Den 30 november 2021 lämnade Trafikverket sitt förslag till nationell transportinfrastrukturplan 2022-2033. Samtidigt gick planförslaget på extern remiss. Våren 2022 förväntas regeringen fatta beslut om innehållet i planen. Planen omfattar 799 mdkr, varav 437 mdkr kanaliseras mot nyinvesteringar. Till den senare potten ska läggas ytterligare 52 md, som kommer från medfinansiering, såsom trängselskatter och banavgifter. Hur berörs västsverige av förslaget till nationell plan?
En av de stora grejerna som har hänt förra veckan, om än möjligen något underrapporterad. I regionen har vi haft regelbundna möten med Trafikverket. På slutet har de ju inte kunnat avslöja vad som skulle komma i planen, som presenterades 30/11. Men de har hela tiden gjort klart en sak: alla kommer bli besvikna. Pengarna räcker inte till alla behov och önskemål.
HUR BERÖRS VÄSTSVERIGE av förslaget till plan?
Planen omfattar 799 mdkr, varav 437 mdkr kanaliseras mot nyinvesteringar. Till den senare potten ska läggas ytterligare 52 mdkr, som kommer från medfinansiering, såsom trängselskatter och banavgifter.
GBG-BORÅS. Sträckan som är den största snackisen i vår del av landet. Och den stora satsningen. Intentionen är att den ska byggas och 17,3 mdkr av totalt 43,5 mdkr ligger i förslag till plan till 2033. Resten förväntas alltså fyllas på med efter 2033, under kommande revideringar. Härryda kommun har ju aviserat att de inte tänker vara behjälpliga med planläggningen genom kommunen. Konsekvenser av detta och annat kommer jag tillbaka till längre fram.
VÄSTRA STAMBANAN. Gbg-Alingsås är den mest överbelastade sträckan i svenskt järnvägsnät, av enorm vikt inte minst för godsflödena till och från Gbg Hamn (förutom det självklara resandet mellan Sveriges två största städer, så klart). En del åtgärder på sträckan finns med i planen, men de stora greppen saknas. Fyrspår ligger fortfarande långt bort, inte ens planering inför nödvändiga vägval (typ vilken sida om Aspen spår 3 och 4 ska dras) finns med.
ERTMS är ett europeiskt signalsystem som behöver adderas på befintliga järnvägssträckor där det inte redan är gjort. Säkert jättebra, men dyrt. 31 mdkr i denna plan, 51 mdkr totalt fram till 2042.
VÄSTKUSTBANAN Lund-Gbg och vidare till Öxnered ska uppgraderas upp till 250 km/h-kapacitet. 250 km/h är definitionen av höghastighetsjärnväg.
DUBBELSPÅR VIDARE MOT OSLO finns inte med i förslaget till plan, trots att sträckan tidigare är identifierad som brist. Öxnered-Skälebol ligger långt framme i planeringen men måste så klart finansieras också för att kunna byggas. För den sträckan finns dessutom substantiell (upp till 50%) EU-medfinansiering att söka, i och med att sträckan Gbg-Oslo är högprioriterat inom europeiska TEN-T-nätverket. Men en sådan ansökan behöver vara inne senast 2028 för att ingå i nuvarande EU-budgetperiod och då behöver nationellt finansieringsbeslut ha tagits innan dess. Sträckan Skälebol-norska gränsen behöver både planeras och finansieras för att vi ska ta oss vidare mot Oslo. Och då har vi inte ens börjat prata om den norska sidan av den saken, då, då. Dör finns det också en del berg - bokstavligen och bildligt talat - att ta sig igenom. (Öxnered ligger utanför Vänersborg. Skälebol ligger i Dalsland, och är den punkt där Karlstadsjärnvägen och Oslojärnvägen från Göteborg delar sig.)
I PLANEN kvarstår som exempel delfinansiering av spårväg Brunnsbo-Linné. Ett nytt förslag till UTPEKAD BRIST med göteborgsrelevans är ”utveckling av högvärdig kollektivtrafik på väg” för de tre storstadsregionerna. Trafikverket skriver att ”snabba bussar är ett kostnadseffektivt sätt för ökad tillgänglighet med kollektivtrafik i storstäder. I Stockholm och Göteborg finns bred samsyn om potentialen i att utveckla regional snabb, kapacitetsstark busstrafik som komplement till spårtrafiken. Men trängseln i vägsystemet sänker bussarnas hastighet och behovet av framkomlighetsåtgärder är stort. Bristen behöver särskild uppmärksamhet eftersom ansvaret för att genomföra åtgärder delas mellan regionerna som huvudman för trafiken samt stat och kommuner som väghållare.”
Annars är det stora projektet NYA STAMBANOR Gbg-Sthlm-Malmö via Jönköping. 104 md kr riktas dit inom planperioden. Tanken är att alltihop ska vara färdigt till 2045.
