Frihamnen är en centralpunkt i Göteborgs stadsplaneringsdebatt. Det är inte så konstigt. Området är ett nav för hela staden genom att det är den enda centrala länken till Hisingen, sedan den gamla Hisingsbron revs i slutet av 1960-talet. Och på Hisingen bor som bekant en fjärdedel av stadens invånare, nära 140.000 människor. Man får ofta höra att Hisingen är Sveriges fjärde största ö. Däremot får man sällan höra att om Hisingen skulle räknas som en egen tätort skulle det vara den femte största i Sverige, bara några tusen invånare efter Uppsala. Det är följaktligen oerhört viktigt hur kopplingen mellan Hisingen och resten av Göteborg utvecklas.
Frihamnen av idag är i stor utsträckning ett övergivet wasteland, vilket man kunde konstatera på Yimbys stadsvandring i området förra året.
Här finns alltså fantastiska möjligheter att skapa en tät och intensiv utvidgning av stadskärnan, ett urbant brofäste som kan ge en otrolig skjuts åt stadsutvecklingen på Hisingen. Men det förutsätter naturligtvis att man vågar bygga storstad och att man övervinner det småstadskomplex som stundtals förlamar och skapar ångest bland våra beslutsfattare, vilket bl.a. Jan Jörnmark beskrivit ingående.
Det finns förtätningspotential på Frihamnen...
I den vision för Älvstaden som efter åratal av visionerande och workshoppande presenterades förra året beskriver man Frihamnens framtid på följande sätt:
Visionen är alltså att innerstaden ska växa över älven och knyta ihop omgivande stadsdelar. Det låter ju bra. Men när man nu återigen bjuder in några av de "team" som var med på den förra internationella workshopen så har man låtit Team HLA/SLA ansvara för visionerandet om "innehåll, täthet och skala". Det är aningen oroande. Såhär såg nämligen deras vision för Frihamnen ut senast det begav sig:



Som HLA/SLA:s representant mycket träffande uttryckte det vid invigningen av workshopen förra veckan:
Det är ett mycket intressant och avslöjande citat. "Någonting" borde vi förstås bygga men när det gäller så viktiga saker som att koppla ihop staden då duger inte vanliga, enkla stadskvarter, utan då får man plocka fram det tunga artilleriet: grönområden. Ja, det är verkligen fantastiskt. Året är 2013, funktionalismen har varit dödförklarad i 40 år och här har vi en planerare som verkar övertygad om att grönområden är bättre på att koppla ihop staden än stadskvarter.
Med bedrövad min konstaterade HLA/SLA:s representant dock att det hade ställts krav på att området skulle ha en viss byggnadsvolym, när nu innerstaden växer över älven. Risken var alltså överhängande att det skulle bli mer stad än park på Frihamnen. För att undvika detta skräckscenario så hade de börjat klura på att utöka landarealen, för att få in mer grönyta. På det viset skulle man kunna säkerställa att minst hälften av markytan blev parkmark. Vi får se vad slutresultatet bli när grupperna presenterar sina visioner i april.
HLA/SLA är inte de enda som anstränger sig för att hålla nere tätheten. En deltagare från ett av de andra teamen uttryckte också nyligen i GP stor oro över viljan att bygga tätt på Frihamnen. Det är en oro som även delas av Bo Aronsson, projektledaren för kommunens styrgrupp. Som han uttryckte det i Miljöaktuellt förra året:
Vad som kommer att hända i verkligheten, utanför workshop-bubblan, är dock fortfarande höljt i dunkel, trots att kommunstyrelsen nyligen antog en extremt ambitiös tidsplan för utbyggnaden av Älvstaden. Efter åratal av förberedelser så finns det många lösa visioner med söta myskoxar men mycket lite konkret planering. Det mest konkreta är målet om att Frihamnen fullt utbyggt ska innehålla ca 9.000 boende och 10.000 arbetsplatser. Frågan är om detta ska anses vara uttryck för en extrem förtätningsvilja med vidhängande risk för "överexploatering".
