Den sista mars ska en vinnare utses bland de tävlingsförslag om ny tillbyggnad till Handelshögskolan som varit utställda sedan början av februari. Projektet ska inkludera den ena av minst tre nedgångar till Västlänkens Hagastation.
Byggnaden skall ersätta den låga tegelbyggnaden på hörnet av Vasagatan och Haga Kyrkogata. Det är ett hus som formmässigt kommer att utöva en stor påverkan på sitt gaturum, eftersom det inte bara skall förhålla sig till Handelshögskolans vita strama uttryck, men även kunna "prata med" både Vasagatans stenstadshus och det gamla Stadsbiblioteket i Hagaparken.
Byggnadens uppdrag är dock inte bara ren byggnadskonst; placeringen på en av stadens viktigaste gator, som ersättning för en mycket sluten, direkt avvisande byggnad och mitt i skärningen mellan Vasastaden, Annedal och Haga gör att man även måste se detta som en stadsbyggnadstävling: Den inbjuder till tankar om hur de bästa byggnaderna samverkar med sina omgivningar. Hur man på detta ställe kan skapa synergieffekter som gynnar både Handelshögskolans studenter och personal, Västlänkens resenärer och Vasagatans stadsliv.
Programmet för tävlingen har tydligen gett förhållandevis fria ramar vad angår rumsprogram och funktionskrav. Alla förslagen innehåller dock ungefär samma funktioner som nya auditorier, kårlokaler med studentcafé/bar samt arbetsrum för personalen. Samtliga tävlingsbidrag lägger stor vikt vid tekniska krav som t.ex. energiförbrukning och ventilation vilket kan få en till att hoppas att det inte blir kapaciteten på ventilationsrören som kommer att bestämma vilken lösning som vinner.
Man kan skriva mycket om material och formdetaljer, men jag väljer att gå igenom förslagen utifrån ett urbant förhållningssätt: hur förhåller de 6 förslagen sig till offentligheten. Och här är det stora olikheter.
Vissa väljer att låta uppgången från Västlänken vara en främmande, innesluten del som inte alls har kontakt med den övriga byggnaden, medan andra ser uppgången som den stora tillgången till byggnaden. Vissa tycks se en utbildningsinstitution som en isolerad enhet, andra har arbetat mycket med hur en interaktion med allmänheten kan fungera. I genomgången använder jag ordet integrationsgrad för att indikera hur öppet och offentligt byggnaden framstår.
Höjdmässigt ansluter alla sex förslag sig till Carl Nyréns vita huvudbyggad, men där tre stycken (Campus Diem, Annex samt Unus et Vetera) drar sig undan och lägger den höga byggnadskroppen in emot gården, har de tre övriga (Haga Forum, Varp och Öppet hus) valt den urbana varianten att komplettera gaturummet med en hög byggnadskropp som följer gatulinjen.
Haga Forum
Byggnaden står som en svart tvilling till Nyrens vita byggnadskropp. Undervåningen är 6 meter hög, vilket skapar en mycket välkomnande känsla till både Västlänksstationen och den nya ingången till Handels bredvid.
Byggnaden utnyttjar det förhållande att man redan skall gräva ned sig för Västlänken för att placera auditorier för Handels i två våningar under jorden. Bortsett ifrån att dessa förmodligen kommer att ha vissa offentliga arrangemang finns det ingen naturlig vardaglig kontaktyta mellan utbildningsinstitutionen och offentligheten inbyggd i komplexet. Alla uppehållsfunktioner (studentcafé mm) vänder sig således mot gården.
Integrationsgrad: Medel.
Tävlingsbidraget ses här:
http://handels.gu.se/digitalAssets/1514/1514478_haga_forum_a3.pdf
Annex
Byggnaden lever upp til sitt namn. Den underordnar sig helt Nyréns byggnad genom att kopiera både höjd och material. Dock lägger den sina fönster i lågformat och drar sig tillbaka från gatan och signalerar därmed både tyngd, alvar och förnämlighet.
På samma sätt är både ingången till Handelshögskolan och ingången till Västlänkstationen ganska anonyma, tyngda under identiska baldakiner som mera signalerar exklusivt hotell än ett ställe där många skall känna att det är naturligt att röra sig.
Integrationsgrad: Låg
Tävlingsbidraget ses här:
http://handels.gu.se/digitalAssets/1514/1514475_annex_a1_72dpi.pdf
Varp
Denna byggnad låter Västlänkstationen uppta den största delen av fasadlivet och ger oss en bred nedgång, dekorerad både interört och exteriört med gulglaserat tegel.
Undervåningen i övrigt består av kårlokaler med bar och det finns en visuell kontakt mellan dessa och stationen. Man kan föreställa sig att baren blir offentlig, men den är inte synlig från gatan. På våningarna däröver har man placerat auditorierna, varför fasaden blir ganska sluten på denna nivå.
Integrationsgrad: Medel.
Tävlingsbidraget ses här:
http://handels.gu.se/digitalAssets/1514/1514440_varp.pdf
Campus Diem
Byggnadskomplexet har tydlig Campuskaraktär. Det består av flera oregelbundna byggnadskroppar med en öppning emellan som ledar allmänheten in mot Handelshögskolans gård. Den utnyttjar Västlänkens djup till att skapa höga öppna rum ned i marken som skall fungera som både foajéer till auditorierna och som uppehållsrum.
Det är ett tydligt trädgårdsorienterat hus, som med en annan placering skulle ge ett sympatiskt öppet uttryck, men som på sin kraftigt urbana plats känns som en främmande fågel. Jag skulle dock gilla att se detta som en del av Campus Näckrosdammen.
Trots bristande urbanitet är integrationsgraden: Hög
Tävlingsbidraget ses här:
http://handels.gu.se/digitalAssets/1514/1514477_campusdiem_l--g-kvalite.pdf
Unus et Vetera
Västlänkens ingång har placerats ut emot gatan, men det är enbart den som vänder sig mot offentligheten. Huvudingången till Handels bevaras där den är idag, och man skall således gå in på gården för att ta sig till byggnadens nya funktioner. Detta betyder att skolan kommer att sluta sig ännu mera än den gör nu med auditorier och studentbar som helt interna funktioner.
Integrationsgrad: Mycket låg
Tävlingsbidraget ses här:
http://handels.gu.se/digitalAssets/1514/1514439_unus-et-vertere_planscher_a1.pdf
Öppet hus
(Se även illustrationen överst)
Huset följer gatulinjen, och har som ambition att vara både en öppen glasbyggnad, och en tydlig byggnadskropp. På samma sätt försöker den att både berika gatumiljön och sitt inre. Jag tycker den lyckas ganska bra.
Bygggnaden samlas omkring ett stort öppet atrium med auditorier, studentbar, dansgolv och stora trappor med sittmöjligheter. Både visuellt och konkret finns det kontakt med Västlänksnedgången, där man har skapat en spännande lösning med cykelparkering runt nedgångens rulltrappor. Ett hus som på ett urbant sätt öppnar upp sig mot staden och leder in offentligheten både till utbildningen och till stationen.
Man kan ha synpunkter på fasadens träinramade triangler, men som byggnadsstruktur är detta en favorit.
Integrationsgrad: Hög
Tävlingsbidraget ses här:
http://handels.gu.se/digitalAssets/1514/1514479_--ppet-hus_boards_raster_small.pdf