i beräkningen och om reflexer från omkringliggande byggnader är medräknade eller om multipla reflexer beaktats och i så fall hur många.

Generellt kan det också påpekas att både Nordiska beräkningsmodellen och Nord2000 kraftigt underskattar buller på skärmad sida då diffraktion runt vertikala hörn inte är en del av modellerna. Det gör att bullernivåerna bakom lamellhus kraftigt underskattas. Inte heller har höjningen av bullernivåer på befintliga byggnader på motstående sida av gatan beaktats i utredningen. De mer omfattande utredningarna som hänvisats till ovan visar tydligt på behovet av ett slutet kvarter och att absorberande fasader (t.ex. gröna fasader) samt tyst asfalt på gatan är att föredra. Framförallt jämfört med det alternativ som presenteras i programförslaget med en glasvägg som bulleravskärmning. Detta är en lösning som inte tillför några bostäder medan resultatet för de boende blir sämre.

Vårt förslag

Skanstorget har inte fungerat som en kvalitativ vistelseplats för människor på mycket länge. Den främsta kvaliteten är uppställning av privatbilar, följd av dess kvalitet som hundtoalett. Det finns alltså i stort sett ingen befintlig kvalitet eller något befintligt värde i platsen som mötesplats eller rekreationsyta. Det är därför viktigt att programmet är genomförbart i sin helhet. En avgörande del i genomförbarheten ligger i att skapa en ekonomisk rimlighet i byggnationen. Ett slutet kvarter som ger ytterligare bostäder, större underlag för verksamheter samt stärker gatulivet i området är av yttersta vikt. Om kvarterets östra sida dessutom går i Husargatans förlängning blir det en mindre platsbildning på cirka 1200 kvm mot Sprängkullsgatan som kan inrymma uteserveringar eller torgverksamhet i mindre (rimligare?) omfattning än i det nu liggande programförslaget.

Trafikutredningen anger att det inte är möjligt att placera en skola eller förskola på platsen p.g.a. buller men det förutsätter att lamellösningen är given från början. Väljer Göteborg att bygga ett kvarter här möjliggörs byggandet av förskola och bostäderna får direkt en tyst sida. Det är en stor brist på förskolor i närområdet. Vilken i dagsläget täcks upp av paviljonger på tillfälliga bygglov, en dyr och estetiskt undermålig lösning. Barnen kan via en förskola få tillgång till lekområde på grönytan samt befintlig lekplats och idrottsplats i Haga. Det ger en social hållbarhet och tar tillvara barnperspektivet.

Vårt förslag är att utgå ifrån Kvarteret Skansbron men gärna utan nedtrappningen mot Haga.

Yimby har under flera år följt arbetet med programförslaget och presenterat flera egna förslag på hur Skanstorget kan bebyggas. Senast 2013 presenterade vår medlem Paul Göransson ett oerhört spännande och väl genomarbetat förslag som tagits fram tillsammans med arkitektkontoret Cortina & Käll (Hulter 2013, Göransson 2014). Förslaget kallas ”Kvarteret Skansbron” och har bland annat uppmärksammats av SVTs Västnytt (Svendsen, 2013). Yimby föreslår att stadsbyggnadskontoret fullständigt arbetar om programförslaget från grunden med Kvarteret Skansbron som förebild.

Referenser

Andersson, O., Fattahi, H., Guldbrandsen, H., Larsson, R., Lundin, M. och Wittsten, J. (2012). Förutsättningar för ett gott ljudlandskap - En studie av Skanstorget. (Kandidatarbete). Göteborg : Chalmers tekniska högskola, Institutionen för bygg- och miljöteknik. Länk: http://publications.lib.chalmers.se/publication/164286

Arnesson, M., Engström, P., Feghali, W., Jönebratt, V. och Palmberg, A. (2013) Hälsoeffekter och samhällskostnader till följd av trafikbuller vid öppna respektive slutna kvarter i stadsmiljö. Göteborg : Institutionen för bygg- och miljöteknik, Chalmers tekniska högskola, nr: 2013:70). Länk: http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/186125/186125.pdf

Blomkvist, S., Edoff, J., Hermansson, A., Moe, J., Nordenstam, J. och Thuresson, G. (2014) Akustiska åtgärder vid förtätning av staden. En studie av gröna lösningar och tyst asfalt för en förbättrad bullermiljö vid Kvarteret Skansbron. (Kandidatarbete). Göteborg : Chalmers tekniska högskola, Institutionen för bygg- och miljöteknik, nr: 2014:50). Länk: http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/199667/199667.pdf

Göransson, Paul (2014) Kvarteret Skansbron - 12 månader senare. 3 Mars 2014. Länk: http://gbg.yimby.se/2014/03/kvarteret-skansbron-12-ma_3470.html

Göteborgs Stads Parkeringsaktiebolag, Handling 15, (2014-­04-­11), "Förslag till prioriteringsprinciper för investeringar för Parkeringsbolaget 2014-2023". Länk: http://s.yimby.se/se/2543/0b9be277-d633-11e3-9714-bc305bdeeac3.pdf

Hulter, Johannes. (2013). Kvarteret Skansbron. 25 mars 2013. Länk: http://gbg.yimby.se/2013/03/kvarteret-skansbron_3249.html

Svendsen, Anton. (2013). Haga och Linné byggs ihop. 27 mars 2013. Länk: http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vastnytt/sa-kan-omradet-runt-skanstorget-se-ut
 

YimbyGBG om: yttrande, programplan, stadsplanering, göteborg, haga, linnéstaden, skanstorget, skansbron

Bloggar om: yttrande, programplan, stadsplanering, göteborg, haga, linnéstaden, skanstorget, skansbron

Yimby Göteborg har skickat in ett yttrande över Detaljplan för Järnvägstunnel och Bostäder vid Säterigatan som gäller för området mellan Säterigatan och Juvelkvarnen. De föreslår att Hamnbanan läggs i tunnel och att ca 840 bostäder byggs ovanpå i låga lamellhus och vinkelhus utan krav på verksamhetslokaler. Det vill vi ändra på. Du kan stödja vårt yttrande genom att använda formuläret på Stadsbyggnadskontorets hemsida eller genom att maila sbk@sbk.goteborg.se. Synpunkter behöver vara inne senast idag tisdag, den 16:e december.

Du kan t.ex. skriva:

Det går även att anväda formuläret på hemsidan för programmet.

Hamnbanan är en barriär som likt älven isolerar den inåtvända bebyggelseremsan vid Norra Älvstranden, eller Södra Hisingensstranden som det hette i planeringens barndom, från det övriga Göteborg. Lika viktigt som att överbrygga älvbarriären söderut är det att knyta samman det gamla Lundby med det nya. I de tidiga visionerna för bebyggandet av Norra Älvstranden pratades och skissades det om just stråk in mot Lundby. I översiktplanen från 1987 illustrerades stråket med något som kan liknas vid en modern variant av en brokig medeltidsgata. Planen utger sig för att vara ett försök att skapa ett sådant stråk mellan Juvelkvarnen och Säterigatan.

