Brunnsbo. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen

Söndagen den 22 september arrangerade Yimby Göteborg en stadsvandring i Brunnsbo på Hisingen med anledning av den detaljplan för stadsdelen som var ute på samråd, och som vi höll på att skriva ett yttrande över. Att besöka en stadsmiljö på plats ger en sinnlig erfarenhet, som inte låter sig reproduceras framför en datorskärm. Det blir också ett konkret sätt att samla in tankar.

Vi var nio personer som mötte upp utanför Lollos pizzeria i närheten av busshållplatserna vid Brunnsbotorget. Ungefär hälften var bekanta ansikten sen tidigare, medan resten var nya för sammanhanget.

Sedan starten 2008 har Yimby Göteborg ordnat omkring 50 stadsvandringar över hela staden (se vidare sammanfattningen av våra 25 första). I regel när vi promenerar i mer perifera stadsdelar ansluter alltid någon som bor där, och som kan bidra med särskild lokalkännedom om platsen. Ett praktexempel på detta var när författarinnan Maria Berggren dök upp vid ett av våra besök på Lindholmen med ett bokmanus till Kära Lindholmen – från slumkvarter till riksintresse i högsta hugg. Men även denna gång i Brunnsbo anslöt flera som antingen var uppväxta, bodde eller hade bott i Brunnsbo och Tingstad, vilket bidrog med många värdefulla perspektiv.

Befintlig bebyggelse i grått, tilltänkt i vitt. I planen för Brunnsbo föreslås 1300 bostäder byggas på i huvudsak markparkeringar mellan de befintliga skivhusen och Litteraturgatan. Se vårt yttrande över planförslaget för mer information. Där finner man även en sammanställning av historiskt bildmaterial, som skildrar Brunnsbos omvandling från lantligt samhälle till modernistisk förort under efterkrigstiden. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen

Då Yimby Göteborg arrangerar stadsvandringar över hela staden, och ofta framåtsyftande sådana i samband med olika mer eller mindre kontroversiella byggprojekt (i förhållande till harmlösa rundvisningar på historietema i den centrala staden), möts vårt engagemang för stadsutveckling ibland med nyfikenhet eller rentav viss misstänksamhet.

Det händer inte sällan att människor i närområdet är reserverade mot det som håller på att hända, vilket kan handla om oro över förlorad utsikt, träd som skövlas, förvärrad trafiksituation eller liknande: man vet vad man har, men inte vad man får. Samtidigt kan det även finnas en vilja att få större klarhet i vad en aktuell plan innebär, och där deltagande i en stadsvandring i sin egen hembygd kan vara ett sätt. I fallet Brunnsbo är planerna på många sätt jämförbara med den storskaliga utbyggnad som skedde under 1960-talet.

Denna gång var inget undantag. Vi fick därför ägna lite tid i början åt att diskutera dessa angelägna frågor, och bland annat förklara att Yimby varken är utsända av kommunen eller något stort byggbolag, utan är ett ideellt stadsbyggnadsnätverk med intresse av att Göteborg som helhet skall utvecklas på ett bra sätt. Det handlar därför mycket om att formulera kritik, och samla in synpunkter på vad som kan göras bättre.

Grundtanken med våra vandringar är att hela staden är en angelägenhet för oss alla som bor i den, snarare än blott för de närmast sörjande i olika fragmenterade stadsdelar. Det är också viktigt att för- och nackdelar vägs mot varandra vid exploatering, snarare än att ryggmärgsmässigt förkasta eller bejaka. Möjligheten att påverka i någon viss riktning finns dessutom innan det väl byggs.

Vandringsrutt: Brunnsbotorget som start- och slutmål. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

(Gamla) Brunnsbotorget står inför en potentiell omdaning, vilket även verkar förutsätta rivning av Brunnsbohallen, ritad av Sven Brolid.

En av de större förändringarna som föreslås i planen är en flytt av Brunnsbotorget omkring hundratalet meter åt sydväst. Det nya torget hamnar då närmare såväl en framtida pendeltågsstation som spårväg och bussar i Lillhagsvägen/Litteraturgatan. På så vis undviks en dragkamp mellan å ena sidan en nod för kollektivtrafiken, å andra sidan en befintlig plats för service.

Det är på många sätt förståndigt att binda samman dessa olika funktioner. Samtidigt har vi en etablerad plats i Brunnsbotorget, och vars hallbyggnad beskrivs av Claes Caldenby som "anmärkningsvärt välbevarad". Där tänker man sig ett halvslutet bostadskvarter där Brunnsbohallen ligger idag, medan en viss platsbildning sparas mellan skivhuset och kyrkan. 

Här uppstod en engagerad diskussion bland vandringsdeltagarna om det nuvarande torget och dess framtid. Skulle man kunna göra på ett annat sätt? Kunde man bibehålla något av det gamla och bygga vidare?

Nya Brunnsbotorget placeras på markparkeringen mellan befintlig bebyggelse vid Berättelsegatan och Lillhagsvägen (som Litteraturgatan övergår i här). Illustration: Liljewall arkitekter

Olika bebyggelselager. Brunnsbo med 1960-talets relativt storskaliga funktionalistiska bebyggelse, resterna efter den lantliga småhusidyllen som präglade Backa socken (inkorporering med Göteborg 1948), samt den tilltänkta bebyggelsen längs Litteraturgatan. Genom att koncentrera nya byggnader huvudsakligen längs en gatukorridor kan befintliga stråk få en mer stadsmässig karaktär, samtidigt som den nuvarande modernistiskt präglade planstrukturens kvaliteter i form av ljus, luft och grönska i hög utsträckning kan bibehållas inom stadsdelen till Arödsbergets fot. Notera särskilt avsaknaden av Brunnsbohallen mot mitten samt pendeltågsstationen längst ned. Illustration: Liljewall arkitekter (klicka för att förstora)

I planen föreslås viss bebyggelse på andra sidan Litteraturgatan/Lillhagsvägen. Det rör sig främst om parkeringsgarage och kontor ytterst mot Lundbyleden, men även inslag av bostäder innanpå där bensinstationen ligger idag.

Brunnsbokyrkan ritades av den minst sagt flitige kyrkoarkitekten Rolf Bergh (1919-2005). När den stod färdig 1972 kom den att ersätta den tillfälliga "vandringskyrka" som stod på platsen tidigare. Rolf Berghs kyrkoarkitektur är på många sätt fascinerande, och har till och med ett dedikerat konto på Instagram. Ett antal vandringsdeltagare var dock inte direkt begeistrade över just denna...

Anakronistiskt byggnadsverk. Det figurerar olika uppgifter om när Brunnsbohallen stod färdig. Om vi går till mer auktoritativa verk på området, så uppges det i flera av professor emeritus Claes Caldenbys olika skrifter ("Guide till GÖTEBORGS ARKITEKTUR", "Upptäck Hisingen!" samt ovanstående bok om arkitekten Sven Brolid) att hallbyggnaden ritades 1965. Dessa expertutlåtanden på området präglar sannolikt i sin tur uppgifter som Wikipedia och liknande sidor reproducerar. Men i den efterforskning som Mattias Axelsson gjort om Brunnsbotorget för podcasten Gator och torg i Göteborg, har han hittat tidiningsreportage från invigningen, och den skall enligt uppgift ha skett redan i december 1964.

Förr: Läsbar skylt, visuell ordning, öppenhet. Bildkälla: Bostadsbolaget (klicka för att förstora)

Nu: Oläsbar skylt, visuell oreda, slutenhet. Dock trevligt med de mindre neonskyltarna (Klicka för att förstora).

Återbesök en tidig morgon i november: jag var nog aningen hård i ovanstående omdöme om skylten, och sett till efter mörkrets inbrott, var det uppenbarligen rent felaktigt. Samtidigt vore det önskvärt om kontrasten dagtid kunnat vara större mellan skyltens kulör och takets (klicka för att förstora).

"Vid stranden" av Lars Hansson (1995). Ja, jag tyckte väl att det såg ut som en hummerklo. (För det kunde väl inte gärna ha varit en av motståndarna från Bubble Bobble?)

Caldenby beskriver vidare hur Brunnsbohallen rent rumsligt "har en nästan sakral karaktär [min markering] och konkurrerar därmed på ett märkligt sätt med den betydligt mindre elementbyggda småkyrkan som också ligger vid torget" (Caldenby, C. [2001]. SVEN BROLID ARKITEKTKONTOR 1948-1978: Tiden och staden).

Vid hänvisning till Caldenbys beskrivning av rummet var det många vandringsdeltagare som höll med: vi var överens om att åtminstone denna del av Brunnsbohallen, med sin genrella volym och vackra överljus, skulle sparas som en del av det nya kvarteret. Någon föreslog att man rent av kunde riva den befintliga kyrkan, och flytta verksamheten hit istället...

Vid sidan av neonskyltar är det alltid trevligt när det går att få till ett besök inomhus under en stadsvandring.

Barn från Brunnsboskolan hade en utställning i entrén med sina perspektiv på stadsdelens utveckling.

Brolids skivhus närmast torget med de burspråksliknande, utvinklade balkongerna. Notera även lokalerna i bottenvåningen.

Förra gången Brunnsbo stod inför en omfattande utbyggnad – eller mer omfattande byggverksamhet överhuvudtaget egentligen – var under tidigt 1960-tal, strax före miljonprogrammet. Då uppfördes skiv-, punkt-, lamell- och radhus på de tidigare åkerfälten och gärdena enligt en funktionalistisk planstruktur med friliggande huskroppar ritade av arkitekter som Sven Brolid och Nils Einar Eriksson.

Brunnsbo var den del av Backa socken som blev först ut att exploateras efter inkorporeringen med Göteborg 1948 (Tingstadsvassen hade dock införlivats redan 1883 för etablering av industrier mm). Man började i söder och gick efter hand norrut mot Selma Lagerlöfs torg, Blå staden osv.