Hur tätt är detta mål egentligen? För att få lite perspektiv kan vi jämföra med några befintliga områden i staden. Som jämförelsepunkter har jag valt två primärområden med innerstadslik bebyggelse, Olivedal och Inom Vallgraven (statistik från 2010):
Olivedal
Inom Vallgraven
Frihamnen består i dagsläget av 0,66 km2 landyta. Tittar man enbart på boende (nattbefolkning) så ger 9.000 personer en täthet på ca 13.600 pers/km2. Det är avsevärt bättre än Inom Vallgraven som har en mycket låg boendetäthet (4.000 pers/km2) men betydligt mindre än stadens tätaste stadsområde Olivedal, som har en boendetäthet på ca 21.900 pers/km2.
Vad gäller arbetsplatser så ser det bättre ut. Där ligger det planerade Frihamnen på 15.200 pers/km2, vilket är betydligt mer än Olivedals 8.900 pers/km2. Men det är faktiskt mindre än hälften av dagbefolkningen i området Inom Vallgraven, 36.800 pers/km2.
För att få en mer sammansatt bild kan man slå ihop dag- och nattbefolkningen och räkna ut tätheten för "dygnsbefolkningen" i de olika områdena. Då ser vi att det planerade Frihamnen (28.800 pers/km2) ligger strax under dagens Olivedal (30.800 pers/km2) och långt efter Inom Vallgraven (40.900 pers/km2). Detta kan jämföras med HLA/SLA:s fantastiska idé att utöka Frihamnens markyta till 0,8 km2 och omvandla hälften av det till park, vilket skulle minska dygnstätheten till 23.800 pers/km2.
Det verkar alltså inte föreligga någon större risk för "överexploatering". Snarare tvärtom. Det finns en akut risk för "underexploatering". Inte minst med tanke på att det planeras ta många år att nå upp till Frihamnens beräknade "dygnsbefolkning”. Under de decennier som utbyggnaden planeras att pågå kommer tätheten i de andra stadsdelarna med all sannolikhet att öka kraftigt.
Som tur är finns det alternativ. Arkitekterna Håkan Cullberg och Tomas Lundberg har exempelvis fått mycket uppmärksamhet för sin alternativa plan för Frihamnen, Viking Green City. Där planerar man för 15.000 boende och lika många arbetsplatser. Det skulle ge en "dygnstäthet" på 45.500 pers/km2 i Frihamnen, räknat på dagens markyta. Och då har man ändå lyckats få in en stor öppen plats på en av pirerna, för de som gillar sådant.
Såhär kan man illustrera skillnaderna grafiskt:
Det är hög tid för oss engagerade medborgare och stadsvänner att trycka på för en ändamålsenlig markanvändning i Frihamnen, den framtida stadskärnan i Göteborg. Det är också viktigt att skapa förutsättningar för ett dynamiskt och expansivt stadsbyggande i Frihamnen. Gradvis stadsutveckling är naturligtvis önskvärd men själva poängen med gradvis stadsutveckling är ju att åstadkomma en finkornig och varierad exploatering - inte att det tar så lång tid som möjligt att få tummen ur. Det ska vara lätt och enkelt att komma igång att bygga - under förutsättning att man tänker bygga det vi vill ha byggt. Men då krävs det naturligtvis att vi vet vad vi vill ha byggt.
Alltså är det viktigt att vi omgående får en konkret stadsplan för området. Som tur är så finns det ju redan en sådan, Viking Green City. Men för säkerhets skull så är det väl bäst att även Yimby tar fram en stadsplan för Frihamnen. Så nu kör vi igång! Tillsammans så tar vi fram en alternativ plan för Frihamnen på vårt forum - välkommen in att bidra!
YimbyGBG om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, blandstad, frihamnen, viking green city, älvstaden
Bloggar om: göteborg, stadsplanering, arkitektur, blandstad, frihamnen, viking green city, älvstaden