Illustration från översiktplanen 1987.

Illustration av planen med bebyggelsehöjder angivna.

Yttrandet följer i sin helhet. 

Allmänt

Yimby Göteborg tycker att det är glädjande att Hamnbanan föreslås läggas i tunnel och vi tycker att det är mycket viktigt att knyta samman Lundby och Norra Älvstranden. För tillgängligheten är det bra att gatustrukturen är i ett finmaskigt nät.

Tyvärr uppfylls inte att planens målsättning att ”bättre koppla ihop Norra Älvstranden med övriga Lundby” önskvärd utsträckning. De sönderhackade kvarteren är direkt kontraproduktiva mot nästan alla de ambitioner som uttrycks i planen; bullersäkring, stadsmässiga gaturum, tydlighet mellan privat och offentligt samt skydd mot insyn och täthet. Yimby anser att slutna kvarter är överlägset bättre för att klara alla dessa krav än den lösning som föreslås i planen. För att undvika att utvidga förorterna vid vattnet (Eriksberg och Sannegårdshamnen) och bygga riktig stad måste kraven på lokalyta drivas hårdare i planen. 

Synpunkter

Byggnadshöjd

Detaljplanen innebär att bebyggelse i 4-7 våningar skapas mellan Bratteråsberget och Celsiusgatan, liksom utmed Östra Eriksbergsgatan och Säterigatan. Detta är för lågt. Låt exploatören sätta begränsningen i våningshöjd baserat på efterfrågan och ekonomi.

Koppling mot Kyrkbyn

I de tidiga visionerna för bebyggandet av Norra Älvstranden pratades och skissades det om stråk in mot Hisingen. Dagens älvstrandsstadsdelar är i mångt och mycket inåtvända och har få naturliga kopplingar och stråk till Hisingens inland. Lika viktigt som att överbrygga älvbarriären söderut borde det vara att knyta samman det gamla Lundby med det nya. Planen är en början till att skapa en sådan koppling. Yimby anser att det är olyckligt att det som kan bli ett huvudstråk enbart har husgavlar mot gatan. Husen bör flyttas ut i gatulinjen så att ett slutet och tryggt gaturum skapas. Dessutom bör krav införas på att hela byggnaden ska täcka fastighetens gräns mot gatan. Riktiga kvarter med lokaler i bottenplan bör byggas, istället för att som nu höja upp bostäder i bottenvåningar med minst 0,5 meter.

Handel och lokaler

Planen tillåter lokaler i princip överallt medan marken ägs av renodlade bostadsbolag. Detta kan göra det svårt att skapa tillräckligt mycket lokalyta i området (förutom i delområde 1 där det skapas 1000 kvm). Risken är att det blir ytterligare ett område som töms från all befolkning förutom småbarnsföräldrar och pensionärer dagtid. Planer som endast medger och inte kräver lokalanpassade bottenvåningar visar sig gång på gång resultera i att det endast blir bostäder. Lokaler i bottenplan är endast krav vid korsningen Bratteråsgatan/Säterigatan vilket riskerar att bli enda platsen med lokaler.

Ett avgörande misstag i planeringen av Norra Älvstranden är att ”central externhandel” har tillåtits i områdena. Eriksbergs köpcentrum måste vara ett av de största felstegen i exploateringen. Köpcentret skapar ett bilberoende och en barriär som inte hade funnits i området om butiker och lokaler istället spridits ut. Köpcentret vänder effektivt ryggen åt övriga Lundby, och öppnar istället upp sig mot den stora parkeringsytan. I Sannegården gjordes misstaget om då ännu ett köpcentrum tilläts som i mångt och mycket riktar sig bort från bostäderna och mot bilburna kunder. Att fortsätta på denna väg kan inte vara i vare sig dagligvaruhandelns eller de boendes intressen. Inriktningen bör vara att helt avveckla Eriksbergs köpcentrum och Sannegårdens handelsplats. Butikerna bör flyttas och integreras i bostadshusen i kommande områden som binder samman Norra Älvstranden med övriga Lundby, helt i linje med intentionerna i Översiktsplanen för mellanstaden.

Småskalig fastighetsindelning

Marken mellan Säterigatan och den befintliga sträckningen av Hamnbanan ägs av kommunen (område 2 nedan) och hela området är markanvisad till en enda fastighetsägare, Göteborgs Stads Bostadsaktiebolag (Bostadsbolaget). Markanvisningen är beslutad av kommunens fastighetsnämnd och innebär att bolaget under en viss tid har ensamrätt att förhandla med kommunen om att bebygga området med bostäder som ska upplåtas till störst del med hyresrätt och viss del med bostadsrätt.

Det är olyckligt att kommunen planerar att sälja ett så stort område till en och samma fastighetsägare. Det riskerar att leda till ett begränsat urval av uttryck, former, funktioner, lägenhetstyper, helt enkelt finns en stor risk för enformighet och ensidighet istället för översiktplanens uttalade blandstad med variation. I detta fall är lyckligtvis både markägaren och den framtida fastighetsägaren politiskt styrda. Det finns därför en möjlighet för våra politiker att visa en aktiv marktilldelningspolitik genom att bryta upp området i flera mindre fastigheter för att möjliggöra större variation och möjligheter för mindre fastighetsägare och byggherrar att medverka. Bostadsbolaget kan fortfarande stå för huvuddelen av byggandet men då spritt överhela området i och varvat inom varje kvarter med bidrag från andra mindre fastighetsägare och byggherrar.

Principskiss över vårt förslag med slutna kvarter för fler bostäder, ökat underlag för verksamheter, stadsrum, småskalig fastighetsindelning, variation, mm.

YimbyGBG om: yttrande, programplan, stadsplanering, göteborg, lundby, eriksberg, kyrkbyn, hamnbanan, säterigatan

Bloggar om: yttrande, programplan, stadsplanering, göteborg, lundby, eriksberg, kyrkbyn, hamnbanan, säterigatan

Stadsbyggnadsåret är till ända och det är dags att göra bokslut för Yimby Göteborg år 2014. Vi sammanfattar Yimbys aktiviteter och stadsbyggnadsåret 2014, och blickar framåt mot 2015.

Under året har vi hörts och synts i media, publicerat 112 inlägg på hemsidan, skrivit 10 yttranden på stadsbyggnadskontorets planförslag, genomfört tre stadsvandringar, deltagit i paneldebatter, seminarier och evenemang, delat ut Yimbypriset och fått idén om Hisingsskylten att sprida sig som en löpeld. Vi har också tillsammans Folkstaden lanserat förslaget Nya Heden som har fallit i god jord. Stadsbyggnadsåret dominerades framför allt av valrörelsen och debatten kring programplanen för Frihamnen.

