Göteborgs nya trädpolicy

Stadens träd engagerar många. När alléträden i Linnégatan och Vasagatan bedömdes vara osäkra och skulle fällas blev många upprörda. Att träd vid Allén och Hagakyrkan kommer att fällas vid arbetet med Västlänken har på senare tid lyfts fram av kritikerna mot projektet. När ny bebyggelse föreslås i staden är ofta hotet mot grönområden och träden där något som används som motargument.
Nu håller Göteborg på att uppdatera sin trädpolicy. Har trädkramarna vunnit gehör eller faller träden när staden förtätas?

År 2005 tog Göteborgs stad fram en trädpolicy. Inriktningen tydliggörs i inledningen: För att få en samsyn rörande planering och underhåll av Göteborgs stadsträd [...] Trädpolicyn behandlar träd i staden med fokus på gatuträd och platsträd, d v s de stadsträd som har de svåraste livsbetingelserna och där det ofta råder konkurrens om utrymme både under och ovan mark. Den ger en intressant inblick i de olika aspekter som är viktiga att ta hänsyn till för de som arbetar med eller i närheten av stadens träd. Strukturen på policyn utgörs av åtta övergripande mål som kommenteras, följt av fem bilagor:

Kulturhistoriskt värdefulla trädmiljöer
Träd som stadsbyggnadselement
Träden lever, ge dem förutsättningar för det
Biologiska anvisningar
Träd i Göteborg, katalog över lämpliga gatu- och platsträd

(En vinterreflektion: Det är inte mycket barrträd i trädkatalogen. Granar, enar, lärk och idegranar saknas helt.)
Hybridtrollhassel i Botaniska trädgården

Förra året inledde Park- och naturförvaltningen en uppdatering av trädpolicyn. Den nya policyn har getts namnet Stadens träd - Policy för träd i Göteborg. Så här skriver de om arbetet: Förvaltningens mål är att policyn ska sammanfatta de viktigaste frågorna för träd i staden, vara lättläst och visa hur Göteborgs Stad gemensamt ska arbeta med träd. Vidare: Stadens träd är en policy för en gemensam syn på träd inom organisationen Göteborgs Stad. Den rådande policyns fokus på gatu- och platsträd vidgas: Policyn gäller för träd som växer i parker, naturområden, eller på gator och andra offentliga platser som kommunen ansvarar för.

Jämfört med den nuvarande trädpolicyn framstår det som att tanken är att se trädens roll i ett bredare sammanhang och att den nya policyn skall utgöra ett tydligare stöd för prioriteringar och förhållningssätt till träd när staden skall förtätas och byggas om. Det återspeglas i ett avsnitt där policyns förhållande till andra politiska dokument tydliggörs, och sist finns en genomgång av vilka avsnitt som berör träd i Teknisk Handbok (anvisningar för dem som gör arbeten för trafikkontoret och park- och naturförvaltningen i Göteborgs stad). Innehållsmässigt har genomgången av målen utvidgats samtidigt som bilagorna tagits bort. Två självständiga sidor om ekosystemtjänster respektive olika legala former för skydd av träd har infogats. Den nya policyn är på 16 sidor.
Järnek i Arboretiet

En jämförelse mellan målen i den nya och den nu gällande policyn:

Målen med Trädpolicyn är att: (gällande policy)
-A Uppfylla några av riksdagens miljökvalitetsmål; Frisk luft, God bebyggd
miljö och Biologisk mångfald
-B Värna om kulturhistoriskt värdefulla träd och trädmiljöer
-C Bevaka att befintliga stadsträd inte skadas vid anslutande markarbeten
-D Se till att trädens värden för biologisk mångfald tas till vara
-E Verka för att träd medvetet används som ett stadsbyggnadselement
-F Ge nya stadsträd tillräckliga livsbetingelser för att utvecklas normalt
-G Skapa ett mer varierat trädbestånd i staden
-H Öka kunskapen och intresset för träd hos göteborgare och besökare

