Stadsbyggnadskontoret arbetar med stadsutvecklingsprojektet Stadsmiljöupprustning Kungsportsavenyen och har just tagit fram ett
gestaltningsprogram som innehåller konkreta förslag och illustrationer av en framtida utformning av Avenyn och Götaplatsen med omgivningar.
Den nya gamla Götaplatsen
De grundläggande principer man utgår ifrån, de förändringar man föreslår och de gestaltningsförslag som presenteras är i det stora hela helt lysande. Det kommer bli ett ordentligt lyft jämfört med dagens gamla slitna Avenyn om så endast en bråkdel av idéerna realiseras. Men den riktigt stora och betydande förbättringen som kan möta gatans potential kan endast nås genom att man nu konsekvent genomför förändringen i alla dess delar.
Den negativa kritik som kan riktas mot programmet ligger egentligen utanför förslaget. Man hade behövt vara mer offensiv när det gäller att kräva förtätning med bostäder kring Götaplatsen för att få platsen att fungera. Och Heden som skulle kunna vitalisera hela området ses fortfarande framförallt som en plats som gör Göteborg unik och som har en enorm potential för något annat diffust än just stad.
Programmet har presenterats i Älvrummet
Historia och nutid
Vi börjar med en kort historisk tillbakablick. Kungsportsavenyn började byggas i början på 1870-talet och var då en renodlad bostadsgata med förträdgårdar och alléträd - precis som Linnégatan. Fram till 1914 var handel bannlyst på paradgatan eftersom butiker med skyltning ansågs förfula gatumiljön. Butikerna fanns istället på sidogatorna. Avenyn blev därför tidigt en gata med fokus på restaurangverksamheter. I samband med Jubileumsföreställningen 1923 förlängdes gatan till Götaplatsen som samtidigt invigdes.
Avenyn 1890 (från facebookgruppen Göteborgs Historia)
Under årens lopp har fler och fler butiker tillkommit och fasaderna har kommit att öppnas upp mot gatan med allt större skyltfönster. Med start från funktionalismens intåg på 1930-talet började de då fortfarande ganska unga husen att rivas och ersättas med modernistiska skapelser. På 50- och 60-talen revs och ersattes hälften av 1800-tals bebyggelsen. Förträdgårdarna togs helt bort 1971 då trottoaren breddades. Verandorna för servering får idag sticka ut fram till den gamla gränslinjen för förträdgårdarna.
Idag är Avenyn på dekis och programförslaget sågar gatan med fotknölarna. Fredrik Rosenhall har tidigare skrivit en krönika hos Yimby om hur byggnaderna som kantar gatan genom klumpiga ombyggnader förlorat sina arkitektoniska kvaliteter och hur trassliga relationerna mellan byggnad och gata har blivit (kryddat med intressanta fotografier från då och nu). Turismens Utredningsinstitut (TUI) gjorde en analys av Avenyn 2011 och fann att det bland besökarna inte fanns något positivt laddat värdeord direkt knutet till Avenyn. Det fanns däremot tre negativa värden: anonym, opersonlig och stökig. Det är inte längre Avenyn utan the Long Streets som det tipsas om i turistguider och i New York Times.
Det unika som finns hos Kungsportsavenyn är det enormt långa och breda gaturummet, stigningen av gatan upp mot det pampiga Konstmuseet och den stora Götaplatsen. Även koncentrationen av restauranger och kaféer i norr och av kulturinstitutioner i söder gör gatan unik. Stadslivsanalysen visar att antalet besökare en typisk fredag-/lördagkväll peakar vid kl. 1 på natten och att inom 200 meters gångavstånd nås 20 entréer med alkoholservering efter kl. 1 på natten. Därmed inte sagt att de enorma rummen eller koncentrationen av vissa funktioner nödvändigtvis är bra för gatan eller för Göteborg som helhet. Men det finns helt klart en unik potential att utnyttja.
Avenyn är ca fyra gånger så bred som parallellgatorna.
Gestaltningsprogrammets mål
Gestaltningsprogrammet har formulerat tre mål att utgå ifrån:
1. Forma en unik destination.
2. Maxa tillgängligheten.
3. Skapa konst- och kulturstråk no. 1.
Den unika destinationen ska skapas genom att
+ lägga ett högklassigt golv med egen karaktär,
+ utveckla fler olika sittmöjligheter, för många, samtidigt,
+ belysning fantastico - pampigt i stort och spännande i smått,
+ introducera fler lekmiljöer i anslutning till Avenyn och gestalta en lekvänlig, trygg gatumiljö,
+ använd material och form som upplevs lokalt och autentiskt,
+ ge uteserveringar och verandor en sammanhållen, elegant utformning, och
+ låta vatten och grönska höja kvaliteten och bidra till att stärka årstidsvariationen på Avenyn.