I bevarandeprogrammet KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II finns endast två delområden representerade i Brunnsbo: Berättelsegatans lamellhus + Brunnsbokyrkan, samt Romangatans radhus. Det är märkligt att inte Sven Brolids karaktäristiska skiv- och punkthus, eller den enligt Caldenby "anmärkningsvärt välbevarade" Brunnsbohallen, ens nämns i detta sammanhang.

Vi stod ett tag och betraktade de närmast böljande tegelväggarna.

Parkeringsdäcket kommer att ersättas med en mer stadsmässig byggnadsvolym mot Litteraturgatan.

För att vara ett parkeringsdäck är det dock ganska föredömligt utformat redan i dagsläge. I lokalen huserar Bostadsbolaget, som förvaltar 1220 lägenheter i området. Bildkälla: Google Street View

Bältet av markparkeringar kommer att bebyggas.

Brolids skivhus med sina avfasade, högresta gavlar liknas ibland vid skepp, och gör sig påminda från många platser i staden (klicka för att förstora).

I den nordöstra delen av Brunnsbo ändras karaktären, och här genomförde Stena Fastigheter fasadrenoveringar kring mitten av 2010-talet. Husens betongelementsfasader tilläggsisolerades och kläddes med plattor i olika muntra kulörer.

Före fasadrenovering: plattenbau. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

Efter fasadrenovering: glücklich plattenbau. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

Litteraturgatan norrut med skivhus och markparkeringar på ena sidan, och Tingstads villabebyggelse på den andra. Ambitionen är att vägen skall omvandlas till mer av en stadsgata.

Litteraturgatan söderut

Frans hade skrivit ett eget yttrande med bifogade skisser där han i stället föreslog en ny dragning av Litteraturgatan närmare skivhusen över markparkeringarna, och där man sedan kompletterade med lägre paviljonger för verksamhetslokaler. På så vis skulle de större kvarteren kunna förläggas på villasidan av gatan. Utmaningen är att få till stadsbebyggelse på båda sidor av gatan, vilket den aktuella planen inte lyckas med annat än undantagsvis.

Den tidigare panncentralen kommer att rivas. Byggnaden innehåller bland annat ett gym, och har tidigare en fritidsgård.

Panncentralen innan skorstenen revs (2022). Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)

Den tidigare konsumbutiken hyser nu Community center: "Målet med mötesplatsen är att aktivt jobba för att öka tryggheten för de boende i Brunnsbo och att verksamheten bidrar till trygghet och trivsel i närområdet genom att involvera och engagera civilsamhället i att skapa aktiviteter på mötesplatsen eller i närområdet. Detta sker i en samverkan mellan socialförvaltningen Hisingen, Bostadsbolaget och Stena Fastigheter."

Potential. Mötet mellan Tingsstadsvägen och Litteraturgatan utgör ett läge med hög centralitet i Brunnsbo, och som de flesta inom stadsdelen har förhållandevis nära till. En bit bort till höger hamnar dessutom den planerade spårvägens vändslinga. Det skall bli intressant att se hur platsen utvecklas framöver (klicka för att förstora).

Cykelstråk i Tingsstadsvägen. Med pendelcykelbanan når man Gamlestan på knappt 10 minuter via Marieholmsbron.

En del grönska från föregående bild ser ut att offras, men samtidigt blir det en korsning som ramas in av stadsmässig bebyggelse. Det här är ett av få avsnitt där Litteraturgatan kommer att kantas av byggnader på båda sidor. Gatans "enkelsidighet" är, som tidigare påpekats, en av planens största svagheter.

Framtida vändslinga.

De storvuxna träden ligger sannolikt pyrt till.

Husen kommer dock att sparas.

Rester från det gamla Backa.

Utpost för arbetarrörelsen. Huset till höger hyste förr en konsumbutik, men senare även Lundby Radio & TV, som hade en neonskylt fäst på balkongen.

Backa Folkets Hus uppfördes ursprungligen 1924, men kom att byggas om och till i funktionalistisk stil 1939 efter ritningar av arkitekt Sven Wedenmark. Byggnaden ingår i kommunens bevarandeprogram sedan 1987 (se vidare KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II).

"Oskar Rings Plats" benämns gång- och cykelvägen vid gräsytan till vänster. Men vem var Oskar Ring – och vad (ont) hade han gjort för att förtjäna detta öde? En av vandringsdeltagarna konstaterade lakoniskt: "han var säkert socialdemokrat". Givet sammanhanget kom det att bli vår bästa gissning, men vi fick aldrig någon rätsida på det. Enligt planen förläggs här en L-formad byggnad, som delvis kommer att skymma Folkets Hus från Litteraturgatan (klicka för att förstora).

Oskar Rings Gångtunnel?

Några av alla de markparkeringar som kommer att bebyggas.

Skivshusen har i regel verksamhetslokaler i hörnorna.

Ulf tackade för sig. Den som följt bloggen genom åren kanske minns Flunsåsstråkets dag, där Yimby Göteborg deltog vid flera tillfällen, bland annat 2014. Ulf var en av de drivande i Stadsplaneringsforum Centrala Hisingen (SCH), som ordnade detta årligen återkommande arrangemang. SCHs engagemang kom även att nomineras till Yimbypriset 2015.

Denna del ingår inte i planen. Bortom parkeringen finns en av stigarna upp till Arödsberget, och det vore önskvärt om dessa skulle kunna markeras tydligare, så att fler kunde hitta upp på berget.

"Högt över marken svävar betongen". I den norra delen av Brunnsbo, förvaltat av Skandia Fastigheter, kan man ännu skönja hur Stenas bestånd såg ut före fasadrenoveringarna.

Här någonstans bodde en av vandringsdeltagarna.

Allén kommer att bli en naturlig del av den planerade stadsdelsparken.

Öppna förskolan ligger dock lite som en fördämning mellan några av parkens fragmenterade delområden.

Genom en rivning av förskolebyggnaden kommer parkens delar att kunna sammanfogas i en L-form, som sedan fortsätter söderut i ett område för odling enligt illustrationsritningen. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

Arödsberget gör sig påmint mellan husen, men då stora delar av bergssidan sluttar närmast som ett stup, är man hänvisad till ett fåtal stigar för att kunna ta sig upp.

Den kommande stadsdelsparken har onekligen en befintlig grund att bygga vidare på.

Picknick? En stor men rumsligt definierad yta, som används redan i dagsläget.

Från motsatt håll.

Det är ganska många avspärrningar inom stadsdelen, vilket dessvärre gör det bökigt att cykla. En av vandringsdeltagarna upplyste oss om att det varit en hel del buskörning med moped i området tidigare, och att hindren ämnade att råda bot på detta.

Baksidan av "Community center". Här passerar en hel del folk till Balladgatans busshållplats, som är centralt belägen i stadsdelen. Till höger utanför bild ligger ett utomhuskök.

Livs med frukthandel i en av bottenvåningarna. Men inte särskilt trevligt att gårdarna avgränsas med Gunnebostängsel.

Platsbildning i all enkelhet (klicka för att förstora).

"Tillsammanskök Brunnsbo". Utekök på asfaltsplanen mellan parkytan och odlingslotterna (klicka för att förstora).

Odlingslotterna är ett fint och prunkande inslag i stadsdelen.

I anslutning till odlingslotterna fanns även ett utegym (utanför bild).

Radhus från 1960-talet. I ett av dessa bodde en av vandringsdeltagarna.

Mellan radhuslängorna kan man ta sig in i ett äldre villaområde, från tiden innan Backa socken införlivades med Göteborg 1948.

Brunnsboskolan (vi kom från motsatt sida).

I bakgrunden ses en nybyggd del av skolan, som invigdes hösten 2023.

Mosaikfabriken.

En avstängd väg upp till Arödsberget har ersatts med en vattenbana.

En av de kvarvarande uppgångarna till Arödsberget.

Enligt planen skall en förskola uppföras på delar av den enorma gräsytan.

Intressant stilbrott i källarlokalen.

Den äldre lantliga miljön möter 1960-talets storskaliga utbyggnad. Notera att dessa punkthus (Brolid mfl), i likhet med de två skivhusen närmast torget, har utkragande burspråk i vinkel. Medan skivshusen har sina spridda över den västra långsidan, återfinns de på punkthusen endast i ena änden, men på båda sidor av huskropparna (klicka för att förstora).

Rikstvåan. E6ans föregångare i Riksväg 2 gick igenom området, och används idag som gång- och cykelväg inom stadsdelen. På kartbilder skär vägen som en diagonal genom bebyggelsen.

Rikstvåan mot Backaplan. Här var det någon form av polisiär insats, så vi vek av åt vänster i stället för att gå ner mot järnvägskorsningen. Enligt planen skall det uppföras ett parkeringsgarage som hamnar i fonden av gatan. I vårt yttrande över Brunnsbo påpekade vi att detta kommer att bryta den visuella kopplingen till stadsmiljön som växer fram på Backaplan på andra sidan tågspåren.

Kompletterande bild av järnvägskorsningen mot Backaplan.

Kompletterande bild av ytan närmast Lillhagsvägen/järnvägskorsningen. Här stod det under en period temporära moduler för studentbostäder, men på platsen anläggs nu en parkmiljö (klicka för att förstora).

Inne i Berättelsegatans bevarandevärda bostadsområde. Husen ritades av Nils Einar Eriksson och Ragnar Dahlberg (nej, inte han från Café Norrköping och Go'kväll). Även här var det dock en av vandringsdeltagarna som hade bott.

En av Brunnsbos många vändplatser.

Inget skall förfaras!

