Bostadsmoduler och blandstadsbaracker

Förra veckans största stadsbyggnadsnyhet var att Fastighetsnämnden beslutade att upplåta mark till 600–1000 tillfälliga studentbostäder i Norra Masthugget. Detta är en respons på den stora inflyttningen och det låga bostadsbyggandet som skapat ett mycket stort behov av nya bostäder i Göteborg. Läget börjar bli riktigt ansträngt och sent omsider inser nu även våra politiker att "business as usual" inte är i närheten att nå uppsatta mål, och det är mål som i sig inte är i närheten av att möta efterfrågan. Planen är att Bostadsbolaget ska bygga slutna kvarter i upp till sju våningar vid Första Långgatan / Oskarsgatan med ett system av bostadsmoduler, och det ska vara igång redan under nästa år. Ska vi bli uppgivna eller entusiastiska? Det beror på...

Platsen där det stora modulspelet ska spelas

Det är inte bara PBL

Varför har vi hamnat i detta läge? För det första var det inte helt lätt att förutse den stora inflyttningen till städerna som pågår – men nu har den pågått så länge att den ursäkten börjar bli riktigt dålig. För det andra så ger plan och bygglagen (PBL) långa ledtider med alla regler, krav på utredningar, samråd och överklagandemöjligheter. Vi dras därför med beslut våra förvaltningar, kommunala bolag, tjänstepersoner och politiker i många fall tog (eller kanske oftare inte tog) för 5 – 10 år sedan.

Men det går inte enbart skylla på PBL. För det tredje är Göteborg sämst i klassen för bevisligen levererar både Stockholm och Malmö fler nya bostäder per invånare. Detta trots att i Göteborg äger kommunen själva gigantiska arealer av mark som bara ligger där att och väntar på att få användas. Efter en period på 30 år med bostadsöverskott fram till år 2000 så verkar inte stadsbyggnadsapparaten vaknat till och till skillnad från Malmö och Stockholm har inte riktigt lyftet i bostadsproduktionen kommit till Göteborg (än). Om det är brist på satsade resurser i förvaltningarna eller ineffektiva arbetsformer som är problemet får vi nog återkomma till. Och att politikerna inte har haft modet att genomföra det färdiga förslaget på Skansberget eller att planer intill och på Guldheden har avbrutits efter närboendes protester innebär förstås färre bostäder.

Markreserven....

Blir det mer eller mindre protester nästa gång det planeras bostäder och verksamheter vid Skansberget?

Intressant är att PBL-processen inte sällan varar längre än en mandatperiod. Det är ett uppenbart demokratiskt problem att politikernas beslut under en mandatperiod i princip inte kan utvärderas förrän i nästa. Det är lätt att lova runt i framtiden och skylla tunt idag på företrädare.

Med det tidsbegränsade bygglovet skapas nu en genväg som hoppar över de långdragna PBL-processerna. Det tidsbegränsade bygglovet kan ges i strid mot gällande detaljplan och därför behövs inte något omfattande detaljplanearbete eller några samråd.

Studentcontainermoduler i Keetwonen, Amsterdam

Modulssystem i Zuiderzeeweg, Amsterdam

Bostadsmodulerna ska användas i 20 år

Beslutet i fastighetsnämnden innebar inte bara att denna mark arrenderas ut till Bostadsbolaget utan det var också ett beslut om en "modell" för hur det ekonomiska upplägget ska se ut. Tidsbegränsat bygglov kan ges på maximalt två gånger i fem år på en plats, dvs. totalt tio år kan modulerna stå på samma ställe. Ett problem är att detta ger dyra hyror då investeringen måste skrivas av på 10 år.

För att komma runt detta har fastighetsnämnden inrättat en kreativ "modell" där Bostadsbolaget köper modulerna och sedan ska kunna skriva av dem på 20 år. Detta genom att fastighetskontoret i arrendeavtalet förbinder sig att efter 10 år anvisa mark på ny plats i ytterligare 10 år. Modulerna ska alltså finnas kvar fram till år 2024 på platsen vid Första Långgatan och sedan på en annan plats fram till år 2034.

Moduler på Medicinareberget där man betalar 2900 kr/mån för en minitåva

Pros and cons

Om vi ska ta och återgå till den inledande frågan om vi ska bli uppgivna eller entusiastiska?

