Yimby Göteborgs stora pris till Albert Lilienbergs minne går i år till...

Rickard Stark, Maja Ivarsson
& Johan Navjord, OkiDoki! Arkitekter
Cathrine Gerle, AB Poseidon
Annika Carlsson, Egnahemsbolaget
Carolina Högvall, Stadsbyggnadskontoret

för "Backa Grön". Plan för stadsmässig bebyggelse längs Litteraturgatan i Backa.

Motiveringen lyder:

Lena Törnros & Björn Lindgren m fl, Trafikkontoret
för omdaningen av Odinsplatsen.

Linda Leman m fl, Trafikkontoret
för Badhuslänken. Spårväg mellan Järntorget och Lilla torget.

Cathrine Gerle m fl, AB Poseidon samt Eva Grane m fl, Semrén+Månsson
för nybyggnation på Holländareplatsen, Gamlestaden.

Tidigare års Yimbypristagare:

2015:
Ola Serneke för Karlastaden, blandstad på Lindholmen
2014:
Gustav Appel, Joakim Häggström, Emma Hedenryd och Roland Sundell för Kville saluhall.
2013:
Håkan Cullberg och Tomas Lundberg för initiativet Viking Green City - stadsplan för Frihamnen.






Fotnot
Yimby Göteborgs stora pris till Albert Lilienbergs minne (Yimbypriset) är ett årligt stadsbyggnadspris som går till hen eller dem som bidragit till en bättre stadsutveckling i Göteborg. Vinnaren utses av medlemmarna i nätverket Yimby Göteborg. Ansvariga för Yimbypriset är Yimby Göteborgs samordnare vilka även administrerar tävlingen.

Lilienberg
Stadsplanefantasten Albert Lilienberg, som vi på detta sätt väljer att hylla eftersom vi älskar stadsplaner, var stadsplanechef i Göteborg 1907-1927 och stod bakom stadsplaner för bland annat Gamlestaden, Brämaregården, Kungsladugård, Bagaregården. Många av hans planer och idéer blev tyvärr aldrig genomförda. Vi ser honom som en förebild och en inspirationskälla när vi tar fram dagens och framtidens stadsplaner för Göteborg.

YimbyGBG om: yimbypriset, stadsbyggnadspris, yimby awards, Göteborg, okidoki, poseidon, backa grön, backa, litteraturgatan

Bloggar om: yimbypriset, stadsbyggnadspris, yimby awards, Göteborg, okidoki, poseidon, backa grön, backa, litteraturgatan

Att barnfamiljerna tar sitt pick och pack och flyr ut ur centrala Göteborg till Billdal, Kungsbacka eller Mölnlycke har säkert inte undgått någon. Det är lätt att få uppfattningen att centrala Göteborg i princip är tömt på barn och framförallt tonåringar. Möjligen finns en och annan familj kvar som inte har lyckats få ordning på sitt liv. Inget kunde vara mer fel. Det finns en annan bild och ett annat perspektiv. Jag har anat det men blev ändå helt överraskad hur skarpt och tydligt det framträdde.

Som sagt tar många barnfamiljer sig från centrala staden till periferin. I facebook-gruppen har vi upprepade gånger diskuterat om det är en push-effekt eller pull-effekt som driver detta. Är det kombinationen av ett behov av större boendeyta och höga kvadratmeterpriser i centrala Göteborg som trycker ut barnfamiljerna till där det är billigare? Eller är det är starka drömmar om en helt egen täppa och en (till synes) grönare miljö som drar dem till småhusen? Vi släpper den diskussionen för tillfället och fokuserar istället på de barn och barnfamiljer som blir kvar.

Studerar vi först hela Göteborg så ser vi hur en betydande andel barn i alla åldrar finns i kommunen. Det finns drygt 7000 nyfödda och som lägst knappt 5000 vid 16 års ålder. Det som syns i dessa tal är till viss del utflyttningen från Göteborg till kranskommunerna men även årskullsvariationen där betydligt fler föds idag än för 16 år sedan. Vi kan konstatera att den stora huvuddelen av barnen och barnfamiljerna blir kvar i Göteborg, vilket kan vara ett nyttigt perspektiv att ha med sig i diskussionerna.

Var finns då barnen i Göteborg? Det klassiska är att räkna antalet barn i administrativa enheter och då konstatera att Billdal är det primärområde med flest barn. Topp fem ser ut som följer (från nyfödda till och med 17 år, 31 december 2015):

1. 3110 Billdal
2. 2821 Kärra
3. 2674 Nolered
4. 2625 Björlanda
5. 2624 Östra Bergsjön

Eller så noteras var andelen barn är störst:

1. 32% Björlanda
2. 31% Eriksbo
3. 30% Hammarkullen
4. 30% Utby
5. 30% Norra Biskopsgården

Som väntat har vi många barn i de perifera primärområdena. Både i mer välbärgade områden där småhus dominerar och i miljonprogramsområden där familjerna tränger ihop sig i mindre lägenheter.

Typhuset för barn?

Samtidigt, i befolkningsprognosen från 2015 går det att läsa att SDN Majorna-Linné är den stadsdel där det föds flest barn. På inget annat ställe i regionen föds så många barn på så liten yta. Det är här vi har regionens vagga. I stadsdelen finns drygt 10.000 barn vilket är lika mycket som Askims samlade befolkning. Lägger vi till barnen i Centrum finns totalt drygt 17000 barn vilket är mer än tätorten Lerums befolkning. Flest barn finns i Kungsladugård (1753), Masthugget (1634) och Majorna (1592). Det saknas inte barn i de centrala delarna.

Ett annat sätt att se på var barnen finns är att studera barntätheten, dvs var är koncentrationen av barn som störst. Det är nu de börjar bli riktigt intressant. Går vi ner på primärområdesnivå och studerar barntätheten så är topp fem i Göteborg för åldergruppen 0-5 år (barn/ha):

1. 14.6 Olivedal
   
2. 13.4 Stigberget
3. 10.8 Redbergslid
4. 10.2 Masthugget
5. 9.9 Högsbohöjd

Billdal, Kärra, Nolered och Björlanda som hade störst antal barn har ordentligt under ett barn/ha och Östra Bergsjön har runt 2.5 barn/ha.

Barntätethet ålder 0-5 år i primärområden. Observera den logaritmiska skalan på färgerna. (Klicka för högre upplösning.)

Men barnfamiljerna drar ju från centrum när barnen blir lite äldre? Ja, mellan 0-5 år sker en utflyttning men faktum är att hela 60% av barnen blir kvar i SDN Majorna-Linné. Så i den stadsdel som är hela regionens vagga blir majoriteten kvar. Frågan är om inte Majorna-Linné måste börja ses inte bara som en vagga utan även som en ungdomsgård.

De tätaste primärområdena för barn mellan 6-17 år är Grevegården (16.7 barn/ha), Stigberget (15.3 barn/ha), Haga (13.5 barn/ha), Olivedal (13.1 barn/ha) och Landala (12.8 barn/ha). Grevegården ligger i Tynnered väster om spårvagnsspåren mellan Västerleden och Opaltroget och består av framförallt miljonprogramslameller på före detta åkermark. Det är undantaget som bekräftar regeln om att den högsta barntätheten även bland de äldre barnen finns i centrala Göteborg.

Barntätethet ålder 6-17 år i primärområden. Observera den logaritmiska skalan på färgerna. (Klicka för högre upplösning.)

Ett tänkbart perspektiv är att inte se få barn som det utmärkande för de centrala stadsdelarna, utan snarare exceptionellt mycket andra utan barn (t.ex. studenter och unga vuxna). Billdal har å andra sidan väldigt få invånare givet ytan och exceptionellt få i spannet 20–40 år vilket drar upp andelen barn.

I de centrala stadsdelar har du som barn nära till andra barn. Här räcker det med en kort promenad för att ta sig till skola. Det är alltid kul att se knattarna i gäng om ett par tre som tar sig själva till Oscar Fredriks skola och Hagaskolan på morgonen. Eller när man ser ett barn som knappt kan gå sakta ta sig över Linnégatan på en balanscykel medan bussar och bilar står stilla. Eller när förskolan drar i väg de minsta på tur i någon storts vagnar med plats för 6–8 barn i varje. Eller när lekparken vid Värmlandsgatan / Fjärde Långgatan är fylld av lekande barn och föräldrar på dagen för att under kvällen husera ett gäng ungdomar som filosoferar liggandes på rygg med en folköl i handen. Höjdpunkten var i höstas när en pappa och hans 10 åriga son använde Fjärde Långgatan till badmintonplan. Samspelet mellan dem och bilisterna som då och då kom var underbart att se. Och då har jag inte nämnt Plikta...

Miljö för barn.

Det vore onekligen intressant att veta om de familjer som stannar sitter på billiga hyreskontrakt och inte anser sig har råd att köpa något större på acceptabelt pendlingsavstånd, om det är familjer med mycket pengar som kan köpa sig boytan centralt eller om det är stadsälskare som värderar korta avstånd framför både boyta och egen täppa.

Sammantaget ger detta att det är viktigt att planera för barns behov även i våra täta stadsdelar. Det är viktigt att göra detta utan att slå sönder den attraktivitet och de kvaliteter som kommer ur själva boendetätheten. Jag har varit inne på planeringen av barnen och bilarna tidigare och just nu är det kanske speciellt viktigt att få ordning på förskolor och skolor. Gång efter annan verkar planeringen utgå ifrån tanken att barnfamiljerna i högre grad ska välja periferin, vilket de inte gör, med baracker och stora förskolegrupper som resultat. De barn som varit i brackförskolorna behöver rimligen snart grundskolor. Hur ser planeringen av nya grundskolor ut?

Planerat för barn?

Avslutningsvis, ibland framförs det att bebyggelsen i Frihamnen måste vara låg och gles för att attrahera barnfamiljer. Det högst tveksamt om detta är riktigt. Bevisligen attraherar Göteborgs tätaste primärområden majoriteten av de barnfamiljer som bildas där.

Grunddatan som har behandlats kommer från Göteborgs statistiksida Excell-filen "Folkmängden den 31 december 2015" med 1 årskklasser på primärområdesnivå.

YimbyGBG om: stadsplanering, barn, barntäthet, olivedal, billdal, majorna, masthugget,

Bloggar om: stadsplanering, barn, barntäthet, olivedal, billdal, majorna, masthugget,

Yimby Göteborg har skickat in ett yttrande över Detaljplan för Bostäder och verksamheter vid Karlavagnsplatsen inom stadsdelen Lindholmen i Göteborg eller med andra ord Karlastaden. Du kan stödja vårt yttrande genom att använda formuläret på Stadsbyggnadskontorets hemsida eller genom att maila sbk@sbk.goteborg.se. Synpunkter behöver vara inne senast idag tisdag den 15:e mars.

