Yimby Göteborg har lämnat in ett yttrande över Stadsbyggnadskontorets förslag till "Detaljplan för Bostäder vid Sisjövägen". Yttrandet är ett resultat av diskussionerna på forumet.
I planen får vi ett mycket bra exempel på hur stadsplanering år 2012 inte bör bedrivas. Planen försöker behålla ett grön- och rekreationsområdes kvaliteter genom att fylla det med en gles matta av hus-i-park och radhus. Men i praktiken har hela grön- och rekreationsområdets kvaliteter försvunnit, och detta utan att ersättas av urbana kvaliteter. Planen är rent ut sagt dålig. Så dålig att vi till och med ifrågasätter om detta område är lämpligt för exploatering.
Hur kan bebyggelse spridas ut maximalt över ett grön- och rekreationsområde? Planförslaget har lösningen.
Yttrandet följer i sin helhet. (Bilder och bildtexter är inte en del av yttrandet utan är infogade i efterhand).
Yttrande
Yimby Göteborg är generellt sett positiva till ett ökat bostadsbyggande. Det finns en stor bostadsbrist i Göteborg och det finns många områden som är lämpliga att bebygga, för att på så sätt läka ihop staden, skapa fler bostäder och också skapa större urbana värden. Men vi är ytterst kritiska till det glesa, utspridda, modernistiskt omoderna, hus-i-park-förslag som presenteras. Det saknar urbana kvalitéer och äter med sin gleshet upp ett helt grön- och rekreationsområde. Planen är rent ut sagt dålig.
Vi ifrågasätter om detta område är lämpligt för exploatering. Dels med tanke på områdets naturvärden men framför allt med tanke på stadens övergripande utveckling. Det finns många betydligt mer lämpliga exploateringsområden ur ett strategiskt perspektiv, områden där förutsättningarna för överensstämmelse med översiktsplanens blandstadsambitioner är avsevärt större. Insisterar man på att exploatera detta område krävs dock vissa genomgripande strukturella förändringar av planförslaget, vilket vi redovisar i det följande.
Lämpligt för exploatering?
Detaljplanen nämner inte stadsmiljö, stadsliv, eller stadsrum
Göteborgs Stads Översiktplan är tydlig med att attraktiv stadsmiljö och ett rikt stadsliv ska ges förutsättningar i planeringen:
"2. attraktiv stadsmiljö
Göteborgs planering ska ge förutsättningar för en attraktiv stadsmiljö och ett rikt stadsliv. En attraktiv stad kännetecknas av komplexitet med blandning av funktioner, en visuell mångfald och möjligheter till möten mellan människor. Blandstad eftersträvas både vid omvandling av de centrala förnyelseområdena och vid komplettering av övriga områden. Människors möjligheter att röra sig och vistas i stadsrummen ska vara utgångspunkten i planeringen. Det blir allt viktigare att använda gröna ytor och vatten som gestaltande element i en stad som byggs tätare. Tillkommande bebyggelse ska berika staden och komplettera omgivande bebyggelse på ett tilltalande sätt. Allt byggande bör anpassas så att miljöpåverkan minimeras."
Detaljplanen för Sisjövägen behandlar inte stadsmiljö, stadsliv, eller stadsrum. Det är i och för sig är logiskt då planen gäller ett bostadsområde men inte en stadsmiljö enligt översiktplanens intentioner. Bostadsområde är inte stad. Stad är inte bostadsområde. Trots detta konstateras att "Detaljplanen avviker inte från översiktsplanen". Vi tycker detta är besynnerligt.
Stadsmiljö? Stadsliv? Stadsrum? (Illustration från planförslaget)
Hus-i-park hör inte till år 2012
Att år 2012 planera ett nytt hus-i-park område med en estetik och stads- och trafikplanering i princip tagen direkt från grannskapsenheternas eller miljonprogrammets glansdagar är märkligt. Om det är någonting som vi har lärt oss under de decennier som gått sedan grannskapsenheterna och miljonprogrammet färdigställdes så är det att denna typ av bebyggelsetypologi inte är utan sina inneboende problem.
Punkthus-i-park enligt Stadsbyggnadskontorets skrift Stadsbyggnadskvaliteter
Johan Rådberg(KTH) gjorde år 2000 en studie om vilka typer av boende som är attraktiva. Undersökningen visar att villor är attraktivast, följt av klassisk kvartersstad. Punkthus, lamellhus och loftgångshus är enligt undersökningen det minst attraktiva. Värt att poängtera är att denna undersökning endast tar hänsyn till just bebyggelsens typologi, alla andra faktorer räknas bort. En senare studie som pekar i samma riktning är "Värdering av stadskvaliteter" från 2011 där Spacescape AB och Evidens BLW AB var uppdragsansvariga. Avhandlingen, "Mer park i tätare stad", Alexander Ståhle (Arkitekturskolan KTH, 2005), visar att den upplevda tillgången till grönska, liksom nyttjandet av denna, ökar när man har en mer stadsmässig planering:
"Från ett parkplaneringsperspektiv är frågan om utnyttjandefrekvens mest intressant. De flitigaste parkbesökarna återfinns enligt undersökningen (...) i innerstadens stadsdelsområden. Högst ligger Östermalm med 69 % och Maria-Gamla-stan med 61 % som besöker parker "någon gång per vecka" eller "dagligen". Vantör ligger på 43 %, och Rinkeby, ett renodlat miljonprogramsområde, på 38 %."
