Yimby Göteborg har skrivit en replik i dagens GP på debattartikeln i GP (23/7) där Göteborgslokaler, genom politiker i styrelsen och bolagets vd, skriver om sina (i egen bedömning) lyckade satsningar på stadsdelstorg.
Kortedala "torg"
Företrädare för Göteborglokaler skrev nyligen ett inlägg om utveckling av torg och lyfte fram förtätning som en nyckel för att åstadkomma levande torg. Yimby Göteborg tycker det är positivt att insikten om täthetens betydelse har spridit sig och av allt fler blir framlyft som en avgörande faktor. Samtidigt är det oroande att nyckelaktörer i så stor grad fortfarande är kvar i förra seklets planeringstradition.
Det är stor skillnad på exempelvis Järntorget och Kortedala "torg" såväl i teorin som i praktiken. Järntorget är en platsbildning där många gator fyllda av publika verksamheter, bostäder och arbetsplatser möts. Kortedala "torg" är en centrumanläggning omgivet av en gles och renodlad bostadsring och där genomströmningstrafiken är undanstyrd från anläggningen. Den idé som uttrycks av Göteborgslokaler ligger därför nära modernistiska tankar om en centrumanläggning i en grannskapsenhet. Det är också tanken på staden som små bostadsenklaver sammanbundna med trottoarlösa trafikleder.
Genomströmningstrafiken är effektivt separerad från Kortedala "torg"
Debattörerna är tyvärr inte ensamma om att vara fast i förlegade idéer. Även i stadens utbyggnadsplanering finns de delvis kvar. Under parollen "Kraftsamla där det gör skillnad" beskrivs en utveckling av "tyngdpunkter", en förskönande omskrivning för samma tankar om centrumanläggningar. Det visar tyvärr hur lite som egentligen hänt sedan bilsamhällets arkitekter på femtiotalet torgförde "Bilfria öar i ett hav av bilism".
Som debattörerna inser har dock samhället förändrats men samtidigt tycks de tyvärr inte förstå hur. De vill fortsätta utveckla en i grunden föråldrad struktur – men stadsbyggandet behöver förändras i grunden. En stor utmaning är just stadens grannskapsenheter. Där håller det inte att köra vidare i gamla hjulspår med samma metoder som skapade problemen.
Lika avgörande som tätheten är stadsstrukturen. Grannskapsenheterna och deras "torg" måste göras om i grunden ifall ett rikt utbud av lokal handeln ska överleva. Det behövs levande stadsgator fyllda med en blandning av verksamheter, boende och arbetsplatser, både inom och mellan grannskapsenheterna, för att blåsa liv i stadsdelarna. Handeln måste helt enkelt spridas ut i hela området.
Förslagsvis börjar handeln spridas längs ett antal korsande huvudstråk. Låt stråken korsa de gamla centrumbildningarna och släpp igenom gator med gång-, cykel-, kollektiv- och biltrafik. Lägg bostäder och verksamheter längs lederna mellan grannskapsenheterna för att knyta samman dessa och för att underlätta etablering av handel längs stråk där människor rör sig.
Kortedalavägen i dag
Kortedalavägen i morgon
Debattörerna nämnde Kortedala. Varför inte koppla samman Gamlestaden med Kortedala längs Kortedalavägen med en riktig stadsgata med handel, bostäder och arbetsplatser? På så sätt kan man blåsa nytt liv i hela stadsdelen. Men utan den här typen av ambitioner att skapa en stark stadsväv kommer åtgärder för "torgen" bli precis just det som Göteborgslokaler inte vill ha: kortsiktiga projekt som inte löser problemen.
YimbyGBG om: gp, debattartikel, göteborg, stadsplanering, förtätning, stadsväv, stadsdelstorg, kortedala
Bloggar om: gp, debattartikel, göteborg, stadsplanering, förtätning, stadsväv, stadsdelstorg, kortedala