Bild: TMRW

Du kan t.ex. skriva:

Yttrande över Detaljplan för Bostäder och verksamheter vid Karlavagnsplatsen inom stadsdelen Lindholmen i Göteborg

Diarienummer SBK: BN0735/13

Allmänt

YImby Göteborg är mycket positivt till ambitionen att skapa en riktig blandstad vid Karlavagnsplatsen. I de flesta andra planer (t.ex. Frihamnen, Mölndalsvägen, Säterigatan, mm) planeras det för en boende- och arbetsplatstäthet som på sin höjd säkerställer verksamhetslokaler och aktiva bottenvånigar vid några få torgbildningar och/eller några få stråk. Här har vi istället en plan som säkerstället aktiva bottenvåningarna längs alla gator, dvs en plan som sätter blandstaden i centrum, och som lyckas med detta genom att tillåta att tillräckligt med människor för dessa lokaler får finnas i närområdet genom många bostäder och arbetsplatser. Den här planen och projektet kan bli en mycket bra modell för framtida stadsutveckling. 

Vi har dock några synpunkter på viktiga detaljer.

Synpunkter

Förändra inte planbeteckningarna

Kvarteren har fått den mycket generella planbeckningen BCDKOPS (för utom det med tornet som saknar S). 
B - Bostäder
C - I bottenplan medges endast centrumverksamhet
D - Vård
K - Kontor
O - Hotell
P - P-garage
S - Skola / förskola

Detta är mycket bra och kan bli en god utgångspunkt för en dynamisk blandstad som kan förändras över tid utan behov av nya planprocesser.

Vi vill understryka att det är ytterst viktigt att beteckningen "C - I bottenplan medges endast centrumverksamhet" för alla kvarteren längs alla gator bibehålls genom hela planarbetet fram till att planen vunnit laga kraft. Denna planbestämmelse är nyckeln till att stadsdelen upplevs som en attraktiv blandstad från gatunivå.

Det är också bra att planen med "B2 - Minst 30 procent av bruttoytan ovan mark ska användas för bostadsändamål" och "B3 - Minst 50 procent av bruttoytan ovan mark ska användas för bostadsändamål" säkerställer inte området blir helt kontoriserat, utan att människor också bor här så att området kan leva även under kvällstid.

Gator, stråk och kopplingar till omgivningar

Det planerade området har ett gatu/gaturrumssystem som inte helt naturligt kopplar till omgivande gatustruktur och det är oklart hur framtida gatustrukturer kan läggas till denna plan. Karlavagnsgatan, som skär genom området, får genom området en smalare utformning och ändrar karaktär från generisk gata till ett gångfartsområde utan enkel möjlighet till genomfartstrafik. Hela området inklusive gatorna ställs som på ett gemensamt garagepodium som har en högre nivå än omgivningen. Biltrafiken är istället hänvisad till stora omvägar runt kvarteren eller till två garageinfarter i områdets ytterkanter.

Biltrafiken är inte bara strypt genom området utan även runt det. Från Polstjärnegatan, norr om kvarteren, går det inte ta sig kortaste vägen österut till nuvarande Karlavagnsgatan. Istället leds trafiken en omväg först väster ut och sedan runt parken till Nya Polstjärnegatan utmed Hamnbanan, vilken betecknas som "väg" i detaljplanen. Detta är inte en stadsstruktur med generiska gator och naturliga stråk. Istället är det mer av ett (relativt) bilfritt område utifrån matat av biltrafik via leder optimerade endast för biltrafik. Det är en variant på det gamla tänkandet med "bilfria öar i ett hav av bilism".

Det är också intressant hur området matas med biltrafik "bakifrån" och inte från Lindholmsallén, vilket hade varit mer naturligt. Vad är vitsen med den 80 meter breda och ödsliga Lindholmsallén om den inte ska fyllas upp med (bil)trafikströmmarna?

Vi ser gärna att gatorna mellan kvarteren görs till något bredare stråk som kan husera en intensiv mix av trafikslag, inkl. biltrafik. Vi ser också gärna att dessa stråk blir naturliga förlängningar på befintliga och kommande gator i området. Det är viktigt att de planerade kvarteren inte vänder sig inåt utan även vänder sig mot och öppnar upp sig mot omgivningen. Området behöver kopplas med tydliga gatudragningar och stråk, och verksamheternas entréer även riktas utåt mot omgivningen. Framför allt Karlavagnsgatan i sin befintliga sträckning borde vara det naturliga stråket med en intensiv mix av trafikslag och trafikanter. 

Skiss på en mer generisk gatustruktur som främjar sammanhanget med resen av staden.

Karlatornet

Karlatornet saknar sockel. Nu verkar experter på höga hus vara inblandade i projektet, men vi vill ändå lyfta fram att höga byggnader utan sockel vid flertalet tillfällen har skapat problem med starka vindar i gatunivå. Torontos "Tall Building Design Guidelines" förespråkar en sockellösning där huvuddelen av tornet står indragen från sockelns fasad.

Vad gäller tornet i övrigt är vi i variationens namn positiva till detta initiativ. Om Göteborgs ska vara en stad som är "Öppen för världen" är det just sådana här för Göteborg nydanande initiativ som måste tillåtas, speciellt som den arkitektoniska kvaliteten håller en mycket hög nivå. Att tornet kan komma att ses från många platser i Göteborg ska ses som något positivt som kommer att ge många göteborgare en intressantare upplevelse av staden och därmed potentiellt en ökad livskvalitet.

Prioritera planen

Slutligen vill vi uppmana stadsbyggnadskontoret att prioritera arbetet med denna plan så att den skyndsamt kan granskas, ställas ut och antas.

YimbyGBG om: yttrande, stadsplanering, lundby, lindholmen, karlastaden, karlatornet

Bloggar om: yttrande, stadsplanering, lundby, lindholmen, karlastaden, karlatornet

Yimby Göteborg skickade förra veckan in ett yttrande över Plan för bostäder vid Fyrklöversgatan i stadsdelen Tolered i Göteborg. Här är det i sin helhet.
 

Yttrande över Bostäder vid Fyrklöversgatan inom stadsdelen Tolered i Göteborg

 Diarienummer SBK: BN0541/13
 

Allmänt

Yimby Göteborg är mycket positiva till exploatering i området. Det är ytterst viktigt att man planerar denna plan utifrån ett större perspektiv och att man ser utanför själva planområdet. I och med att man har som ambition att göra om Björlandavägen till en stadsboulevard kan denna plan bli normbildande i denna process. Alltså är det viktigt att redan nu titta över möjligheterna till hela gatans utformning och anpassa planen därefter. Björlandavägen är en väl trafikerad gata, vilket är en tillgång att utnyttja för utvecklat stadsliv.

Vissa likheter finns här med den plan för förtätning längs Litteraturgatan i Backa, även kallat ”Backa grön” (Okidoki! Arkitekter, Poseidon, Egnahemsbolaget), som fått mycket uppmärksamhet på sistone. (Se bild nedan) Vi ser gärna att man tittar på deras arbete när man går vidare med denna plan, både vad gäller gaturstruktur, kvartersformer och gestaltning.


 

Förslaget "Backa Grön" - en plan att inspireras av!

Synpunkter

Gator, stråk och kopplingar till omgivning


Björlandavägen - en framtida stadsboulevard

”Trafikkontoret utreder möjligheten att omvandla Björlandavägen till en stadsboulevard. Planförslaget är utformat för att skapa kvarter mot Björlandavägen med en stadsmässig bebyggelse. Planförslaget innebär att lokaler kan tillskapas i markplan mot Björlandavägen.”


Dagens Björlandavägen är onödigt bred och har icke utnyttjade impediment på båda sidor, framförallt på den södra sidan. Vägen bör smalnas av med bebyggelse på båda sidor. (se illustrationer) I och med planens begränsning norrut till att inte innefatta den outnyttjade gräsytan intill Björlandavägen förutsätter vi att planen är att flytta Björlandavägen när den blir stadsboulevard en aning söderut för att möjliggöra bebyggelse även norr om gatan (se illustration 1). I annat fall föreslår vi att man utökar planområdet norrut. (se olika scenarion på illustrationerna 1,2 och 3.)


Fyrklöversgatan

”Fyrklöversgatan föreslås bli en del av bostadskvarteret och ge en ökad stadsmässighet till området.”

Det är svårt att förena stadsmässighet med återvändsgränder. Fyrklöversgatan bör löpa igenom området och anknyta Jordbrukaregatan i väster som i framtiden kan göras om till lokalgata. På så sätt får området en naturlig genomströmning vilket gynnar det lokala stadslivet. Risken är annars att man skapar ett alltför stort slutet bostadsområde då man innesluter både nuvarande och planerad bebyggelse.

Vi ser gärna att man mellan kvarteren möjliggör gator för att inte innesluta området. Samt att man öppnar upp minst en portal genom de nuvarande långa byggnadskroppen längs Fyrklöversgatan, för att kunna ansluta till en av de nya gatorna. (se rosa markör på illustration 1)

Illustationerna (1, 2 och 3) visar på tänkbar alternativ struktur i aktuell plan (gult) men även på möjlig framtida förtätning i närområdet och längs med Björlandavägen. Även inom planområdet finns som synes möjligheter att sluta de nuvarande kvarteren i en framtida förtätningsprocess av stadsdelen.


Kvartersstruktur i relation till framtida möjlig förtätning.


Illustration 1 - Avsmalad Björlandaboulevard via bebyggelse norr om vägen. Vägbana flyttad söderut.





Illustration 2 - Bred Björlandaboulevard (nuvarande bredd inkl. impediment söder om vägbana.)





Illustration 3 - Avsmalnad Björlandaboulevard (nuvarande gatuläge, exkl. impediment söder om vägbana som kan användas för ny bebyggelse)

Kvartersstruktur och innergårdar

I planen föreslås öppna gårdar mot Fyrklöversgatan. Öppna gårdar kan lätt upplevas som både privata och offentliga på samma gång, vilket tenderar att resultera i att varken boende, närboende eller besökare nyttjar gårdarna/grönytorna nämnvärt. Bättre att låta offentliga grönytor (parkmiljö) vara just offentliga och låta privata (innergårdar) vara just privata. Stadsdelen är redan idag övermättad med halvprivata grönytor.

Ett förslag ifall man inte vill sluta kvarteren helt är att höja upp gårdarna en våning och placera olika sorters boendelokaler som samlingslokaler, redskapsbodar, tvättstugor och eventuella garage med mera i bottenplan längs Fyrklöversgatan. Denna metod tillåter även att man har möjlighet att inrymma större lokaler såsom livsmedelsaffär etc under gårdarna, med entré ut mot Björlandavägen. Vill man förbinda gårdarna mot Fyrklöversgatan enkelt kan man anlägga trappor upp till gården från gatan. (se exempel i bild nedan)

Lokaler

”Bottenvåningarna på de högre husen (6 våningar och högre) i nybyggnationen utförs med förhöjd takhöjd för att möjliggöra verksamheter och handel i framtiden.”