Hus-i-park har många inneboende problem
Gränserna kring punkt- och lamellhus blir löst definierade och åtskillnaden mellan vad som är privat mark, och offentlig mark, blir otydlig. Vi vet idag genom forskningen att just åtskillnaden mellan vad som är privata och allmänna rum är ytterst viktigt för såväl trivsel som den upplevda tryggheten i ett område.
Punkt- och lamellhus förvägrar barn i området trygga och trafikskyddade innergårdar, liksom lugna och välbesökta kvartersgator, och trivsamma och välbesökta parker. Helt enkelt vad vi kallar trafiksäkra lek- och vistelsemiljöer.
Punkt- och lamellhus ökar generellt bullerexponering hos de boende jämfört med kvartersstad. Med kvartersstad skapas enkelt tillgång till en tyst sida genom en sluten innergård. För punkt- och lamellhus blir lösningen antingen att placera byggnaderna långt från gatan (som då blir väg) eller att husen förbinds med glasade partier som sluter öppningar.
Exploateringstalet för fristående byggnader är mycket lägre än för slutna kvarter vid en given byggnadshöjd. Planen förstör grönområdets kvalitéer genom att sprida ut bebyggelsen och detta utan att skapa stadskvalitéer.
Planen måste revideras från grunden
Yimby Göteborg anser att om området över huvud taget ska exploateras måste planen revideras från grunden. Den reviderade planen måste i enlighet med översiktplanen fokusera på att skapa stadsmiljöer och ett rikt stadsliv och anpassas så att miljöpåverkan minimeras.
Bygg tät kvartersstad - spara grönområdet
I praktiken innebär detta att bebyggelsens typologi för flerbostadshusen måste ändras från glest hus-i-park-område till tät kvartersstad. För att spara så mycket som möjligt av grön- och rekreationsområdet bör den täta kvartersstaden koncentreras till utmed de befintliga Sisjövägen och Askims Domarringsväg. Tät kvarterstad kommer att spara avsevärt mer av grön- och rekreationsområdet än liggande förslag med hus-i-park. Om en gata som kopplar Sisjövägen till Askims Domarringsväg är nödvändig skall tät kvartersstad även koncentreras till att ligga utmed detta stråk. Även Radhusen bör införlivas i kvartersstad för effektivt utnyttjande av mark. Höjdskillnader är inga hinder för kvarterstad. För inspiration kan bebyggelsen mellan Linnégatan och Nordhemsgatan studeras.
Traditionell kvartersstad enligt Stadsbyggnadskontorets skrift Stadsbyggnadskvaliteter
Vi vet av historien att färdigplanerade enklaver som i planförslaget är mycket dåliga på att möta en föränderlig framtid. Planen måste utformas så att området kan möta framtida förändringar i behov. Planen måste helt enkelt medge att en framtida förtätning med fler gator och kompletterande byggnader är möjlig.
Lokalanpassa bottenvåningarna
Det är mycket viktigt med verksamheter i bottenplan på den nya bebyggelsen, då blandstad förutsätter att möjligheter för verksamheter finns lokalt. Erfarenhet har visat att det oftast inte räcker att medge lokaler i bottenvåningarna. Det måste istället fastslås i planen att bottenvåningarna skall vara lokalanpassade. Annars är det sällan exploatörerna väljer att göra så. För att skapa tillgänglighet och stadsrum är det mycket viktigt att bottenvåningarna lokalanpassas och att man inte cementerar bort möjligheten till verksamheter.
Inga lokaler eller bokaler i förslaget. (Illustration från planförslaget)
Bottenvåningarna bör, där förutsättningarna för kommersiell service anses vara för dåliga, utformas som så kallade "bokaler". Det innebär att takhöjd och andra delar av uppförda lägenheter anpassas så att de i framtiden kan göras om till lokaler om eller när ett sådant behov uppstår. Detta är avsevärt svårare att åtgärda i efterhand.
Skapa stadskvaliteter inom planförslaget
Området norr om detaljplaneområdet består av idag av lador för handel, kontor och service. Området är tänkt att över tid förvandlas till någon form av blandstad. Detta kan dock inte tas som en ursäkt för att undgå att skapa de av översiktplanens nämnda stadskvaliteter i detaljplanen för Sisjövägen.
YimbyGBG om: sisjövägen, askim, göteborg, yttrande, detaljplan, stadsplanering
Bloggar om: sisjövägen, askim, göteborg, yttrande, detaljplan, stadsplanering