Tillgängligheten skapas genom att ta bort (trafik-) barriärer, och konst- och kulturstråket stärks genom att aktiviteterna flyttas från husen ut på gatan.
Tillgänglighet och trafik
Det är glädjande att se att den traditionella förturen för (bil-) trafikplanering i detta program är brutet. Här utgår man från vad man vill åstadkomma för kvaliteter och tillgängligheten ges följande prioriteringsordning: gående, cyklister, kollektivtrafik, och slutligen bilar. Avenyn ska därför vara fri från biltrafik förutom den nödvändiga nyttotrafiken. Trafikbarriären i mitten ska minskas och alla fysiska barriärer i höjdled ska bort. Bussarna förläggs till Södra vägen. Kvar blir primärt gångtrafikanter, cyklister och spårvagnar. Cykelbanor läggs på var sin sida om spårvagnspåren. För att skapa en maximalt tillgänglig koppling mellan gatans båda sidor läggs gaturummets golv i en enda nivå med möjligen max en höjdskillnad mellan trottoar och cykelbana.
Allt på samma golv - kanske inte en enda nivåskillnad från trottoar till trottoar.
Spårvagnstrafikens hastighet begränsas till max 15-30 km/h. Det blir säkert en jättebra lösning för Avenyn men kanske inte helt optimalt för kollektivtrafikresenärerna. Centralstationen/Brunnsparken - Korsvägen är ett av kollektivtrafikens huvudstråk och lägre hastigheter gynnar inte kollektivtrafikresenärerna. Man gör verkligen verkstad av pratet om att låta de gående få högst prioritet. Kanske tanken är att huvudstråket för spårvagnstrafiken istället ska gå via Skånegatan? Det är inget som diskuteras. Hur som helst så visar detta på att vi har behov av någon form av planskild kollektivtrafik i de centrala delarna.
Cirkeln är sluten?
Kungsportsavenyn
Gestaltningsförslaget landar i tre alternativ för Avenyn. Stadsrummet delas upp i veranda/severing, flanörstråk, möbleringszon, cykel- och kollektivtrafikzon. Jag låter bilderna tala för sig själva och hänvisar till gestaltningsprogrammet för ytterligare information om Den eleganta gatan, Parkgatan och Världsstjärnan.
Götaplatsen
Götaplatsens nydanas genom att hela ytan från Geijersgatan till Konstmuseet blir ett rum med enhetligt golv i samma nivå. Biltrafiken tvärsöver platsen på Berzeliigatan får snällt åka upp på platsens golv och anpassa sig till de gående och cyklande. Det finns även ett alternativ där spårvagnsspåren dras upp mot Götaplatsen och tar Berzeliigatan till Södra vägen. Dessutom föreslås en vattenspegel mellan Biblioteket och Siba och vattenlek mellan Poseidon och Konstmuseet. Man talar även om att öppna upp institutionerna mot platsen.
Götaplatsen blir ett enhetligt stadsrum och där gångtrafikanter har störst tillgänglighet.
Avenyn som en del av omgivningen
Det är glädjande att se att man i utredningen inte stannar på Avenyn utan försökt ta ett helhetsgrepp på hela Lorensbergsområdet. Stadslivsanalysen som presenterades på Yimby har använts som underlag för visionen och man talar om vilka olika stadsrumskaraktärer man ska skapa på de olika gatorna. De tvärgående stråken kommer att bli mer fotgängar- och cykelvänliga stadsgator. Parallellgatorna görs om till lågfarstgator med enkelsidig parkering och utrymme för konstnärliga institutioner att laborera med konst i den offentliga miljön. Kopplingar till omgivningarna ska bli bättre, t.ex. genom generösare entréer till Vasaparken, paviljongbyggnader i allén och lekytor på Heden och bakom Park Avenue.
Engelbrektsgatan. Kopplingen mellan Göteborg & Co's två flaggskepp Avenyn och Evenemangsstråket är idag i en klass för sig själv.