Här ser vi gärna att man tillämpar förhöjd takhöjd i samtliga bottenvåningar, även i de lägre husen. Framförallt mot Björlandavägen, den framtida stadsboulevarden. Lokaler är en förutsättning till ett bra stadsliv och det är viktigt att man framförallt i väl trafikerade stråk möjliggör verksamhetslokaler av olika slag. Bottenvåningar lämpar sig dessutom bäst för publika verksamheter, då lägenheter i bottenplan ut mot gata inte är att föredra på grund av insyn, otrygghet etc. Med upphöjda gårdar finns möjlighet till lägenheter med fönster och entré vid en ”förhöjd bottenplan”. 

Verksamhetslokaler bör etableras i olika storlekar och typer för olika sorters verksamheter och prisklasser. Fyrklöverns möteslokaler som ska ersättas kan med fördel placeras i bottenplan i de nya kvarteren.




Våningsantal

Vi ser gärna att man ökar våningsantalet, särskilt i byggnaderna som vetter mot Björlandavägen då vi anser att gaturummet tål en högre exploatering än vad planen säger. Detta medför även att området får in fler bostäder och större underlag till stadslivet vad gäller handel etc. In mot Fyrklöversgatan kan man placera lägre byggnader, jämför moderna landshövdingehus samt gårdshus.




Parkering

Till att börja med vill vi att man ser över behovet av p-platser, en sänkning av p-normen. Alla nya bostäder behöver inte ha tillgång till p-plats då kvarteren är centrala och med god kollektivtrafik. Tanken att utforma parkeringshus/husen som stadskvarter är god. Här är precis som med övriga byggnader gestaltning viktig. Det ska helst inte kännas som ett P-hus utan som en byggnad bland övriga i staden. Viktigt att bottenplan/bottenplanen blir publik med verksamhetslokaler. Möjlighet finns även för parkering under eventuella upphöjda innergårdar.
Vi vill även att man ser över placeringen av parkeringshusen med tanke på framtida förtätning i området. Korsningen Björlandavägen-Wieselgrensgatan kan i framtiden bli en viktig knutpunkt och centralpunkt längs en stadsboulevard, dessutom vän exponerad. Är detta bästa läget för ett parkeringshus? Bra att man ser över möjligheten på att dela upp det i två volymer. Vi ser gärna att man införlivar dessa i kvartersform med lokaler i bottenplan.


Sociala aspekter

I planen uttrycks en ambition av att den nya bebyggelsen ska bli en del av helheten, eller enheten som kallas ”Fyrklövern”. Det är både positivt och negativt. Här finns möjlighet att skapa stadskvarter som stadsdelens invånare kan vara stolta över, hjälpa till att höja områdets status och skapa en vackrare och mer trivsam miljö, både för nya och tidigare boende och besökare.
Samtidigt anser vi att man inte ska skapa alltför stora och slutna bostadsområden utan istället låta kvarteren bli en del av den övriga staden.

Viktigt att man satsar på att bygga lägenheter i varierade storlekar och utförande för att på så sätt få en mix av boende.


Träd

I liggande plan föreslår man att ersätta nuvarande trädrad med små träddungor utplacerade längs Björlandavägen. Vi ser hellre att man placerar en ny trädrad längs Björlandavägen, med tanke på framtida boulevardisering. Dessutom vill vi ha fri gatupassage in mellan kvarteren. Övriga träd kan placeras i området, längs fyrklöversgatan samt på innergårdar.


Arkitektur och gestaltning

Utformning och arkitektur är viktig. Variation i både uttryck, material och byggnadshöjder är ett krav. I planbeskrivningen står skrivet att man önskar att den nya bebyggelsen blir en del av nuvarande bostadsområde längs Fyrklöversgatan. Här är det dock viktigt att det inte blir ett argument för att utformningen blir likartad. Vi ser ingen anledning till att man inte kan bryta av nuvarande arkitektur avsevärt i den nya bebyggelsen, som är alltför likartad idag. Med vacker och varierad arkitekturstil kan det berika nuvarande område samt göra stadsdelen mer attraktiv för både boende, besökare samt handel. Jämför med den goda
planen för bebyggelse längs Litteraturgatan i Backa (Okidoki, Poseidon, Egnahemsbolaget). Att skapa stadsmässig bebyggelse innebär att man inte bara med struktur och form, utan med gestaltning formar kvarteren så att de signalerar stad.

Här följer några enkla kriterier för lyckad utformning:

- Tydligt markerad bottenvåning, gärna i annat material och färgsättning än resterande våningsplan. Detta ger byggnaden en bra visuell grund och man uppfattar byggnaden som gedigen och beständig.

- Fönster ska gärna vara högre än vad de är breda. Ytterst viktigt är att inte skapa vågräta fönsterband s.k. ”fartlinjer” längs fasaden. Arbeta överlag med vertikalitet. Byggnadernas uppgift är att bryta av gatans vågräta linjer och få människan att stanna upp och uppleva staden.
De ska markera stadsrummet och inte vara utformade som ”något på vägen” eller som ett levande bullerplank. Jämför ”Glasiären” (bild nedan) som ett ytterst avskräckande exempel på en mindre lyckat utformad byggnad, både vad gäller form och uttryck.

- Riktiga tak. Viktigt är att byggnaderna utformas med ordentliga tak. I Göteborg och Norden har vi en tradition av sadeltak, vilket även är praktiskt i vårt klimat. Här kan man även hänvisa till omgivande bebyggelse i Tolered och Bjurslätt där majoriteten av bebyggelsen har sadeltak. Byggnader med sadeltak får ett visuellt avslut uppåt, vilket är viktigt för stadsupplevelsen.


Göteborgsk stil?



"Närodlad" arkitektur

Det finns här möjlighet att fånga upp arkitektur i närområdet och knyta an den nya bebyggelsen. Till exempel finns i närområdet både landshövdingehus och tegelbyggnader som kan ses som karaktäristiska för Göteborg. Moderna landshövdingehus (icke begränsade till endast 1+2 våningar) kan med fördel byggas inom planen. Man kan även inspireras av de gula tegelbyggnader som finns i närområdet såsom Bjurslätts torg, Bjurslättsskolan och Kville saluhall.
Utöver det lokala kan man även hämta inspiration från utlandet, särskilt då många av de boende i aktuellt område redan idag sätter en internationell prägel på stadsdelen. Låt det synas även i arkitekturen! 

 



Ovan exempel från bebyggelse vid Porslinsfabriken i Göteborg. Övre bilden är de nu färdigställda byggnaderna, den undre är ett exempel på hur man kunde ha gjort. Genom att dela upp fasaden i vertikala mindre delar upplevs bebyggelsen som mer harmonisk och mindre enformad. (Kom ihåg, tänk vertikalitet!) Allra helst ser vi att flera olika byggare får tilldelat varsin tomt för att på ett naturligt sätt ska variation i både uttryck och våningshöjd.


I det fall där man bygger större byggnadsvolymer kan liknande effekt ändå uppnås genom att dela upp byggnaden i till synes mindre delar för att det visuellt ska uppfattas som flera byggnadskroppar (se exempel nedan från Södra Hamngatan i Göteborg). Detta kan göras med variation i byggnadshöjder men även i material och färgsättning.


Byggnad på Södra hamngatan som tack vare variation i material, höjd och uttryck skapar illusionen av att det är flera olika byggnader.

Vad gäller parkeringshus är det här också viktigt att gestaltningen håller hög klass. Nedan ett exempel (Haga, Göteborg) på hur man kan få ett parkeringshus att smälta väl in i stadsmiljön. Ett parkeringshus behöver nödvändigtvis inte se ut som ett parkeringshus, man behöver inte alltid vara ärlig.


Parkeringshus i Haga.

Yimby Göteborg om: fyrklöversgatan, tolered, bjurslätt, yttrande, yimby, Göteborg

Bloggar om: fyrklöversgatan, tolered, bjurslätt, yttrande, yimby, Göteborg

Hampus Magnusson (M) och Axel Josefsson (M) fortsätter sin kamp för en subventionerad biltillgänglighet i centrala Göteborg. Det senaste är att de vill kraftigt höja de planerade parkeringstalen i centrala Älvstaden och för Masthuggskajen. I en motion vill de häva byggnadsnämndens beslut och lyfta frågan till fullmäktige.

Som vanligt anför de att de låga parkeringstalen är ideologiskt drivna med det övergripande målet att "bilen ska bort från Göteborg." och att centrala Göteborg blir ett stängt område för de som är beroende av bilen.

Den styrande minoriteten (S, MP, V och Fi) har i byggnadsnämnden i planerna för Norra Masthugget och Frihamnen beslutat att sänka parkeringstalen till en ungefär en fjärdedel av nuvarande parkeringsnorm. Det innebär att planerna kräver en bilparkeringsplats på 16 hushåll mot normal ca en på fyra. På samma sätt har parkeringstalen för kontorsverksamhet sänkts från en på fem till en på 20.

Vi har tidigare skrivit om hur kravet på parkeringsplatserna sätter käppar i hjulet för stadsutveckling. Hur parkeringstalen driver upp byggkostnader och hur stora delar av kostnaden för parkeringsplatser läggs på alla hyresgäster och bostadsrättsinnehavare och inte bara på de som nyttjar tjänsten. Skeppsbron och Majstångsgatan är några av de senaste exempel där krav på parkeringsplatserna har skapat dålig ekonomi och fördröjningar på flera år.

Skeppsbron med ett parkeringgarage i två våningar dras med miljardförluster.

I SvD har vi genom tankesmedjan Levande Staden propagerat för att ur effektivitetssynpunkt borde anordnandet av parkeringsplatser gå mot att vara helt frikopplat från uppförandet av nya bostäder. Parkeringsplatser bör i stället erbjudas via en öppen parkeringsmarknad på kommersiella grunder.

Det här är inte på något sätt en extrem hållning.

När Moderaterna satt i regeringsställning gick de ut med dåvarande finansminister Anders Borg (M) i spetsen och talade om parkeringsnormen som ett kommunalt särkrav som bör begränsas eftersom det fördyrar byggande.

När vi är riktigt progressiva kan vi till och med tala om att ersätta parkeringsnormen med en lokalnorm. Varför inte tillse att målpunkter finns att enkelt nå i närområdet, istället för att tillse att det finns en p-plats så att man kan nå mer otilgängliga målpunkter längre bort?

Den enda vägens politik?

Remissvaren från nämnderna var de förväntade. Byggnadsnämnden menar att beslutet är tätt sammankopplat med specifika detaljplanerna och därför bör besluten tas för varje projekt av byggnadsnämnden. Miljö- och klimatnämnden säger att parkeringstalen är en anpassning efter en, ur hållbarhetssynpunkt, så väl önskvärd som trolig framtid. Trafiknämnden trycker på hushållningen med yta

I tjänsteutlåtande görs även en kort utblick till omvärlden där man konstaterar att många städer under flera år har arbetat med låga parkeringstal. Stockholm var tidigt ute med Hammarby Sjöstad och har fortsatt på den inslagna vägen, nu med Norra Djurgårdsstaden.