Parkeringsbältet närmast Lillhagsvägen dit det nya Brunnsbotorget skall förläggas. Läppstiftet upplevs nära, men mellan oss finns effektiva barriärer i form av Lundbyleden, Kvillebangården, Ringön och Göta älv.

Platsen för det blivande torget.

Nya Brunnsbotorget. Illustration: Liljewall arkitekter

Tillbaka där vi började vid Brunnsbotorget och Lollos pizzeria.

Vägen hem. Romangatans radhuslängor uppfördes 1964 för Göteborgs Stads Bostads AB efter ritningar av GAKO, och är ett av två delområden i Brunnsbo som utpekats i bevarandeprogrammet (se vidare KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II). Husen skärmas effektivt av från Litteraturgatan medelst en mur av garage.

Ständigt närvarande...

Tack för en trevlig stadsvandring!

Yimby Göteborg om: Brunnsbo, Tingstad, Backa, Hisingen, stadsvandring, yimbyvandring, Sven Brolid, Nils Einar Eriksson, förtätning

Bloggar om: Brunnsbo, Tingstad, Backa, Hisingen, stadsvandring, yimbyvandring, Sven Brolid, Nils Einar Eriksson, förtätning

Enligt kriterierna för vår genomgång var det 9 detaljplaner som gick ut på samråd 2024, och sex av dessa lämnade Yimby Göteborg in yttranden över, men vi har även valt att inkludera några ytterligare planer mot slutet (klicka för att förstora).

Sedan 2009 har vi gjort en årlig sammanställning över de detaljplaner som har gått ut på samråd under föregående år. På så vis kan vi få större klarhet bland annat i var det skall byggas frammöver, hur många bostäder det rör sig om, vilken typ av struktur bebyggelsen inordnas i, samt huruvida planerna bidrar till funktionsblandning eller en mer sammanläkt stad.

Som vanligt filtrerar vi bort övergripande program, planer utan bostäder (det finns dock vissa undantag), enstaka villor, vindspåbyggnader, serviceboenden och andra specialfall. Det som studeras är planerna så som de ser ut efter att stadsbyggnadsförvaltningen och fastighetsägarna har gjort sitt jobb, och sedan stadsbyggnadsnämnden har godkänt att planen går ut på samråd till allmän beskådan.

Därför blir detta lite av ett lackmustest på vad stadsbyggnadsförvaltningen och stadsbyggnadsnämnden vill se byggt i Göteborg i framtiden. Vissa planer justeras något i efterhand efter inkomna synpunkter, och några planer avbryts, men i huvudsak är det som går ut på samråd också det som antas och senare byggs.

Kvantitet

Vi skall kanske inte dra för stora slutsatser utifrån antalet detaljplaner och bostäder per år, men det kan vara intressant att följa över tid och jämföra.

Dessa sammanställningar ger oss också möjlighet att på ett överskådligt sätt jämföra planer från olika årgångar mer kvalitativt, och på så sätt få en fingervisning om riktningen i förhållande till urbana värden, praxis inom stadsplaneringen, trender inom arkitekturen osv.

2009: Stora torp, 400 bostäder. Karaktär av monofunktionell, separerarad och inåtvänd anläggning, som distanserar sig från Delsjövägen.

2024: Torslanda torg, 250-300 bostäder samt 4000 kvm bruttoarea handel. Karaktär av lokal stadskärna med blandade funktioner, som möter Kongahällavägen. 

Läge 

De nio detaljplanerna i denna genomgång sorteras för enkelhetens skull efter de stadsområden som introducerades av Göteborgs Stad 2021, och som utgör en sammanslagning av tidigare stadsdelsnämnder.

Samråd 2024. Orange innebär projekt med små-/studentlägenheter (max 35 kvm); röd indikerar "vanliga" bostäder. Om man ser till antalet bostäder ligger tonvikten även i år åt Hisingen till med 1300 lgh i Brunnsbo, samt 250-300 mer perifert vid Torslanda torg. I Centrum återfinns sex planer som ger totalt 740 lgh + ett antal smålägenheter på Strömmensberg och Ebbe Lieberathsgatan. I Nordost saknas planer detta år, och i Sydväst finns en mindre plan för Brännö Rödsten (12 lgh + 5 parhus). Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för förstoring, gäller även de flesta andra bilder i inlägget)

Urbana kvaliteter

Hur ser då utförandet ut? Finns det några urbana kvaliteter? För att beskriva planerna har följande tre kategorier använts:

• "Funktionsblandning" som får ett "ja" om funktionsblandning med verksamhetslokaler i bottenplan krävs eller medges i husen som inrymmer bostäder (detta är för övrigt en aspekt som blivit avsevärt bättre i Göteborgs stadsbyggande sedan 2009, då funktionsblandning ofta ansågs uppnådd av planerarna genom hänvisning till stadsdelsnivå, trots att det rörde sig om tillförsel av rena monokulturer).
   
• "Stadsstruktur" som här är mer av en deskriptiv benämning på vad för typ av struktur bebyggelsen inordnas i, vilket säger något om sammanhang och förutsättningar (det tidigare kriteriet för "kvartersstruktur ja/nej" kan bli något trubbigt och tvångsmässigt).
   
• "Antal våningar" ger en fingervisning om befolkningstäthet/exploateringsgrad i relation till stadstruktur.

Av de nio planerna är det sju som huvudsakligen kräver eller medger funktionsblandning inom en betydande del av planen, medan två planer är att betrakta som monokulturer för bostadsändamål.

Om man ser till planernas stadsstruktur rör det sig i närmast uteslutande om kvarter, uppbrutna kvarter eller enskilda tillägg som möter gatan snarare än distanserar sig från den. Även detta har blivit avsevärt mycket bättre än de slentrianmässiga hus-i-parkeringsplats, som länge var den förhärskande standardsvaret på alla frågor.

Angeånde våningstal så ter sig dessa vara välavvägda med avseende på läge. Mer centralt handlar det om normalhög kvartersstad, som ibland har inslag av högdelar (särskilt i Brunnsbo och Krokslätt), medan det i skärgårdsmiljön på Brännö blir lägre. Men husen med högdelar trappas också till viss del ned i de centrala lägena beroende på ljusförhållanden och mötet med omgivande befintlig bebyggelse.

Vi får dock inte glömma att våningstal och täthet snarare är medel än ett mål i sig, och utgör en av flera parametrar för att få till en levande stadsmiljö.

Sammanfattning

Årets nio planer innehåller en större detaljplan (Brunnsbo) med upp till 1300 bostäder, och tyngdpunkten ligger även i år mot Hisingen sett till antalet bostäder. Men sett till antal planer återfinns hela sex av dem i Centrum, och i synnerhet i Lorensberg och Krokslätt med två planer vardera. De förhållandevis perifera planerna för Strömmensberg och Brännö Rödsten utmärker sig genom att ha en tydlig betoning på bostadsändamål.

En fortsatt trend i årets genomgång från i fjol har varit små-/studentlägenheter om max 35 kvm (Strömmensberg och den mer omfattande planen i Krokslätt), vilket gör att man kan tillföra bostäder av en typ som inte i lika hög utsträckning leder till en belastning av/krav på nyetablering av kommunal service i form av skolor eller förskolor.

En annan sak som återkommer även i år är de markerade sockelvåningarna och riktiga tak. Det känns glädjande med tanke på hur många gånger vi lyft fram önskemål om detta genom åren. Man kan också se flera av planerna som uttryck för den politiska viljan om att bygga mer kvartersstad i "klassisk stil" (Skanstorget [!], Cirkustomten [!], Brännö Rödsten, Krökslätt mm).

På Strömmensberg anstränger man sig å andra sidan för att ansluta till den modernistiska planstrukturen med ett punkthus, som utformas för att passa in. Brunnsbo är ett särskilt intressant exempel på förtätning och vidareutveckling av en storskalig men lummig förortsmiljö från efterkrigstiden, och utan att förstöra befintliga värden inom stadsdelen.

Sammanfattningsvis ser det mesta lovande ut sett till struktur och potentiellt stadsliv. Förslaget för Brännö Rödsten är dock onödigt förortsmässigt med sin säckgata, en aspekt som löstes bättre i Albert Svenssons förslag.

Vad tycker du om planerna som gick ut på samråd under fjolåret?

Så här ville man bygga 2024:

Planerna i genomgången sorteras som tidigare nämnts efter de stadsområden som introducerades av Göteborgs stad 2021, och som utgör en sammanslagning av tidigare stadsdelsnämnder.

Centrum

Området utgörs av de tidigare stadsdelsnämnderna för Centrum, Majorna-Linné, Örgryte-Härlanda, samt en mindre gränsjustering mot Östra Göteborg. 

1. Lorensberg – bostäder och verksamheter vid Lorensbergsparken; se vidare vårt yttrande över Cirkustomten

Antal bostäder: ca 150
Funktionsblandning: ja (lokaler i bottenplan och bostäder på övriga våningar).
Stadsstruktur: kvarter enligt stenstadens grammatik, men samtidigt friliggande i parkmiljö inom det tidigare landeriets "storkvarter".
Våningar: 5-7 + inredd vindsvåning

Korsningen Södra Vägen och Berzeliigatan. Bild: Semrén+Månsson, MARELD, Soul (visualisering)

Området som tidigare hyste Lorensbergs landeri är att betrakta som ett storkvarter med friliggande bebyggelse. Den tillkommande bebyggelsen uppförs på platsen för det "provisoriska" parkeringsdäcket från 1994. Bild: Semrén+Månsson, MARELD, Soul (klicka för att förstora)

Kvartersstaden flyttar in i storkvarteret. Bild: Semrén+Månsson, MARELD, Soul (klicka för att förstora)

Projektet har potential att såväl dra nytta av som vitalisera storkvarterets parkmiljö. Rent gestalningsmässigt anknyter den inre delen kanske främst till Nils Einar Erikssons hotellbyggnad, men den ljusa kulören ger även en känsla av innergård. Samtidigt finns en tydlig koppling till Röda Bryggan i Pustervik, som ritats av samma arkitektkontor. Bild: Semrén+Månsson, MARELD, Soul (klicka för att förstora)

2. Lorensberg – bostäder och kontor inom Lorensberg 53:3, 55:8 m.fl.; se vidare vårt yttrande över planen

Antal bostäder: ca 150
Funktionsblandning: ja: tillförsel av bostäder samt lokal- och kontorsytor.
Stadsstruktur: vidareutveckling inom befintlig kvartersstruktur.
Våningar: på- och nybyggnad längs Lorensbergsgatan motsvarande upp till nock på befintlig högre bebyggelse ut mot huvudgatorna, dvs tillförsel av ca 1-7 våningar beroende på befintlig byggnadshöjd.

Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

Fem aktörer har tagit initiativ till projektet: Balder, Wallenstam, Sigillet, Göteborgslokaler, samt en privat bostadsrättsförening. Vitmarkerad byggnadsvolym uppe till vänster illustrerar en redan bebyggd del, men som kanske inte var det vid fototillfället.  Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

I bilden visas parkeringsgaraget med de föreslagna radhusen på taket, något vi problematiserat i vårt yttrande. Notera dock att mycket av utbyggnaden förläggs till gårdshus i samma kvarter. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

Lorensbergsgatan. Inför skrivandet av Yimby Göteborgs yttrande på planen ordnade vi även en stadsvandring i området den 22/2 2025 (klicka för att förstora).

Föreslagen byggnadshöjd i kv Örup, Lorensbergsgatan. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

3. Haga – bostäder och förskola m.m. vid Skanstorget; se vidare vårt yttrande över Skanstorget

Antal bostäder: ca 140
Funktionsblandning: ja (stadskvarter med lokaler i bottenplan och bostäder på övriga våningar, samt en friliggande förskola).
Stadsstruktur: förtätning av Skanstorget genom ett nytt kvarter enligt stenstadens (Kommendantsängens) grammatik, samt en förskolebyggnad åt Skansberget till.
Våningar: 6 + inredd vindsvåning (kvarter); 2 + sockelvåning (förskola).

Kommendantsängen flyttar närmare Haga. Illustration: Okidoki arkitekter (klicka för att förstora)

Skanstorgets nuvarande utformning (klicka för att förstora).

Skanstorget är i förslaget uppdelat i tre distinkta delar: ett "entrétorg" i anslutning till gatan, ett "handelsstorg" i mitten med plats för marknader, loppisar mm, samt ett inre "parktorg", som dels ger en lite mer avskild del, men också hanterar regnvatten. Norr och väster om kvarteret anläggs gångfartsområden, vilket blir ett sätt att utvidga torgytan över gatorna i dessa riktningar, samt göra platsen mer attraktiv för fotgängare och för vistelse. Biltrafiken på dessa gator förblir enkelriktad, och infarten till garaget sker från kvarterets södra del. Illustration: Kragh Berglund landskapsarkitekter (klicka för att förstora)

Inför skrivandet av Yimby Göteborgs yttrande över planen ordnade vi en stadsvandring den 2/11 2024 (klicka för att förstora).

Förslaget utlagt över det nuvarande Skanstorget (markparkering samt gräsrundelns reminiscerande markeringen över den avrivna saluhallen). Bildkälla: Lantmäteriet samt Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

Illustration: Okidoki arkitekter (klicka för att förstora)

Till skillnad från många samtida försök till kvartersstad, där man hamnat i liknande lösningar som en gång Johannes Olivegren, för att visuellt försöka bryta ned dagens ibland kvartersstora fastigheter, har man här arbetat med olika bjälklagshöjd för att ta upp platsens nivåskillnader. Detta ger en mindre konstlad fasadindelning än om man skall försöka ge sken av att en stor fastighet med samma takfotshöjd, fönstersättning mm består av mindre delar genom att bryta av med olika material och kulörer. Bildkälla: gestaltningsprogram kvarteret; illustration: Okidoki arkitekter

Åt Skanstorget tillåts de spanska balkongerna endast kraga ut 0,5 meter, och blir en del av fasadgestaltningen i likhet med den äldre stenstaden. Detta är en stor skillnad jämfört med många samtida exempel, där balkongerna ofta helt tagit över likt en invasiv art av parasitära organismer. Bildkälla: gestaltningsprogram kvarteret; illustration: Okidoki arkitekter

Förskolans uttryck ansluter till Haga och den oreglerade trähusbebyggelse som fanns kring Skansbergets fot. Trävolymen placeras indragen, i likhet med de avrivna landshövdingehusen på Skansberget, på en vidareutveckling av den befintliga stenmuren från 1915, vilket gör att man läser byggnaden som ett mindre tvåvåningshus uppe på en stensockel. I själva verket är den murade stenvolymen en del av byggnaden ("Men, det är ju oärligt?!!"), och hyser bland annat tillagningskök och personalutrymmen. Illustration: Okidoki arkitekter (klicka för att förstora)

Förskolan placeras bakom kvarteret för att bibehålla ett grönt fondmotiv och siktlinjer upp mot Skansen Kronan. Notera hur stenmurens välvda ljusinsläpp och dörrpassager utgör en visuell koppling till befästningens skottgluggar. Illustration: Okidoki arkitekter (klicka för att förstora)

4. Krokslätt – bostäder och verksamheter norr om Katrinedalsgatan

Antal bostäder: ca 300
Funktionsblandning: Ja (minst 300 kvm utgörs av lokaler för centrumverksamhet)
Stadsstruktur: Förtätning med ett kvarter vid spårvägens vändslinga i Lana på Mölndalsvägen.
Våningar: 6-17

Befintlig bebyggelse. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

Illustrationsritning: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

Planområdet. Bildkälla: Lantmäteriet

Från andra sidan Mölndalsån. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

Nedtrappning av bebyggelsen från Mölndalsvägen till Ebbe Lieberathsgatan (klicka för att förstora)

5. Krokslätt – Skola, förskola och bostäder väster om Ebbe Lieberathsgatan

Antal bostäder: ? (potentiellt 95 lgh 1-4 RoK; 95 studentlägenheter; 60 smålägenheter [max 35 kvm])
Funktionsblandning: ja (men främst i den södra delen av planområdet)
Stadsstruktur: Viss rivning av äldre industribyggnader och småhus, samt nybyggnad av stadsmässig bebyggelse (skola/förskola, park samt bostadskvarter med lokaler) längs befintlig gata.
Våningar: 3-7

Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

6. Bagaregården – bostäder vid Morängatan; se vidare vårt yttrande över planen

Antal bostäder: 39-55 smålägenheter (max 35 kvm) beroende på markanvändning.
Funktionsblandning: nej
Stadsstruktur: förtätning i modernistisk planstruktur: rivning av låg företagsbyggnad och tillförsel av ett punkthus med sadeltak.
Våningar: 8

Illustration: Arkitekturkompaniet (klicka för att förstora)

Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

"Mer av samma". Det aktuella planområdet uppe på Strömmensberg. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

Hisingen

Området utgörs av hela Hisingen, vilket motsvarar de tidigare stadsdelsnämnderna för Västra Hisingen, Lundby, samt Norra Hisingen.

7. Brunnsbo – detaljplan för stadsutveckling i Brunnsbo; se vidare vårt yttrande över planen samt stadsvandring på plats

Antal bostäder: 1300
Funktionsblandning: ja (!): bostäder, kontors- och verksamhetslokaler, förskola, stadsdelspark, spårvägsdragning (+ pendeltågsstation i annan plan).
Stadsstruktur: förtätning av modernistisk planstruktur, där Litteraturgatan omvandlas från i huvudsak bilväg mot stadsgata genom exploatering av markparkeringar.
Våningar: 1-12 (medelvärdet ligger på 5,9 våningar sett till planens ca 48 olika huskroppar)

Olika bebyggelselager. Brunnsbo med 1960-talets relativt storskaliga funktionalistiska bebyggelse, resterna efter den lantliga småhusidyllen som präglade Backa socken (inkorporering med Göteborg 1948), samt den tilltänkta bebyggelsen längs Litteraturgatan. Genom att koncentrera nya byggnader huvudsakligen längs en gatukorridor kan befintliga stråk få en mer stadsmässig karaktär, samtidigt som den nuvarande modernistiskt präglade planstrukturens kvaliteter i form av ljus, luft och grönska i hög utsträckning kan bibehållas inom stadsdelen till Arödsbergets fot. Notera pendeltågsstationen längst ned. Illustration: Liljewall arkitekter (klicka för att förstora)

Brunnsbo byggdes ut på bara några år, men drygt 50 år senare kan man dock se att, vid sidan av Rolf Berghs kyrkobyggnad från 1972, mycket lite hänt i området sedan dess. I bevarandeprogrammet KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG DEL II finns dock endast två delområden representerade: Berättelsegatans lamellhus + Brunnsbokyrkan, samt Romangatans radhus (nere till höger i bild). Detta ter sig märkligt i sammanhanget med avseende på alla resonemang om skepp och högresta gavlar, men inte minst Brolids karaktärsfulla bostadshus, och i synnerhet den rivningshotade Brunnsbohallen. En byggnad som enligt Caldenby (2001) är "anmärkningsvärt välbevarad", och vars rum har en "nästan sakral karaktär". Bildkälla: Göteborgs Stad (klicka för att förstora)

Den 22/9 2024 genomförde Yimby Göteborg en stadsvandring i Brunnsbo, där vi tittade närmare på planen och den befintliga stadsdelen inför färdigställandet av vårt yttrande. Det är mycket som skall tillkomma: nya bostäder, kontor, verksamhetslokaler, spårväg mm – och parallellt med detta även en pendeltågsstation, Kvilleleden för biltrafik samt ett utbyggt Backaplan. Det är dock även en del som riskerar att rivas, inte minst den karaktäristiska torgbyggnaden Brunnsbohallen ritad av Sven Brolid (invigd i december 1964).