Medlemsstatistik

Under året har Facebookgruppen ökat med fantastiska 1000 nya medlemmar, från 2000 till aktningsvärda 3000. Vi hälsar alla nya medlemmar välkomna! Än syns ingen avmattning, tvärtom, tenden är att att tillströmningen av nya medlemmar har ökat allt eftersom året har gått. Med 900 nya registreringar under året har hemsidan har ökat nästan lika mycket, från 2500 till ca 3400. Om medlemmarna har registerat "med i Facebookgruppen" / "ej med i Facebookgruppen" korrekt på hemsidan så har vi nu totalt 5500 medlemmar.

Yimby Göteborg i media

Här är några exempel på där vi har synts i media under året:

SvD Brännpunkt: Krav på p-platser hejdar byggande
GP Debatt: Vi vill ha en verklig dialog om det nya Göteborg
Yimby i P4 Göteborg
Archileaks: Folk röstar med sina flyttlass
GT: Politikerna struntar i politiska riktlinjer

DN Debatt: Gör bostadsbyggande till ett riksintresse
GP-debatt: Vem står upp för förtätning i Göteborg?
GP-Debatt: Dags att stå upp för den täta myllrande staden
Göteborgs Fria Tidning: Allmännyttan bygger för lite och för dåligt
Yimby i P4: Bygg tätare och snabbare i Frihamnen

Dessutom har vi regelbundet skrivet inlägg i lokaltidningen Göteborgs Manhattan.

Tillsammans med Folkstaden Arkitekter lanserade vi Nya Heden genom en debattartikel i GP.

Inlägg

Vi har skrivit 112 inlägg under året och flest gilla i Facebook-gruppen (debattartiklarna undantagna) fick

1. Göteborgarna: Bygg mer i Frihamnen!
2. Frihamnen: Blandstad vs ibland stad
3. Attraktiv stad är ingen slump - utan ett val
4. Rambergsvallen - en del av staden
5. Fler fickparker åt folket

Flest delningar på G+, Twitter och Facebook (debattartiklarna undantagna) fick

1. Hisingsskylten
2. Vinnaren av Yimbypriset 2014 är ...
3. Frihamnen: Blandstad vs ibland stad
4. Rambergsvallen - en del av staden
5. Krönika: Fram för fler pastischer inom arkitekturen

Idén med Hisingsskylten har spridit sig som en löpeld och Facebooksidan för skylten har snart 9000 följare.

Yttranden

Under året har vi lämnat in 10 yttranden.

Fördjupad översiktsplan för Mölndalsåns dalgång
Nya bostäder vid Tunnbindaregatan
800 nya bostäder vid Selma Lagerlöfs Torg
Omarbetning av Götaleden inom stadsdelen Gullbergsvass

Bostäder och skola i östra Kålltorp
Blandstad inom Gamlestadens fabriker
Program för Frihamnen och delar av Ringön

Detaljplan för Station Centralen med omgivning
Detaljplan för Station Haga
Program för Skanstorget

 

Stadsvandringar

Vi har genomfört tre stadsvandringar.

31:a Yimbyvandringen: Klippan

32:a Yimbyvandringen: Änggården-Slottsskogvallen-Högsbo (ej rapporterad).

33:e Yimbyvandringen: Nya Heden

Paneldebatter, seminarier och evenamang

Yimby Göteborg har under året varit representerade i ett antal paneldebatter, seminarier och evenemang. T.ex.

Olof Antonsson från Yimby på Pecha Kucha GBG.

Anna-Johanna Klasander, White och Chalmers Arkitektur, och Patrik Andersson från Yimby debatterar och diskuterar förtätning på Snick Snack arrangerat av Föreningen för samhällplanering.

Olof Antonsson från Yimby i Älvrummet, GBG Live – Museum eller Manhattan, hur vill vi att vår stad ska vara?

Olof Antonsson och Jesper Hallén från Yimby i workshoppen om Byggemenskaper på Nya Heden som samarrangerades med Folkstaden Arkitekter på Bostadsvrålet.

Ulrike Rudolph, Patrik Andersson och Björn Siesjö på Archileaks Live "Gentrifiering som positiv kraft?"

Yimby Göteborgs stora pris till Albert Lilienbergs minne 2014

För andra gången delade vi ut vårt nyinstiftade Yimby Göteborgs stora pris till Albert Lilienbergs minne. Det är ett årligt pris som delas ut till den eller dem som gjort något bra för utvecklingen av staden Göteborg. Nomineringar och vinnare röstas fram bland våra medlemmar och bloggläsare.

Yimbypriset år 2014 gick till Gustav Appell och Joakim Häggström m fl (Gustav Appell arkitektkontor) och Roland Sundell och Emma Hedenryd m fl (Älvstranden Utveckling AB)

Övrigt

Johannes Hulter höll under hösten en studiecirkel på Yimbyhemsidan om Ola Anderssons bok Hitta Hem. Sofia Buhrgard från Yimby Stockholm gick igenom grunderna om hur bebyggelseförslag kan skapas med programmet SketchUp.

Stadsbyggnadsåret som gått

Stadsbyggnadsåret 2014 dominerades av valrörelsen. Det gjordes många utspel på både riksnivå och kommunal nivå men som vanligt handlade det väldigt mycket om antal bostäder och små små förändringar i regelverk och betydligt mindre om stadsbyggnadskvaliteter, hur blandstaden förverkligas och om en genomgripande förändring av plan- och bygglagen och riksintresseskrivningarna. Vi skrev därför debattartiklar och gjorde en valenkänt med våra egna frågor som vi lät de politiska partierna i Göteborg svara på.

Valdebatt om stadsbyggnadsfrågor med Adam Cwejman (fp) och Mattias Jonsson (s) som modereras av Patrik Andersson från Yimby.

Till det positiva under året hör att vinnande förslaget Polstjärnan i Sernekes höghusprojekt Karlavagnstornet hade tydligt fokus på blandstad och gatunivån. Precis som Björn Siesjö lovat att göra så bör vi bevaka detta hela vägen så att inte blandstadskvaliteterna faller bort i processen. Säga vad man vill om initiativet, utformningen och genomförbarheten – men det är kul att se att någon verkligen vill satsa i Göteborg. Projektet har mött förvånansvärt lite motstånd och på Chalmers, en tidigare bastion för höghusmotstånd, hölls en konferens om "Highrise Cities" där frågan inte var om vi ska bygga höga byggnader utan hur vi bygger dem hållbart och bra i gatuplan. Håller höjdrädslan äntligen på att försvinna i Göteborg?