Masthuggskajen.

Det är glädjande att iaf ett borgerligt parti i Göteborg har fattat galoppen. I sitt yttrande skriver de att

I motionen skrev Moderaterna att de låga parkeringstalen var ideologiskt drivna. Hmm. Borde inte Moderaterna vara för en total avreglering av parkeringsmarknaden om de vore sin sin egen ideologi trogen?

Yimby Göteborg om: stadsplanering, bilparkering, p-tal, parkeringstal, parkeringsnorm, moderaterna, masthuggskajen, älvstaden

Bloggar om: stadsplanering, bilparkering, p-tal, parkeringstal, parkeringsnorm, moderaterna, masthuggskajen, älvstaden

Yimby Göteborg kan idag avslöja häpnadsväckande planer för Göteborgs framtida kollektivtrafik. I den pågående stadsbaneutredning lutar det nu åt att man kommer satsa på något man verkar kalla för undervattensbana (U-bana). Via de dokument vi har kommit över av en slump (vår anonyma källa berättar nämligen att hen råkade få med sig fel USB-minne efter en blöt natt nere på MIPIM-mässan i Cannes häromveckan och på detta låg dessa filer) verkar det dock inte röra sig om rena undervattensfarkoster, utan om vanliga spårvagnar. Det finurliga är att man tar hjälp av stadens kanaler och helt enkelt låter dem rulla på botten av dessa.

Som illustrationen nedan visar så tänker man sig alltså att spårvägen går på botten av nuvarande kanalsystem och genom att lägga ett lock på med en vattenspegel ovanpå skapar man en slags tunnelbana av befintliga kanaler. I dokumenten framgår även att denna vattenspegel som tur är är tillräckligt djup för att Paddan även i fortsättningen kommer att kunna trafikera kanalerna.






Av kartan nedan att döma så är det frågan om någon slags snabbspårväg via Göteborgs kanaler men även eventuell fortsättning över älven mot Hisingen. Det framgår inte hur kopplingen söderut ska fungera eller om detta är ett helt eget spårsystem.

Man tänker sig en första etapp från snabbspåret och ned i kanalen vid Polhemsplatsen där även station Centralstation är markerad. Sedan fortsätter spåret i kanal genom Brunnsparken och i Stora Hamnkanalen bort mot Stenpiren och sedan eventuell fortsättning över älven. Detta blir alltså en typ av snabbspårväg rakt igenom centrum från Öst till Väst, eller tvärtom. Vi gillar tanken!

I en eventuell utbyggd variant använder man även Vallgraven på liknande sätt där man bland annat trafikerar Haga station. Men man får nog anta att i och med denna satsning skrotar man den omdiskuterade Allélänken?



(Klicka för stor)


När vi ringer upp Göthe Borg, chef på Stadsbaneutredningen, vill han först inte kännas vid Kanallänken. Men när vi konfronterar honom närmare med de uppgifter vi har så mjuknar han och blir rent av glad, han låter genuint lycklig när han pratar om planerna.

Hej Göthe! Hur tänkte ni här?

- Ja, varför gräva tunnlar när någon redan gjort det åt oss? Här har vi världens grej vet du! Ett tunnelbanesystem i världsklass. Unik. Det bästa av allt är att Paddan även i fortsättningen kan gå som vanligt. Internt kallar vi den redan för Paddanlänken!

Paddan ja, det är ju tur att den kan vara kvar. Hur kom ni på den här idén?

- Ja, det var faktiskt min kära fru Anki (Borg) som av en händelse råkade se en dokumentär på Öppna kanalen om stans gamla kanalsystem. Det visade sig att man faktiskt gjort försök med ett liknande projekt i Göteborg för många år sedan. Dock var man lite före sin tid och det blev inte helt lyckat den gången. Men idén tog vi fasta på!


Tidigare försök med undervattensbana i Göteborg, här i Stora Hamnkanalen. (bild: Öppna kanalen)


Hur bygger man en sån här grej?

- Man lägger helt enkelt ett lock på kanalerna och pumpar ut vattnet så att det blir torrlagt. Sen rensar man ut allt bös på bottnen. Plötsligt har man en tunnel och kan enkelt lägga in räls och vips så har man fått sig en tunnelbana.

När blir detta färdigt?

- Vi räknar med att kunna lägga locket på så fort som möjligt. Om ingen överklagar mer än vanligt så borde vi kunna ha en byggstart under hösten 2030 och öppnande av första etappen lagom till stans 410-årsjubileum året därpå. Såpass fort går det att bygga med denna teknik. Jag menar, det enda grävande vi kommer att ägna oss åt är själva nedfarterna i kanalerna. Här har vi dock fått hjälp av tekniker från Liseberg som har arbetat med bland annat Flumeride.

Flumeride?

- Ja. Fast fördelen här är ju att ingen riskerar att bli blöt i och med att vi lägger locket på.



Minns ni att man byggde stöttningar till kanalerna för några år sedan? Det var det vi trodde att de gjorde i alla fall. I själva verket var det tekniker med Flumerideerfarenhet som genomförde prover med bottenplattor.



Stationerna då, det måste väl grävas uppgångar?

- Ja. Jo. Ifall man ska stiga av vagnen ja. Lägg på ett par år till då. Säg 2033 så kan man både åka och kliva av och på vagnarna på den nya sträckan.





Statsminstern har efterfrågat tåg som kan resa under vatten utan räls.
Är det det ni har förverkligat nu?

– Statsministern har personligen och med stort intresse följt projektet, men vi är inte helt framme vad gäller rälsfritt än. Däremot tittar vi på så kallad superduper-aqua-maglev-teknik för nästa generation som skulle kunna läggas i älven faktiskt hela vägen upp genom Vänern och Göta Kanal ut till Östersjön. Göteborgsregionen skulle då kunna förstoras till att även omfatta tillväxtkommuner som Töreboda och Borensberg.


Hursomhelst. Kanallänken verkar vara det som man kommer att satsa på de närmaste åren. Ett spännande projekt helt klart. Med både linbanor och U-bana ser det ljust ut för Göteborgs kollektivtrafik. Grattis Göteborg!

Yimby Göteborg om: kanallänken, spårväg, spårvagn, ubana, tunnelbana, stadsbana, undervattensbana, kanaler, Göteborg, kollektivtrafik

Bloggar om: kanallänken, spårväg, spårvagn, ubana, tunnelbana, stadsbana, undervattensbana, kanaler, Göteborg, kollektivtrafik

Anders Bäck har skrivit en intressant analys om gårdshus på sin blogg Mina små funderingar. Vi har fått Anders tillåtelse att återpublicera inlägget här. Trevlig läsning!

Tre portvalv in i kvarteret och framme vid det innersta gårdshuset i Köpenhamn. Bild: Annette Vejen Tellevi.

På senare tid har det i Göteborg gjorts två detaljplaner där det ritats in slutna kvarter. I båda fallen handlar det om byggnader som omsluter en gemensam gård. En följd av det blir att kvarteret blir ganska litet om man inte ska slösa massa byggbar yta på en stor gård. I båda fallen ligger innergårdens storlek i klassen 25-30m tvärs över. På Eriksbergsplatån, som är den något äldre planen, är husen runt om 4 våningar höga och i den nyare planen vid Rambergsvallen har man vågat sig upp till 7 våningar.

Plankarta Rambergsvallen
Plankarta Eriksbergsplatån

Om man jämför det här sättet att bygga gårdar med hur det gjordes runt förra sekelskiftet så märker man att då låg det flera mindre gårdar inne i varje kvarter avdelade av gårdshus. Detta ger den uppenbara fördelen att man får fler bullerskyddade lägenheter.
 

En principskiss för hur det kan se ut:

Till vänster ser vi kvarteret utan gårdshus och till höger med gårdshus.

Utöver fördelen med bullerskyddade lägenheter jämförde jag en del andra mätetal frö att se om det finns fler fördelar med att bygga kvarter med gårdshus. Jag har i mina exempelberäkningar nedan valt följande mått:

Husbred 12m
Gårdsbredd 25m
Gatubredd 18m

Det första jag räknade på var skillnaden i täthet mellan de två byggnadssätten och det visade sig inte vara så jättestor skillnad, men det blev något högre markutnyttjande för flergårdsvarianten, 47,3% mot 41,5%, dvs ca 14% högre markutnyttjande.

Det andra jag räknade på var hur mycket yta lokaler det blir längs gatan i de båda varianterna. Jag valde att utgå från flergårdsvarianten och räkna ut hur mycket lokalyta den ger per ytenhet och ritade sedan in samma lokaltäthet i engårdskvarteret. Det man då upptäcker är att lokalerna som täcker hela fasaderna längs gatorna i fyragårdsmodellen bara räcker till hörnlokaler i engårdsmodellen, vilket mycket väl speglar hur lokalerna placeras ut idag. I bilden nedan har jag ritat ut samma lokaltäthet i rött de båda kvartersmodellerna.

Så fyragårdskvarteret har betydligt bättre chans att få levande lokaler längs gatorna än den lilla engårdsvarianten.

Det sista jag räknade på var hur de båda kvarteren klara UN-habitats första princip, "Adequate space for streets and an efficient street network. The street network should occupy at least 30 per cent of the land and at least 18 km of street length per km²." Om man läser i checklistan för de fem principerna så ser man att det även finns en maxandel gata som ligger på 45%

Resultatet för de båda typerna är:

Engårdskvarter:
Gatulängd per km²: 28985m
Andel gata: 45,4%

Fyrgårdskvarter:
Gatulängd per km²: 18691m
Andel gata: 30,8%

Jag passade också på att jämföra med hur det ser ut i Linnéstaden, vilket brukar anses som en levande kvartersstad. Jag valde ett kvarter mellan Sveagatan och Kastellgatan och där kan man se att det är knappt 150m långt och drygt 60m brett och har 4 innergårdar. Så det är av jämförbar storlek som mitt fyragårdskvarter.

Så för att samanfatta det hela så har fyragårdskvarteren högre täthet, högre underlag för lokaler, klarar UN-habitats första princip och liknar Linnéstadens bebyggelse. Så är det inte dags att börja bygga fler gårdshus nu?

Yimby Göteborg om: stadsplanering, kvarter, innergård, gård, gårdshus, verksamhetslokaler, täthet

Bloggar om: stadsplanering, kvarter, innergård, gård, gårdshus, verksamhetslokaler, täthet

Yimby Göteborg har lämnat in ett koncist yttrande över Åtgärdsvalsstudie Linbana över älven år 2021. Efter några inledande illustrationer från remissen följer yttrandet i sin helhet.

Översikt.

Restider.