Nya Brunnsbotorget efter flytten. Illustration: Liljewall arkitekter

Befintlig bebyggelse i grått, tilltänkt i vitt. Mot mitten av bilden kan man se att Brunnsbohallen, ritad av arkitekt Sven Brolid, föreslås rivas till förmån för ett något uppbrutet kvarter med ett punkthus i ena hörnet.Vore det inte mer värt att infoga åtminstone entrédelens sadeltaksresning och dess fina ljusinsläpp som en del av det nya kvarteret? Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen

8. Torslanda – bostäder och handel vid Torslanda torg 

Antal bostäder: ca 250-300
Funktionsblandning: ja (!): bostäder i kollektivtrafiknära läge samt 4000 kvm bruttoarea handel.
Stadsstruktur: ombyggnad från perifert stadsdelstorg i modernistisk planstruktur mot stadsmässig tyngdpunkt.
Våningar: 3-8

Nya Torslanda torg. Illustration: White arkitekter (klicka för att förstora)

Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen

Nordost

Området utgörs av de tidigare stadsdelsnämnderna för Angered, Östra Göteborg, samt en mindre gränsjustering mot Örgryte-Härlanda.

Detta år fanns inga planer för detta område.

Sydväst

Området utgörs av de tidigare stadsdelsnämnderna Askim-Frölunda-Högsbo, och Västra Göteborg.

9. Brännö – bostäder vid Rödsten; se vidare vårt yttrande över planen

Antal bostäder: 22 (12 lägenheter och 5 parhus)
Funktionsblandning: nej
Stadsstruktur: komplettering med lägenheter mm i skärgårdsmiljö, dessvärre inordnat längs en förortsmässig säckgata.
Våningar: 2

Illustration: AL Studio (klicka för att förstora)

Planområdet på Brännö Rödsten, ett stenkast från färjeläget som förbinder platsen med Asperö (till höger) och Saltholmen/Stenpiren på fastlandet. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

Drönarbild över planområdet. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen

Cul de Sac. De tre flerfamiljshusen till vänster, och de fem parhusen till höger. Se Yimby Göteborgs förslag för kompletterande vägdragning. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora).

Illustration: AL Studio (klicka för att förstora)

Ett rum med utsikt. Illustration: AL Studio (klicka för att förstora)

Övriga

10. Rambergsstaden – kontor och mobilitetshubb vid Västra Ramberget (Campus Lundby)

Antal bostäder: -
Funktionsblandning: ja (dock ej bostäder)
Stadsstruktur: höghuskvarter i parkmiljö
Våningar: 3-24

11. Centrum – gång- och cykelbro över Göta Älv

Antal bostäder: -
Funktionsblandning: -
Stadsstruktur: sammanlänkande lågbro
Våningar: -

Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)

Valt gestaltningsförslag. Illustration: Dissing och Weitling (klicka för att förstora)

Den nya bron från Stenpiren. Illustration: Dissing och Weitling (klicka för att förstora)

För mer information om gång- och cykelbron samt ytterligare bildmaterial, se Göteborgs Stad.

Nu återstår att se vad 2025 har att erbjuda i form av detaljplaner!

Yimby Göteborg om: Cirkustomten, Lorensberg, Skanstorget, Haga, Brännö, Brunnsbo, Ebbe Lieberathsgatan, Mölndalsvägen, Lana, Volvo, Campus Lundby, cykelbro, Stenpiren, Krökslätt, Strömmensberg, Torslanda, Hisingen

Bloggar om: Cirkustomten, Lorensberg, Skanstorget, Haga, Brännö, Brunnsbo, Ebbe Lieberathsgatan, Mölndalsvägen, Lana, Volvo, Campus Lundby, cykelbro, Stenpiren, Krökslätt, Strömmensberg, Torslanda, Hisingen

BJÖRKÖ. Våren 2024 stod projektet Björkdungen med 39 lägenheter inflyttningsklart. De tre byggnadskropparna är enligt uppgift det allmännyttiga Öckerö Fastigheters (ÖFAB) första bygge av hyresrätter på sex år, och ett steg i att möta kommunens demografiska utmaningar i en såväl åldrande som minskande befolkning. (Bolaget har däremot ägnat sig desto mer åt rivning av kulturhistorisk skärgårdsbebyggelse, vilket vi kan ha skäl att återkomma till vid ett senare tillfälle.)

Det finns en påtaglig press på politiker och tjänstemän i skärgården om behovet av bostäder, och i synnerhet som även yngre kan ha råd med. Omkring 90% av boendet i Öckerö kommun utgörs av småhus, vilket under rådande ekonomiska förutsättningar gjort det allt svårare för unga att kunna stanna på öarna om de så vill.

Den byggbara marken är dessutom en defintivt ändlig resurs, och de lättexploaterade tomterna är på många håll redan avstyckade och bebyggda. En fortsatt expansion genom småhus förutsätter på så vis att delar av resterande naturområden tas i anspråk.

Man har därför fått börja tänka om, och byggandet under 2020-talet har till stor del kommit att präglas av komplettering med flerfamiljshus, som använder marken mer effektivt än småhus. Dessa har blivit betydligt vanligare, och återfinns emellanåt även insprängda bland villabebyggelsen, snarare än som egna områden, i synnerhet då ett flertal av dem uppförts på avrivna småhustomter.

Från ÖFABs sida har man sedan försökt hitta nya vägar att framställa prisvärda lägenheter med rimlig hyra. Det är en i många avseenden god ambition, men som även väcker frågor kring gestaltning och anpassning till skärgårdsmiljön.

I januari 2024, ett par månader innan bygget på Björkö stod färdigt, publicerades en läsvärd – men bitvis oroande – artikel i Torslanda-Öckerötidningen om det då pågående bostadsprojektet. I denna togs dels intressanta aspekter upp kring upphandlingen och det färdiga koncept som tillämpats, dels ställdes relevanta frågor till Hans Andreasson, VD på ÖFAB.

Till saken hör även att det mellan 2021-2023 på privat initiativ uppförts tre flerbostadshus innehållandes 22 lägenheter på fastigheten intill, och kontrasten mellan de respektive projekten får sägas vara stor. I tidningsartikeln beskriver reportern det på följande vis: ”Där bostadsrätterna har en träfasad med många detaljer som skvallrar om snickarglädje i skärgårdstypisk stil har kommunens hyresrätter en målad betongfasad.”

I samband med ett besök till Blåsippsbacken på norra Björkö tog jag tillfället i akt och tittade närmare på dessa två olika lägenhetsprojekt.

De aktuella lägenhetsprojekten på Björkö i förhållande till Göteborg. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

Björkö. Vy mot den intilliggande Skarvikshamnen med Hälsö i bakgrunden. De två lägenhetsprojekten syns i mitten till vänster av fotot som ett renderat montage. Bildkälla: ÖFAB (klicka för att förstora)

Bostadsrätterna smälter in med den övriga skärgårdsbebyggelsen på ett annat sätt än de mer klumpigt utformade hyreshusen (som i gengäld rymmer nästan dubbelt så många bostäder, även om 15 av de 39 lägenheterna är 1-1,5 rok). Bildkälla: ÖFAB (klicka för att förstora)

Drönarfoto från motsatt sida. Notera nivåskillnaden mellan Skarviksvägen till höger och de vita husen. Bildkälla: Svensk Fastighetsförmedling (klicka för att förstora)

Sammantaget utgör projekten tydliga exempel på ett byggande som blivit allt vanligare i skärgårdsmiljön på senare år, där man kommit att omprioritera ett fortsatt småhusbyggande, och i stället kompletterar med mer yteffektiva flerbostadshus. I fallet på Björkö innebär det en koncentration av centralt belägna bostäder med närhet till hamnen, service, befintlig infrastruktur, kollektivtrafik, och dessutom gångavstånd till bibehållen natur.

Lägenhetsbyggandet blir ett uttryck för förtätning, som framgår tydligt om man jämför med hur det såg ut på platsen tidigare. Detta kan man givetvis ha åsikter om, men alternativet vore rent krasst att exploatera orörd naturmark. Hur många småhus skulle det krävas för att motsvara de drygt 60 lägenheterna, och hur stor yta skulle de ta i anspråk?

En fingervisning om markåtgång. Om man ser till ett genomsnittligt hushåll i flerbostadshus, så kan man räkna med att det består av omkring 1,9 personer per lägenhet. Detta ger en uppskattning om totalt ca 116 personer för lägenhetsprojekten (grön markering). För småhus är den genomsnittliga siffran för antalet personer per hushåll högre i och med större bostadsyta, och hamnar på omkring 2,7 personer. Det skulle på så vis krävs 43 genomsnittliga villor (röd markering) för ett motsvarande antal personer (exemplet tar inte hänsyn till det faktiska antalet boende, eller potentiella lägenheter på de äldre skärgårdshusens vindsvåningar etc). Man kan förvisso argumentera att boendekvaliteten blir högre i småhus, att man får en egen trädgård osv, men om skärgårdens begränsade marktillgång är en avgörande parameter för ett fortsatt byggande, har man genom lägenhetsprojekten potentiellt undvikit att exploatera orörd natur motsvarande den rödmarkerade ytan. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

Lägenhetsprojekten har förutsatt viss rivning, i likhet med flera motsvarande projekt på exempelvis Hönö och Öckerö. Här låg tidigare bland annat en äldre skolbyggnad samt en liten förskola i en grönskande omgivning. Bildkälla: Öckerö kommun

Avriven före detta skolbyggnad. Bildkälla: Google street view 2011 (klicka för att förstora).