Polstjärnan / Karlavagnstornet.

Planen med stort P under 2014 var programplanen för Frihamnen. Frihamnen är vårt absolut viktigaste stadsutvecklingsområde och en nyckel för hur centrala Göteborg med kopplingen mellan Hisingen och resten av staden utvecklas. Planen hade mycket gott i sig men samtidigt alldeles för låg exploatering med 3-5 våningar ut på pirerna och 6-8 våningar eller lägre över större delen av ytan. Vi skrev ett antal inlägg och belyste hur den låga exploateringen gör att blandstaden uteblir och att projektets ekonomi och genomförande blir mycket osäkert, och vi skrev ett yttrande. Det var mycket glädjande att läsa alla de yttranden som andra skickat in. De uttryckte i det närmaste en unison önskan om en tätare blandstad i Frihamnen och ett antal förvaltningar, föreningar och företag instämde i vår analys.

Positivt är också att vårt förslag Nya Heden (se ovan) som lanserades tillsammans med Folkstaden Arkitekter föll i god jord. Inlägget om debattartikeln blev det mest gillade och delade och stadsarkitekten Björn Siesjö har sagt att det är utifrån priciperna i vårt förslag som det fortsatta planarbetet kommer att ske – vilket inte minst den nuvarande versionen av stadsmodellen skvallrar om.

Heden i Göteborg stads nuvarande stadsmodell.

Självklart har också något hänt, men ändå inte hänt, med the never ending story Skeppsbron. Planen blev äntligen antagen av kommunfullmäktige och som ett brev på posten kom överklaganden och i skrivande stund har Länsstyrelsen tagit in planen för överprövning. Så än är det inte klart att bygga.

Debatten om Västlänken har varit omfattande och ett tag slutade var enda diskussion i Facebookgruppen i en diskussion om Västlänken. Vi tog därför och lyfte den debatten tlll separata trådar i början av juni. Sedan dess har nästan 4000(!) kommentarer skrivits om Västlänken. Debatten är en guldgruva när det gäller att hitta fakta och referenser, men tyvärr har guldådern av information en liten tendens att drunkna i det stora flödet av kommentarer.

När GT:s Frida Boisen säger saker som att Station Haga ligger vid "ett av de mer glesbefolkade områdena i Göteborg" så finns det alltid någon som har fakta om verkligheten (Ill. Patrik Sjöberg).

Vad gäller bostadsproduktionen så har antalet påbörjade bostäder ökat under det senaste året, fr.o.m 2013 kvartal 4 t.o.m. 2014 kvartal 3 påbörjades 2601 bostäder. Samtidigt har antalet färdigställda lägenheter stadigt minskat och landade på 2034 under samma 12-månadersperiod. Det är framför allt i SDN Lundby som det byggs (Kvillebäcken, Sannegårdshamnen, Eriksberg). Det som kan färdigställas bestäms av det som påbörjats knappt två år tidigare och prognosen är tyvärr att antalet färdigställda lägenheter kommer att fortsätta att minska i ca ett år framöver innan det vänder. Sammanfattningsvis kan vi säga att det finns tendenser till ljusning men vi är inte riktigt där än.

Även om diskussionen under de senaste åren har utvecklats till att handla om blandstad så ser verkligheten sämre ut. Detaljplanerna som stadsbyggnadskontoret har haft ute på samråd visar tyvärr fortfarande framför allt punkhus och lameller i bostadsenklaver – speciellt i mellanstaden. Funktionsblandningen, urbaniteten och integrationen med omgivningen lyser med sin frånvaro i dessa planer. Gapet mellan vad som sägs, vad som finns att läsa i de politiskt antagna styrdokumenten och vad som verkligen byggs tycks bestå. Det finns bland detta ett fåtal planer som ser riktigt bra ut så kompetensen finns, det gäller bara att få fram den oftare. Här har vi fortfarande mycket att göra framöver. Vi återkommer i början av januari med en mer kompett sammanställning av detaljplanerna.

År 2015

Vad kan vi förvänta oss av år 2015? Det är förstås svårt att sia om framtiden men vi gör ett försök. Som sagt kommer bostadsproduktionen sannolikt att vara låg i åtminstone ett år framöver innan det vänder så räkna med viss frustation under året. Det är väl inte en allt för vild gissning att en överhängande del av debatten även fortsättningsvis kommer att handla om trängselskatten och Västsvenska paketet. Det kopplar i och för sig delvis till de stadsbyggnadsstrategier som håller på att verkställas, men det riskerar också att överskugga alla andra viktiga stadsbyggnadsfrågor. Vi får arbeta med att hålla de andra frågorna aktuella.

Frihamnen kommer även fortsättningsvis vara intressant att följa. Med tanke på hur mycket som inte var utrett i programskedet trots att den drog över deadline med över ett halvår så är det högst osannolikt att den första detaljplanen kommer redan under 2015. I närheten har planarbete startats för Backaplan vilket också blir intressant att följa. I de centrala delarna är det Västlänkens stationer, Centralenområdet, Skanstorget, Campus Näckrosen och Heden som kommer att diskuteras. Det som nu ligger närmast till plan är första etappen av Norra Masthugget mellan Folkets Hus/Pustervik och Älven. Vi får också fundera på vilket som är nästa område för Yimby att ta sig an och planera och driva efter Frihamnens stadsplan och Nya Heden.

Vi gjorde en valenkät och lät våra kommunala politiker svara på våra frågor. Med tanke på det kommande rödgröna styret kan vi utifrån enkätsvaren drömma om

• att vi får politiker som mycket väl förstår begreppet blandstad,
• att Heden (delvis) bebyggs,
• att möjligheten till fler boende i Frihamnen än i föreslagen plan kan komma att testas,
• att ny bebyggelse blir tät och generellt något högre än det som byggs idag,
• att ett tydligare uppdrag till allmännyttan med höjda mål om nyproduktion följs upp med verkstad,
• att stadsbyggnadskontoret får tillräckliga resurser, blir effektivare genom fortsatt förändringsarbete och att de får tydligare mål och bättre styrning,
• att stadsplaner upprättas, och
• att vi får se högre höjd i bottenplan, 3D fastighetsindelning och krav på verksamhetslokaler i bottenplan inskrivna i detaljplanerna.

Och vi kan sluta drömma om

• att Älvstranden Utveckling AB läggs ner.

Ulf Kamne (mp) och före detta Yimby-samordnaren Johannes Hulter (s) har tagit över efter Mats Arnsmar (s) och Kjell Björkqvist (fp) som ordförande och 1:e vice ordförande i Byggnadsnämnden. Det är för tidigt att säga vad det kommer att innebära men en gissning är iallafall att de frågor som Yimby driver i högre grad kommer att aktualiseras i nämnden.