GBG-BORÅS är ju tänkt att vara en av de första sträckorna inom det projektet. Planeringen av denna sträcka har pågått under många år. De sista åren har planeringens ramar satts av att regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att göra denna sträcka till en del av projektet Nya stambanor, där tågen ska kunna gå i 250 km/h och med relativt stort fokus på ändpunktsnytta. Man kan tycka vad man vill om det och om Trafikverkets sätt att arbeta, men det är en statlig myndighet som måste arbeta utifrån de regeringsuppdrag de får. Trafikverket arbetar dock i tät dialog med region och kommuner, och Västra Götalandsregionen, kommunalförbunden och kommunerna har i sammanhanget arbetat mycket aktivt med att befrämja de regionala nyttorna i planeringen.
Den sträckning Gbg-Borås som Trafikverket presenterade innan sommaren var sålunda en avvägning mellan ändpunkts- och regionala nyttor - ut ur Västlänken, till Mölndal, tunnel under Landvetter flygplats och sedan till Borås. Alla åtgärdsval är inte satta, men dessa är stationslägena i Trafikverkets förslag.
VGR har arbetat fram ett förslag som skulle stärka de regionala nyttorna till en hyfsat begränsad kostnad. Detta förslag har getts namnet Förstärkningsalternativet, med en ”krok” som tänks koppla ihop nya järnvägen med befintlig kust-till-kustbana primärt med syftet att få till ny järnvägstrafik från Västlänken till Mölndal till Mölnlycke och vidare österut.
Trafikverket har bedömt förslaget som vettigt, men lägger inga egna medel på det projektet i nuläget. De har dock varit tydliga med att ska förstärkningsalternativet vara tekniskt möjligt att genomföra, så behöver det utredas NU, i samband med övrig planering av sträckan. Därför finansierar VGR just en utredning av detta förstärkningsalternativ. ”Krokens” byggkostnad beräknas preliminärt till 2-3 mdr men bedöms ge en enorm utväxling i antal resande.
HÄRRYDA KOMMUN BROMSAR
Hela planeringen av sträckan har alltså skett med ett stort antal dialoger med alla berörda aktörer, där kommunerna längs med sträckan är de viktigaste. Många blev därför överraskade när Härryda kommun i juni meddelade att de inte kommer att medverka till att få järnväg enligt föreslagen - och nu finansierad - sträckning byggd. De vill istället se en alternativ sträckning med ett fullt fokus på regionala nyttor, fler stopp och lägre hastigheter på den nya järnvägen.
Vilka konsekvenserna av detta ställningstagande från Härryda kommun blir är nog inte helt utrett. I Trafikverkets förslag till plan minskas finansieringen av sträckan Gbg-Borås med 8 mdkr under planperioden till 2033 pga fördröjningen genom Härryda. 3 mdkr av dessa förs över till andra projekt i andra delar av landet och 5 mdkr till att snabba upp bygget av Ostlänken samt sträckan Hässleholm-Lund. Min tolkning är också att man något påskyndar planeringen av ”kakan i mitten” av systemet Nya Stambanor, dvs de tre sträckorna till och från Jönköping.
Trafikverkets kommunikation är att de nu pausar planeringen genom Härryda och att sträckan Gbg Borås beräknas fördröjas med 3 år. Drygt 26 mdkr av totalt 44 mdkr för sträckan Gbg-Borås skjuts över till perioden efter 2033. Byggstart bedöms kunna bli 2025-2027 och öppning av sträckning någon gång 2038-2040.
Självklart strävar Trafikverket efter att färdigställa delsträckor snabbast möjligt för att kunna ta dem i bruk, men har berättat i någon av de dragningar jag har varit med på att just sträckningarna genom Härryda är tekniskt extra tidskrävande att planera och bygga genom att det handlar om flera tunnlar och broar - inte minst tunneln under Landvetter flygplats. Hade Trafikverket kunnat välja hade man alltså velat börja med att kunna finplanera och bygga sträckorna just genom Härryda av dessa skäl, men nu är det just dessa delsträckor som försenas.
Vilka ytterligare konsekvenser förseningen genom Härryda kan få återstår att se, liksom hur välgrundad uppskattningen är att förseningen stannar på tre år.
REMISS TILL FEBRUARI 2022
TRAFIKVERKETS FÖRSLAG är en tung skrivelse, men inte ristad i sten. Den skickas på remiss nu, remisstiden är satt till februari ut. Det är regeringen som fattar slutligt beslut under senvåren. Nu ska alltså förslaget manglas politiskt och infrastrukturministern - förutsatt att han kan sitta kvar på sin post - lär få fullt i kalendern av regionala påtryckare. Eneroth har sagt att han tycker att förslaget är i grunden bra, men att förändringar kommer att ske. I samma andetag har han pratat om de enorma infrastrukturbehoven i norra Sverige. Så vi kan nog inte utesluta att mer medel kanaliseras dit där investeringarna välkomnas.
Yimby Göteborg om: Trafikverket, nationell plan, infrastruktur, västra götaland, VGR, västra götalandsregionen, härryda kommun, göteborg, västra stambanan, oslo, stambana
Bloggar om: Trafikverket, nationell plan, infrastruktur, västra götaland, VGR, västra götalandsregionen, härryda kommun, göteborg, västra stambanan, oslo, stambana