Efter sju sorger och åtta bedrövelser har så äntligen en programplan för Frihamnen presenterats. Den är en nyckel för strategin att förtäta staden "inifrån och ut" och läka samman den över älven. Planen kommer att sätta riktningen för Göteborgs framtida utveckling. Det är därför med stor nyfikenhet och ett stort allvar vi granskar planen. Detta är det första inlägget i en serie om tre som behandlar Frihamnens programplan.
Frihamnen – ett göteborgskt El Dorado? Illustration: Maria Kask
Vi har följt arbetet med Frihamnen under lång tid och under processen har vi sällan fått en lugn stund. Vi har blivit matade med obehagliga visioner om området som träskpark eller som en gles stad ackompanjerat av tal om risk för överexploatering. Lovvärda initiativ för riktigt tät blandstad som Håkan Cullbergs och Tomas Lundbergs Viking Green City/Den nya staden mötts med kalla handen (trots fin-fina utmärkelser som Yimbypriset...).
Under resans gång har lyckligtvis den ekonomiska verkligheten, och kanske även ett nytt tänk initierat av stadsarkitekten, steg för steg drivit fram en mindre park och en högre exploatering. Just parkens överdrivna storlek och ekonomin i området skrev vi om i GP för ett år sedan. Parken har krympt men upptar fortfarande 10 hektar och över 10 % av den 80 hektar stora landytan inom planområdet, som dessutom har utökats med delar av Ringön.
Tät grön innerstad
En första blick på planen ger en positiv känsla. Programmet talar om tät grön innerstad, arbetsplatser och handel, socialt blandat boende, gator som stadsrum, bevarande av befintliga byggnader, mm, mm. Ur helikopterperspektiv ser bebyggelseområden och gator i stora drag bra ut och exemplet på ett blandstadskvarter är lovande.
"Tidig volymstudie som visar intentionerna om en tät och stadsmässigt blandad bebyggelse i framtida Frihamnen."
Blandstadskvarter enligt programplanen (grönt bostad, gult kontor, rött handel).
Huvudstråk för trafik med cykel, spårvagn, buss och bil har utretts, beskrivits och illustrerats på kartor. Den genaste cykeldragningen från centrum till Lindholmen kommer att gå genom Jubileumsparken. Frågan är om detta kommer att bli en trygg koppling efter mörkrets inbrott. En lovande detalj är att biltrafiken inte får en matarled genom området utan ska silas på flera gator med max 15000 fordon per dygn.
Tyvärr har inte gångtrafiken, som ska ha högst prioritet, fått en karta. Det hade varit intressant att se huvudgångstråken och hur gångtrafiken kopplas till omgivningarna. Det hade varit vackert att ge gångtrafikanterna stråk med högsta prioritet i korsningar med övriga trafikslag, inklusive spårvagn.
Övergripande gatunät och offentliga platser.
"Pendelcykelnät (heldragen linje) och övergripande cykelnät (streckad linje). I fortsatt planering tillkommer lokalt cykelnät."
Kollektivtrafik med spårvagn och stombuss (heldragen linje) och kompletterande buss (streckad linje) och lägen för hållplatser (ringar).
Huvudstråk för biltrafik i brunt.
Tyvärr råder det oklarheter om de flesta kopplingar till omgivningarna. Färjetrafik från Lilla Bommen är inte fastställt och en bro är ännu längre bort. En koppling med bro från Frihamnspiren till Lundbystrand diskuteras men utan klara besked. En koppling över Hamnbanan och Lundbyleden till Kvillestan ska utredas mer.
Boulevardstaden, Alléstaden, Hamnstaden och Ringön – verkstaden
Planen delar in området i olika delar som har fått namnen Boulevardstaden, Alléstaden, Hamnstaden och Ringön – verkstaden.
"Plankarta"
Boulevardstaden ligger mellan Hisingsbron och Hjalmar Brantingsplatsen och ska bli en fortsättning på innerstadsbebyggelsen.
Här ska vi äntligen få vårt Mini-Manhattan med boulevarder! Vi tar mössan i handen, niger och säger tack så mycket.
Inspirationsbild för Boulevardstaden.
Boulevardstaden i göteborgsk omtolkning.
Runt Lindholmsalléns förlängning finns Alléstaden. Den ska bestå av en tät kvartersbebyggelse med aktiva bottenvåningar längs de större och mindre stadsstråken samt i anslutning till korsningar och platsbildningar. Bebyggelsen är 6-8 våningar med vissa inslag av högre hus uppåt 16 våningar.
