Tid för slutstrid: Staden vs Länsstyrelsen

Norra Masthugget, RegionCity och Skanstorget är tre projekt i den nödvändiga centrala förtätning som ska ställa om Göteborg för att möta nutida behov och framtida utmaningar. Samtidigt vet vi att Länsstyrelsen effektivt stoppat projekt som närmar sig Inom Vallgraven, eller åtminstone tillämpat sitt huvudsakliga verktyg: sågen som kapar höjder och exploatering. Nu växlar Göteborg dessutom upp ambitionerna i en helt annan skala så frågan är om Länsstyrelsen är med på noterna.

Vi går igenom Länsstyrelsen yttranden över Norra Masthugget (aka Masthuggskajen), RegionCity och Skanstorget och vi kan förstås ana vad de innehåller. Trots detta blir man ordentligt förvånad över skrivelserna och avslutning måste tyvärr handla om vad som är en rimlig krishantering.

Norra Masthugget

I Norra Masthugget säger sig Länsstyrelsens uppskatta stadens ambition att satsa stort, utveckla och blåsa liv i ett centralt beläget område, men... ett stort men...

Sedan kommer invändning efter invändning och sättet de uttrycks på vore anledning nog att citera dem alla, men för att detta inte ska bli en roman följer en sammanfattningen av det viktigaste. Det blir ändå en kortare novell för det är viktigt att en känsla för omfattningen och detaljrikedomen förmedlas.

Kort sammanfattat kan man säga att Länsstyrelsen kräver fler och mer omfattande utredningar om allt och som kronan på verket lyfts befarad negativ påverkan på riksintressena Oscarsleden, sjöfarten och kulturmiljövården.

Planen för Norra Masthugget.

Länsstyrelsen vill se att planen tydligare visar att E45 Oscarsledens funktion inte påverkas negativt med hänvisning till Trafikverkets yttrande. Trafikverket är skeptisk till stadens tanke om att sila in trafiken från leden och de vill inte se fler små anslutningar till Oscarsleden eftersom de befaras ge köbildningar på själva leden. De vill att trafiken och köerna tas om hand inom planområdet, vilket i praktiken betyder att mer yta måste reserveras för bredare gator och motorvägsavfarter istället för lokala gator och kvarter.

Trafikverket är inte heller med på att staden använder sin viljebaserade trafikstrategi som har minskning av biltrafiken som mål. Istället ska trafikverkets prognoser om ökad biltrafik användas. Länsstyrelsen kräver att stadens viljestyrda planering ska samordnas med Trafikverkets prognoser, och när det väl gäller, som i trafikbullerberäkningarna, är det trafikverkets prognoser som ska användas och inget annat. Länsstyrelsen menar att om Göteborgs trafikpolicy ska användas så måste staden först konkret visa hur minskningen ska åstadkommas.

Trafikarbetets utveckling i Sverige och Trafikverkets prognoser som Länsstyrelsen tycker ska användas.

För bebyggelsen vid och på Götatunneln efterfrågar Länsstyrelsen särskilda riskanalyser vid olyckor och oljeleveranserna till Rosenlundsverket bedöms vara direkt olämpliga och en överenskommelse med Trafikverket respektive Sjöfartsverket efterfrågas.

Området är ett av de i Göteborg med sämst luftkvalitet på grund av tunnelmynningen och Länsstyrelsen skriver att det kommer att bli ännu sämre med den nya bebyggelsen. (Att högre bebyggelse skulle skapa kraftigare vindar och ventilation i gatumiljön gäller uppenbarligen inte när väl luftkvaliteten ska behandlas.) De ger en mycket detaljerad beskrivning av vilken typ av beräkningar som ska göras: den ska vara avancerad, tredimensionell, ha god rumsligt upplösning, innefatta turbulens kring byggnader, mm mm. Det är bara namnet på programvaran och konsulten som saknas. Dessutom vill de att simuleringarna även görs i intilliggande områden utanför planområdet.