Med stadsmodellen över allt som ska byggas i centrala Göteborg i framtiden önskas alla ett riktigt

Gott Nytt År 2015!

YimbyGBG om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, blandstad, yimby, 2014

Bloggar om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, blandstad, yimby, 2014

Helt enligt traditionen sammanställer Yimby Göteborg åter de detaljplaner som under året gått ut på samråd ...med en naiv förhoppning om att få se en parad av fantastiska blandstadskvaliteter. Som vanligt filtrerar vi bort övergripande program, planer utan bostäder, enstaka villor, serviceboenden och andra specialfall. I år blev det 18 detaljplaner med totalt ca 4390-4530 bostäder. Låt oss titta närmare på dem.

Nya bostäder vid Rambergsvallen är årets bästa plan.

Antalet detaljplaner och bostäder som gått ut på samråd under tidigare år har varit
2011: 14 detaljplaner ca 1000 bostäder
2012: 23 detaljplaner och över 4000 bostäder
2013: 9 detaljplaner och ca 1150 bostäder

Det ger med årets resultat lite drygt 2650 bostäder per år i genomsnitt under den senaste mandatperioden. Vi kan jämföra detta med missade politiska målet om 2500 färdigställda bostäder per år under samma period. Förvaltningarna har uppenbarligen fattat grejen och svarat upp kvantitativt även om det finns en viss tröghet och eftersläpning i systemet. Det betyder tyvärr också att de närmsta två-tre åren kan vi inte räkna med att mycket mer 2650 bostäder färdigställs per år trots ambitioner om 3000–5000 bostäder per år + 7000 extra till 2021.

Årets bästa plan måste vara Nya Bostäder vid Rambergsvallen och den är riktigt bra. Även planen vid Tunnbindaregatan i Kvillestan är bra men den är i befintlig kvartersstruktur – helt enkelt två infill om än stora. Planen vid Rambergsvallen är däremot en plan på helt ny mark och det är mitt i ett av modernismens heliga områden. Detta måste vara den första gången som det inte blir punkthus eller lameller i ett område som redan domineras av punkthus och lameller. Kan man hoppas på att mer av samma-strategin, eller egentligen alltid punkt- och lamellhus-strategin, äntligen börjar ersättas av mera av hållbart-strategin?

Planen vid Rambergsvallen rymmer hela 600 bostäder i fyra slutna kvarter – vilket kan jämföras med de 300 bostäder som ryms i lamellströsselplanen för Nya Munkebäck trots att planytorna är ungfär lika stora. Vid Rambergvallen fås en täthet på 250-350 inv/ha och vid Nya Munkebäck 120-180 inv/ha. UN-Habitats mingräns för ett hållbart stadsbyggande ligger på 150 inv/ha och i det talet ingår allt som behövs på stadsdelsnivå (t.ex. större parker och trafikinfrastruktur). Detta finns inte med i de aktuella planerna varför tätheten där bör vara högre än 150 inv/ha. Olivedals täthet är 280 inv/ha. Vid Rambergsvallen börjar vi se tendenser till en hållbar stadsplanering.

Illustrationsritning över planen för Rambergsstaden vid Rambergsvallen.

Det är sådana här planbeskrivningar vi vill se mer av.

Planen har slutna kvarter med krav på verksamhetslokaler i bottenplan (BC₂) i två av de totalt fyra kvarteren. Verksamheter är tillåtna i bottenplan på i alla kvarteren (BC₁).

Hur ser det då ut i övrigt? Ganskningen av planerna har gjorts utifrån tre kriterier

• "Funktionsblandning tillåten" som får ett "Ja" om funktionsblandning med verksamhetslokaler i bottenplan finns inom flera av husen som inrymmer bostäder.
• "Krav på funktionsblandning" som får ett "Ja" om funktionsblandning med verksamhetslokaler i bottenplan krävs inom en märkar andel av byggnaderna som inrymmer bostäder. Olika funktioner i olika kvarter blir ett "Nej" (t.ex. stadsdelstorget omringat av bostadshus i planen för Selma Lagerlöfs torg får ett "Nej").
• "Krav på kvartersstruktur" som får ett "Ja" om slutna kvarter krävs i planen eller visas i illustrationsritningen.

Utfallet i år är att

• 10 detaljplaner tillåter inte funktionsblandning.
• 5 detaljplaner tillåter verksamhetslokaler men ställer inga krav förutom i något fall i separata byggnader/kvarter.
• 3 detaljplaner kräver i någon grad i någon del funktionsblandad bebyggelse med verksamhetslokaler i bottenplan.

Planerna med föreskriven funktionsblandning är Tunnbindaregatan i Kvillestan, Ärlegatan (i en av tre byggnader) på Gråberget, och vid Rambergsvallen (i två av fyra kvarter). Även planen för Gamlestadens fabriker kan omnämnas även om bostäderna som kläms in mellan fabriksbyggnaderna inte får krav på verksamhetslokaler. Det blir iallafall funktionsblandning inom kvarteren.

Absurt nog så skapar stadsbyggnadskontoret fortfarande fler detaljplaner som aktivt förbjuder funktionsblandning än som tillåter det. Endast ett fåtal planer kräver det, trots att Översiktsplanen säger att blandstad ska vara huvudalternativet för all nybyggnation. I värsta fall kan så mycket som 83% av årets planerade bostäder bli utan verksamhetslokaler inom sitt planområde, och i de flesta fall ligger närmaste lokal långt bort. Nu brukar försvaret vara att nuvarnande Översiktsplanen inte fanns när planprocessen startade utan detta började planeras då den gamla planen fortfarande gällde. Det dåliga argumentet gäller inte lägre. Nuvarnade Översiktsplan har varit i gällande i 6 år.

Hur står det till med risken att vi bygger allt för ensidigt genom att bara mata ut kvartersstad? Tja, det är hela två planer av 18 som har tydlig och föreskriven kvartersstruktur med slutna kvarter. Det är planerna vid Tunnbindaregatan och vid Rambergsvallen.

Tittar man på trenden över de fyra senaste åren så går det inte att utläsa någon förändring i sättet som det planeras. Så fort det i princip byggs utanför Vallgraven så är huvudalternativet lameller eller punkthus renodlade för bostäder. Periferin håller inte på att ställas om till hållbara stadsstrukturer, inte ens Mellanstaden går i rätt riktning.

Alla utom fyra planer äter grönyta och samtidigt som det i princip enda tillförda värdet är boendekvaliteter för de som får en bostad. När grönyta försvinner så måste allmänheten i det offentliga få tillgång kvaliteter som urbanitet, handel, service, offentliga rum och stadsliv. Så länge detta inte tillförs så kommer motståndet mot förtätning snarare växa för varje ny plan än tvärt om. Förtätningen borde göras med goda istället för avskräckande exempel.

