Har park- och naturförvaltningen glömt bort medborgardialogen?

I slutet av juni skrev jag om hur Park- och naturförvaltningen påbörjat ett monteringsarbete av träsitsar på de kvarvarande stenblocken vid Esperantoplatsen. Eftersom det inte fanns någon information om detta på deras hemsida, eller några informationsskyltar uppsatta, så kontaktade jag dem. De svarade kort och gott att träribbor skulle sättas upp på samtliga bänkar. De har nu gått från ord till handling, och detta genererar givetvis en del frågor.

Juni 2013, montering av träsitsar på de resterande blocken har påbörjats av park- och naturförvaltningen



Ett av blocken försågs med en järnkant av skateboardåkare efter att platsen blivit saboterad hösten 2011


Händelseförloppet är egentligen varken unikt eller förvånande, särskilt inte med tanke på vilket öde många andra platser gått till mötes när det uppstått liknande intressekonflikter tidigare. De mest kända exemplen är troligtvis demoleringen av Embarcadero (Justin Herman Plaza) i San Francisco och ombyggnaden av Love Park (JFK Plaza) I Philadelphia. I båda fallen syftade förändringarna till att omöjliggöra skateboardåkning.

Men man behöver dock inte förflytta sig så långt, eller tala om ikoniska platser som figurerat i dokumentärer och som banor i tv-spel; det finns gott om exempel på liknande fall i Göteborg. Ett av de senaste i raden – som förvisso även det var ett klassiskt "spot" – är fontänen vid kurs- och tidningsbiblioteket, den så kallade Hagapoolen, som park- och naturförvaltningen omvandlade till en blomsterrabatt under hösten 2009.


Det hade åkts skateboard i "Hagapoolen" under vår och höst i åstminstone tre decennier innan det beslutades att den skulle reduceras till en rabatt. Anledningen uppgavs vara kostnadsskäl. Fontänen figurerade emellanåt i internationell skateboardmedia, och många reste hit för att få chansen att åka i den.



När jag kom över dessa illustrationer i mars 2008 förstod jag att den ombyggda Esperantoplatsen skulle bli omstridd (högerklicka och visa bild för att förstora) ...



... det var fullständigt uppenbart (högerklicka och visa bild för att förstora) ...


Det finns dock en avgörande skillnad mellan fallet Esperantoplatsen och alla andra ytor jag känner till som förändrats för att förhindra skateboardåkning (och de är många): Jag tänker naturligtvis på den demokratiska medborgardialog som platsen förärades. I praktiken innebar detta en medlingprocess mellan skateboardåkare, boende och representanter från stadens sida. Denna ämnade ”att successivt göra Esperantoplatsen bättre för alla”, och detta verkade enligt utvärderingen ha lyckats relativt väl till en början.



Den nya bänken används vid en trevlig danstillställning, men kunde inte denna sittyta ha tillgodosetts utan att samtidigt köra över en av medlingsparterna? Notera att järnkanten sitter kvar under träsitsen (högerklicka och visa bild för att förstora).

Några frågor till park- och naturförvaltningen:

• Är placeringen av träsitsar på samtliga stenbänkar i linje med ambitionen om att göra Esperantoplatsen "bättre för alla"?

• Om svaret är ”ja”: På vilket sätt blev det bättre för den part i medlingsprocessen som använde de kvarvarande stenblocken för skateboardåkning som nu försetts med träsitsar?

• Stämmer park- och naturförvaltningens senaste förändringar av platsen överens med följande överenskommelse från medlingsprocessen:

YimbyGBG om: Esperantoplatsen, Skateboard, skatestoppers, demokrati, medling, park och natur, park- och naturförvaltningen

Bloggar om: Esperantoplatsen, Skateboard, skatestoppers, demokrati, medling, park och natur, park- och naturförvaltningen