Förtätning kring Götaplatsen
I programmet diskuteras Götaplatsens problem där stadslivet stora delar av dygnet och året är noll och intet. Problemet är att Götaplatsen är funktionsuppdelad och inte blandstad. Här samlas stora institutioner runt platsen medan bostäder och småskaliga verksamheter förpassas till behörigt avstånd. Västlänkens station Korsvägen ska ha en uppgång någonstans mellan Götaplatsen och Artisten. Detta kommer ge mer rörelse över Götaplatsen men då främst i rusningstrafiken. Det går inte att komma runt att området och platsen behöver tillföras det som fattas. Lyckligtvis finns det mycket byggbar mark i området.
Först har vi ett antal markparkeringar och parkeringsdäck som ligger nära Götaplatsen som borde vara mycket okontroversiella att bebygga: parkeringsdäcket vid Stora Nygatan, parkeringsdäcket i korsningen mellan Berzeliigatan och Södra vägen, markparkeringen bakom Stadsteatern i korsningen mellan Berzeliigatan och Johannebergsgatan och markparkeringen bakom Koncerthuset längs Viktorrydbergsgatan
Låter man ett fungerande stadsliv på Götaplatsen vara det viktiga målet så bör även den slybevuxna slänten mellan Stenhammarsgatan och Ekmansgatan bebyggas. Liksom impedimentet vid Engelbrektsgatan och Södra Vägen mellan gatan och Elite Park Avenues höga byggnad. Utmed Viktor Rydbergsgatans norra sida upp till Läraregatan finns gräsmattor som inte används speciellt flitigt. Efter mörkrets inbrott skapar grönytorna en otrygg koppling mellan Avenyn och Johanneberg/Landala. Bebyggelse här skulle inte bara ge vitalitet till området utan även öka tryggheten och stärka kopplingen mellan stadsdelarna.
Platser för förtätning för att ge Götaplatsen stadsliv: Parkeringsplatser (grönt), impediment (orange), Götaplatsens fulländning (gult) och en oberörbar ocean av möjligheter (blå).
Men bostäder måste ligga närmre Götaplatsen än så. För att Götaplatsen ska bli verkligt levande och trygg måste den kunna befolkas och beskådas av ögon dygnet runt. Det finns en yta mellan Stadsteatern och Konstmuseet mitt emot Konsthallen framför Fond som är lika stor som Konsthallens yta. Det vore väl utmärkt att komplettera Götaplatsen med en byggnad som dels speglar konsthallen och skapar symmetri och som dels ger bostäder. Vi behöver rikligt med bostäder för att befolka och beskåda Götaplatsen så vi måste bygga på höjden. Därför bygger vi en sockelvåning som kommunicerar starkt med Konsthallen och Konstmuseet. Sockelvåningen erbjuder lokaler för mindre verksamheter och varför inte entrén till Västlänkens uppgång. Ur sockelvåningens bojor spränger sig en smäcker hög skapelse som strävar mot sky och som är fylld till bredden med bostäder.
Slutligen avslutar jag med att påminna om att vi har en 12 hektar stor yta vid namn Heden i anslutning till området som bryter allt vad stråk och kopplingar heter och som effektivt dödar stadslivet i sin omgivning. Yimby har sedan länge en plan för hur man använder Heden på bästa sätt.
12 hektar av central obeslutsamhet bara väntar på att få vitalisera Lorensberg, Avenyn och Götaplatsen med befolkningsunderlag och kopplingar.
Sammanfattning
Kungsportsavenyn, Götaplatsen och dess omgivningar har fått ett nödvändigt gestaltningsprogram för att åter bli en paradgata och stadsrum värda namnen. Det som är mest glädjande att se är hur man arbetat med programmet. Stadslivsanalys och kopplingar till omgivningen, tillgänglighetsprioritering för gångtrafikanter, och satta mål har fått vara vägledande genom hela processen. Målen och strategierna har inte halvägs urvattnats av att trafiklösningar fått överordnad betydelse som brukligt är. Det funktionella utfallet är i min mening mycket bra. Den estetiska biten kan man givetvis alltid ha åsikter om. Det enda som saknas nu är en förtätning kring Avenyn och Götaplatsen så att det blir en kritisk massa av folk som kan fylla upp de enorma ytorna och göra dem trygga dygnet runt, året runt. Som tur är finns det massor av ytor i området för denna förtätning.
YimbyGBG om: Kungsportsavenyn, Avenyn, Götaplatsen, gestaltningsprogram, stadsrum, stadsliv, förtätning, tillgänglighet
Bloggar om: Kungsportsavenyn, Avenyn, Götaplatsen, gestaltningsprogram, stadsrum, stadsliv, förtätning, tillgänglighet