Den senaste tiden har vi konstaterat att offentliga sittplatser i Göteborgs stadsmiljö är något av en bristvara. Men på vilket sätt kan situationen förbättras (förutom med oavsiktlig Göteborgshumor)? Hur skall vi utforma våra gator och torg så att de stödjer stadsliv, och blir trivsamma att uppehålla sig på?
När Mies Van der Rohes Seagram Building i New York stod färdig i slutet av 1950-talet, visade sig den tillhörande plazan vara en mycket populär plats för människor att umgås och vistas på. Staden försökte därför upprepa framgången med Seagram genom ekonomiska incitament för anläggandet av fler plazor vid nybyggen. På så sätt skulle fler platser med liknande kvaliteter kunna skapas.
Ambitionen var god, men resultatet av skattelättnaderna blev i många fall trista och öde ytor. En angelägen fråga blev därför vad som egentligen kännetecknar en välfungerande platsbildning? Detta är bakgrunden till William H. Whytes studie, som utkom i både bok- och filmformat 1980 med titeln ”The Social Life of Small Urban Spaces”. Utifrån detaljerade observationer analyserades hur dessa urbana miljöer fungerar (eller kanske snarare tvärtom), hur de används av människor och vad de gör där, dess förhållande till gator, dess utbud av sittplatser, fontäners porlande vatten och dess betydelse för att skapa en rogivande ljudmiljö etcetera.
YimbyGBG om: William H. Whyte, The Social Life of Small Urban Spaces, torg, plaza, platser, urbana miljöer, Göteborg, Yimby, stadsliv, sittplatser, bänkar
Bloggar om: William H. Whyte, The Social Life of Small Urban Spaces, torg, plaza, platser, urbana miljöer, Göteborg, Yimby, stadsliv, sittplatser, bänkar