Som om inte det var nog. Drygt 3500 bostäder planeras i mellanstaden, vilket kanske kan var rimligt, men endast 180 av bostäderna finns att hitta i innerstaden i planen för Bohusgatan. Samtidigt planeras 600 bostäder i yttre periferin. De glesa strukturerna i periferin vinner på nock.

...så sammanfattat i majoriteten av planerna ser vi

• punkt- och lamellhus,
• förbjuden funktionsblandning,
• grönyta som tas i anspråk utan att urbana kvaliteter tillförs, och
• inte i innerstaden.

Som vi så många gånger tidigare konstaterat så är det är stor skillnad mellan å ena sidan vad som sägs och skrivs och å andra sidan vad som görs. Den till stora delar vettiga diskussionen och debatten som förs av tjänstemän och politiker i media och i Älvrummet är skilt från verkligheten. Även den politiskt antagna översiktsplan är del av denna overklighet. Samtidgt befinner sig stadsbyggnadskontorets planarkitekter i en parallell verklighet som är skild från denna debatt och översiktplanen, och det är tyvärr här som som vår fysiska verklighet planeras och Göteborg tar sin framtida form.

Det här håller knappast längre. Nu har stadsbyggnadskontoret haft sex år på sig att läsa den mycket rimliga och tydliga Översiktsplanen och att lyssna till den pågående debatten. Det finns inte längre några ursäkter till att som huvudsyssla planera gles monofunktionell förort med mycket tveksamma hållbarhetsaspekter. Snälla, kom in i matchen.

Såhär ville man bygga 2014:

Askim - Bostäder norr om Askimsviken
75 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Nej.
Krav på funktionsblandning: Nej
Krav på kvartersstruktur: Nej

Backa - 800 nya bostäder vid Selma Lagerlöfs Torg
800 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja.
Krav på funktionsblandning: Nej (bara i delar av två byggnader av ca femton byggnader totalt)
Krav på kvartersstruktur: Nej

Björlanda - Bostäder vid Gamla Låssbyvägen
30 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Nej
Krav på funktionsblandning: Nej
Krav på kvartersstruktur: Nej

Björlanda - Bostäder vid Kronängen
30-40 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Nej
Krav på funktionsblandning: Nej
Krav på kvartersstruktur: Nej

Brämaregården - Nya bostäder vid Tunnbindaregatan
90-112  bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Ja
Krav på kvartersstruktur: Ja

Centrum - Bostäder vid Bohusgatan
ca 180 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Nej
Krav på kvartersstruktur: Nej

Gråberget - Bostäder vid Kabelgatan/Stortoppsgatan
125 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja (i en liten del i en av fem byggnadskroppar)
Krav på funktionsblandning: Nej
Krav på kvartersstruktur: Nej

Gråberget - Bostäder vid Ärlegatan
70 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja (i en av tre byggnader)
Krav på funktionsblandning: Ja (i en av tre byggnader)
Krav på kvartersstruktur: Nej

Guldheden - Bostäder vid Guldhedstorget
50-55 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Nej
Krav på funktionsblandning: Nej
Krav på kvartersstruktur: Nej

Guldheden - Bostäder vid Syster Estrids gata
ca 50 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Nej
Krav på funktionsblandning: Nej
Krav på kvartersstruktur: Nej

Gunnilse - Nya bostäder i Gunnilse centrum
380 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Nej (förutom ett litet hörn)
Krav på funktionsblandning: Nej
Krav på kvartersstruktur: Nej 

Gårdsten - Bostäder väster om Kaneltorget
75 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Nej
Krav på funktionsblandning: Nej
Krav på kvartersstruktur: Nej

Krokslätt - Förskola och studentlägenheter vid Gibraltargatan
100 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Nej (förutom en förskola)
Krav på funktionsblandning: Nej
Krav på kvartersstruktur: Nej

Kålltorp - bostäder och skola i östra Kålltorp
550 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Nej
Krav på kvartersstruktur: Nej

Lundby - Järnvägstunnel möjliggör bostäder vid Säterigatan
840 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Nej
Krav på kvartersstruktur: Nej

Lunden - Bostäder vid Ulfsparregatan
100-150 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Nej
Krav på funktionsblandning: Nej
Krav på kvartersstruktur: Nej

Olskroken/Bagaregården - Blandstad inom Gamlestadens fabriker
250-300 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Nej
Krav på kvartersstruktur: Nej

Rambergsstaden - Nya bostäder vid Rambergsvallen
600 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Ja
Krav på kvartersstruktur: Ja

(Dessa planer är de som jag hittat vid sökning i SBKs databas för Plan och byggprojekt. Förhoppningsvis har jag inte missat någon. Men kontakta mig om ni känner till någon plan som borde varit med,)

YimbyGBG om: 2014, göteborg, stadsplanering, arkitektur, yimby, blandstad

Bloggar om: 2014, göteborg, stadsplanering, arkitektur, yimby, blandstad

Människor påverkas starkt av den omgivande miljön i sitt val av resvanor, det är inte bara ett påstående jag drar till med i tid och otid, utan någonting som har stöd i forskning. Bortom anekdoter och tankeväckande bilder finns en vetenskaplig kunskapsbas som talar ungefär samma språk. Beroende på hur samhället organiseras och planeras väljer människor att anamma helt olika resmönster. Vilken utveckling som är åtråvärd är en politisk fråga, men oavsett vilken riktning som väljs är förståelse och kunskap omkring hur mekanismerna fungerar nödvändig för att skapa önskat utfall. Givet de enorma hållbarhetsutmaningar som samhället står inför krävs drastiska ändringar av människors livsstil. Till exempel måste, enligt Jonas Åkermans avhandling, bilanvändandet halveras, även i ett teknikoptimistiskt scenario, för att klara klimatutmaningarna.

Ulf Erikssons doktorerade på att studera grannskapets inverkan på människors fysiska aktivitet. Han jämförde stadsdelar med olika karaktär i Stockholms kommun. Enligt hans avhandling rör sig människor väsentligt mer i en miljö som karaktäriseras av hög befolkningstäthet, ett finmaskigt gatunät och blandad markanvändning, med andra ord områden som har innerstadskaraktär. Detta mönster framträder oavsett ålder, kön eller bilägande. I områden som har annan karaktär används bil och motoriserad transport i högre utsträckning. Förutom de rent ekologiska effekterna har detta också implikationer på folkhälsan. Som konstateras i Todd Litmans forskning är vardagsmotion det enda realistiska sättet för att majoriteten av befolkningen ska få tillräcklig daglig motion. Ifall en tredjedel av alla korta resor i amerika gjordes med cykel istället för bil skulle det förebygga mellan 5 och 10 procent av alla hjärtsjukdomar.

