Vi har tidigare rapporterat om att bostadsbyggandet i Göteborg inte direkt går på högvarv. Nu går vi vidare och tittar på möjliga orsaker och åtgärder för att lägga i en högre växel. Hur får vi stadsbyggnadskontoret, Älvstranden Utveckling och byggherrarna att börja leverera mer stad och med högre kvalitet?
Frihamnen är fortfarande öde.
Det är ganska naturligt att börja med att titta på stadsbyggnadskontorets ekonomiska resurser. Inte minst efter rapporter om att kontoret inte hinner med de små planerna och att de regelmässigt spräcker tidsramarna för de stora planerna.
Som exempel har vi de 40 lägenheter som Robert Dicksons stiftelse vill bygga i Majorna som SBK inte hinner ta sig an. Ett annat exempel är den stora programplanen för Frihamnen som skulle ha varit klar för samråd i oktober 2013 men som i den bästa av världar kommer i först i juni i år. Minst åtta månader för sent...
Kontorets resurser är något som vi själva här och nu kan påverka på kommunal nivå, samtidigt som vi enträget men tröstlöst hojtar efter förändringar på statlig nivå.
SBKs ansträngda ekonomi
SBK har två stora inkomstkällor. Den ena är ett kommunbidrag som kommer från den gemensamma kassa vi har i Göteborgs Stad. Den andra källan är intäkter via avgifter på varenda kvadratmeter våningsyta som planläggs, så kallade taxeavgifter.
Lite förenklat kan man säga att kommunbidraget är tänkt att gå till den översiktliga planeringen, t.ex. översiktplanen, utbyggnadsplaneringen, fördjupade översiktplaner och framförallt programplaner samt detaljplaner för trafikinfrastruktur. Planavgifterna å andra sidan ska täcka kostnaderna för detaljplaner. Stora planer ger generellt god kostnadstäckning och små planer ger generellt dåligt kostnadstäckning.
Följande figur visar utveckling av kommunbidraget och intäkter via planavgifter för SBK.
Det vi ser är att de senaste 10 åren har intäktssidan ökat med nästan 75% samtidigt som kommunbidraget i princip legat still runt 80–90 miljoner (kompenserat för inflation eller ej) med undantag från senaste året.
SBK gick in i år 2013 med ett budgeterat bidrag på 87 miljoner. Men direkt började det komma uppgifter om att förvaltningen inte klarade av sina uppgifter. Planering relaterat till Västsvenska paketet drog för stora resurser. Enligt protokollet från byggnadsnämndens möte 7/2 2013 så beslutade nämnden att äska mer kommunbidrag:
– att förslå kommunstyrelsen att bevilja utökat kommunbidrag med 18 Mkr 2014 för kostnader i Västsvenska paketet,
– att förslå kommunstyrelsen att bevilja utökat kommunbidrag med 5 Mkr för kostnader 2014 i projektet Älvstaden samt
– att föreslå kommunstyrelsen att för 2014 bevilja utökat kommunbidrag med 2,5 Mkr för att slutföra utveckling av hydrologisk modell samt 1 Mkr för årlig driftkostnad.
Marieholmstunneln och skogsspagettimotet är en del av Västsvenska paketet.
Under året fick så förvaltningen extrapengar, men inte de äskade 26,5 miljoner utan endast 10 miljoner kronor "för att täcka kostnader i Västsvenska paketet". Inte ens åtagandena i Västsvenska paketet fick full kostnadstäckning. Steget är inte långt till att misstänka att de 16,5 miljoner extra som SBK och BN ansåg behövdes men som inte beviljades fick negativa konsekvenser för det ordinarie planarbetet. År 2013 gick bara nio detaljplaner ut på samråd som i bästa fall endast kan ge 1176 bostäder.
Vidare, i Byggnadsnämndens protokoll från 13/4 2013 går det att läsa att
och byggnadsnämnden tog beslutet
Genomgående i protokollen för året så talas det om SBKs bristande resurser med hänsyn till de uppgifter de har att lösa, och då framförallt Västsvenska paketet och de komplexa utmaningarna i Älvstaden. "...att senarelägga och avbryta vissa projekt som inte ger intäkter" och en "försiktig hållning" betyder i klartext att SBK endast ska arbeta med detaljplaner som ger stora taxeintäkter relativt insatsen, dvs. de stora projekten. De 40 lägenheter som Robert Dicksons stiftelse vill bygga i Majorna föll uppenbarligen inte in i den kategorin.
Vi kan också jämföra SBKs kommunbidrag med det till trafikkontoret (TK) och park och naturförvaltningen (PONF). År 2013 hade TK ca 425 miljoner och PONF nära 200 miljoner i kommunbidrag, vilket ska jämföras med SBKs under 100 miljoner. Historiken från 2008 visar att samtidigt som SBKs bidrag har legat still så har PONFs har ökat med hela 50 % och TKs sjunkit med över 20 %. Det visar att det dels finns pengar att omfördela, dels att det går att göra satsningar, som på PONF, om viljan finns.