Det är ju jättepositivt att 600–1000 bostäder kommer fram snabbt. Det är en halv årsproduktion. De senaste fem åren har kommunen leverat ungefär 1800 nya bostäder per år. De studenter som står i kö för en bostad tackar förstås hellre ja till en bostadsmodul än möts av beskedet att bostäder inte finns. Framförallt är bostadsmodulerna ett bättre markutnyttjande än dagens bilparkeringar.

Samtidigt leder den tagna genvägen i PBL till ett minskat medborgarinflytande då samrådet där vi kan ge yttranden utgår. Det är inte längre en liten förskolebarack vi talar om. Inte ens en massa förskolebaracker jämt fördelade över staden. Det är bebyggelse som kommer att dominera stadsbilden och stadslivet.

Kvartersstora modulsystem i sju våningar vill vi kanske ha möjlighet att ha synpunkter på? Foto från Göteborg idag i verkligheten.

Det finns en uppenbar risk att lösningen skapar en större misstro mot att förvaltningar och politiker kan hantera bostadsfrågan och medborgarinflytandet. Dessutom kommer planering och iordningställande ta resurser från förvaltningarnas ordinarie utvecklingsarbete och planarbete. Förvaltningars resurser läggs på något temporärt istället för att skapa något mer beständigt. Problemet löses inte utan skjuts framåt i tiden, men modulerna ger helt klart lite mer andrum.

Förskolebristen är redan temporärt hanterad med tidsbegränsade bygglov och moduler

Utförandet kommer att avgöra

Det finns både för och nackdelar och till sist är det utförandet som kommer att avgöra hur detta kommer att tas emot. Får vi hög boendestandard, en intressant varierad arkitektur och ett attraktivt stadsliv så kommer våra driftiga och kreativa politiker få ovationer. Men blir det låg boendestandard, en trist monoton arkitektur eller ett obefintligt stadsliv så kommer kritiken komma. Var så säker.

Vad gäller boendestandarden så har Ulf Kamne (mp) lovat att det kommer att bli bra bostäder och på Twitter har han medelat att barackerna i Västnytts inslag inte har något med de planerade modulerna att göra. Det finns exempel på utföranden som inte ser helt förskräckliga ut, t.ex. vid Rännvägen på Chalmers. Tittar vi utanför stan så finns det exempel på arkitektur som kan vara betydligt mer intressant än nyfunkis eller beiga punkthus vid Eriksbergsdockan.

Studentmoduler vid Rännvägen Chalmers. Insynsproblem?

Tillfälliga studentmoduler i Lund

Frågan är om det inte är stadslivet som är den största farhågan. Komplexet kommer att stå utmed Första Långgatan och längs ett av de få stråken som kopplar Masthugget och Majorna. Det är nära till kapacitetsstark kollektivtrafik. Att inte bygga med verksamhetslokaler här vore förödande för det lokala stadslivet men också för kopplingen. Redan idag ligger Kostern längs Första Långgatans södra sida och vänder sig bort från gatan med ett stängt bottenplan. Att möta upp detta på norra sidan med ännu fler byggnader som inte bjuder något till trottoar och gata kommer radera ut en mycket stor potential till stadsliv. Till det kan vi lägga behovet av föreningslokaler, pubar, butiker, träningslokaler, mm som studenterna kommer ha.

Är inte det starka argument nog så går det alltid att ta fram den politiskt beslutade översiktplanen. Där står att vi ska bygga blandstad med aktiva och attraktiva gator, det är inte så mycket att jiddra om, det ges liksom inget undantag för tidbegränsade modulbyggen.

Kostern

Kopplingen till gatan ur barnperspektivet utanför en av stadens alla tillfälliga modulförskolor.

Med detta framfört så är det väl värt ge det en chans? Vi får här ett fullskaleförsök på om detta blir bra eller inte. Blir detta bra – med hög standard, variation och verksamhetslokaler – så har vi ett flexibelt sätt att skaffa fram boende i väntan på den ordinarie PBL-processen. Blir det dåligt så vet vi att det inte fungerar.

Till sist måste vi vara mycket klara med att detta inte är lösningen på det låga bostadsbyggandet i Göteborg utan endast en lindring av symptomen. Se nu till att samtidigt sparka igång stadsbyggnadsapparaten så att den börjar mata blandstad.

Get inspired!