Målen med Stadens träd är att: (ny policy)
-1 Ta tillvara och utveckla trädens ekonomiska, ekologiska och sociala värden
---1.1 Ge förutsättningar för en rik biologisk mångfald
---1.2 Använd träd för ökad hälsa och välmående
---1.3 Nyttja och utveckla träd som ekosystemtjänst
-2 Använd träd medvetet som stadsbyggnadselement
---2.1 Beakta platsens tradition i återplanteringar av kulturhistoriska miljöer och värna äldre träd
---2.2 Ta hänsyn till platsens skala, proportion och önskade
uttryck när nya trädplanteringar planeras
-3 Säkerställa trädens överlevnad och välmående
---3.1 Ge nyplanterade träd tillräckliga betingelser för normal utveckling och så att de bidrar med rätt upplevelsevärde
---3.2 Bevaka att befintliga träd inte skadas vid anslutande markarbeten

Åtta mål har alltså minskats ner till tre mål, med sju delmål. Det finns viss överensstämmelse mellan de nya och gamla målen: 1.1 och A&D, 1.2 & 1.3 och A, 2.1 och B, 2.2 och E, 3.1 och F, samt 3.2 och C. Den kraftiga betoningen av trädens ekonomiska värden (såsom luftrening och dagvattenhantering; det är inte skogsbruk som avses.) och sociala värden i den nya policyn är den tydligaste förändringen. Målen G och H i nuvarande policy saknas däremot i den nya.

Idegran- och bokuppslag i Slottskogen. Ett tecken på varmare klimat?

Den övergripande tanken bakom uppdateringen av trädpolicyn är god. När vi ställs inför svåra avgöranden i samband med exempelvis förtätning är det viktigt att kunna se trädens värde så rättvisande som möjligt. I staden är uppenbart det sociala värdet av träd centralt. Med ett större fokus på trädens ekonomiska och sociala värde är det logiskt att fokuset har vidgats till alla träd som staden sköter. Det vore till och med önskvärt att även privata träd ingick då många av dessa har stor betydelse för stadens invånare, exempelvis träd på innergårdar och inte minst träd i modernistiskt planerade områden som oftast sköts av fastighetsägarna. Staden kan inte styra över dessa träd direkt, om de inte omfattas av någon form av skydd (många bostäder är i och för sig kommunalt ägda), men generellt borde fastighetsägarna vara intresserade av kunskapsutveckling och en samsyn på området och intressena vad gäller träd vara ganska likartade.

Samtidigt som synsättet vidgas handlar fortfarande den mer konkreta texten i policyn helt om planterade gatu- och parkträd. Att stadens engagemang i praktiken begränsas till träden i kvartersstaden är inte socialt hållbart. Göteborg måste förhålla sig mer aktivt till de stora grönområden som finns i och mellan modernare stadsdelar. Trots större gröna ytor visar undersökningar att de boende där upplever sämre tillgänglighet till grönska eftersom orienterbarheten är otillfredställande (Alexander Ståhle, Mer park i tätare stad [pdf 217 s.]). Trafikleder utgör ofta barriärer till och begränsar upplevelsevärdet av grönområdena. Hur kan dessa gröna ytor göras mer tillgängliga? Vilka gröna ytor behöver vara kvar och vilka kan användas för att knyta ihop staden bättre?

I trädpolicyn ges inget egentligt stöd för hur det väldigt generella Mål 1, att ta tillvara och utveckla trädens ekonomiska, ekologiska och sociala värden, skall tillämpas i praktiken när olika intressen står mot varandra. Den nya trädpolicyn har varit ute på remiss där alla som vill har kunnat komma med synpunkter. Förhoppningsvis blir den slutliga versionen lite vassare.