Ungefär det samma gäller bullerutredningen. Den ska vara mer omfattande innefatta mer och hantera ett större område. Med bifogad bullerutredning är Länsstyrelsen tveksamma till bostäder i två planerade kvarter och till den planerade skolverksamheten i två andra kvarter. I två planerade högdelar vill Länsstyrelsen inte se bostäder. Men några enkla meningar försvinner möjligheter.

Länsstyrelse pekar ut kvarter och högdelar i planen som de tycker är olämpliga på grund av trafikbuller.

När det gäller kulturmiljön så är de oroliga för hur de höga husen kommer att "möta" befintliga bevarade byggnader. Detta "måste" studeras vidare med utgångspunkten "att åstadkomma en harmonisk sammanhängande stadsdel". Vidare

Det är ganska tragiskt att Länsstyrelsens värn av kulturmiljön har reducerats till ett fokus på höga hus. Är de bara låga får de se ut, ursäkta uttrycket, hur fan som helst, t.ex. som Kommersen. Mig veterligen är Länsstyrelsen i och med sitt fokus på den sociala aspekten av Kommersen och kommentaren om privatisering av mark långt utanför sin vanliga comfort zone.

...och så fortsätter det.

Det blir tydligt att Länsstyrelsen skyddar det som redan ligger. Någon som helst tanke på att t.ex. Oscarsleden, sjöfarten eller Rosenlundsverket skulle vara med att kompromissa finns inte. Istället handlar det om att ge transportvägar fri lejd och att säkerställa intressenas möjlighet att bära farliga material och spy ut samma emissioner som idag. Något ge och ta är det inte frågan om utan det är klart att "sjöfartens framkomlighet inte ska inskränkas".

Det vill se fler och mer omfattande utredningar som går långt utanför den aktuella detaljplanen. De vill "att Staden i en utredning tar ett helhetsgrepp gällande all planerad bebyggelseutveckling längs hela leden mellan Jaegerdorffsmotet och Falutorget inklusive centrala delar". De vill se en samlad utredning om "kumulativa effekter" på Götaälvs vattenområde, dvs de vill se en konkret plan för hela centrala Göteborg innan de kan säga ja till denna plan.

Är man positivt lagd kan man hoppas deras hållning tvingar fram de övergripande strategier och konkreta stadsplaner som aldrig kommit efter Vision Älvstadens workshoppande. Är man mer realist ser man att detta kommer att leda till kraftiga fördröjningar av planarbetet. Det kan inte vara rimligt att Göteborg ska tvingas planera längs hela älven för att få igenom en plan vid Norra Masthugget.

Länsstyrelsen tjänstemän står tryggt bakom sina skrivpulpeter och behöver inte koppla sin meningsbyggnad till några sociala eller ekonomiska konsekvenser. Det är lätt att avkräva fler och mer omfattande utredningar när det är någon annan som drabbas och någon annan står för kostnaderna. Det blir också tydlig att det inte är länsstyrelsen som har ansvaret för bostadsförsörjningen. Det långa yttrandet avslutas med

Ska man säga något positivt om myndigheternas yttranden över Norra Masthugget så är det att försvarsmakten "har inget att erinra i rubricerat ärende". Gotta love that kanslisvenska.

RegionCity

För RegionCity kräver Länsstyrelsen precis som för Norra Masthugget fler och mer omfattande utredning och analyser, samt förstås utredningar av "kumulativa effekter". Men när det gäller påverkan på kulturmiljön har de även en tydlig åsikt om att exploateringsnivån ska sänkas:

Kulturmiljöbilagan gör bedömningen att planförslaget medför en påtaglig negativ påverkan på riksintresset och Länsstyrelsen stämmer in i detta. Bilagan är författad av en av Stadsbyggnadskontorets tjänstemän och en extern konsult. Efter en inledning och historisk bakgrund så bedöms RegionCity från tre platser: Drottningtorget, Vallgraven och Stora Hamnkanalen.

Titta igen, titta noga. RegionCity syns på montaget ovan. 