I budgeten för 2014 har SBK fått ett kommunbidrag på 112 miljoner, vilket är ca 13 miljoner mer än vad det till slut landade på under 2013. Men detta är inte en satsning på ökat bostadsbyggande. Det är en satsning på Västsvenska paketet. I tjänsteutlåtandet "Rapportering av tillkommande kostnader för Västsvenska paketet 2015-2018" står att läsa att år
SBK dras uppenbarligen fortfarande med bristande resurser och Västsvenska paketet äter resurser från planeringen av bostadsbyggandet.
Med bristande resurser riskerar Västlänken att dra med sig bostadsbyggandet under ytan.
Frihamnen skjuts på framtiden
För att gå lite djupare i konsekvenserna av SBKs bristande ekonomiska resurser kan vi studera programplanen för Frihamnen. Den skulle ha varit klar för samråd i oktober 2013 men är klar tidigast i juni 2014.
Enligt flera oberoende uppgifter från tjänstepersoner i förvaltningarna så var det redan från början en tydlig brist på överensstämmelse mellan kraven på planeringsresultat och de resurser som fanns att tillgå för denna planering. SBKs budget för Frihamnens programplan var från början i storleksordningen 400.000 kr (möjligen har mer tillförts på senare tid). För att överhuvudtaget få till en plan behöver SBK be de andra förvaltningarna och Älvstranden Utveckling om hjälp. Där finns lite mer ekonomiska muskler men som projektledare för planprocessen blir SBK väldigt svaga.
Frihamnen befolkad vid Yimbys stadsvandring.
För det första är att böna och be en ineffektiv metod rent projektledningsmässigt. Att böna och be leder till att mycket tid går åt att övertala de som sitter på pengarna att de bör bidra. Tid som istället skulle kunna läggas på planeringsarbete. Det är inte en effektiv process. Det är bättre att ge projektledaren SBK mer resurser så att de kan beställa och betala de tjänster som de anser behövs av övriga förvaltningar.
För det andra kommer det att investeras i storleksordningen 30 miljarder i Frihamnen under de kommande åren. Att då bara sätta 400.000 kr i händerna på SBK är en väldigt märklig prioritering. Speciellt som flera byggherrar säger att de skulle vara villiga att putta in i storleksordningen 10 miljoner till planarbetet i Frihamnen för att få ett par tre fyra hundra bostäder i området – utan tvekan. Vi talar alltså om hundratals miljoner som byggherrarna tycker att planarbetet vore värt för att få bygga.
Ge stadsbyggnadskontoret resurser och krav
Så vad kan vi läsa ut av detta? Hela stadsbyggnadsapparaten är komplex och har många dimensioner. Det är inte lätt att utifrån få en heltäckande bild av hur resurser, tidsplaner och leveransspecifikation fungerar (eller kanske snarare inte fungerar).
Det ser definitivt ut som SBK kör på med resursbrist och löser detta med flexibla eller obefintliga tidsplaner och genom att skjuta undan små planer som inte ger stora intäkter. Kvar blir de stora projekten för de stora bolagen. Det är förstås också tveksamt om kvaliteten kan upprätthållas under rådande förhållanden. Inte minst såg vi i programplanen för Medicinareberget hur trafiklösningen inte alls utreddes utan lämnades öppen utan inriktning för framtiden. Lycka till att lösa det i en detaljplan...
Kanske är det just resursbristen i kombination med fria händerna som gör att SBK fortfarande lallar runt i terrängen och leverera dåliga kopior på Guldheden.
Askimsviken, Gårdsten, Kålltorp och Guldheden. I år aktuella planer med glest utspridda punkt/lamellhus i enklaver med SCAFTade trädstrukturer utan lokaler för handel. Ca 750 bostäder.
Hur man än vänder på det är det mycket som tyder på att vi borde ge SBK ökade ekonomiska resurser. Speciellt som det inte finns några indikationer på att det går snabbt och enkelt att ställa om planläggningen till att lägga generella regler över stora områden (aka stadsplaner/områdesplaner). Stadsplanerna får vi se till att arbeta med i morgon, men just idag behövs resurserna för de pågående planerna. Tillsammans med mer resurser behövs också tydligare och snävare tidsramar och en tydligare kravspecifikation på den blandstad som SBK ska leverera till oss medborgare.
Norra Masthugget. SBK kan ju planlägga rikgtig blandstad – vi måste bli tydliga med att det är det vi vill ha.
Så, via våra förtroendevalda, låt oss ge stadsbyggnadskontoret resurser, tidsramar och krav på riktig blandstad!
YimbyGBG om: göteborg, SBK, bostadsbyggande, bostadsproduktion, bostäder, stadsplanering, frihamnen
Bloggar om: göteborg, SBK, bostadsbyggande, bostadsproduktion, bostäder, stadsplanering, frihamnen