Karta från framtagna trafikanalyser. De gröna strecken redovisar var antalet resenärer kommer att öka om en linbana uppförs, och de röda strecken visar var antalet resenärer kommer att minska. Ju tjockare streck desto kraftigare ökning/minskning. Det som framgår tydligast är att en linbana har potential att attrahera ett stort antal resande, framförallt resenärer som annars skulle åkt över Hisingsbron.

Preliminär profikskiss (klicka för större).

Yttrande över Åtgärdsvalsstudie: Linbana över älven år 2021

Allmänt

Yimby Göteborg är mycket positiva till idén om linbana som en snabb, billig och kapacitetsstark lösning att skapa tvärförbindelser över älven. Vi instämmer helt i slutsatserna och förslaget till ställningstagande i Åtgärdsvalsstudien.

Synpunkter

Vi vill skicka med följande kommentarer och idéer.

Wieselgrensplatsen är en betydligt bättre ändstation än Eketrägatan ur trygghets- och stadslivssynpunkt. Wieselgrensplatsen är en stad som är befolkad. Eketrägatan är en vägkorsning med trygghetsproblem under tider av dygnet.

Vid Wieselgrensplatsen bör stationsläget ligga norr om Hjalmar Brantingsgatan eftersom det är där stad och stadsliv finns. Ett läge söder om blir mer av karaktären en station vid en vägkorsning.

Det vore mycket önskvärt med en stark koppling mellan Station Lundby och Ramberget. Finns det möjlighet att anlägga en ny entré på Ramberget orienterad mot Station Lundby? Går det att bygga en gång- och cykelbro från stationsplattformen några våningar upp direkt till Ramberget? Detta behöver undersökas vidare men kan kanske ligga utanför själva Linebaneprojektet för att inte komplicera det ytterligare.

Station Haga hade varit en naturligare placering av ändstationen med tanke på de stora investeringar i regional infrastruktur som ska göras där. Dock är en linbanestation vid Järntorget viktigare ur ett Göteborgsperspektiv då fler människor bor vid, arbetar vid och reser genom Järntorget. Dock borde plats reserveras vid linbanestationen vid Järntorget för att i ett senare skede kunna göra om den till en mellanstation med en ny ändstation vid Station Haga.

Vid Lindholmen tycks läge B vara att föredra då det ligger mer mellan nuvarande kontorsenklav vid Lindholmensprien och den planerade Karlastaden. Läge A blir långt från kontoren vid Lindholmen och från nuvarande k-trafikhållplatser.

Alla stationerna bör utrustas med en uppsättning av verksamlokaler för försäljning till resenärerna. Detta gör trafikslaget attraktivare både direkt genom att det går att få behov tillgodosedda i direkt anslutning till resan och indirekt genom en trygghetsskapande effekt.

Yimby Göteborg om: göteborg, stadsplanering, trafikplanering, kollektivtrafik, linbana, järntorget, lindholmen, lundby, wieselgrensplatsen

Bloggar om: göteborg, stadsplanering, trafikplanering, kollektivtrafik, linbana, järntorget, lindholmen, lundby, wieselgrensplatsen

Jordebok är ett drömspel för kammarkör, sångsolister, piano, slagverk, kontrabas och liveelektronik. Med utgångspunkt i arkeologiska lämningar och pågående stadsförändringar i Göteborg utforskar tonsättaren och arkeologen Hans Gurstad-Nilsson den tidlösa drömmen om staden.

Vi får följa med på ett klangäventyr där recitativ, sång och musik vävs samman till en mångstämmig skildring av stadens väsen. Dagsaktuella plandokument, historiska källor, arkeologiska fynd, dokumentära och poetiska texter speglar människornas möte med nya tider i en stad under ständig omvandling.

Jordebok handlar om den föränderliga staden, med Göteborg som exempel och människan i centrum. Verket bygger på historiska källor, dokumentära röster, poetiska texter och utdrag ur kommunala plandokument. Det utspelas mot en fond av pågående stadsarkeologiska undersökningar och stadsutvecklingsprojekt i Göteborg, med historiska återblickar. Föreställningen ges med finansiellt stöd från Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen och i samarbete med Göteborgs stadsmuseum som introducerar med ett föredrag om stadsplanering.

"Jag är tonsättare med ett förflutet som arkeolog och med stort engagemang för stadmiljöfrågor. Jag stöder helhjärtat Yimbys idéer och gläds över denna plattform för konstruktiv dialog. Som tonsättare närmar jag mig frågorna musikaliskt. Sedan två år har jag arbetat med Jordebok, ett oratorium för kammarkör och solister.
Föreställningen har vuxit ur en önskan att på ett otraditionellt sätt mötas kring den tidlösa drömmen om staden. Och jag vill här skicka en inbjudan till alla intresserade."
- Hans Gurstad-Nilsson, tonsättare


Plats: GöteborgsOperans lilla scen.
Tider: 14 maj kl. 18.00 och 15 maj kl. 15.00. Fri entré!

Biljetter finns att hämta i GöteborgsOperans biljettkassa från 7 maj.

Läs mer om Jordebok på opera.se

Yimby Göteborg om: jordebok, yimby, opera, Göteborgsoperan, musik, arkitektur, stadsplanering, oratorium

Bloggar om: jordebok, yimby, opera, Göteborgsoperan, musik, arkitektur, stadsplanering, oratorium

Idag skriver Yimby Göteborg på GP-debatt om Stadsutvecklingsprogram 2.0 för centralenområdet. Vi är mycket oroliga för att området kommer att bli en utvidgning av Lilla Bommen och Nordstan, eller en kombination av de båda. Vi saknar boende och därmed en stadsmiljö som är trygg under kväller och nätter. Debattartikeln finns att läsa på GP-debatt (än så länge bara i eGP, ny länk kommer när om publicering på webben sker).

Nils Erikssontoget. Illustration: FOJAB Arkitekter

Planen är att tillföra 16.000 arbetsplatser, men bara 2000 bostäder.

Torg, park, torg, torg, torg, torg, torg, park, torg, park. ...och då är inte ens GAT utmarkerat som torg.

Stora ytor planeras som hållplats, torg och park vid Lilla Bommen.

Tänk väntan på ett byte i snålblåst och horisontellt regn kl 23:14 i november med få människor vid hållplatsen. Illustration: FOJAB Arkitekter.

Yimby Göteborg om: gp, gp-debatt, debatt, centralenområdet, centralstationen, hisingsbron, stadsutveckling, blandstad

Bloggar om: gp, gp-debatt, debatt, centralenområdet, centralstationen, hisingsbron, stadsutveckling, blandstad

Yimby Göteborg har skickat in ett yttrande över Detaljplan för Gator vid Backaplan inom stadsdelen Backa i Göteborg. Tyvärr riskerar planen att förstöra vidare stadsbebyggelse i området då en storskalig biltrafiklösning med uselt markutnyttjande har föreslagits. Yimby Göteborg avstyrker därför planen och föreslår att mer småskaliga lösningar för biltrafiken utreds. Du kan stödja vårt yttrande genom att använda formuläret på Stadsbyggnadskontorets hemsida eller genom att maila sbk@sbk.goteborg.se. Synpunkter behöver vara inne senast idag tisdag den 26:e april.

Du kan t.ex. skriva:

Illustrationsritning. (Modifierad med namn av Johan Nilsson).

Ännu en skiss på motorledslandskapet.

Yttrandet följer i sin helhet

Yttrande över Detaljplan för Gator vid Backaplan inom stadsdelen Backa i Göteborg

Diarienummer SBK: BN0369/12

Allmänt

Yimby Göteborg instämmer i att det är viktigt att planens intentioner som bland annat innebär att minska trafikbelastningen på Gustav Dahlénsgatan avseende trafik från Björlanda och väster för vidare passage till Lundbyleden uppfylls. Det är även positivt att skapa förutsättningar för en framtida pendeltågstation vid Bohusbanan för Backaplan och Brunnsbo. Tyvärr riskerar planen att förstöra vidare stadsbebyggelse i området då en storskalig biltrafiklösning med uselt markutnyttjande har föreslagits. Yimby Göteborg avstyrker därför planen och föreslår att småskaliga lösningar för biltrafiken utreds.

Synpunkter

Göteborgs gleshet är en direkt orsak av att bilen har fått en framträdande plats i planeringen. För att vända trenden måste förtätning få en framträdande plats istället, inte sitta fast i stigberoende. Därför behövs en plan som läker ihop östra och västra sidorna av järnvägen istället för att förstärka dess barriäreffekter. I dagsläget har planeringen av boulevardisering av gamla motortrafikleder påbörjats i Göteborg. Vi tycker därför det är ytterst märkligt att samma tjänstemän kan föreslå en lösning som var omodern redan på 1960-talet.

"Stadsbyggnadskontoret har gjort en stadsbyggnadsstudie för Backaplan-Brunnsbo. I denna poängteras vikten av en bra koppling mellan Brunnsbo och Backaplan. Mycket av rekommendationerna rör i första hand Brunnsbo och Backaplan, men bland annat pekar man på vikten att skapa en kontinuitet av stad genom ett stadsmässigt stråk som löper genom Backaplan och vidare genom Brunnsbo mot Selma Lagerlöfs torg. Det innebär att förtäta i första hand längs det stadsmässiga stråk som ska knyta samman Backaplan, Brunnsbo och Selma. Stråket utvecklas till ett stadsrum med flertal offentliga mötesplatser med en gatumiljö som vittnar om den centrala staden."

På vilket sätt uppfyller liggande planförslag den utredning om stadsbyggnadsstudie (citat ovan) i Backaplan-Brunnsbo som genomförts?

I förslaget diskuteras mycket de gröna kopplingarna som ska stärkas i området, men mycket lite utrymme ägnas åt hur staden ska bindas samman när den nya vägen står färdig. Vägen riskerar att skapa en otrygg och ogästvänlig miljö för de som rör sig i området. Istället för att prioritera gröna stråk (som av många upplevs som otrygga) måste fokus ligga på att skapa befolkade och levande stadsmiljöer.

Istället för att leda trafiken runt Backaplan och Kvillebäcken bör SBK utreda om det är möjligt att ledatrafiken genom områdena på stadsgator med låg hastighet.

Yimby Göteborg om: yttrande, detaljplan, backaplan, brunnsbo, bohusbanan, backa

Bloggar om: yttrande, detaljplan, backaplan, brunnsbo, bohusbanan, backa

GP kör i dagarna en artikelserie om äldreomsorgen i Göteborg och i stort. De rapporterar om en omsorg som får mindre resurser i en sådan takt att om:et är på väg att trilla bort. Kopplat till detta är det intressant att fundera på vilken plats pensionärer har, får och behöver i stadsplaneringen. Behöver vi reservera mark i staden för nya typer av boenden för äldre när antalet platser på äldreboenden blir allt färre?

Det här är frågor som borde intressera alla eftersom ålderdomen är en dom som vi envar döms till – för eller senare, förhoppningsvis. Det är många många som redan fått domen.