En närhet till målpunkter gör att motoriserad transport inte behövs. Då rör sig människor mer med fötterna istället för med motorfordon. Det är en möjlig tolkning av Erikssons resultat. Dock gäller inte något entydigt linjärt samband mellan avstånd till målpunkter och mängden gående. Istället finns det tydliga trösklar, enligt en avhandling av Robert Cervero. Han undersökte funktionsblandningens betydelse för resvanor och konstaterade att då ett hushåll hade kort avstånd (under 100 meter) till en livsmedelsbutik eller annan kommersiell service så ökade det benägenheten att promenera, cykla eller åka kollektivt till jobbet. Däremot om butiken befann sig på medellångt avstånd (100 meter - 1,5 kilometer) ökade benägenheten att bilpendla markant. Cervero menar att det beror på möjligheten att effektivt samordna pendlingsresor med inköpsresor. Han fann också att närhet till kommersiella inrättningar korrelerade med lågt bilägande, men att den viktigaste faktorn i sammanhanget visade sig vara täthet.

Mot denna bakgrund är det inte svårt att inse varför UN Habitat rekommenderar en lägsta befolkningstäthet på 15 000 invånare per kvadratkilometer. Det motsvarar ungefär tätheten i Göteborgs tätaste stadsdelar. Innerstad förvisso, men det är inte nödvändigt att hela världen bor i något som efterliknar New York City eller Hongkong ifall hela världen inte vill det. Enligt dem innebär ökad täthet bland annat bättre ekonomisk bärighet i offentlig service, bättre förutsättningar för kommersiell service och mer hållbara resmönster. Vid detta tröskelvärde ser UN Habitat att det finns möjlighet för alla att ha tillräckligt nära till sina vardagsmålpunkter för att anamma hållbara resvanor.

Utöver nämnda faktorer korrelerar tillgång till bilparkering starkt med bilanvändande. Enligt Richard W Willsons rapport utgör samhällets krav på parkering till och med en icketransparent policy för att stimulera bilanvändning och utglesning. Bilparkering leder alltså inte bara till högre bilanvänding i sig självt, utan också till ökad utglesning, vilket ökar bilanvändningen. En intressant studie av Elaine Mullan visar faktiskt att mer bilparkering och biltrafik korrelerar med att ungdomar mår sämre, oberoende av socioekonomiska faktorer. Detta resultat tycker jag själv är precis lika förvånande som djupt oroande. Det ligger nära tillhands att inte bara ungdomar drabbas.

Summerat kan det fastslås att vetenskapen stödjer att den fysiska miljön har stor betydelse för hur vi väljer att resa. Vidare erbjuder den en inblick i vilka faktorer som har en stor påverkan. Det finns gott stöd för att täthet har en stor påverkan, och även att funktionsblandning har en signifikant inverkan. Om hållbara resmönster är åtråvärt bör ansträngningar riktas framför allt mot att stimulera förtätning men även mot att anamma funktionsblandad markanvändning.

YimbyGBG om: stadsplanering, täthet, blandstad, funktionsblanding, hälsa, bilism, bilanvändade, parkeringsnorm

Bloggar om: stadsplanering, täthet, blandstad, funktionsblanding, hälsa, bilism, bilanvändade, parkeringsnorm

Göteborg Stads Stadsrevision har släppt en revisionsrapport som undersöker om stadsplaneringen i Göteborg sker i enlighet med den politiska viljeriktningen i översiktsplan och budget, och om kommunstyrelsen har tillräcklig överblick för att kunna avgöra om de politiska målen faktiskt uppnås. Den här rapporten är särskilt spännande för oss som har uppfattningen att översiktsplanens tal om blandstad med attraktivt stadsliv och gaturum inte följs i en förkrossande majoritet av detaljplanerna. Visst kan man ha sina aningar om vad rapporten innehåller men det går ändå inte att bli annat än förstummad när man läser den.

Det som står under revision är byggnadsnämnden, fastighetsnämnden, Älvstranden Utveckling AB och kommunstyrelsen. Det stadsrevisionen har tittat på är dels i vilken grad detaljplanerna som antogs under 2013 stämmer med översiktsplanen och mål i budgeten, dels hur förvaltningarna arbetar med frågan och slutligen hur måluppfyllelsen dokumenteras och kontrolleras av nämnder och kommunstyrelse.

Vi gick nyligen igenom de planer som stadsbyggnadskontoret tagit till samråd under 2014 och konstaterade att mer än hälften av planerna helt och hållet förbjöd funktionsblandning och att endast ett fåtal planer krävde funktionsblandning i husen med bostäder. Samtidigt är översiktsplanen i vissa stycken tydlig med att blandstad är huvudspåret och att det innebär funktionsblandning:

Även om revisionsrapporten behandlade planer antagna under 2013 så ger planer på samråd under 2014 en bra fingervisning om vad som pågår.

Rapporten kommer inte helt oväntat till slutsatsen att det finns "förbättringsmöjligheter", vilket vid en genomläsning av hela rapporten framstår som en snäll omskrivning för att arbetet idag sker på mycket lösa boliner. Låt oss titta på svagheterna i arbetsrutiner, dokumentation och uppföljning och inte minst få en inblick i arbetssätt och maktfördelning.

Detaljplanerna

Stadsrevisionen ser i granskningen av detaljplanerna att många av målen och strategierna som är kopplade till strategiska frågor om växande region, attraktiva stadsmiljöer, robust samhälle, fler bostäder och förändrat transportbehov på något sätt har behandlats i detaljplanerna. Men tyvärr, och föga förvånande:

Samtidigt skriver Stadsbyggnadskontoret rutinmässigt på alla planbeskrivningar över t.ex. nya punkthus utan funktionsblandning med endast en upplåtelsefrom bland äldre av samma sort att

Bostäder vid Syster Estrids gata. "Detaljplanen är i överensstämmelse med den gällande översiktsplanen."

Bostäder väster om Kaneltorget. "Detaljplanen är i överensstämmelse med den gällande översiktsplanen."

Det är inte bara strategiererna för blandstad som saknas i detaljplanerna. Stadsrevisionen konstaterar att strategierna som kopplar till mångfald, trygghet och mänsklighet till synes behandlas slumpmässigt i planerna. Strategin att överbrygga barriärer och att skapa kommunikation och rörelse är hanterad i bara drygt hälften av de granskade planerna. Att skapa offentliga platser där olika grupper av människor kan mötas hanteras endast i två detaljplaner. Det framgår inte heller om någon utökad dialog har förts för att säkerställa att alla olika befolkningsgrupper kan känna tillhörighet i offentliga rum på det sätt som måldokumenten föreskriver. Det går inte heller utläsa ur handlingarna om arbetet med folkhälsa, sociala frågor, trygghetsfrågor, trafiksäkerhet och fysisk tillgänglighet får genomslag i den fysiska planeringen. Trafiksäkerhet behandlas i några fall. Sociala konsekvensanalyser och barnkonsekvensanalyser saknas.