Avrivna lokaler för föräldrakooperativet Björkdungen. Verksamheten har kunnat flytta in i kommunens tidigare förskola på fastigheten intill, som i sin tur fått lokaler i anslutning till den nya skolan. Bildkälla: Google street view 2011 (klicka för att förstora)

En tidigare version av planförslag, som skiljer sig markant från det som senare byggdes. Bildkälla: Öckerö kommun

Synpunkter från samrådet:

Även om de inkomna synpunkterna går i sär sett till vilken exploateringsgrad man anser lämplig, framträder ändå en bild där man önskar ett gestaltningsuttryck som ansluter till den traditionella skärgårdsbebyggelsen.

I det första exemplet görs detta genom att vilja ta tillvara på marken effektivt, och inspireras av de relativt tätbebyggda kvarteren i klassisk stil på Koön. I det senare exemplet söker man snarare att underordna det nya genom en lägre exploatering, så att det inte sticker ut, samtidigt som vikten av estetik och lokal byggnadskultur poängteras (antalet bostäder blir dock mer sekundärt till förmån för resonemang om luftighet och "solens värmande strålar").

Brf Villa Skarvik

Tre flerbostadshus med totalt 22 bostadsrättslägenheter uppförda 2021-2023 av RA Bygg (totalentreprenad).

När renderat bildmaterial från projektet först dök upp visades hus med ambition om att knyta an till skärgårdsmiljön snarare än modernistisk förortsbebyggelse, till skillnad från de flesta motsvarande flerbostadshus på öarna under efterkrigstiden och framåt. Bildkälla: okänd

Rendering av gårdsmiljö. Bildkälla: okänd (klicka för att förstora)

Exempel på traditionell skärgårdsbebyggelse på Björkö. Det var vanligt att bygga dessa hus som generationsboenden med en lägenhet på övervåningen. I takt med att man under efterkrigstiden övergav detta byggnadsskick, till förmån för rationellt framställda kataloghus av enfamiljstyp, gick man också i stort miste om dessa potentiella lägenheter för den lokala bostadsförsörjningen. Särskilt vackert blev det inte heller.

Färdigt resultat. Byggnadsvolymerna kom att bli mer i linje med önskemålen från "Privatperson 2" i samrådet (tack och lov får man nog säga), och skalan utmärker sig inte direkt negativt i jämförelse med övrig bebyggelse. Notera nivåskillnaden mellan vägen och husen (klicka för att förstora).

Kyrkvägen efter (klicka för att förstora).

Kyrkvägen före. Bildkälla: Google street view 2011 (klicka för att förstora)

Tillämpningen av enlufts vridfönster med "fuskspröjs", snarare än flerluftsfönster med mittpost, drar ner helhetsintrycket för min del. Men på det stora hela känns det som ett lyckat och uppskattat projekt. Bildkälla: Fastighetsbyrån (klicka för att förstora)

De hårdgjorda gångvägarna, med nivåskillnader och räcken, blev aningen mer dominerande i den byggda verkligheten i jämförelse med renderingen. Bildkälla: Fastighetsbyrån (klicka för att förstora)

Vy mot Skarviksvägen. Bildkälla: Fastighetsbyrån (klicka för att förstora)

De två projekten längs Kyrkvägen.

Björkdungen

Tre flerbostadshus med totalt 39 (38 beroende på uppgift) hyreslägenheter, som uppfördes enligt ett färdigt koncept på bara ett år mellan 2023-2024 av Tornstaden (totalentreprenad).

Inte genius loci. "Fördelen, menar Hans Andreasson, är att upphandlingsformen leder till att det kan bli hus som redan varit ritade och klara någon annanstans. Och funkar det där – så funkar det antagligen också här menar han." – Torslanda-Öckerötidningen (2024-01-20). Bildkälla: Tornstaden (klicka för att förstora)

Björkstubben vore kanske ett mer passande namn givet de stubbiga punkthusen?

Med lite god vilja kan man dock med fantasins hjälp ana ett klassiskt skärgårdshus (västsvenskt dubbelhus) i den mittersta byggnadsvolymen, om än i ett utförande som för tankarna till 90-talets tidiga 3d-grafik på Sony Playstation.

Man får ändå ge dem att de delat upp den breda byggnadsvolymen visuellt genom olika kulörer, som dessutom i viss mån ansluter till de intilliggande vita trähusen med gröna detaljer eller fönster (klicka för att förstora).

"Pendang". Notera även det motstående dubbelhuset till vänster med gröna fönsterfoder (klicka för att förstora).

Efter att ha läst så långt i tidningsartikeln blev jag en smula fundersam. Vad innebär egentligen detta? Leder förenklingar, applicering av färdiga koncept och helhetslösningar till en trivsam livsmiljö? Vad är det mer precist i modellen man avser att fortsätta med? Tänker man sig fler projekt utifrån liknande premisser, eller ämnar man helt enkelt att totalisera just detta projekt överallt i skärgården enligt devisen funkar det där, så funkar det här? I så fall kan vi passa på att mynta ett nytt begrepp: genius loco.

Av svaret att döma: notera först och främst att chefen för det allmännyttiga bostadsbolaget, i likhet med många andra tjänstemän i skärgården, inte själv bor där ute. Detta har sina förklarliga skäl, men medför även rent krasst en ökad brist på känsla för platsen, dess särprägel och historia. Följaktligen drabbas man inte heller nämnvärt av det egna arbetets mindre välsmakande frukter.

Genom avsaknaden av skin in the game (för att tala med Nassim Nicholas Taleb), kan man i godan ro ägna dagarna åt exempelvis "förädling av fastigheter", vilket är eufemism för rivning av nästa gamla omtyckta byggnad från 1800-talet, för att sedan ta färjan och åka hem till sitt. Konsekvenserna i den byggda miljön blir något som befolkningen får leva med (jämför med Seinfelds night guy/morning guy). Länge.

Sedan rörde reporterns slutliga fråga uttryckligen huruvida VDn själv skulle kunna tänka sig att bo i husen de byggt, en berättigad fråga som inte fick något svar, utan snarare ett vagt resonemang om att flytta ut till skärgården i allmänhet.

Målade betonghus blir på så vis något man gör mot andra (vilket osökt får mig att tänka på Jan Lööfs Bellman-serie). Jämför denna hållning med forna tiders byggmästare, som inte sällan själva flyttade in i husen de uppfört. Till och med Uno Åhrén bosatte sig i sitt funkisområde uppe på Övre Johanneberg.

Epilog

På det stora hela har man lyckats förhållandevis väl på Björkö, och tillfört efterfrågade lägenheter i olika upplåtelseformer, såväl hyres- som bostadsrätter, på en relativt liten yta. Sammantaget sparar det även orörd naturmark från exploatering.

Man har förvisso fått riva några äldre hus, men det har i gengäld skapats nya värden, som överstiger de tidigare, särskilt då förskoleverksamheten gavs möjlighet att flytta in i andra lokaler. Diskrepansen mellan de två projekten får dock sägas vara anmärkningsvärd. Det bottnar kanske till viss del i olika ekonomiska förutsättningar, men det blir även tydligt att det finns olika syn på vad ett önskvärt resultat innebär.

I den lilla ekskogen vid Pjonken på norra Björkö finns en av Västsveriges högsta koncentrationer av...

Stora delar av Björkö utgjordes tidigare av militärområde, vilket sannolikt i hög utsträckning bidragit till att ön undgått mycket av det exploateringstryck som funnits på Hönö och Öckerö. Detta innebär att trots Björkös storlek, näst efter Hönö i den norra skärgården, har omfattande ytor behållits närmast obebyggda. 2024 uppgick öns befolkning enligt SCB till 1593 inv (ökning, sannolikt pga lägenheterna), vilket kan sättas i relation till Hönös 5539 inv och Öckerös 3498 inv (som dessutom båda minskat i befolkning, i synnerhet Öckerö, som tappat från 3629 inv år 2019).

I november 2023 antog Öckerö kommun en fördjupad översiktsplan för Björkö, och på sikt tänker man sig där ett byggande av omkring 400 nya bostäder. Som det ser ut hamnar dessa i anslutning till det befintliga samhället. Den näst intill obebyggda norra halvan av ön kan då även fortsättningsvis sparas som natur med lantliga inslag i form av ängar, hagar samt äldre bondgårdar mm.

Det skall bli intressant att följa denna utveckling. Dessutom har det på senare år kommit in planerare och arkitekter i den kommunala verksamheten med anknytning till öarna, vilket lovar gott inför framtiden.

Yimby Göteborg om: Björkö, skärgård, Göteborgs norra skärgård, norra skärgården, förtätning, Öckerö kommun, klassisk stil

Bloggar om: Björkö, skärgård, Göteborgs norra skärgård, norra skärgården, förtätning, Öckerö kommun, klassisk stil

Lördag förmiddag den 2 november 2024 ordnade Yimby Göteborg en stadsvandring kring Skanstorget. Syftet var att samla intryck och tankar på plats inför vårt yttrande över det aktuella planförslaget. Inbjudan gick ut med kort varsel då väderprognosen kom att se bättre ut än förväntat: soligt och kallt, men utan nederbörd. Vi blev dock en tapper liten skara om fem personer.

Under vår förra vandring på Skanstorget 2018 uppmärksammade vi bland annat göteborgsförslaget om en återuppbyggnad av landshövdingehusen på Skansberget, som vi tidigare skrivit en debattartikel om tillsammans med initativtagaren Alexander Lisinski och arkitekten Albert Svensson (som gjort fasadritningarna).