I GP:s serie rapporteras om minskade resurser och behövande som inte beviljas platser på äldreboende. Det är varken en nyhet eller en överraskning. Media brukar med jämna mellanrum rapportera om märkliga bedömningar av omsorgsbehov. Bland vänner och kollegor hör man ofta hur någon får kämpa med kombinationen av stort engagemang i anhörigvård, familj och heltidsarbete då samhällets resurser inte längre står till förfogande.

Det nya i GP:s rapportering är den mer sammantagna bilden. Den visar att av de avslag som någon har orkat överklaga har hälften landat i att kommunen gjort fel. Människor som enligt lagen har haft rätt till äldreomsorg har inte fått det av Göteborgs kommun.

Det har inte getts explicita politiska direktiv om en restriktivare hållning till att erbjuda stöd men det har getts implicit genom begränsade resurser. Daniel Bernmar (V) berättar att äldreomsorgen har fått en minskad del av samhällets resurser sedan 20 år tillbaka. Biståndshandläggarna sitter med den behövande på enda sidan och budgeten på den andra. Minskad budgetram är troligen ett av de mest effektiva politiska beslut som kan tas om målet är att få fram en hårdare bedömning.

För några månader sedan hade jag av en tillfällighet ett mycket intressant samtal med Petter Ahlström, VD på SeniorVärlden och CLA Sweden AB, om seniorers behov av boende och stöd. Jag minns idag inte ordagrant vad han sa och vad jag la till i mina tankar, så det följande baseras på Ahlströms kunskap men är filtrerat genom mig.

Mellan 65-75 år är dagens pensionärer ute och far land, rike och världen runt, men från ca 75 års ålder så börjar oftast en i paret blir något mindre mobil. Det finns i 75+ gruppen en majoritet av pensionärer i behov av mer eller mindre stöd – om än inte speciellt mycket i början.

Samhället kommer inte kunna erbjuda detta om vi tittar på hur många som kommer att bli pensionärer och hur många som kommer att förvärvsarbeta. De som är 65 år och äldre utgör i dag 19 procent av befolkningen mot 17 procent för trettio år sedan. Om ytterligare trettio år beräknas andelen äldre ha ökat till 24 procent enligt Statistiska centralbyråns prognoser. Andelen personer i så kallad förvärvsaktiv ålder – mellan 20 och 64 år – förutses minska.

Sakta, knappt märkbart monteras äldreomsorgen ned steg för steg. Från år 2000 har 32.000 platser på äldreboende försvunnit i landet – det är en fjärdedel av alla platser som fanns. I Göteborg har snart 1000 platser försvunnit. Samtidigt har de äldre blivit fler. Det är symptomen på detta som GP nu har börjat rapporterar om.

Samtidigt sitter 65+:arna på ca 70% av de svenska privatpersonernas kapital, vilket framförallt är bundet i deras hus med avbetalda lån. Deras boendekostnad är minimal så alla former av flytt till något mindre innebär en högre boendekostnad. De flyttar bara om de är absolut tvungna eller får inte ens då som vi sett ovan. Många blir kvar i ensamhet i en stor bostad med ett växande omsorgsbehov som inte tillgodoses – allt medan trädgården växer igen. Deras bostad hade en stor barnfamilj kunnat nyttja fullt ut.

Dessutom går dagens pensionärer från att vara sparsamma, tacksamma och nöjda (20- och 30-talister) till att vara mer spendersamma, förväntansfulla, kravställande, aktiva och självständiga (40- och 50-talister).

Sammantaget öppnar detta upp för affärsidén att bygga hus för äldre där det finns extra stödfunktioner att köpa. Något som liknar ett bostadshotell. Vill du inte ha hjälp så kostar det inget extra, men vill du ha hjälp kan du välja att köpa den. Behovet av hjälp avgör pensionären själv och inte någon handläggare inom äldreomsorgen med tighta ekonomiska ramar. Dessutom planeras det för socialt umgänge genom gemensamhetslokaler (som en lobby, spa, bar, trädgård,...) där man kan umgås med andra om man blivit ensam kvar. Undersökningar har visat att pensionärer är beredda att betala 2000-4000 kr mer i månaden för denna typ av extratjänster.

Detta kommer att komma mer och mer om den generella välfärden levererar allt sämre. Tyvärr verkar ingen politisk debatt föregå förändringen, utan långsamt, steg för steg monteras äldreomsorgen ner genom allt stramare budgetramar samtidigt som nya affärsidéer får fylla behoven.

Det positiva är att pensionärer själva kan få bli myndiga att bedöma sina egna behov. Det finns de som menar att de som nu går i pension har skaffat sig sitt kapital genom den subventions-, låne- och inflationspolitik som vi andra nu måste betala för. Det kanske t.o.m. är lämpligt att de i någon högre utsträckning betalar för sig än tidigare generationer? Det negativa är att detta inte är en lösning för de som står utan kapital, vilket framförallt gäller de som bor i hyresrätt.

Embryot till de kommande bostadshotellen för äldre finns redan i Bovieran-konceptet. Det går ut på att seniorbostäder samlas kring en inglasad innergård med medelhavsklimat. Den närmsta Bovieran finns i Partille. Konceptet inte är speciellt urbant. Det tycks bygga på ett aktivt socialt liv inom fastigheten, men vill du socialisera med omgivningen är det bil som gäller.

Bovieran i Partille.

Vem vill som 75-åring sitta i en medelhavskuvös och få höra på ändlösa historier om varvstiden från folk i 95-årsåldern som tycker att det var bättre förr? Ja, det finns säkert de som vill det, men inte alla. Någon vill säkert ha möjligheten att ta sig ut på staden och lyssna till nästa generation urbanister som utmanar dina gamla sanningar.

Men bovieran behöver inte stå på en gräsmatta i periferin. Jag drömmer om ett motsvarande urbant koncept där man som gammal även får tillgänglighet till stadens funktioner genom korta avstånd. Personligen är jag inte intresserad av medelhavsklimatet. Jag vill dra min rullator över Göteborgs ojämna gatsten i horisontellt regn i november på väg mot apoteket och systembolaget. Kanske passar jag på att köpa med lite fikabröd eller att slinka in på det lokala kaféet där de vet att mitt kaffe ska vara svart. Det vore för mig ett värdigt liv på ålderns vår.

Slutligen så landar vi i frågan är om det finns något vad gäller pensionärer som borde beaktas i stadsplaneringen – eller börja beaktas annorlunda. Stämmer beskrivningen av äldreomsorgens framtid ovan? Kan attraktiva seniorboende med stödfunktioner leda till att fler stora bostäder frihörs till stora barnfamiljer? Hur ser lösningen ut för de äldre utan kapital som sitter i en hyresrätt? Borde markbitar i de centrala stadsutvecklingsprojekten reserveras för fler äldreboende och fler livsstilsboende för pensionärer? Görs det i tillräcklig omfattning? Går det att utforma urbana seniorboenden? Finns det goda exempel? Det vore intressant att höra era tankar, kunskaper och idéer om detta.

Vi har tidigare noterat hur Visions Älvstadens illustrationer åtminstone till en början helt saknade äldre människor. Det kanske är kanske dags att börja klippa in många av dem i varenda illustration? Åtminstone jag tänker hålla mig från ättestupan på Ramberget och bli gammal i staden.

Yimby Göteborg om: göteborg, stadsplanering, äldreomsorg, seniorboende, bovieran

Bloggar om: göteborg, stadsplanering, äldreomsorg, seniorboende, bovieran

Vi har skrivit en slutreplik i debatten med Stadsbyggnadskontoret om centralenområdet, vilken publicerades i GP i veckan. Originalartikeln finns att läsa här och stadsbyggnadskontorets replik finns i GP. Dessutom gjorde vi ett inlägg med lite kompletterande illustrationer. Vi är mycket oroliga för att området kommer att bli en utvidgning av Lilla Bommen och Nordstan, eller en kombination av de båda. Vi saknar boende och därmed en stadsmiljö som är trygg under kväller och nätter.

Klicka för större.

I arbetet med slutrepliken använde vi oss av många av de kommentarer som skrevs i facebookgruppen i samband med stadsbyggnadskontorets replik. Så ett tack till alla som bidrog! Tyvärr fick vi inte med allt. Slutrepliken följer i sin helhet:

Vi efterfrågade fler bostäder för att få stadsliv och trygghet på gatorna vid centralenområdet. Stadsbyggnadskontorets Katja Ketola bemöter det med att för få bostäder kan kompenseras med grönska, vatten, restauranger, hotell och kulturverksamhet.

Det är en vansklig strategi. På vilket sätt leder grönska och vatten till liv och rörelse på gatorna i november? Även de mindre tvärgatorna och torgytorna ska befolkas. Studera de gator som finns i omgivningen, t.ex. Västra Nordstan, Lilla Bommen, Drottninggatan eller Larmgatorna. Trots verksamheter är det få som upplever dem som levande eller speciellt trygga efter kl 20. Vad får barn och ungdomar att vistas i området efter stängningsdags?

Att bygga en tät, blandad innerstadsmiljö presenterades tidigare som prio ett för området. Det är helt i linje med Översiktplanen och andra politiska beslut för Göteborgs utveckling. T.ex. trafikstrategin talar om "tillgång genom korta avstånd", men här vekar huvudinriktningen bli att man ska bo i en kranskommun och arbeta i Göteborg. Att hålla göteborgarna från området gynnar möjligen regionen men inte Göteborg som stad.

Finansdistrikten i New York och Los Angeles har tidigare dragit till sig ljusskygg verksamhet under kväller och nätter. Båda städerna har hanterat det med återbefolkningsstrategier som fördubblat antalet boende under de senaste 15 åren. Klarakvarteren vid Stockholms central har tredubblat sin befolkning på 20 år.

Var finns omvärldsanalysen? Det måste vara helt unikt att en stad utvecklar en så dysfunktionell citystruktur på 2000-talet. Ja, det finns en poäng i att ha mycket arbetsplatser nära kollektivtrafikens knutpunkter, men det finns en ännu större poäng i att ha bostäder nära arbetsplatser. Ni behöver inte ta bort en enda arbetsplats – men fyll på med fler bostäder!

Patrik Höstmad och Johannes Westlund
Yimby Göteborg

Yimby Göteborg om: gp, gp-debatt, debatt, centralenområdet, centralstationen, hisingsbron, stadsutveckling, blandstad

Bloggar om: gp, gp-debatt, debatt, centralenområdet, centralstationen, hisingsbron, stadsutveckling, blandstad

Det diskuteras väldigt mycket hur man kan utnyttja de stora bostäderna bättre inom hyresbeståndet, men konstigt nog nämns problemet väldigt sällan när det gäller villor. 