Drottningtorget med pressbyråkiosken beskrivs på följande sätt:

Så Länsstyrelsens bedömning baseras på en MKB-bilaga författat av två personer som snarare är intresserade av mytisk poesi på ranelidska än att förmedla ett relevant underlag om kulturmiljön. Att Länsstyrelsen baserar sin dom på detta subjektiva underlag måste ligga på berhörigt avstånd ifrån ett rättssäkert myndighetsutövande.

Uppenbart ser varken MKB-poeterna eller Länsstyrelsen nya byggnader som kvalitet och ett sätt att fortsätta historien. Det finns inget skrivet om att nya höga hus bidrar till ytterligare ett lager i stadens arkitektoniska bild som hjälper oss tolka hur järnvägsstationens funktion bidragit till stadens utveckling in i nutiden och bidrar till utvecklingen i framtiden. Status quo bias.

Att minskad koncentration av kontors- och bostadsytor dessutom leder till negativa konsekvenser för transporter, tillväxt, sysselsättning och därmed även skatteinkomster och stadens budget är inte heller något som Länsstyrelsen behöver bry sig om.

Skanstorget

Lamellförslag i programmet för Skanstorget.

Slutligen, ett program för byggande på Skanstorget har tagits fram, vilket föreslog 30 lägenheter i en lamell utmed Övre Husargatan. Skanstorget är en del av riksintresset för kulturmiljövård men trots detta landade Länsstyrelsen i att

Slutstrid

Så sammanfattat, i Norra Masthugget dränks projektet i krav på fler och mer omfattande utredningar, det samma gäller RegionCity och där måste dessutom byggnadsvolym tas bort och på Skanstorget är det inga problem så länge det är en liten lamell på 30 lägenheter. Hur Länsstyrelsens respons blir på det nya förslag på stadskvarter som är uppe i Fastighetsnämnden kan man bara ana...

Det nu föreslagna kvarteret på Skanstorget.

Det blir uppenbart hur Länsstyrelsens med hjälp av lagstiftning och otydligt formulerade riksintressen blir en effektiv bromskloss i Göteborgs planarbete. Komplexiteten i de centrala utvecklingsprojekten gör att Länsstyrelsen med tolkningsföreträdet alltid kan hitta något att anmärka på.

Spänningen mellan det kommunala självstyret med bl.a. bostadsförsörjningsansvar och statens ingripande i planerna som ska hantera detta ökar exponentiellt med kortare avstånd till Inom Vallgraven. Göteborgs Stad försöker få hjulen att rulla medan Länsstyrelsen sitter och slänger in käppar i dem. Det blir särskilt svårt att utveckla staden om befintlig nationell infrastruktur får diktera villkoren tillsammans med litterärt ambitiösa byggantikvarier.

Eftersom Länsstyrelsen har makten att stoppa planer arbetas deras invändningar in i planerna genom kapade höjder, sänkt exploateringsgrad och utebliven bebyggelse. Men det finns andra vägar. Linköping har tagit Länsstyrelsen agerande till ett överklagande hos Regeringen och fått rätt om att länsstyrelsen inte kan stoppa bebygglese utanför riksintresset. Hartman visade även i rapporten Riksintresset - i vems intresse? att några skyddszoner utanför riksintresset inte ska finnas.

Det är hög tid att Göteborgs och andra större kommuner går samman och pressar på för att få Länsstyrelsens agerande och lagstiftningen förändrad i grunden.

Landet byggdes utan "Riksintresssen" före 1987 utan att det inträffade katastrofer. Det är rimligen det tillstånd vi behöver gå tillbaka till. Det vi fått nu är ett länsstyrelse-styre, som uppenbart tillämpas slumpmässigt och utan ens basala kunskaper.

Yimby Göteborg om: göteborg, norra masthugget, masthuggskajen, skansktorget, regioncity, länsstyrelsen, riksintresse, kulturmiljövård

Bloggar om: göteborg, norra masthugget, masthuggskajen, skansktorget, regioncity, länsstyrelsen, riksintresse, kulturmiljövård