Alléstaden
Hamnstaden är namnet för pirerna och kajerna och dessa ska få småskalig men tät bebyggelse. Bebyggelse föreslås i 6-8 vån, med lägre bebyggelse i 3-5 vån närmast vattnet och flytande kvarter i den norra hamnbassängen. Vidare anger planen att
Åter ser vi denna löjliga och ensidiga fokusering på höjd. Kan vi inte se förslagen med gestaltning, form, uttryck, funktion och vad de bidrar med innan vi börjar tala om höjden? (Detta stycke kan innehålla spår av satir.)
"Hamnstaden"
Förslaget är att Ringön byggs ut långsamt och organiskt för att bevara den karaktär som finns inom Ringön idag. Det ska bli en varierad kvartersstad i 6-8 våningar med betoning på en kreativ utformning av både bebyggelsen och dess innehåll.
"Ringön – verkstaden"
Park, vatten och gaturum
Jubileumsparken tillsammans med ett oklart antal bostadsnära parker och grönt i privata gårdar står för de gröna ytorna. Det är bra att alléträd längs gator och boulevarder benämns som gröna stråk. Det är en mycket bättre lösning än att klyva stadsväven i bitar med gröna kilar.
Planen föreslår att regnvattnet ska rinna i öppna diken i gatumiljön. Det är troligen ett ganska yteffektivt sätt att skapa fördröjning och lokal infiltration istället för att anlägga stora ytor med träsk. Frågan är om den gröna remsan kommer att påverka trafikanternas ytor och stadslivet negativt. Detta verkar vara en så ny idé att inga svenska exempel bifogas. Ytterligare frågor är om det kommer att vara lika trevligt off-season och hur underhållet kommer att bli i praktiken. Det finns en uppenbar risk att vi skapar nya ytor som fylls med sly och otrygghet i takt med budgetåtstramningar.
Dagvattenhantering i gatumiljön med diken.
I Frihamnen ska ha tre typer av gaturum benämda stora stadsstråk, stadsstråk och lokala gator. De har lite olika filosofi vad gäller trafikseparering och trafikintegrering. På de stora stadsstråken sker en tydlig separering för att tillåta höga hastigheter och på lokalgatorna blandas trafiken. Följande illustrationer visar gaturummen med trafik, vistelseytor, grönt och dagvattenhantering.
Stora stadsstråk.
Stadsstråk.
Lokala gator.
En annan nyhet är att planen talar om lekstråk som berikar stadsrummet. Med intressant gestaltning och varierande funktioner ska det skapas liv och rörelse längs gator och torg. Det är en fin tanke att leken flyttas från väl avgränsade platser till det gemensamma stadsrummet. Vi har tidigare skrivit om hur barn kan få tillgänglighet i gaturummet genom låga hastigheter på alla fordon.
Utbyggnadsordningen
Programplanen föreslår att utbyggnaden av Frihamnen delas in i 4-5 större etapper som var och en ska upplevas som fristående i så stor utsträckning som möjligt. Varför de ska uppfattas som fristående är oklart. Är det ett uns av gammalt granskapstänk som bubblat upp till ytan?
Utbyggnadsordningen.
Utbyggnadsordningen är olycklig då den första bebyggelsen ska forma en isolerad enklav mitt i Frihamnen. Förklaringen är att omdaning av Hamnbanan/Lundbyleden och den nya Hisingsbron kommer senare i tid och att de lämpligen bör vara på plats innan det byggs i närområdet. Men samtidigt vet vi hur viktiga kontinuitet och kopplingar är för att få till en levande stad, stödja servicen och bryta bilberoende. Borde det inte gå att skapa temporära lösningar över barriärerna? Då kan vi istället bygga från den befintliga bebyggelsen vid Kvillestan eller från en koppling över älven.
Tanken är att också parken etableras tidigt i området och blir en del av den isolerade ön. Det finns en risk att stadsvakuumet runt den kommer att dra ner antalet besökare rejält, trots försök med dragplåster som bad. Ingen kommer råka ha vägarna förbi för ett spontanbesök.
Vårt yttrande
Som synes finns det en bra grundstruktur men också en hel del oklarheter om innehållet och ekonomin som vi kommer att återkomma till. Det finns så mycket mer i stort och smått att analysera, diskutera och förbättra. För putta detta i rätt riktning startar vi nu upp arbetet med yttrandet på vårt forum. Välkommen att delta!
Avslutningsvis citeras programplanens mest underhållande formulering. Mer stadsutvecklingslingo än så har kan det nog knappast bli. Har vi någon uttolkare som kan dechiffrera?
YimbyGBG om: göteborg, frihamnen, stadsplanering, arkitektur, programplan, blandstad
Bloggar om: göteborg, frihamnen, stadsplanering, arkitektur, programplan, blandstad