I förra veckan skrev Patrik Höstmad en viktig text här på bloggen om att det saknas bra bostadserbjudanden för äldre människor och han nämnde på ett hörn hur barnfamiljer skulle kunna få glädje av de stora villor som skulle bli lediga. Jag tror att en snabbare generationsväxling i villabeståndet skulle kunna spela en märkbar roll för lösningen på bostadsbristen.

Min ingång i problemställningen är personlig: För 6 år sedan köpte vi tillsammans med en annan familj ett hus i ett område där de flesta husen är byggda som tvåfamiljsvillor. Vi köpte huset av arvingarna till en gammal dam som hade bott där i många år med sin nästan lika gamla syster. I huset mitt emot bodde ett annat mycket gammalt syskonpar i var sin lägenhet. Bredvid oss bodde en ensam gammal dam, och den andra lägenheten i huset stod tom. På andra sidan fanns ett hus med en person i den ena och två i den andra lägenheten och på berget ovanför bodde en gammal dam ensam i en stor villa.  Sammanlagd alltså nio personer i de fem fastigheterna.

Efter dessa 6 år och ett antal dödsfall, försäljningar, om- och tillbyggnader bor vi nu, i alla fall när jag sist räknade efter, 41 personer på samma yta!

Jag har i veckan mailat med både Göteborgs Stads statistikavdelning och Statistiska Centralbyrån för att få siffror på hur mycket bostadsyta vi råder över, fördelad på ålder och gärna uppdelad på hyresrätter, bostadsrätter och villor. Jag ville få bekräftat att bostadsytan per person stiger ju äldre vi blir. Det visade sig att sådan statistik helt saknades. (Både Göteborgs Stad och SCB var väldigt vänliga och skrev att om flera sådana förfrågningar kom in skulle de gärna ta fram den – en liten uppmaning till er…)

För mig betyder den saknade statistiken att ingen politiker har börjat fundera på om flera bostäder anpassade för äldre människor skulle kunna vara ett effektivt sätt att bygga bort en del av bostadsbristen.

Det rådande paradigmet är att de äldre ska stanna så länge som möjligt i det egna hemmet, och självklart finns det ofta en trygghet i att kunna stanna i sin egen del av staden. Därför vore det naturligt att systematiskt förtäta alla villaområden med bostäder för äldre – planerade och placerade så attraktivt att de lockar till flytt. (Kan man hoppas att alla nimbys kommer att acceptera nybyggnationer om det handlar om bostäder till deras egna grannar?)

När min pappa dog sålde min mamma villan och flyttade till en lägenhet. Hon sade ofta att det var något av det bästa hon hade gjort. Hon slapp alla förpliktelser med att äga ett hus och kunde spendera det frigjorda kapitalet på bl.a. att resa. Jag unnar andra äldre en liknande ålderdom.

Yimby Göteborg om: villor, bostadsbrist, äldreboenden

Bloggar om: villor, bostadsbrist, äldreboenden

Markparkeringarna mellan Marconigatan och Distansgatan i Flatås är på gång att planeras. Området ingår i Jubileumssatsningen och Stadsbyggnadskontoret har påbörjat arbetet med att ta fram underlag och samrådshandlingar. På Chalmers Arkitektur har studenterna arbetat med området i några veckor i kursen Stadsrum och planering. Vi har fått möjligheten att publicera Peter Nilssons arbete och konceptförslag för området.

Innefrån en av gårdarna på en multi-sportplan österut mot studentbostäderna i det höga kvarteret.

Från trottoaren på Marconigatan längst i väster tittandes österut mot den första ingången till en passage genom området och mot söder till möjlig vidarutbyggnad.

Fullt utbyggt kvarter inklusive möjligt byggande på kringliggande markytor och befintliga byggnader.

Liv och rörelse i kvarteren Jubel

Förslaget omvandlar från en parkering till en föryngring med aktiviteter och behov att fylla.

En exploatering avsedd för många och olika kommer gynna de flesta i området.

En stor grupp av studenter skapar utrymme för någon att driva ett gym, närlivs och olika fik och restauranger.

Barnfamiljer har alltid hämta/lämna någonstans och barn som skall aktiveras. Med egna små trädgårdar och entréer är det alltid något som händer och skapar trygghet och närvaro.

Avslutningsvis en länk till en pdf med alla illustrationer och hela konceptbeskriningen (10 MB).

Yimby Göteborg om: göteborg, flatås, marconigatan, distansgatan, stadsplanering, blandstad

Bloggar om: göteborg, flatås, marconigatan, distansgatan, stadsplanering, blandstad

SCB har just släppt siffrorna för byggandet uder kvartal 1 (2016). Vi tittar på de lite längre trenderna och gör några korta analyser. Positivt är att bostadsbyggandet ökar i Göteborg till allt högre nivåer och negativt är att Göteborg ändå inte gör det lika bra som Malmö och Stockholm.

Antalet påbörjade lägenheter under de fyra senaste kvartalen i de tre storstadskommunerna.

Det är stora fluktuationer från kvartal till kvartal varför det är svårt att se trender. Därför presenteras för varje kvartal en summering av antalet påbörjade lägenheter under de senaste fyra kvartalen. Det ger en hyfsat bra avvägningen mellan upplösning, avläsbarhet och trenduppskattning. Dessutom blir siffrorna jämförbara med helårsresultat.

Figuren ovan i ingressen visar antalet påbörjande bostadsbyggande i de tre storstadskommunerna. Det ökar i alla tre städerna och allt tyder på att vi går in i en ny puckel av mycket byggande likt dem för Stockholm och Malmö 2006/2007 och 2010/2011 och 2013 (endast Stockholm). Med lite god vilja kan man kanske skönja att Göteborg har visat liknande tendenser men det skjuter inte riktigt fart på samma sätt här.

Kan beror på att mycket ligger fast i Älvstrandens planerade utportionering av bostäder? När byggföretagen känner vind i seglen så står Älvstranden där och visar via avtalen en skylt med max 6 knop. En annan förklaring kan kanske vara att SBK i perioderna med lägre byggande inte hinner leverera ett överskott av planer som byggföretagen sedan kan använda när läget är gynsamt. Lever byggföretagen i Göteborg mer ur hand i mun med de planer som SBK leverar?

Hur ser det då ut om vi tar hänsyn till de olika städernas storlek?

Antalet påbörjade lägenheter under de senaste fyra kvartalen per 1000 invånare i Stockholm, Göteborg och Malmö kommuner.

Det visar sig att just nu presterar Malmö bäst följt av Stockholm och sist Göteborg. Malmö har legat en ordentlig bit över Stockholm och Göteborg det senaste året. Stockholm och Göteborg har följt varandra med en tendens till att Stockholm just nu håller på att dra ifrån. Men exakt vad som kommer att hända är för tidigt att sia om.

Tittar vi enbart på Göteborg kan vi konstatera att trenden är stigande och mer bostäder har påbörjats under de senaste fyra kvartalen än någon liknande period sedan åtminstone år 2000.

Än så länge har vi talat om påbörjade lägenheter i byggen, men det finns förstås siffror även på färdigställda.

Antalet färdigställda lägenheter i Göteborg kommun under de senaste fyra kvartalen samt mostvarande påbörjade lägenheter skjutet sju kvartal frammåt i tiden.

Antalet färdigställda ligger på knappt 2500 under de senaste fyra kvartalen. Även här är trenden stigande. Eftersom det är de påbörjade som färdigställs kan antalet påbörjade ge en god indikation om framtiden. Det visar sig att det tar ca sju kvartal från påbörjande till färdigställande. Skiftas kurvan för påbörjade sju kvartal framåt i tiden så fås en god uppskattning av hur många som kommer att färdigställas framöver. Vi kommer med all sannolikhet se en nedgång i antalet färdigtställda till året ska summeras jämfört med dagens nivå – från knappt 2500 till ca 2100 lägenheter.

Färre lägenheter kommer att nyproduceras år 2016 jämfört med 2015. Men för 2017 finns chansen för ett all time high sedan åtminstone år 2000.

Yimby Göteborg om: göteborg, stockholm, malmö, bostadsbyggande, scb, statistik, påbörjade, färdigställda

Bloggar om: göteborg, stockholm, malmö, bostadsbyggande, scb, statistik, påbörjade, färdigställda

Efter Mark Isitts mycket förtjänstfulla krönika i GP är det knappast någon som har missat de märkliga turerna som slutade i inrättandet av den färgglada underredstvätten vid Götaplatsen. Tjänstemannabeslut har uppenbarligen tagits någonstans, oklart av vem, när då och kanske framförallt varför. Det är åtminstone klarlagt att det politiska beslutet inte finns. Eller jo, det finns genom ett omfattande underlåtenhet att ta ansvar.

"Nedre Götaplatsen" är inte det första projekt som Trafikkontoret drivit som landat i oväntande och "spännande" utformningar i våra gaturum.

Det hela bottnar i att Trafikkontoret har fått hantera sina beslut, prioriteringar och ekonomi som ett barn utan regelsättande föräldrar. Trafikkontoret arbetar på en så omfattande delegation att det inte finns begränsningar på hur stora och genomgripande projekt och upphandlingar som de själva kan ta beslut om. Rutiner för rapportering till nämnden är så oklara att de kan sammanfattas med "rapportering om kontoret känner för det". Kontoret har i princip fått ett årligt carte blanche i och med att budgeten har antagits. Det är ytterst unikt med ett trafikkontor som tar emot så lite styrning och som ger så lite respons tillbaka som det i Göteborg.

Den här stolpen placerad mitt i cykelbanan vid den nybyggda hållplatsen vid Chalmers är ett exempel på en minst sagt intressant lösning. Tydligen är det helt omöjligt att åtgärda också.

Detta står i bjärt kontrast till den detaljstyrning som finns i Byggnadsnämnden där varje detaljplan är uppe för minutiös granskning och beslut. Dessutom kan detaljplanerna reglera finstilta detaljer som takfotens utformning, takvinklar eller färg och material på fasaden. Skulle något mot förmodan bli mindre bra finns ett protokoll med namngivna politiker bakom varje beslut. 

I gaturummet finns inte motsvarande reglering. Gatumark. Mer precist än så blir det inte. Golvet från fasad till fasad är fredat från politiska beslut och trafikkontoret får en yta att hantera efter egen talang. Det är en märklig ordning när detaljer uppe bland fåglarna sitter stenhårt i en tving samtidigt som det under skorna hanteras med en klackspark. Rimligen har gatumarkens utformning en betydligt större påverkan på funktionen och upplevelsen av stadsrummet än det som kräver att en tung blick lyfts.

I fallet med bjäfsfontänen utanför stadsbiblioteket har det funnits något slags politiskt beslut kopplat till samverkansplattformen "Trygg, vacker stad" om att staden, Avenyn och Götaplatsen ska rustas upp. Däremot fanns det inget specifikt politiskt beslut om att skapa en busshållplats med vattenlek. När ansvar ska utkrävas står inget politiskt beslut att finna, men i detta faktum ligger förstås ett högst påtagligt ansvar.