Yimby har inte skrivit något yttrande om trädpolicyn då intresset i frågan var begränsat. Det gjorde däremot jag, med fokus på den ekologiska aspekten och hur den förhåller sig till förtätning, för att ge lite motvikt till mer renodlat bevarandeinriktade grupper, typ Trädplan Göteborg, som dominerat i debatten. Jag hade inte läst den nuvarande trädpolicyn, utan enbart remissversionen av den nya, när jag skrev synpunkterna. Vissa rent tekniska kommentarer har utlämnats nedan. Ett fåtal tillägg (kursiverade) har gjorts.

Göteborg 2015-01-25

Hej Park- och Naturförvaltningen!

Jag har nu läst trädplanen och har en del reflektioner:

I avgränsningen står det: "Policyn gäller för träd som växer i parker, naturområden, eller på gator och andra offentliga platser som kommunen ansvarar för", men i praktiken ligger fokus på stadsmässigt planterade träd, främst i centrala staden. Det borde framgå även i avgränsningen.

Innan jag insåg den snävare inriktningen, utgick jag från att policyn omfattade alla träd i staden. Skog är ju den naturliga vegetationen i hela Göteborg förutom våtmarker, vattenområden och yttersta delen av skärgården. Så "default" borde vara att den marken lämnas för fri utveckling mot gammelskog, och att i trädplanen explicit ange områden där träd inte skall få växa upp. Exempelvis kan fritt uppväxande träd vara i konflikt med att bevara en hävdad slåtteräng, gräsmattor och grusparkeringar (i den mån de behövs) eller för framkomligheten i gatumiljöer. Fast det vore kanske att förvandla trädplanen till en översiktsplan...
Nu är inte inriktningen på planen alls sådan, men det hade ändå varit intressant att nämna hur den ursprungliga skogen såg ut i Göteborg, exempelvis där centrum ligger, och hur det förändrats över tid. Hur kan äldre tiders skog reflekteras i stadens parker och skogar idag?

Ormgran i Botaniska trädgården

Vi måste samtidigt beakta att hur vi hanterar träd i Göteborg - liksom mycket annat vi gör - även påverkar träd, skogar och andra miljöer runt staden och över hela världen. Göteborgsregionen är jämförelsevis väldigt utspridd och (bil)transportberoende. Främst mark som för tillfället varit jordbruksmark har exploaterats, men även etablerade skogar, till exempel i Balltorp och Öjersjö. Produktionen från den jordbruksmark som försvinner flyttas, vilket kan leda till avskogning, eller minskad återbeskogning, på andra platser.

Är Göteborg attraktivt och förtätas centralt så att fler kan bo där, behöver inte längre utarmningen av stadens omland med villamattor, trafikleder och köpcentrum förvärras, utan kan kanske på sikt minska. Att bevara särskilt värdefulla träd och grönområden kan bidra till att göra staden attraktiv. Ett alltför ambitiöst bevarande, vilket en del högljutt förespråkar, minskar dock möjligheterna att ge fler människor möjligheten att bo här med de negativa konsekvenser det medför. Att ge fler möjligheten att bo centralt leder till en mer levande stad, likaså krävs mindre omfattande infrastruktur med en tät stad.

Hamlade oxlar i Masthugget

Det omfattande transportarbetet i Göteborgsregionen bidrar till klimatförändringen, vilket påverkar träden. Om fossila drivmedel ersätts med biobränslen, vilket brukar föreslås, ökar trycket på jordbruksmarken och därmed risken för avskogning. Om skogsbaserade biobränslen används utarmas skogsmarken på näringsämnen och död ved när en större del av träden tas ut ur skogen. Förtätning av regionkärnan, minskad andel bilpendlande samt elbilar kan minska dessa negativa effekter.

Även vad vi göteborgare äter och konsumerar i övrigt påverkar i förlängningen träden och miljön i Sverige, och inte minst, i andra länder.

Trädplanen är en del i Götebrogs stadsmiljöpolicy, som omfattar olika typiska element i stadsmiljön (utöver träden: små byggnader, färg, ljus, golv, möbler). Borde trädplanen även omfatta stadens buskar (en lignosplan), eller behandlas de i andra dokument?

