Yttrande över Omarbetning av Götaleden inom stadsdelen Gullbergsvass

Yimby har just skickat in ett yttrande över detaljplanen Omberarbetning av Götaleden inom stadsdelen Gullbergsvass. Yttrandet är som vanligt ett resultat av diskussionerna på forumet. Vi ser en risk i att vi kommer att skapa ett trafikdike som inte kommer att däckas över. Vi förespråkar därför två alternativ: En boulevardisering eller om det föreslagna huvudalternativet nedsänkning bibehålls så måste överdäckningen vara är finansierad och klar. Du kan stödja vårt yttrande genom att använda formuläret på Stadsbyggnadskontorets hemsida eller genom att maila sbk@sbk.goteborg.se. Senast idag tisdagen den 20 maj!

Du kan t.ex. skriva

Yttrandet följer i sin helhet (Illustrationerna är inte en del av yttrandet utan är infogade i efterhand):

Yttrande över Omarbetning av Götaleden inom stadsdelen Gullbergsvass

Diarienummer SBK: BN0495/12

Allmänt

Yimby Göteborg ser mycket positivt på utvecklingsmöjligheterna i Gullbergsvass och ambitionerna att möjliggöra för innerstaden att växa med en ny stadsdel. Området domineras idag av en trafikapparat för bilar och logistikstrukturer som hindrar framväxten av en attraktiv funktionsblandad stadsdel med bostäder, handel och verksamheter. Det är av avgörande betydelse att integrera trafiken bättre i den framväxande staden.

Fel fokus

Vi tycker tyvärr att området utvecklas med fel fokus. Ombyggnaden av Götaleden planeras först och sedan får stadsutvecklingen ske bäst den kan runt omkring trafiklösningarna för bilar. Det är oroande att detta synsätt tycks prägla i stort sett all utveckling och planering av vår stad. Stora trafikprojekt först, och därefter (eventuellt) stad i mellanrummen. Denna prioritering leder till en transportdrivande struktur, vilket förutom att det bryter mot intentionerna i översiktplaneringen och dess senaste fördjupning är både oekonomiskt och ohållbart. Vi tycker istället att trafikplaneringen borde underordnas och bli en integrerad del av stadsplaneringen - även när det gäller europavägar med påstått riksintresse.

Det finns goda anledningar att problematisera Götaledens påstådda funktion som övergripande väg och dess upphöjning till riksintresse. Ledens roll är redan idag begränsad. Götatunneln är inte klassad för farligt gods, personbilstrafiken är nästan uteslutande lokal och dessutom har staden beslutat att Stenas färjetrafik vid Masthuggskajen ska upphöra. Låsningen vid en motorledslösning som bara är attraktiv för biltrafik framstår som i det närmaste ideologisk. Det är uppenbart att Trafikverket inte har tillämpat fyrstegsprincipen utan istället utgått ifrån att lösningen på problemet är en biltrafiksapparat.  

Detta är inte bara på tvärs med Trafikverkets egna processer utan innebär också att Göteborg drabbas av stora kostnader till följd av Trafikverkets ensidiga fokus på biltrafiklösningen. Merparten av nedsänkningen ska bekostas av staden och en eventuell framtida överdäckning tar Trafikverket inte något som helst ansvar för. Ifall Trafikverket vill ha en enorm biltrafiksapparat med tveksam regional och nationell funktion mitt i centrala Göteborg tycker vi att det är rimligt att Trafikverket också bekostar både anpassning till Göteborgs lokala vägnät och överdäckning så att Göteborgs utveckling inte hindras.

Överdäckningen är inte säkerställd. Exempel på utformning från planhandlingarna.

Ifall planen genomförs är risken påtaglig att Göteborg kommer att få leva med ett vrålande trafikdike genom Gullbergsvass under en lång tid framöver. Kostnaderna för överdäckning är stora och kommunens resurser begränsade. Det är idag oklart om det går att få ekonomi i en överdäckning som bekostas av framtida exploatering. Det bör även beaktas att en överdäckning genom Gullbergsvass gör det än mer angeläget att också överdäcka Oscarsleden. Dessutom finns fler önskemål om att sänka ner och överdäcka andra biltrafiksleder. Vi ifrågasätter den ekonomiska hållbarheten i att fortsätta på inslagen väg.

Ett columbi-ägg

Det finns dock fler lösningar än motorleder. Ett allt mer populärt grepp som uppvisar anmärkningsvärda resultat är boulevardisering. Ett exempel är omdanandet av The Embarcadero Freeway i San Francisco. Förändringen innebar inga allvarliga konsekvenser för bilframkomligheten men däremot ökade landvärdet med 300 procent, jobben med 23 procent och antalet bostäder med 51 procent. Det finns alltid en rädsla för att en minskning av biltrafikskapaciteten leder till trafikstockningar, så var också fallet när rivning av The Embarcadero Freeway först började diskuteras, men den rädslan visar sig i regel vara obefogad. Det finns internationella metastudier som undersökt hundratals projekt från hela världen där biltrafikskapaciteten minskats. Generellt kan man förvänta sig att 20-25 procent av biltrafiken helt försvinner. I fallet The Embarcadero Freeway var dock nettominskningen ännu större. Att området fått en anmärkningsvärd ekonomisk revitalisering visar att denna minskning av biltrafik inte skett på bekostnad av tillgängligheten, tvärt om verkar tillgängligheten till området ha ökat. 

The Embarcadero Freeway

Samma byggnad (San Francisco Ferry Building) och område som på bilden ovan efter boulevardiseringen.