Då tittade vi även närmare på de tre olika förslagen för byggnation på Skanstorget inför omröstningen i fastighetskontorets markanvisningstävling. Vinnaren, Haga hjärta Linné, kom sedan att ligga till grund för det nu aktuella detaljplaneförslaget, som var utgångspunkten för denna vandring så här sex år senare.

Inledning

Skanstorget före bilens intåg. Notera det tidigare stråket från Övre Husargatan ner mot Husargatan i Haga, som numera skurits av. Notera även hur torgytan inskränkts sedan 1960-talets gatubreddningar. Bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum (klicka för att förstora)

November 1941: den nyligen avrivna saluhallen. Foto: Kamerareportage via Det gamla Göteborg (klicka för att förstora).

Skanstorget ca 1960: evig åminnelse. Den tidigare saluhallens form har nu permanenterats genom den reminiscerande gräsrundeln. Torgets innehåll präglas här – och framgent – av markparkering, men gatorna är ännu desamma. Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

1966. Efter breddningen av Sprängkulls-/Övre Husargatan. Notera hur kopplingen till Husargatan förändrats. Foto: L. Pennerhag; bildkälla: Det gamla Göteborg (klicka för att förstora)

1970-tal (vykort)

November 2024: "Here they are grazing in their natural habitat, a herd of large herbivores, the magnificent orange barbapapas (klicka för att förstora)."

Status quo. Bilparkering har kommit att bli den funktion som dominerat torget under längst tid (saluhallen stod bara omkring 43 år, 1898-1941). Bildkälla: Lantmäteriet (klicka för att förstora)

Illustration av aktuellt planförslag. Se vidare vårt yttrande för mer detaljer, och bifogad sammanställning av historiskt bildmaterial från platsen. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen samt Lantmäteriet (klicka för att förstora)

Den 15/11 2024, tio dagar efter samrådet var över, rapporterade dock Göteborgs-Posten att Länsstyrelsen stoppat planförslaget då detta skulle innebära "påtaglig skada på riksintresse".

I handlingarna från Stadsbyggnadsnämndens sammanträde den 17/12 återfanns det 14-sidiga dokumentet "Information om Länsstyrelsens samrådsyttrande och konsekvensbeskrivning" bifogat. I detta gick man in närmare på Länsstyrelsens yttrande, och redogjorde för möjliga vägar framåt från stadens sida (se vidare vår genomgång av dokumentet i inlägget Skanstorget efter Länsstyrelsens veto).

Vid vår förra stadsvandring på Skanstorget 2018 tittade vi bland annat närmare på de tre olika förslagen inför fastighetskontorets markanvisningstävling.

De tre olika tävlingsförslagen (klicka för att förstora).

Vinnaren, Haga hjärta Linné. Här sparades endast en liten del av torget bakom bebyggelsen. Illustration: Okidoki arkitekter (klicka för att förstora)

Aktuellt förslag. "Ett första förslag 2020 till bostäder på torget fick 'negativt planeringsbesked' från Länsstyrelsen. Politikerna gick vidare med en omarbetning som innebar en mindre och ännu mörkare gård i bostadskvarteret och en sparad smal remsa norr om ett sjuvåningshus som man kallade torg." – Caldenby och Mattsson på GP debatt. I många avseenden är det omarbetade förslaget mer likt "Emellan och emellanåt" än det som röstades fram, men med borttagen torgbyggnad. I det senaste förslaget kan man ändå tala om ett Skanstorg, och en kanske än tydligare betoning av mötet mellan Kommendantsängens och Hagas olika skalor. Illustration: Okidoki arkitekter (klicka för att förstora)

Anti-tekton: att bygga på en större del av torget vore riktigt dåligt, men att bygga på en mindre del – eller överhuvudtaget – är om möjligt ännu sämre, fast av andra orsaker. Samtidigt är den "trista parkeringsplatsen" påtagligt dålig i sig, men väcker även frågan om huruvida den är tillräckligt fruktansvärt dålig för att uppväga en så maximalt dålig åtgärd som byggnation, vilket definitionsmässigt är det sämsta alternativet vid sidan av att göra ingenting. Följaktligen blir det minst lika illa oavsett hur vi än gör, så det är sannolikt bäst att låta bli!

Piazza Navona, Rom: en smal remsa, som man kallade torg. Bildkälla: Wikimedia Commons (klicka för att förstora)

Kommendantsängen flyttar i förslaget närmare Haga, vilket förvisso ger ett mindre torg, men i gengäld skapas en plats för människor snarare än bilar. Illustration: Okidoki arkitekter (klicka för att förstora)

Stadsvandring november 2024

Det var rätt kyligt denna dag, särskilt i skuggan. Notera platsens nivåskillnad, och hur det tidigare stråket i Husargatans förlängning effektivt skurits av.

Blickfång. Skansen Kronan utgör ett tydligt fondmotiv för Skanstorget. Siktlinjerna i gatunivå mot befästningen blockeras i övrigt till stor del av bebyggelse, vilket gör att den fria vyn är en av torget utmärkande kvaliteter. Frågan är dock om det går att vitalisera och försköna platsen i övrigt, och samtidigt anlägga ett underjordiskt garage eller på annat sätt frigöra plats från bilarna, utan att göra vissa inskränkningar av torgytans storlek? 65+ år av markparkering talar rent krasst mot detta.

I förslaget sträcker sig den minskade torgytan ungefär från den vänstra trädstammen bort till Samvetets fasad.

Skanstorget är i förslaget uppdelat i tre distinkta delar: ett "entrétorg" i anslutning till gatan, ett "handelsstorg" i mitten med plats för marknader, loppisar mm, samt ett inre "parktorg", som ger en lite mer avskild del, men även hanterar regnvatten. Norr och väster om kvarteret anläggs gångfartsområden, vilket blir ett sätt att utvidga torgytan över gatorna i dessa riktningar, samt göra platsen mer attraktiv för fotgängare och för vistelse. Biltrafiken på dessa gator förblir enkelriktad, och infarten till garaget sker från kvarterets södra del. Illustration: Kragh Berglund landskapsarkitekter (klicka för att förstora)

På andra sidan gatan har man dessvärre gjort mindre lyckade fönsterbyten, vilket är synd på i övrigt fina hus, som ramar in Skanstorget (klicka för att förstora).

Övre Husargatan. Jämför med hur det såg ut 1952, före omdaningen av Annedal och gatubreddning.

Muralmålning. När den äldre bebyggelsen kring Nilssonsberg revs, och man breddade Övre Husargatan, frilades delar av en brandgavel. Sedan Artscape 2021 pryds denna nu av en väggmålning föreställande ett lejon av konstnären Kalouf från Lyon (klicka för att förstora).

Barbazoo

Småskalig inramning av torget åt Haga till. De fina trähusen ligger även bra till för solen, men dessvärre finns få lokaler på denna sida.

Vid sidan av oss var det åtminstone en person som nyttjade platsen.

Klassisk butik till vänster, och en av uppgångarna till Skansen Kronan rakt fram.

I detaljplaneförslagets ambitiösa gestaltningsprogram redovisas många kvaliteter från den omgivande stenstaden i Kommendantsängen, och som utgör en tydlig inspirationskälla för det planerade kvarteret. Bland annat delas de olika husfasaderna in vertikalt, och ges en tydlig sockel, ett mittparti samt en avslutning uppåt. Andra aspekter rör exempelvis balkonger, som placeras först på tredje våningen enligt dåvarande byggnadsordning.

Fasadindelning enligt gestaltningsprogrammet. Illustration: Okidoki arkitekter (klicka för att förstora)

Kastellgatan

Notera balkongerna, som konsekvent återfinns på våning 3-6.

Korsettfabriken

Den föreslagna förskolebyggnaden.

Förskolans uttryck ansluter till Haga och den oreglerade trähusbebyggelse som fanns kring Skansbergets fot. Trävolymen placeras indragen, i likhet med de avrivna landshövdingehusen på Skansberget, på en vidareutveckling av den befintliga stenmuren från 1915. Detta gör att man läser byggnaden som ett mindre tvåvåningshus uppe på en stensockel. I själva verket är den murade stenvolymen en del av byggnaden, och ger plats för bland annat tillagningskök och personalutrymmen. Illustration: Okidoki arkitekter (klicka för att förstora)

Ytterligare barbapapor

Huset till vänster av Haga projektgrupp (Arkitektlaget och Wallinders) 1982 är, vid sidan av Samvetet, det enda som överhuvudtaget nämns under rubriken Skanstorget i Caldenbys "Guide till Göteborgs arkitektur" (2006). Så mycket för det torget kan man tycka, särskilt i ljuset av den sentida produktionen av debattartiklar. Det finns förvisso en lokal i bottenvåningen, som Bostadsbolaget nyttjar för att ta hand om sina lägenheter i Haga (klicka för att förstora).

1915. Byggnaden som revs var från 1865. Den köptes av Göteborgs socialdemokratiska arbetarekommun 1899, och kom att bli stadens första Folkets Hus. Verksamheten flyttades senare över till Arbetarföreningens hus vid Järntorget 1909. Foto: Olga Rinman; bildkälla: Carlotta, Göteborgs Stadsmuseum (klicka för att förstora)

1971. Göteborgs Stad köpte sedan huset 1917, och drev där ett natthärbärge tills 1967. Vid tillfället för detta foto är dock byggnaden ett minne blott. Bildkälla: Sebastian Staaf (klicka för att förstora)

Tidigt 1960-tal. De avrivna husen längst bort till vänster, och den numera byggnadsminnesförklarade huslängan till höger om dem. Foto: Jan Polheimer via Det gamla Göteborg (klicka för att förstora)

1982. Notera nytillskottet till vänster. Bildkälla: Stadsbyggnadskontoret via Kulturmiljöunderlag 2010 (klicka för att förstora)

Fin och välbevarad huslänga, men närmast i avsaknad av lokaler.