GENOMGÅNG AV PLANEN

Planen har tre mål. Mål 1 är: "Ta tillvara och utveckla trädens ekonomiska, ekologiska och sociala värden".

Jag är inte övertygad att det är smart att ordagrannt föra över begreppen från hållbarhetssidan. Där handlar det om hela stadens funktion, ett komplext system, här om relationen till individuella träd.
"Ekologiska värden" funkar bra. "Sociala värden", kanske mindre bra. "Social" relaterar till grupper av personer (bildning till socius: kamrat, bundsförvant). De sociala värden som specifieras är: "Använd träd för ökad hälsa och välmående." Rekreation, attraktiv stadsmiljö, förbättrat mikroklimat, mjukare stadsmiljö minskar stress och sjukdom, samt träd ger upplevelse av kontinuitet.
Många av dessa funktioner upplevs ofta av oss som individer och är då inte "sociala". Kanske vore "mänskliga värden" eller "värden för människor" bättre.

"Ekonomiska värden" är det jag finner mest problematiskt. Ekonomi handlar ju om att hantera värden, så "ekonomiska värden" är lite av en tautologi; även ekologiska och sociala/mänskliga värden har ett ekonomiskt värde (som kan vara stort). Staden bör primärt se till de samhällsekonomiska värdena så att de utvecklas, om en del av de värdena uttrycks monetärt på en marknad är sekundärt.
Vad är det då som sammanförs som "ekonomiska värden"?
"Nyttja och utveckla träd som ekosystemtjänst".
Exempel som ges:
1 Luftrening
2 Motverkad erosion
3 Dagvattenhantering
4 Minskat behov av uppvärmning och kylning
5 Upplevelsebaserad turism
6 Attraktiva miljöer (ökar värdet på fastigheter)

Mitt förslag:
Ändra till "tekniska värden" och för punkterna 1-4 dit. Byt "som ekosystemtjänst" till "för tekniska tjänster". Ekosystemtjänster känns i sammanhanget som ett buzzword, som desutom rimligen inkluderar även de sociala värdena (kulturella tjänster) och de ekologiska värdena (stödjande tjänster).
Punkt 5 och 6 bör föras till kategorin sociala/mänskliga värden. Såväl turistens upplevelse av träden/skogen som att någon arbetar med det, liksom att miljöer upplevs som attraktiva är sådana värden. Referera inte överhuvudtaget till fastighetsvärden och liknande pekuniära termer. Det är väl en myndighet, inte ett privat företag som gör trädplanen?

Oxelskog (planterad) vid vattentornet i Slottskogen

På ett flertal ställen i planen nämns trädens roll för "växter och djur". Detta bör ändras till "svampar, växter och djur", då svampar är ett eget rike och avgörande för trädens nedbrytning (vedsvampar) och näringsupptag (mykorrhizasvampar). Alternativt kan "organismer" användas, vilket inkluderar lavarna på ett enklare sätt.

Ett ytterligare mänskligt/socialt värde som skulle kunna läggas till (sidan 8), är trädens betydelse för vår upplevelse av årstidernas växlingar. De sociotopskartor som gjorts för staden kunde också refereras till.

Sidan. 10: "Det innebär att äldre, värdefulla träd ska värnas så långt det är möjligt. Detta ska alltid vägas mot säkerhet och risk i stadsmiljöer, där det passerar många människor."
Ganska intetsägande. Hur bedöms risker för fallande träd och grenar? Vad finns det för möjlighet till andra skydd? stödställningar? avspärrningar? ansvarsavsägelse? Vad avgör vilken avvägning som görs i det enskilda fallet?