En försiktig början till dessa tankar finns också i Göteborgs nya trafikstrategi. Det finns ambitiösa mål om att minska biltrafiken fram till 2035. Istället ska Göteborgarna välja gång, cykling och kollektivtrafik. Att plöja ner miljarder i en överdimensionerad bilexklusiv trafiksmaskin mitt i centrala stan kommer inte att bidra till att nå de mål staden har satt upp. En boulevardisering däremot skulle utgöra ett stort steg på vägen.

En invändning mot en boulevardisering av Götaleden är att den utgör en av få infarter till centrala Göteborg. Vi ser dock ingen anledning till att man inte skulle kunna sprida trafiken på fler infarter. Flera parallella stadsgator liknande Övre Husargatan och Linnégatan är både en bevisligen attraktiv och dessutom kostnadseffektiv lösning. I Gullbergsvass finns gott om utrymme för att skapa många infarter och ett ordentligt rutnät som kan svälja stora trafikmängder. Att koncentrera all biltrafik till ett fåtal infarter är ett ideologiskt val, inte en naturlag. 

Boulevardalternativet ger möjlighet för både attraktiv kollektivtrafik och god tillgänglighet även för fotgängare och cyklister. Dessutom är det en kostnadseffektiv lösning. De 800 miljoner (nya uppgifter gör gällande att det snarare rör sig om 1.3 miljarder) som en nedsänkning beräknas kosta skulle mer än väl täcka en boulevardisering inklusive infrastruktur för kollektivtrafik. Det skulle dessutom frigöras hundratals miljoner som skulle kunna användas för att planera stad. Stadsbyggnadskontoret är hårt ansträngt och underfinansierat. Tillförs extra resurser kan stadsutvecklingen i området kick-startas. 

En boulevardlösning är också framtidssäker. Trafikforskare (t.ex. Christer Ljungberg, Trivector) menar att vi kanske nått peak-car och att bilkulturen böjrar vara på nedgång i hela västvärlden. Göteborg Stads nyligen antagna trafikstrategi har som mål en 25% minsking i absoluta tal av antalet resor med bil fram till 2035 jämfört med 2011 års nivå. Till och med i bilnationen USA's ekonomiska centrum NYC har man stängt av delar av Broad Street för att bland annat kunna göra delar av Times Square bilfritt. Ungdomar tar körkort allt senare och vi kör allt mindre bil. En boulevard kan enkelt omdanas för nya behov i framtiden av mer kollektivtrafik eller cykelbanor. En överdäckad motorled däremot har inte den flexibiliteten. Om behoven skiftar är sannolikt riskerar en sådan lösning att snabbt bli obsolet. 

Synpunkter

Yimby Göteborg tycker att boulevardiseringsalternativet förtjänar att utredas ordentligt och beaktas seriöst. Ifall boulevardisering ändå inte anses möjlig bör Göteborg kräva att Trafikverket tar det fulla ekonomiska ansvaret för sin egen väg och dess anslutningar till Göteborgs vägnät. Trafikverket bör även ta det fulla ekonomiska ansvaret för överdäckningen. Ifall inte det är möjligt är det viktigt att finansieing även för överdäckningen säkerställs innan nedsänkningen inleds, för annars riskerar vad som är tänkt som en provisorisk lösning att bli beklämmande permanent. 

Vidare påstås i planen att den nya Hisingsbron kräver att den signalreglerade korsningen Falutorget ersätts. Det är långt ifrån uppenbart, i själva verket framstår det som att Trafikverket försöker smyga in extra kostsamma åtgärder när man nu ändå har ett projekt på gång och dessutom själva inte står för merparten av projektets finansiering. Vi tycker inte att Göteborg ska betala för standardhöjning av en statlig väg. Då möjligheterna att överdäcka är högst oklara och flera forskare menar att biltrafiksarbetet har planat ut för att i framtiden minska tycker vi att det är rimligt att vara försiktig med investering i stora biltrafiksprojekt och bara utföra det absolut mest nödvändiga. Vi ser inga hinder för att lösa anslutningen till den kommande Hisingsbron med betydligt mer begränsade och fokuserade åtgärder och tycker att en sådan lösning bör premieras över liggande kostsamma förslag. 

Överlag tycker vi lösningen "ovan jord" är undermålig. I praktiken ser det ut att bli motorled både ovan och under jord som följd av hur man valt att utforma anslutande lokalgator. Förutom att det förtar syftet att minska biltrafikens negativa påverkan av området en smula så ger det dåliga förutsättningar för stadsutveckling. Det finns vackra visioner om att skapa en blandstad som växer över leden, men det finns många hinder för denna hypotetiska blandstad. Inte minst riskerar den valda utformningen av biltrafiksapparaten leda till en negativ spiral där ingen vågar satsa på en attraktiv blandstadsstruktur med kvarter som har verksamhetslokaler i botten. Detta eftersom det rör sig väldigt lite människor utanför en bil i en biltrafiksapparat, vilket leder till att få människor har anledning att besöka området vilket leder till ännu lägre vilja att utveckla ett stadsmässigt område. Det är mycket viktigt att från början välja en utformning som upplevs som stadsmässig och som har god tillgänglighet för fotgängare och cyklister. Där tycker vi att förslaget lämnar mycket övrigt att önska. Förslaget är olyckligt och helt på tvärs med intentionerna i stadens egen trafikstrategi.

YimbyGBG om: yttrande, detaljplan, stadsplanering, göteborg, gullbergsvass, E45, götaleden, mårten krakowgatan

Bloggar om: yttrande, detaljplan, stadsplanering, göteborg, gullbergsvass, E45, götaleden, mårten krakowgatan