Politikerna är inte helt aningslösa inför detta eftersom Miljöpartiet har drivit frågan om en mer omdömesgill styrning. När budgeten var uppe i nämnden i oktober la miljöpartiet ett mycket intressant förslag på återremiss och i december kom ett konkret förslag till en ny delegationsordning.

När cykelbron över Hamnbanan och Lundbyleden byggdes kontaktade media förvånade politiker i trafiknämnden som inte hade en aning om att Trafikkontoret tagit ett sådant beslut.

Trafikkontorets budget består av en kortfattad redovisning av alla de politiskt antagna program, riktlinjer och policys som nämnd och kontor har att förhålla sig till. Den består av mycket övergripande mål och på sin höjd någon luddigt formulerad strategi som att "Ta fram en dialogstrategi...", "Ta fram en likabehandlingsplan..." och "Implementera arbetssätt...". Sist kompletteras den med några tabeller på hur pengarna ska fördelas i olika satsningar och några namngivna projekt utan vidare detaljer. Det finns ingen redovisad koppling till de övergripande målen. Budgeten är framför allt en omfattande copy and paste från måldokumenten, vilket föranledde både S och MP att önska "förkortning av textavsnitt som är av allmän karaktär, samt strykning av omfattande upprepningar i texten".

Det intressantaste var att Miljöpartiet kände sig manade att kräva en återremiss:

Yrkandet avslutades med en lång lista på vad som behöver levereras till budgetskrivningen.

Socialdemokraterna måste ha blivit inspirerade för de kompletterade med ett tilläggsyrkande som inleddes med

Innebörden var den samma i båda yrkandena och den stora skillnaden var att Miljöpartiet krävde en förändring i själva budgetskrivningen medan Socialdemokraterna nöjde sig med att hantera problemen i en senare "process". Socialdemokraterna röstade för att godkänna budgetskrivningen enligt trafikkontorets förslag, medan övriga politiker i nämnden uttryckte sitt ogillande genom att avstå från att rösta samt att reservera sig mot beslutet.

När det väl var dags för Framtagandet av ett långsiktigt investeringsunderlag 2017-2017, 2020-2026 på nämndmötet i december så återkom Miljöpartiet till frågan om styrningen. Förutom krav på förtydligande i en räcka av projekten kom följande som handlar om en helt förändrad delegationsordning:

Miljöpartiet gav därefter exempel på lämpliga förändringar, t.ex. att beslut om investeringsprojekt och upphanlingar över 5 miljoner kr inte längre ska kunna tas av tjänstemän utan alltid fattas av politikerna i nämnden och att varje investeringsprojekt över 5 miljoner presenteras för trafiknämnden efter projektavslut, med uppföljning av måluppfyllelse och ekonomi. I detta har Miljöpartiet troligen sneglat på hur det fungerar i Stockholm för de avlutar med förslaget att ge Trafikkontoret i uppdrag...

Det togs inget beslut om delegationsordningen men Miljöpartiet framförde en lättare reservation genom att se till att förslaget "antecknades till protokollet" och studerar man nämndens protokoll därefter verkar inget ha hänt i frågan.

Trafiknämnden behöver omgående klubba en ny delegationsordning som ger en ordentlig styrning på Trafikkontoret, för det är fullständigt vansinnigt och demokratiskt tveksamt att låta tjänstemännen få så stor frihet och därmed makt. Resultatet av det politiska lättsinnet finns vid Götaplatsen. Att nämnden tar besluten om investeringsprojekten över ett visst belopp borde vara självklart, liksom att projekten redovisas för nämnden innan de startas, att avvikelser rapporteras under tiden och slutredovisning sker. Förhoppningsvis kan en och annan utformning landa mjukare när gatumarken börjar hanteras som politiskt angelägen.

Yimby Göteborg om: göteborg, trafikkontoret, socialdemokraterna, miljöpartiet

Bloggar om: göteborg, trafikkontoret, socialdemokraterna, miljöpartiet

Som vi tidigare tillkännagivit är de ledande personerna bakom Backa Grön årets Yimbypristagare som röstats fram av Yimby Göteborgs medlemmar. I går var det så dags för prisutdelningen.

Backa grön.

Prisutdelningen hölls i OkiDokis lokaler i Korsettfabriken. Vinnarna är:

Rickard Stark, Maja Ivarsson & Johan Navjord, OkiDoki! Arkitekter
Cathrine Gerle, AB Poseidon
Annika Carlsson, Egnahemsbolaget
Carolina Högvall och Arvid Törnqvist, Stadsbyggnadskontoret
 

Annette håller tal och berättar att när hon kom till Sverige från Danmark så slogs hon av att svenska städer bestod av gräs, gräs och gräs. Hon fick lära sig ordet impediment som inte fanns i den danska stadsbyggnadsdiskussionen. Glädjande är att det är ett av dessa gräsimpediment som nu planeras.

Vi diskuterade projektet och stadsutvecklingsprojekt i allmänhet.

Jesper läser upp nomineringen...

 ...och delar ut diplomen.

Diplom designade av samordnare Jesper Hallén som arbetar med grafisk formgivning och fotografi.

Glada pristagare och samordnare.

Fotnot: Annika Carlsson, Egnahemsbolaget kunde tyvärr inte medverka men kommer att få sitt diplom vid ett senare tillfälle.

Yimby Göteborg om: yimby, yimbypriset, yimbypriset2016, stadsbyggnadspris, yimby awards, göteborg, stadsbyggnadskontoret, okidoki, poseidon, egnahemsbolaget backa grön, backa, litteraturgatan

Bloggar om: yimby, yimbypriset, yimbypriset2016, stadsbyggnadspris, yimby awards, göteborg, stadsbyggnadskontoret, okidoki, poseidon, egnahemsbolaget backa grön, backa, litteraturgatan

Idag kan vi sträcka på oss lite extra, Yimby Göteborg fyller hela åtta år! 

Det var den 7 juni 2008 som vi drog igång vårt Yimbynätverk här i stan. Göteborgare från alla håll och kanter förenades, med olika erfarenheter och från olika branscher, med olika politiska åsikter och i olika åldrar, men med en och samma dröm, att göra Göteborg till en ännu bättre stad.

Stort tack till alla som engagerar sig, debatterar, kommer med klockrena idéer och så vidare. Tillsammans blir vi den spetskompetens och formar de idéer som en ensam tänkare aldrig kan göra.
I åtta år har vi skrivit, tyckt, debatterat, hörts, synts, risat och rosat och inte minst kommit med konkreta idéer för en bättre stad. Sakta men säkert börjar vi också att se resultat av vårt arbete. Vi påverkar och vi kan förändra Göteborg. Det här är bara början... 

May the force be Yimby! 


Historisk återblick, det här är Yimby Göteborgs första blogginlägg, 7 juni 2008.
gbg.yimby.se/2008/06/yimbygbg_2490.html
 

Yimby Göteborg om: yimby, arkitektur, stadsplanering, Göteborg

Bloggar om: yimby, arkitektur, stadsplanering, Göteborg

Vi har skrivit ett kort yttrande över programplanen för Centralenområdet och skickat in. Se även de artiklar vi har skrivit tidigare om planen på GP-debatt (här och här).

Yttrande om Centralenområdet - Göteborgs nya entré

Diarienummer SBK: BN0627/12

Allmänt

Yimby Göteborg tycker det är föredömligt av stadsbyggnadskontoret att arbeta med en övergripande plan för hela Centralenområdet. Vi är dock mycket oroliga för att området kommer att bli en utvidgning av Lilla Bommen och Nordstan, eller en kombination av de båda. Vi saknar tillräckligt med boende och därmed en stadsmiljö som är trygg under kväller och nätter. Vi vill öka andelen bostäder i området, men inte nödvändigtvis minska antalet kontor. 

Synpunkter

I dagsläget utgör infrastruktur och impediment en stor andel av ytan i området. Med ny bebyggelse kommer tätheten att öka. Denna bör jämföras med UN-Habitats minimumtäthet av 150 inv/ha och Göteborgs bästa blandstad som har mer än 300 inv/ha över en större sammanhängande yta.

Antal planerade bostäder i varje delområde och uppskattad täthet med ytan mätt på eniro.se (antagande om 1.6-2.0 inv/bostad):
Lilla Bommen: 200 bostäder och 25-30 inv/ha.
Del av Gullbergsstrand: 580 bostäder och 75-90 inv/ha.
Del av Gullbergsvass: 400 bostäder och 160-200 inv/ha
Stationsområdet: 650 bostäder och 60-75 inv/ha.
Del av Stampen: 180 bostäder och 130-160 inv/ha.
Lilla Bommen - Stora Bommen: 0 boståder och 0 inv/ha för en bra tid framöver.

Dessutom ligger Nordstan i direkt anslutning med 0 inv/h och Inom Vallgraven med få boende i de östra delarna. Stråken är till största delen obebodda. Det planerade området behöver inte bara hantera sina egna utmaningar utan även omgivningens tillkortakommanden. Det är viktigt att området planeras utifrån den helhet som det skapar tillsammans med staden utanför dess gränser.

Blandning i varje delområde

Enligt UN-habitats principer för hållbar stadsutveckling bör, förutom den redan nämnda boendetätheten om 150-450 invånare per hektar, mellan 40% och 60% av totala golvytan vara vikt för verksamheter och mindre än 10% av kvarteren bör vara monofunktionella. 

Utöver en påfyllnad av bostäder skulle det behövas offentliga mötesplatser på icke-kommersiell bas. Vi skulle vilja att ett älvnära Kulturhus eller en ny konsthall utreds. Det skulle vara mycket välgörande som kontrast till Östra Nordstans dominans av kommers. Allra helst med smidig förbindelse mellan köpgallerian och "Kulturhuset".

Torgytor

De många och stora torgytor kommer vara svåra att befolka en vardag i november. Dessutom placerar hållplatserna på dessa stora ytor. Bebyggelse behöver komma närmare hållplatserna för att kunna ge nattögon på dessa. 

Fler bostäder 

Vi föreslår att framförallt ytan mellan Centralstationen och Nordstan får bli ett antal stadskvarter med framförallt högt bostadsinnehåll. Delar av kvarteren kan tillåtas skjuta mot höjden för att på så sätt få upp tätheten samtidigt som gårdarna får rikligt med dagsljus. Bifogat är ett antal principskisser för hur området skulle kunna planeras.

Alternativ där spårvagnsspåren närmare centralen och hela ytan mellan centralen och Nordstan är bebyggd.

Alternativ där spårvagnsspåren går in under byggnaden och ger en väderskyddad hållpats under tak.

Illustration över spårvagnsspår som går under kvarter.

Yimby Göteborg om: yttrande, programplan, centralenområdet, lilla bommen, gullberg vass, nordstan, regioncity

Bloggar om: yttrande, programplan, centralenområdet, lilla bommen, gullberg vass, nordstan, regioncity