Sidan 13: Nyetablering av träd. Policyn verkar helt inriktad på parkmässigt planterade träd. Det är förstås motiverat för exempelvis träd i hårt belastade hårdgjorda gatumiljöer. Samtidigt borde vid många tillfällen mer skogsbruksmässig plantering vara betydligt mindre kostsam. Självföryngring nämns överhuvudtaget inte, trots att den är avgörande i naturområden och även i stora delar av parker som Slottsskogen. Kanske ligger det utanför planens område och omfattas av andra policies?
Dock borde enklare plantering eller sådd kunna vara intressant även för "tekniska" träd, som lyfts fram i planen, för vattenrening, dagvattenhantering etc. och till exempel runt trafikleder.
Det borde vara ekonomiskt och ekologiskt fördelaktigt att använda befintlig jord där så är möjligt. Artval får anpassas efter jordmån.

Skötseln av träd och trädbestånd behandlas överhuvdutagt inte i avsnittet om Mål 3. Vad finns det för behov av skötsel i stadens parker och naturområden? Röjning och gallring för att exempelvis gynna lövträd eller hålla ner oönskade trädarter? För att gynna vissa fåglar och insekter, kan det vara intressant att avsiktligt skada träd i yngre bestånd för att göra dem "gamla" i förtid. Beskärning nämns ej, trots att det borde vara centralt särskilt för kulturhistoriskt värdefulla träd.

Inte heller står det något i planen om hur döda och döende träd skall hanteras, utöver frasen "Även döda eller döende träd är viktiga för många." i avsnittet Ekologiska värden. Utgångspunkten borde vara att alla träd skall lämnas kvar på stället och undantag göras enbart när det påtagligt hindrar framkomlighet eller det finns starka kulturhistoriska värden. De döda träden bör då flyttas till annat lämpligt ställe.

ANALYS

Mål 1 i planen, att ta tillvara och utveckla trädens värden är förstås bra, men väldigt generellt. Hur skall det tolkas i praktisk handling? Det verkligt avgörande är de riktlinjer som skall utarbetas med utgångspunkt från detta mål och hur de implementeras.

Mål 2, att använda träd som stadsbyggnadselement skulle alternativt kunna föras in i mål 1 under sociala/mänskliga värden, eller som ett separat begrepp kulturella värden. Att välja att ha det som ett eget mål innebär att kulturvärdet särskilt markeras. Det kanske är bra. Fast, kultur och historia har inget egenvärde, utan är värdefullt endast i den utsträckning det uppskattas av folk och/eller bidrar till hälsa och välmående.

Mål 3 om att säkerställa trädens överlevnad och välmående känns väldigt tekniskt och specifikt i jämförelse med de andra målen. Självklart är det centralt för förvaltningen att stadens träd sköts effektivt och värnas från skador, men jag ser det mer som en metodfråga än ett mål, så som avsnittet formulerats i planen.

Planen lägger stor vikt på trädens värde, men undviker helt att nämna de problem träd kan skapa i staden och de konflikter som finns och vilka avvägningar som skall göras då. Träd kan exempelvis ramla och blockera vägar vid stormar eller på grund av snötyngd. Vilka preventiva åtgärder är acceptabla i det avseendet?
Växande träd kan också hamna i konflikt med elledningar och gator/vägar, både över och under jord. När kan det vara rimligt att flytta elledingar och gator, eller reducera gatuutrymme för att värna värdefulla träd?
Träd som växer kan bli för stora i förhållande till närliggande hus. Hur hanteras det?
Hur görs avvägningen mellan boendes intresse av utsikt kontra värdet av träd och skog? Hur kan staden förebygga olagliga ingrepp då exempelvis villaägare fäller eller dödar träd de störs av? Sanktionsmöjligheter när det sker?
Vilken hänsyn skall tas till värdefulla träd/bestånd av träd vid exploatering? Exempelvis Västlänken visar spänningen i den frågan.
Förtätning och påbyggnad av befintliga hus kan påverka lokalklimatet för närliggande träd till exempel genom skuggning. Hur beaktas den frågan?
Finns det några regler för klättring i stadens träd? Borde det finnas?