Denna lokal borde verkligen tas tillvara om detaljplaneförslaget realiseras (Samvetet till höger).

En av uppgångarna till Skansen Kronan till vänster, och en potentiell förskolegård rakt fram.

Lek med hund.

Branten upp mot Skansen Kronan.

Sverige en helt vanlig dag i verkligheten i Göteborg.

Subliminalt meddelande...

Vi blev uppmärksammade på att de nedersta balkongerna avviker i storlek, och att dessa skall ha tillkommit efter att det tidigare skärmtaket tagits bort (klicka för att förstora).

Den som lever får se.

Yimby Göteborg om: Skanstorget, Haga, Kommendantsägen, Länsstyrelsen, stadsvandring, yimbyvandring

Bloggar om: Skanstorget, Haga, Kommendantsägen, Länsstyrelsen, stadsvandring, yimbyvandring

Under hösten 2024 tog föreningen FASAD och bebyggelseantikvarien Torbjörn Lindstedt (Platsutveckling Think Tank) initiativ till ett filmprojekt om det rivningshotade Valhallabadet i Göteborg.

Staffan Bengtsson, som gjort bland annat SVT:s dokumentärserie K-märkt på 1990-talet, anlitades för att göra en dokumentärfilm som sammanfattar badets sociala, kulturhistoriska och arkitektoniska värden. Filmprojektet möjliggjordes genom donationer, och hade premiär 2025-03-15 på Bio Capitiol vid Skanstorget. Nu finns filmen tillgänglig på Youtube:

Valhalla - folkhemsbadet
Producent: Staffan Bengtsson
Foto: Fredrik Redelius
Medverkande: Claes Caldenby (arkitekt och arkitekturhistoriker), Johanna Roos (bebyggelseantikvarie), Boel Melin (Higab), Ulla Skoog (skådespelerska och Husesyn i P1), Pontus Orrbacke (arkitekt) mfl.
Speltid: 22 minuter

Yimby Göteborg om: Valhallabadet, Valhalla, dokumentärfilm, rivningshot, föreningen FASAD

Bloggar om: Valhallabadet, Valhalla, dokumentärfilm, rivningshot, föreningen FASAD

Göteborgs behov av en ny inomhusarena har varit ett återkommande debattämne genom åren, och inte minst huruvida Scandinaviums ersättare även fortsatt skall förläggas till "Evenemangsstråket" vid Skånegatan, eller om den i stället bäst placeras i ett mer perifert läge. 2018 presenterade Yimby Göteborg ett förslag om att den nya arenan skulle uppföras i Gamlestan vid Slakthusområdet, en bit utanför centrum men med välutbyggd infrastruktur och kommunikationer.

Från den politiska majoritetens sida i frågan (S, M, V, C, D, L) har man velat se en centralt belägen och lättillgänglig arena. Man vill även att befintliga idrottsverksamheter skall kunna pågå utan avbrott under byggtiden. Valet har då till slut hamnat i att bygga den nya arenan i samma kvarter som den gamla, och med utgångspunkt i en sekventiell förnyelse där såväl Scandinavium som Valhallabadet rivs. Detta avspeglas i skrivande stund av två aktuella detaljplaner: Centralbad och blandstad norr om Valhallagatan samt Arenor och blandstad söder om Valhallagatan (båda ute på samråd tills 2025-06-17).

Problemet med detta är dels att sekvensen förutsätter en rivning av Valhallabadet (samt övrig bebyggelse), dels att det riskerar att bli mycket kostsamt.

Finns det måhända bättre lösningar på arenafrågan?

Arenakvarterets nuvarande utformning. Bildkälla: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

Alternativt förslag: Arenakvarteret 2030

2022 tog Anders Carlsson, fastighetskonsult och tidigare förvaltningschef för Svenska Mässan, initiativ till ett alternativt förslag (pro bono) i samarbete med Pontus Orrbacke från arkitektkontoret Krook & Tjäder (se vidare dokumentärfilmen: Valhalla – folkhelmsbadet [vid 15:40]).

Motförslaget utgår huvudsakligen från om- och tillbyggnad snarare än rivning, vilket man menar kan leda till en uppskattningsvis 40% lägre totalkostnad för projektet, samtidigt som Vallhallabadet kan bevaras och byggas ut.

Nedanstående genomgång bygger dels på vad som framgår i det underlag som tagits fram (vi har fått tillåtelse att återpublicera bildmaterialet), dels på mina anteckningar från en debatt på Chalmers den 9/4, där Pontus deltog och gav en presentation av förslaget.

Pontus Orrbacke gav en presentation av motförslaget under en debatt om arenafrågan och Vallhallabadet på Chalmers den 9/4, som anordnades av Arkitektur- och Teknikprogrammets Arbetsgrupp för Hållbar Utveckling (ATAH).

Välbesökt debatt. Deltagare: Daniel Bernmar (V) som representant för den politiska majoriteten i frågan och stadens förslag (all heder åt honom som ställde upp, särskilt då förslaget om att riva Valhalla väckt starka reaktioner); Pontus Orrbacke, arkitekt från Krook & Tjäder, och representant för motförslaget; Ola Nylander, professor i Byggnadsdesign på Chalmers, samt engagerad i föreningen FASAD (klicka för att förstora).

Aktuellt planområde och motförslaget. Notera att den streckade ytan är i princip tom, vid sidan av de nya gulmarkerade idrottshallarna där staden tänker sig ett nytt centralbad. Övrig yta (som inte inkräktar på Nya Ullevis behov av uppställningsplats) kan på så vis exploateras med bostäder. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

Kostnadsjämförelsens siffror behöver sannolikt revideras uppåt, men ger ändå en fingervisning. Bildkälla: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

Staden har valt en sekvens där man först bygger ett nytt centralbad norr om Valhallagatan, och sedan river Valhallabadet. Efter detta går man vidare med förnyelsen av Arenakvarterets samtliga olika delar i tur och ordning. Syftet är att inga störningar av pågående idrottsverksamheter skall uppstå då ersättningslokaler uppförs innan befintliga lokaler rivs.

Motförslaget bygger på en annan sekvens, som förvisso kan bidra till vissa störningar av idrottsverksamheterna (Frölunda missar en säsong i Scandinavium), men i gengäld kan bli betydligt mindre kostsam, samt möjliggör ett bevarande och vidareutvecklande av merparten av den befintliga bebyggelsen, i synnerhet Valhallabadet.

Scandinavium byggs in

I motförslaget bygger man ett nytt och starkare yttre skal runt det befintliga Scandinavium. Detta gör att man kan ta till vara på byggnadens gradänger, men då taket tas bort kan även fler läktare tillföras, vilket ökar publikkapaciteten till omkring 18000.

Scandinaviums nuvarande entréparti rivs. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

Ett nytt yttre hölje byggs kring den befintliga arenan. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

Befintligt tak tas bort. Den större volymen möjliggör fler läktare och en ökad publikkapacitet. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

Sektion. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

Scandinaviums nuvarande utformning. Bildkälla: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

Möjlig utformning efter ombyggnad. (Fastna inte i byggnadens gestaltning, förslaget handlar först och främst om principen av ett yttre skal!) Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

Scandinaviums nuvarande utformning från Burgården/Skånegatan. Bildkälla: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

Notera att Scandinavium i förslaget behåller sin framträdande plats vid Skånegatan, snarare än som i stadens förslag hamna i andra änden borta vid Mölndalsån. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

Scandinaviums nuvarande utformning (lite annan vinkel än tidigare). Bildkälla: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

Ytterligare gestaltningsförslag för att betona principen om det yttre skalet. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

Den nya arenan kan potentiellt bli ett intressant inslag i stadsbilden när det mörknar. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

De gamla sporthallarna rivs

Det finns enighet om att de befintliga sporthallarna behöver rivas.

Sporthallarna i mitten rivs. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

På platsen uppförs en mindre multiarena. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

Vy från det föreslagna arenatorget. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

Valhallabadet bevaras och byggs ut

Ett uppgraderat Valhalla. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

Nuvarande vy från Valhallagatan. Bildkälla: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

Framtida vy från Valhallagatan? Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

Nuvarande badanläggning sedd från Gårda på andra sidan Mölndalsån. Bildkälla: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

Valhallabadet byggs ut. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

Utbyggnadens interiör mot Mölndalsån och Gårda. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

Nya sporthallar + övriga lokaler

Nya sporthallar uppförs på den nuvarande markparkeringen. Notera gångbron över Valhallagatan till det övriga komplexet. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

Ny multieventhall ovanpå. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

Möjliga högdelar (personligen hade jag skippat höga volymer vid Mölndalsån. Skånegatan känns i så fall lämpligare för detta ändamål). Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

Logistik

En viktig aspekt är att arenakomplexet tillgängliggörs för angöring av transporter, utrustning mm. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

Integrering. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

Publikkapacitet

Samlad publikkapacitet på över 30000. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 Sammanfattningsvis

Under debatten på Chalmers den 9/4 påpekade Bernmar (V) att det funnits gott om målkonflikter på vägen, och att det därför tagit 20 år samt "8000 sidor av utredningar", vilket utmynnat i "det förslag flest partier kunnat enas om".

Man får ha respekt för frågans komplexitet, men samtidigt väcks många funderingar. För att den valda sekvensen skall kunna gå ihop behöver Valhalla rivas. Dessutom uppskattas totalkostnaden för det nya arenakvarteret till 14-15 miljarder kronor. Är detta rimligt?

En bättre sekvens? Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

Ett minne blott?

Yimby Göteborg om: Valhalla, Vallhallabadet, Scandinavium, arena, arenakvarteret, arenafrågan, Evenemangsstråket, Skånegatan

Bloggar om: Valhalla, Vallhallabadet, Scandinavium, arena, arenakvarteret, arenafrågan, Evenemangsstråket, Skånegatan