Kort sagt har detaljplanerna betydligt mer att önska.

Förvaltningarnas arbetssätt

Nästa del som stadsrevisionen tittat på är hur förvaltningarna arbetar med, eller inte arbetar med, frågorna. Utfallet i detaljplanerna skvallrar förstås om att det troligen inte blir med beröm godkänt här heller.

Stadsrevisionen slår fast att stadens viktigaste styrverktyg för byggandet av staden är det kommunala markinnehavet och planmonopolet. De lyfter fram att "den politiska styrningen får reell kraft först när den förs in i markanvisningen och detaljplanen". Vilket är precis det vi envist påpekat. Det spelar ingen roll hur fina visioner som workshoppas fram så länge det inte omsätts till konkreta uttryck i planerna. Det behövs konkreta stadsplaner som visar på konkret stadsplanering.

Det är med tydliga plankrav som översiktsplanens blandstad och funktionsblanding kan säkerställas.

Den första "förprövningen" vid en förfrågan om någon önskar ett planararbete och detaljplan genomför fastighetskontoret helt själva och den ska enligt uppgift innefatta en övergripande avstämning mot översiktsplanen. Men de interna checklistor som använts tidigare inte använts på senare tid. Det är istället helt upp till tjänstemännen hur de gör bedömningen. De förslag som slinker igenom tjänstemannens förprövning hamnar på ett möte där representanter från fastighets- och stadsbyggnads- och trafikkontoren träffas varannan vecka för att stämma av. De ärenden som godkänns här passerar vidare till stadsbyggnadskontorests planhandläggare för att göra förprövning för planbesked respektive förprövning för svar till fastighetskontoret. I dessa förprövningar styrs handläggarna av checklistor och mallar för tjänsteutlåtande till byggnadsnämnden eller svarsbrev till fastighetskontoret. Men stadsrevisionen konstaterar att

Vad gäller produktionsplanen om vad som ska planeras och byggas framöver som läggs fram för beslut i byggnadsnämnden så innehåller den information om plats, antal bostäder samt antal kvadratmeter verksamhetsyta för varje projekt. Den innehåller däremot inte någon information om på vilket sätt eller i vilken grad de planerade projekten förväntas stämma överens med de politiska intentionerna i översiktsplan och budget.

När arbetet med en ny detaljplan väl startar vilar ansvaret för att detaljplanerna slutligen stämmer överens med översiktsplanen och kommunfullmäktiges budget på varje enskild planhandläggare.

Här kan vi notera hur tjänstemän i flera led arbetar med ett sorts carte blanche efter eget huvud. Istället för att ha rutiner och checklistor som förhåller sig till översiktsplanen och budget ska planhandläggarna använda det som finns i ryggmärgen. Är det någon som blir förvånad att en handläggare som gjort 100 planer med parkering framför lamellhus instinktivt börjar planera en 101:a plan av samma typ?

Ryggmärgsplanering på Riksdalersgatan.

Ryggmärgsplanering vid Kvibergs terasser.

Kommunstyrelsens uppföljning

Slutligen kommer vi till kommunstyrelsens uppföljning av om förvaltningarnas arbete leder till att de strategier och mål som uttrycks i översiktsplan och budget nås.

Det konstateras att kommunstyrelsen inte gör någon uppföljning om översiktsplanen följs. Byggnadsnämnden har däremot sedan antagandet av översiktsplanen gjort årliga uppföljningar som inte når kommunstyrelsens eller kommunfullmäktige. Stadsrevisionen skriver dock att

Så Byggnadsnämndens uppföljning handlar om något annat än det som uttrycks i översiktsplanen och budget...

Revisionen är lite otydlig med vad byggnadsnämndens uppföljning handlar om men det är nog inte en vild gissning att det handlar mycket om kvantitet och avstämning mot utbyggnadsordningen. Stadsrevisionens intervjuer avslöjar att kvalitetsmålen (hur vi bygger) riskerar att stå i konflikt med de kvatitativa målen (hur mycket vi byger) som byggnadsnämnden fokuserar på.

Domen

Stadsledningskontoret sammanfattar med att

De konstaterar också att en övergripande bild av om den politiska viljeinriktningen nås saknas, vilket också betyder att kommunstyrelsen saknar denna bild. Den uppföljning som byggnadsnämnden gör av översiktsplanen kommer varken kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige till del och den omfattar endast delar av översiktsplanens intentioner, så som utbyggnadsordningen och de områdesvisa inriktningarna. Stadsrevisionen konstaterar också att

Avslutningsvis och sammanfattningsvis rekommenderar stadsrevisionen att

• byggnadsnämnden utvecklar uppföljningen så att den omfattar samtliga politiska mål och strategier i översiktsplanen, och att
• kommunstyrelsen att skaffa sig en överblick över om den politiska viljeinriktningen i översiktsplanen nås.

Det stadsrevisionen vill är helt enkelt att byggnadnämnd och kommunstyrelsen börjar bry sig ordentligt om hur vi bygger, och inte bara hur mycket och var. Vi kan inte annat än instämma. Tjänstemän har fått så stor makt, och utan kontroll, över hur vi bygger att de helt kan strunta i de politiska viljedokumenten och den enligt lagen styrande översiktsplanen.

Det blir nu en grannlaga uppgift för de tillträdande nämnderna, och framför att byggnadsnämnden, att få ordning på skutan. Politikerna måste avkräva förvaltningarna ett systematiskt och transparent arbetssätt och en relevant redovisning och utifrån detta göra en egen bedömning av om målen nåtts. Om viljeinriktningarna inte följs måste kraftfulla åtgärder vidtas och ansvar utkrävas. Stadsutvecklingen är en så viktig politisk fråga att det inte är ansvarfullt att vara tillåtande och undfallande. Lyckligtvis har vi en mycket bra översiktsplan att utgå ifrån och målen och strategierna behöver inte ändras. Som vi sagt tidigare, tjänstemännen har nu haft sex år på sig att läsa översiktsplanen och vi i Yimby har inte heller varit sena att lyfta frågan i snart varenda yttranden och inlägg. Att översiktsplanen inte följs är inte en nyhet. Det är ett faktum och ett problem som ska lösas.

Det är detta som ska sättat sig i ryggmärgen.

YimbyGBG om: göteborg, stadsrevisionen, stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret, byggnadsnämnden, stadsplanering, blandstad, översiktsplan

Bloggar om: göteborg, stadsrevisionen, stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret, byggnadsnämnden, stadsplanering, blandstad, översiktsplan